Integrerad riskinformation och konsten att se både skogen och träden PETER MÅNSSON, DOKTORAND LUCRAM (LUND UNIVERSITY CENTRE FOR RISK ASSESSMENT & MANAGEMENT) Design perspektiv Design: to do or plan (something) with a specific purpose in mind (Oxford dictionary) Exempel: Klocka Syfte (Varför?) Koordinera aktiviteter; avgöra vem/vad som är snabbast. Funktion (Vad?) Visa aktuell tid eller tidsintervall (i timmar, minuter, sekunder); datum; alarm/ljudsignaler; vattentät; möjlig att avläsa i mörker; möbel/smycke Form (Hur?) Analog/digital; moraklocka, gökur, fickur, armbandsur, Swatch/Rolex Source: Brehmer, B., 2007. Understanding the functions of C2 is the key to progress. The International C2 Journal, 1(1), 211 232. 1
RSA-systemets syften, funktioner och form Vilka är SYFTENA med ett system för risk- och sårbarhetsanalys? Vilka FUNKTIONER måste ett sådant system ha? Vilka FORMER kan olika delar i systemet ha för att FUNKTIONERNA och SYFTENA skall uppfyllas? SYFTEN med det svenska systemet för risk- och sårbarhetsanalys (från förarbeten och lagstiftning): - Ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga - Ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten - Ge underlag för samhällsplaneringen - Bidra till att ge en riskbild för hela samhället RSA-systemet i Sverige Source: Hassel, 2010 2
Utmaningar för informationsutbyte (insamling, rapportering & återkoppling) Täckningsgrad: Alla relevanta aktörer? Medvetenhet? Struktur: effektiva kanaler/medel & processer? Utmaningar för informationsutbyte (insamling, rapportering & återkoppling) Andra möjliga barriärer: Hemlig/säkerhetsklassad info Tillit Prestige & resursfördelningar (validitet) Makt Ansvarsutkrävande Tidsbrist 3
Aggregering ett samspel mellan Analys & Syntes Aggregation: A massing together or clustering of independent but similar units, such as particles, parts, or bodies (Stedman's Medical Dictionary) Utmaningar för funktionerna analys och sammanställning (syntes) Rapportstrukturer Terminologier Bedömningsnivåer & indikatorer Scenarier Förmågor Konsekvensdimensioner 4
Studie kring risk- och sårbarhetsanalysers enhetlighet och jämförbarhet Uncommon categorization (UC): when information sharing and exchange is impeded by differences in how information is coded and categorized, thus requiring the need for translation. UC is prevalent when different groups/agencies retains their own distinctive ways of parsing the world, employing their own categorial distinctions and using their own vocabulary (Kramer, 2005). Forskningsfrågor: - Hur utbrett är UC i det svenska krishanteringssystemet? - Vilken utveckling - om alls - kan vi konstatera när det gäller omfattningen och arten av UC mellan åren 2010 och 2013? - Vilka är orsakerna till och effekterna av UC för det svenska krishanteringssystemet? Bakgrund UC-studie Omfattning: 45 kommuner, 21 länsstyrelser och 10 nationella myndigheter. Material & metod: Dokumentanalyser av >200 dokument samt 45 semi-kvalitativa intervjuer med RSA-handläggare på samtliga nivåer. Fyra personer klassificerade materialet, inkl. dubbelgranskning av 40 dokument (20%). 5
Vad tittar vi på? Risk har olika mening inom olika områden, men vanligen har det att göra med någon typ av kombination av sannolikheter och konsekvenser av oönskade händelser. Operationell definition av risk (Kaplan and Garrick 1981; Kaplan 1997; Kaplan, Haimes and Garrick, 2001) Enligt detta synsätt är risken i ett system svaret på de tre frågorna: Vad kan hända? Hur sannolikt är det? Vad blir konsekvenserna? Använder man scenarier? Totalt Kommuner Länsstyrelser Nationella myndigheter Används scenarier? 2010 2013 2010 2013 2010 2013 2010 2013 Antal analyser där scenarier används 54 66 24 35 21 21 9 10 Andel av totala antalet analyser 0,96 0,97 0,96 0,95 1,00 1,00 0,90 1,00 6
