Årsredovisning 2017 Skellefteå kommun

Årsredovisning 2017 Skellefteå kommun

Årsredovisningens uppbyggnad Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande och förste vice ordförande ger sin bild av året som gått. Kommunen i korthet Här sammanfattas hur den politiska styrningen och kommunens förvaltningsorganisation ser ut. Här ges också en kort bild av var kommunens pengar kommer ifrån och hur de används. Förvaltningsberättelse I förvaltningsberättelsen görs en redogörelse för kommunens utveckling. Det görs en avstämning av kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning och krav på balans mellan intäkter och kostnader. I förvaltningsberättelsen redovisas också vad kommunen åstadkommit inom sina olika verksamhetsområden under 2017. Räkenskaper Här redogörs för kommunens och hela kommunkoncernens ekonomiska utfall 2017 och den finansiella ställningen vid årets slut. Förutom resultat- och balansräkning redovisas och analyseras olika typer av finansiella nyckeltal. Här hittar du också drift- och investeringsredovisning för kommunkoncernens samtliga nämnder och bolag. I detta avsnitt beskrivs också kommunens redovisningsprinciper och hur kommunen lever upp till god redovisningssed. Revisionsberättelse Här redovisar kommunens förtroendevalda revisorer sin granskning av kommunstyrelsens och nämndernas verksamheter för kommunfullmäktige. Granskningen gäller också verksamheter som drivs i de kommunägda bolagen. Målgrupp Skellefteå kommuns årsredovisning upprättas för kommunfullmäktige och kommunens invånare. Den riktar sig även till externa intressenter i form av kreditgivare, leverantörer och andra offentliga myndigheter. Om du har några frågor och funderingar om årsredovisningen eller om kommunen i stort eller smått är du välkommen att kontakta kommunens kundtjänst. 1

Innehåll KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE... 3 KOMMUNEN I KORTHET... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Kommunens förvaltningsorganisation... 5 Kommunens pengar... 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 8 Befolkningsutveckling... 8 God ekonomisk hushållning... 11 Kommunens verksamheter... 19 RÄKENSKAPER... 39 Finansiell analys... 39 Driftredovisning kommunen... 50 Driftredovisning kommunägda bolag... 51 Affärsverksamheternas egna kapital... 52 Investeringsredovisning... 53 Resultaträkning... 54 Balansräkning... 55 Finansieringsanalys... 56 Noter... 57 REDOVISNINGSPRINCIPER... 66 REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2017... 68 2

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Vi i Skellefteå har en gemensam vision om att vara en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. När vi summerar 2017 kan vi glädjas åt en befolkningsökning som är den största sedan 1990. Summeringen av 2017 visar också att Skellefteå fortsätter den inslagna vägen mot en ökad sysselsättning. För fjärde året i rad redovisar kommunen inte bara lägre arbetslöshetssiffror än övriga riket, siffrorna sjunker också snabbare i Skellefteå än i övriga landet. Detta är extra roligt just därför att Skellefteå är en kommun som tar emot många människor från andra länder. Kommunen vill växa och en viktig målgrupp är personer som kommer hit via bosättningslagen. Nyanlända ska kunna hitta ett bra boende. Kommunens bostadsbolag har därför under 2017 beslutat att avsätta nio procent av lediga lägenheter till nyanlända med permanent uppehållstillstånd, lägenheter som kan finnas i alla delar av kommunen. Kommunens investeringsnivåer är just nu mycket höga och kommer så att vara under ett antal år framåt. Investeringarna är viktiga för att vi ska kunna fortsätta att vara en hållbar kommun för kommunens invånare. Här kan nämnas den stora investeringen som sker inom vattenområdet och som vi genomför för att invånarna i Skellefteå ska få en hållbar vattenförsörjning under många år framöver. För att möta förändringarna inom befolkningen genomförs också en stor omstrukturering av våra skollokaler med både nya och ombyggda för- och grundskolor. En annan viktig investering är det nya kulturhuset som blir inte bara ett landmärke och en symbol för ett växande Skellefteå utan framförallt en viktig mötesplats för kommunens invånare och människor från olika sammanhang. En viktig del i Skellefteås tillväxt är byggandet av nya bostäder. För att möta den starka efterfrågan har bostadsbyggandet ökat rejält. För närvarande byggs 500 bostäder samtidigt som det planeras för ytterligare 1 500. Byggandet är nu det högsta på 25 år. Många olika aktörer bidrar till bostadsbyggandet och det produceras en blandning av upplåtelseformer som kompletterar varandra på ett bra sätt. En av de viktigaste infrastruktursatsningarna genom tiderna för Skellefteå, Västerbotten och hela Norrland är det pågående arbetet med Norrbotniabanan. Att knyta ihop människor och företag längs norrlandskusten på detta sätt kommer väsentligt att förbättra förutsättningarna för regionen. Norrbotniabanan innebär också omfattande planeringsinsatser även från kommunens sida kring järnvägens sträckning och detaljutformning. Det handlar bland annat om ett nytt resecentrum i centrala Skellefteå, en persontrafikterminal i Bureå och godshantering i Skelleftehamn. Under 2017 beslutade företaget Northvolt att etablera en storskalig fabrik för batteritillverkning i Skellefteå. Planerna innebär en anläggning om 500 000 kvm lokaler med uppemot 2 500 sysselsatta. Detta är den största satsningen i kommunen sedan Bolidens etablering. Den innebär stora behov av arbetskraft, nya bostäder och infrastruktur. Sammantaget bidrar detta ytterligare till att uppfylla kommunens mål om ökad befolkning och sysselsättning. Lorents Burman Kommunstyrelsens ordförande Maria Marklund Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande 3

