Slutsatser. Uppföljning av föreskrifters effekt. Aggregering av riskinformation eller konsten att se både skogen och träden

Transkript

1 Aggregering av riskinformation eller konsten att se både skogen och träden PETER MÅNSSON, DOKTORAND AVDELNINGEN FÖR SAMHÄLLSSÄKERHET & RISKHANTERING RSA-systemet i Sverige: syfte(n) RSA-systemet i Sverige: struktur SYFTEN med det svenska systemet för risk- och sårbarhetsanalys (från förarbeten och lagstiftning): - Ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga - Ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten - Ge underlag för samhällsplaneringen - Bidra till att ge en riskbild för hela samhället (~25) (21) (290) (20) Källa: MSB (2011), Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser Uppföljning av föreskrifters effekt Undersökning om, och i så fall på vilket sätt, enhetligheten och jämförbarheten mellan kommunala risk- och sårbarhetsanalyser har ändrats genom införandet av föreskriften MSBFS 2010:6. Slutsatser Enhetlighet: ökad avseende struktur (disposition) & aspekter som omfattats av föreskriften (d.v.s. förmågebedömningar, ej sannolikhet eller konsekvenser) Jämförbarhet: svårare att se effekt ( spretigt beträffande substans under gemensamma avsnitt, avsaknad av motiveringar för bedömningar, inkl. beträffande förmåga) Brasklapp: Föreskriften endast gällande 1 år vid tidpunkt för undersökningen (för tidigt för att se effekt?) Ny utökad studie senare analyser (2014 v.s. 2010) - fler analyser (127 st) - alla administrativa nivåer - djupintervjuer (45 st) 1

2 On Common Terms with Shared Risks Uncommon categorization (UC): When information sharing and exchange is impeded by differences in how information is coded and categorized, thus requiring the need for translation. UC is prevalent when different groups/agencies retains their own distinctive ways of parsing the world, employing their own categorial distinctions and using their own vocabulary (Kramer, 2005). Forskningsfrågor: - Vad är omfattningen och karaktären av UC i det svenska krishanteringssystemet? - Vilken utveckling - om alls - kan vi konstatera när det gäller omfattningen och arten av UC mellan åren 2010 och 2014? - Vilka är orsakerna till och effekterna av UC för det svenska krishanteringssystemet? Beskrivningar av sannolikhet & konsekvenser (1) Ingen beskrivning (2) Enbart beskrivning med ord (3) Kvalitativ ordinal skala Extremt osannolikt, mycket osannolikt, osannolikt, troligt, mycket troligt Små, lindriga, stora, mycket stora, katastrofala (4) Semi-kvantitativ ordinal Extremt osannolikt mindre än 1 gång på 1000 år Små inga döda, liten utbredning, < 1 milj. kr (5) Kvantitativ skala Händelsen bedöms inträffa 1 gång på 50 år Medelvärden avseende ex. skada på liv, miljö och egendom Resultat: Beskrivningar av sannolikhet och konsekvenser Resultat Konsekvensdimensioner Blå = Konsekvenser Grön = Sannolikhet Beskrivningar av förmåga Resultat från intervjuer De stora skillnaderna i sätten att beskriva risk skapar svårigheter för berörda parter att använda information som kommer från andra If I look at the risk and vulnerabilities analysis as they are today, I think the major challenges is that, number one we are using different methods, we are using different scales, and these two combined makes that it is almost impossible to aggregate the information on a higher level. we can t say much because it s very very hard to aggregate, since it also build on that you assess yourself and that means it s very very hard to compare what you assess about yourself with another agency that assess the same thing. So that means that we can t say anything either and the little we can say it s so general that it s practically almost worthless. 2