Beskrivning av sannolikhet (1) Ingen beskrivning (2) Enbart beskrivning med ord (3) Kvalitativ ordinal skala Exempelvis: Extremt osannolikt, mycket osannolikt, osannolikt, troligt, mycket troligt (4) Semi-kvantitativ ordinal Exempelvis: Extremt osannolikt mindre än 1 gång på 1000 år Mycket osannolikt 1 gång på mellan 100 och 1000 år (5) Kvantitativ skala Exempelvis: Händelsen bedöms inträffa 1 gång på 50 år Beskrivning av sannolikhet Totalt Kommuner Länsstyrelser Nationella myndigheter Scenariers trolighet 2010 2013 2010 2013 2010 2013 2010 2013 (1) Ingen beskrivning 15 (0,27) 21 (0,31) 5 (0,20) 11 (0,30) 5 (0,24) 9 (0,43) 5 (0,56) 1 (0,10) (2) Enbart beskrivning med ord 2 (0,04) 4 (0,06) 0 (0,00) 1 (0,03) 2 (0,10) 1 (0,05) 0 (0,00) 2 (0,20) (3) Kvalitativ ordinal skala 14 (0,25) 15 (0,22) 1 (0,04) 7 (0,19) 10 (0,48) 3 (0,14) 3 (0,33) 5 (0,50) (4) Semi-kvantitativ skala 23 (0,41) 24 (0,35) 19 (0,76) 16 (0,43) 4 (0,19) 7 (0,33) 0 (0,00) 1 (0,10) (5) Kvantitativ skala 1 (0,02) 4 (0,06) 0 (0,00) 2 (0,05) 0 (0,00) 1 (0,05) 1 (0,11) 1 (0,10) 7
Beskrivning av konsekvenser Totalt Kommuner Länsstyrelser Nationella myndigheter Scenariers konsekvenser 2010 2013 2010 2013 2010 2013 2010 2013 (1) Ingen beskrivning 7 (0,13) 12 (0,18) 5 (0,20) 7 (0,19) 2 (0,10) 5 (0,24) 0 (0,00) 0 (0,00) (2) Enbart beskrivning med ord 9 (0,16) 10 (0,15) 0 (0,00) 2 (0,05) 5 (0,24) 5 (0,24) 4 (0,44) 3 (0,30) (3) Kvalitativ ordinal skala 24 (0,43) 29 (0,43) 7 (0,28) 11 (0,30) 12 (0,57) 11 (0,52) 5 (0,56) 7 (0,70) (4) Semi-kvantitativ skala 15 (0,27) 15 (0,22) 13 (0,52) 15 (0,41) 2 (0,10) 0 (0,00) 0 (0,00) 0 (0,00) (5) Kvantitativ skala 0 (0,00) 2 (0,03) 0 (0,00) 2 (0,05) 0 (0,00) 0 (0,00) 0 (0,00) 0 (0,00) Beskrivning av konsekvenser (dimensioner) Totalt Kommuner Länsstyrelser Nationella myndigheter Konsekvensdimensioner 2010 2013 2010 2013 2010 2013 2010 2013 Liv och Hälsa 23 (0,41) 24 (0,35) 15 (0,60) 14 (0,38) 5 (0,24) 8 (0,38) 3 (0,30) 2 (0,20) Miljö 20 (0,36) 24 (0,35) 17 (0,68) 18 (0,49) 2 (0,10) 4 (0,19) 1 (0,10) 2 (0,20) Ekonomi 19 (0,34) 20 (0,29) 17 (0,68) 14 (0,38) 1 (0,05) 4 (0,19) 1 (0,10) 2 (0,20) Samhällets funktionalitet 18 (0,32) 22 (0,32) 8 (0,32) 9 (0,24) 7 (0,33) 9 (0,43) 3 (0,30) 4 (0,40) Grundläggande värden 9 (0,16) 16 (0,24) 0 (0,00) 3 (0,08) 6 (0,29) 10 (0,48) 3 (0,30) 3 (0,30) 8
Preliminära slutsatser Fler analyser strömmar in efter föreskrifterna än innan Scenarier används i stor utsträckning, ingen större skillnad före och efter föreskrifternas tillkomst Högt bortfall av bedömningar kring sannolikhet och konsekvenser Tämligen låg lyhördhet för kommunicerade skyddsvärden (konsekvensdimensioner) Ökad enhetlighet kring rapporstruktur, men stor spridd i substans och struktur i redovisningen av varje punkt (behov av en kombination av bottom-up/top-down?) UC vanligt och skapar problem, men svårt att uttala sig om vilket sätt som vore bäst Förestående arbete Scoping study & LFA-workshops kring begreppet aggregering. Syfte: skapa operationell definition samt identifiera förutsättningar, utmaningar och lösningsförslag. Experimentell studie. Olika riskbeskrivningars användbarhet för aggregering. Studie kring hur visuella hjälpmedel kan understödja aggregering av information i allmänhet och RSAarbete i synnerhet (GIS/ORSA) 9
Comments/Questions/Concerns? Contact: Peter Månsson Tel: +46 46 222 73 22 SMS: +46 72 543 69 69 Email: peter.mansson@risk.lth.se 10