KOMMUNEN I KORTHET I Skellefteå kommun består den politiska ledningen av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder, styrelser, valberedning och revision. Valberedningen är en förtroendevald arbetsgrupp. De bereder valärenden som kommunfullmäktige ska besluta om, till exempel val av ledamöter till kommunstyrelse, nämnder och bolagsstyrelser. Kommunrevisorerna utses av kommunfullmäktige, som också fastställer kommunrevisionens budget. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande församling. Ordförande för fullmäktige i Skellefteå kommun är Tomas Marklund (S). Politiskt parti Mandatfördelning 2017 Socialdemokraterna 34 Moderaterna 6 Centerpartiet 6 Vänsterpartiet 6 Liberalerna 5 Miljöpartiet 4 Kristdemokraterna 2 Sverigedemokraterna 2 Summa mandat 65 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har under året fullföljt sitt ansvar genom att ha utövat uppsikt över samtliga verksamheter inom Skellefteå kommunkoncern. Kommunstyrelsen har också under 2017 tagit ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen har också lett, planerat och samordnat utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten inom sina ansvarsområden. Styrelsen har löpande rapporterat till fullmäktige om hur ekonomi och verksamhet utvecklats i kommunen och i de kommunägda bolagen. Detta har skett i samband med delårsrapporter per den sista april och sista augusti samt vid årets slut genom årsredovisningen. Utöver detta har en mängd rapporter inom en mängd olika områden rapporterats till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens ordförande är Lorents Burman (S), förste vice ordförande är Maria Marklund (S) och andre vice ordförande är Andreas Löwenhöök (M). Information om de olika partierna i kommunstyrelsen Socialdemokraterna www.socialdemokraterna.se/skelleftea Vänsterpartiet http://vasterbotten.vansterpartiet.se Centerpartiet www.centerpartiet.se/skelleftea Liberalerna https://www.liberalerna.se/lansforbund/vasterbotten/ Moderaterna https://moderaterna.se/vasterbotten Kristdemokraterna http://wp.kristdemokraterna.se/vasterbotten/ Miljöpartiet https://www.mp.se/vasterbotten 4