3 Resultat från intervjuer En viktig orsak till skillnader i hur aktörerna beskriver risk är enligt flera av de tillfrågade att föreskrifterna är alltför ospecifika beträffande hur man rapporterar analysens resultat. Men de tillfrågade varnade också mot alltför stela eller detaljerade riktlinjer, eftersom detta kan hämma kreativt tänkande, ägandeskap och motivation, samt medvetandehöjande effekter av processen i sig. then you go and just tick off items on a checklist, without having thought outside the box at all. Slutsatser UC är vanligt på alla administrativa nivåer och vid beskrivning av alla centrala komponenter av riskbegreppet. UC lika omfattande år 2014 som det var 2010 (dock något ändrad karaktär). Kopplat till otillräckliga direktiv, behovet av flexibilitet beträffande analysmetoder, principerna för det svenska krisberedskapssystemet samt bristen på tid ge feedback och att ta till sig information som kunde likriktat innehållet i olika RSA-rapporter. Gör det svårt för myndigheterna att förstå varandras analyser och att använda dem som underlag till egna analyser. Förutom att detta skapar frustration och resignation bland många RSA-handläggare, har det även en menlig inverkan på systemets förmåga att hantera existerande risker. För mer detaljerad information Andra studier kring nu-läget Kompatibilitet mellan standarder inom samhällssäkerhet (Klarström, 2014) Aggregering av information som underlag till risk- och sårbarhetsanalyser (Filipek & Laksman, 2013) Månsson, P., Abrahamsson, M., Hassel, H., & Tehler, H. (2015). On common terms with shared risks - Studying the communication of risk between local, regional and national authorities in Sweden, International Journal of Disaster Risk Reduction, 13: Privat offentlig samverkan kring risker och sårbarheter (Gramenius & Svensson, 2013) Undersökning och promemoria till stöd för utvecklingen av MSBs nya rapportverktyg för RSAer Experimentstudie: samlad bedömning utifrån parallella riskbeskrivningar Hypoteser: Samma typ av riskbeskrivning (t.ex. skala) Högre precision Alt 1: 2 kvalitativa Alt 2: 1 kvalitativ/1 kvalitativt ordinal Alt 3: 1 kvalitativ/1 kvantitativ Alt 4: 2 kvalitativt ordinala Alt 5: 1 kvalitativt ordinal/1 kvantitativ Alt 6: 2 kvantitativa RQ 1: Kommer preferenser sammanfalla med tidigare resultat beträffande användbarheten av enskilda RVA-rapporter? RQ 2: Har kognitiva egenskaper (verbal och matematisk fallenhet) betydelse för uppfattningen om olika riskbeskrivningars användbarhet? RQ 3: Vad styr den upplevda användbarheten av en kombination av två olika riskbeskrivningar - den mest precisa", minst precisa" eller blir det ett medelvärde av de två? LTH 2,32 4,48 4,52 MittU 3,17 3,60 4, LTH 4,53 4,84 4,84 MittU 4,40 4,48 4, LTH 2,32 4,84 4,84 MittU 3,17 4,06 4,63 3

4 Connecting dots: on the essence, challenges and prerequisites of aggregation Scoping study: kartera forskningsområdet (definitioner, utmaningar, effekter & lösningsförslag) LFA-workshops: validering/falsifiering/komplettering GIS till stöd för aggregerad riskinformation Use a picture. It is worth a thousand words Arthur Brisbane (1911) Ex: Enskilda kommuner Ex: Ett län Kan t.ex. användas för: Beskrivning av kommunen (yta, demografi, topografi) Samhällsviktiga verksamheter Infrastruktur (vägar, järnvägar..) Tekniska försörjningssystem Inträffade händelser (ex. brott, bränder, olyckor) Farliga verksamheter & farligt godsleder Resurser (värmestugor, förråd, drivmedelsstationer..) Sammanfattning: utmaningar Informationsutbyte (insamling, rapportering & återkoppling) Täckningsgrad: Alla relevanta aktörer? Medvetenhet? Struktur: effektiva kanaler/medel & processer? Utmaningar för informationsutbyte Andra möjliga barriärer: Hemlig/säkerhetsklassad info Tillit Prestige & resursfördelningar (validitet) Makt Ansvarsutkrävande Tidsbrist Sammanfattning: utmaningar (analys & syntes) Rapportstrukturer Bedömningsnivåer & indikatorer Terminologier Scenarier Optimalt ur aggregeringshänseende vore: låg UC hög precision transparens (bakgrundskontext & motiveringar) kring bedömningar om sannolikhet, konsekvenser och åtgärdsförslag (inkl. att analyserna baseras på välbeskrivna scenarier). Undersökningen av det svenska RSA-systemet visar att problemet med UC inte nödvändigtvis försvinner per automatik (i takt med att krisberedskapssystem mognar ). Förmågor Konsekvensdimensioner Styrning har effekt, men behov av en kombination av top-down och bottom-up. MSB bör fortsätta att skapa gemensamma riktlinjer för riskbeskrivningar i samverkan med berörda aktörer. Ändringar implementeras snabbare på nationell och regional nivå än på lokal. 4

5 Undersök möjligheten att utveckla gemensamma scenarier (kopplat till GSN?) och skalor för presentation av sannolikhet och konsekvenser. MSB bör ge fortsatt stöd åt kartering av beroenden (studier + utbildningar) i syfte att identifiera relevanta informationsbärare. MSB bör stödja samverkan på alla nivåer, inkl. privat/offentlig i syfte att skapa nätverk, tillit och kunskap om varandras mandat & resurser. Länsstyrelser & centrala myndigheter bör bistå kommuner i inhämtande av information från/om större privata bolag. RSA-processer och nationella workshops är båda av värde och kompletterar varandra. MSB bör ge fortsatt stöd åt utvecklingen av båda metoder för kommunikation av risker. Det finns behov av ökad diskussion & kunskap bland landets RSA-handläggare kring hantering av känsligt material. Undersök möjligheter att öka incitamenten för privata aktörer att medverka i stärkande av samhällets resiliens. Öka egennyttan för användning av MSBs rapporteringsverktyg Ökad användning av visuella hjälpmedel GIS i synnerhet - till stöd för risk- och sårbarhetsanalyser och presentation av dess resultat. Utveckla förslag/sprid goda exempel på enkla sätt att kommunicera resultat av RSAer (t.ex. populär-sammanfattningar ). Frågor/synpunkter/kommentarer? Tack för er uppmärksamhet! Kontakt: Peter Månsson Tel: SMS: E-post: peter.mansson@risk.lth.se 5