Kommunens förvaltningsorganisation Kommunchef och ledningsgrupp Skellefteå kommuns högste ledande tjänsteperson är kommunchef Kristina Sundin Jonsson. Hon har under 2017 stöttat kommunstyrelsen med utvecklingen och samordningen av den kommunala verksamheten. Kristina är chef över samtliga förvaltningschefer och är även verkställande direktör för Skellefteå Stadshus AB, där de flesta av kommunens bolag finns samlade. Kommunchefens ledningsgrupp består för närvarande av förvaltningschefer, personalchef, ekonomichef, kommunikationschef, chef samhällsutveckling, chef kvalitet och förnyelse samt en ledningssekreterare. Ledningsgruppen är kommunchefens resurs för övergripande ledning av kommunens totala verksamhet. Gruppen har under året gemensamt företrätt kommunen och arbetat för att den kommunala verksamheten ska utvecklas i enlighet med kommunfullmäktiges mål och inriktning. Uppgiften har varit att utveckla och säkerställa en väl fungerande och effektiv kommunal arbetsorganisation samt att initiera projekt och bidra till utveckling av Skellefteå kommun som plats. Gruppen har tillsammans arbetat för att säkra kommunens helhetsutveckling. Organisationen Skellefteå kommun 5

Anställda Skellefteå kommunkoncern har nästan 9 400 anställda, varav kommunen enskilt är den största arbetsgivaren med sina 8 380 medarbetare. Kommunen är den i särklass största arbetsgivaren i Skellefteå. Antal månadsanställda i kommunen Totalt antal tillsvidare- och visstidsanställda 2015 2016 2017 8 246 8 420 8 380 varav kvinnor 6 439 6 536 6 471 varav män 1 807 1 884 1 909 varav tillsvidareanställda, % 87,8 88,2 88,8 De kommunägda bolagen har tillsammans 985 anställda, varav Skellefteå Kraft står för den största delen med 587 anställda. Kommunens pengar Var kommer pengarna ifrån? 26% Skatteintäkter och generella statsbidrag Elförsörjning 4% 71% Taxor och avgifter Skatteintäkter och intäkter från generella statsbidrag är kommunens största inkomstkälla som under 2017 uppgick till 71 procent av de totala intäkterna. Verksamhetsanknutna intäkter uppgick till 26 procent. Det är taxor och avgifter som tas ut för tillhandahållandet av vissa tjänster som äldreomsorg, barnomsorg, vatten och renhållning. En mindre andel (4 procent) härrör sig från kommunens energiverksamhet. Vissa år kan kommunen ha vissa typer av engångsintäkter (reavinster, extraordinära intäkter, m.m.), dessa ingår inte i diagrammet ovan. Kommunalskatt Skellefteå kommun har inte förändrat sin utdebitering varken inför 2017 eller inför 2018. Den totala kommunalskatten i Skellefteå kommer att under 2018 ligga under genomsnittet i Västerbottens län med 0,26 procentenheter medan den ligger över genomsnittet för riket med 1,83 procentenheter. 6

Kommunalskatter 2018, % Kommun Landsting Totalt Lägst: Vellinge 18,50 10,69 29,19 Riket 20,74 11,39 32,12 Skellefteå 22,65 11,30 33,95 Umeå 22,85 11,30 34,15 Västerbotten 22,91 11,30 34,21 Högst: Dorotea 23,85 11,30 35,15 Hur används pengarna? De totala kostnaderna i kommunen (exkl. kommunägda bolag) uppgick till 6,1 miljarder kronor. 66 procent utgjordes av kostnader för arbetskraft. Den kommunala verksamheten är personalintensiv och i vissa verksamheter kan andelen personalkostnader ligga på närmare 80 procent. 24,5% Kostnader för arbetskraft 9,4% 66,1% Externa kostnader för gemensamma lokaler Övriga kostnader Utöver personalkostnader köpte kommunen in material, tjänster, m.m. för över 1,5 miljarder kronor, vilket 2017 utgjorde nästan 25 procent av den totala kostnadsmassan. Kommunen hade också kostnader för externa lokaler på nästan 600 miljoner kronor, vilket utgjorde över 9 procent av den totala kostnadsmassan. Vilka verksamheter går pengarna till? 3% 1% 7% Politisk verksamhet 7% Infrastruktur Fritid och kultur 44% 38% Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Övrig verksamhet 7

Den skattefinansierade verksamheten i kommunen består av ett antal olika områden. Det största området är vård och omsorg som uppgår till 44 procent av den totala verksamhetsvolymen. De största delarna inom detta område är äldreomsorg, hälso- och sjukvård samt stöd och service för personer med funktionsnedsättning. Det näst största området inom den skattefinansierade verksamheten är den pedagogiska verksamheten, vars andel uppgår till 38 procent. De största delarna inom detta område är förskola, grund- och gymnasieskola. Övriga områden inom den skattefinansierade verksamheten är fritid och kultur (7 procent), infrastruktur (7 procent) samt övriga områden (5 procent). FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Befolkningsutveckling I slutet på 2017 hade Skellefteå 72 723 invånare, vilket är en ökning med 457 personer. Detta är den största befolkningsökningen sedan 1990. Jämfört med 2016 var 2017 ett starkare år främst beroende på en ökad inflyttning från både Sverige och utlandet. Födelsenettot har under ett flertal år varit negativt. Under 2017 föddes 774 barn samtidigt som 803 invånare avled, vilket gav ett netto på minus 29 personer. Föregående år låg den siffran på minus 59 personer. In- och utflyttningen är och har för kommunen varit den mest grundläggande faktorn för hur befolkningen utvecklats. Inrikes inflyttning har under en följd av år legat i storleksordningen drygt talet. Samtidigt låg inflyttningen från andra länder kvar på en hög nivå. Befolkningsförändringar 2016 och 2017 Ökning Födda Netto Netto 1 500 personer. Under 2017 var den siffran 1 683 personer, vilket är den högsta under hela 2000- Folkmängd Avlidna Invandring Utvandring Inrikes inflyttning Inrikes utflyttning Netto Flytt totalt Juste ringar Helår 2016 72 266 235 760 819-59 956 126 830 1 504 2 047-543 287 7 Helår 2017 72 723 457 774 803-29 983 101 882 1 683 2 108-425 457 29 Det bor 36 892 män och 35 831 kvinnor i kommunen, dvs. ungefär 1 100 fler män än kvinnor. Det är enbart i den äldsta åldersgruppen (från 80 år och uppåt) som det finns fler kvinnor än män. Befolkning, kön och åldersklasser, december 2017 Ålder Män Kvinnor Totalt 0 414 376 790 1-6 2 470 2 301 4 771 7-15 3 802 3 519 7 321 16-19 1 660 1 559 3 219 20-79 26 774 25 405 52 179 80-w 1 772 2 671 4 443 Summa 36 892 35 831 72 723 Under 2017 ökade samtliga åldersgrupper, mest ökade antalet personer i åldern 7-15 år. Antalet män i befolkningen ökade avsevärt snabbare än antalet kvinnor. 8

Befolkningsförändringar, utveckling per åldersklass 2016 till 2017 Ålder Män Kvinnor Totalt 0 28-4 24 1-6 2 78 80 7-15 135 43 178 16-19 4 31 35 20-79 92 6 98 80-w 64-22 42 Summa 325 132 457 Skellefteå kommuns befolkningsutveckling har med undantag av åren 2008-2011 varit positiv mellan åren 2003-2017. Antalet invånare är nu tillbaka på samma nivå som i slutet av 1990-talet. Totalbefolkning, 2000-2017 Födda och avlidna, 2000-2017 Diagrammet ovan visar att samtliga år har ett negativt födelsenetto, det vill säga att fler avlider än som föds. Trendlinjerna visar dock att antalet födda successivt har närmat sig antalet avlidna. Relationen mellan in- och utflyttningen, flyttnettot, är den mest tongivande komponenten och avgörande för befolkningsutvecklingen. Diagrammet på nästa sida visar att bruttoströmmarna ökat sedan 2003, och att både inflyttning och utflyttning ökat de senaste åren, särskilt inflyttningen. 9

In- och utflyttning, 2000-2017 Flyttnettot består av två delar; utrikes respektive inrikes in- och utflyttning. Diagrammet nedan visar att det är inrikes ut- och inflyttningarna som är de två största strömmarna men att dessa har ett negativt netto. Den stora förändringen under perioden är att inflyttningen från utlandet ökar stadigt. In- och utflyttningar, 2000-2017 Inflyttningen från utlandet är det som i huvudsak ligger bakom kommunens befolkningstillväxt. Det finns också orsak att anta att den ökande inflyttningen från andra länder även i viss mån förstorar den inrikes utflyttningen, då många nyanlända väljer att bosätta sig någon annanstans i Sverige. Detta kan bland annat spåras i att andelen utrikes födda inte ökar på den nivå som kan förväntas om de flesta skulle välja att stanna kvar i kommunen. Den långsiktiga utvecklingen för olika åldersgrupper är tydlig. Antalet äldre har ökat och de stora barnkullarna från början av 1990-talet har passerat genom såväl kategorin 7-15 som 16-19 år. De börjar nu själva föda barn, vilket på sikt resulterar i en ökning av de yngre åldersgrupperna. Antalet små barn är mer stabilt över tid samtidigt som pensionärernas antal kommer att öka under kommande år. Om Skellefteå även fortsatt har in- och utflyttning liknande de senaste åren pekar prognosen mot cirka 74 400 invånare år 2030. 10

Unga och gamla, 2000-2017 Även om befolkningsutvecklingen under 2017 var god behöver inflyttningen därmed öka ytterligare under kommande år för att målet på 80 000 invånare 2030 ska uppnås. God ekonomisk hushållning Kommunallagen reglerar att alla kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter. Kommunfullmäktige i Skellefteå har fastställt en särskild policy för god ekonomisk hushållning (KF 2014-04-15 19). Policyn har sin grund i tanken om ett hållbart samhälle, ett samhälle som bygger på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, områden som är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. För Skellefteå kommun är god ekonomisk hushållning en viktig del i den hållbara utvecklingen och ett fundament för att nå kommunvisionen. Förutom de finansiella mål som ingår i policyn fastställde fullmäktige inför budgetåret 2016 ett antal övergripande verksamhetsmål för hela kommunkoncernen samt ett antal riktade verksamhetsmål för nämnder och bolag. Nedan görs en avstämning av måluppfyllelsen 2017. Avstämning av finansiella mål och balanskrav 2017 Ekonomiskt resultat och betalningsförmåga på kort och lång sikt Skellefteå kommunkoncern redovisar för 2017 ett positivt ekonomiskt resultat på 315 mnkr, varav kommunen bidrar med ett resultat på plus 45 mnkr. Den skattefinansierade verksamheten redovisar enskilt ett resultat på plus 38 mnkr, vilket motsvarar 0,9 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunen klarar därmed inte sitt årliga överskottsmål på mellan 1-2 procent av skatter och generella statsbidrag. Om resultatet i den skattefinansierade verksamheten istället ses över en längre period som under de senaste 5 åren så uppgår det genomsnittliga resultatet till 68 mnkr, vilket motsvarar omkring 1,6 procent av skatter och statsbidrag. I 2017 års bokslut redovisar kommunen en betalningsförmåga på lång sikt (soliditet) på omkring 68 procent, att jämföra med kommunens långsiktiga mål på 60 procent. Vid beräkning av soliditeten inkluderas hela pensionsskulden, det vill säga även den del som redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Under 2017 minskade kommunens pensionsskuld med nästan 1,2 procent eller 28 mnkr jämfört med 2015. 11

Skellefteå kommun har en grundprincip om egenfinansiering av investeringar. Inlåning kan ske när en investering beräknas ha ett positivt driftnetto, dvs. inga ytterligare skattemedel behöver tillföras driftbudgeten. Undantag kan även göras för investeringar i skolor. Inlåning till kommunen, exklusive kommunägda bolag, får maximalt uppgå till 40 000 kronor per invånare. I bokslut 2017 uppgår den långfristiga inlåningen till 720 mnkr eller 9 901 kr/invånare och avser lån upptagna för kommunens nya vattenförsörjning (415 mnkr), övriga affärsverksamheter under 2017 (27 mnkr) samt skollokaler (278 mnkr). Kommunens betalningsförmåga på kortare sikt (likviditeten) är också god. Enligt kommunens policy för god ekonomisk hushållning ska den ligga på 1,0 för att kommunen ska kunna betala sina kortfristiga skulder med omedelbar verkan. I 2017 års bokslut ligger kommunens likviditet på 0,80 vilket är något lägre än målet. Det innebär att checkräkningskrediten skulle behöva användas för att kunna betala samtliga kortfristiga skulder med omedelbar verkan. Orsaken till den låga likviditeten är medveten och beror på att kommunen under 2017 fått betala avgift för överskott på koncernkontot och istället fått låna på checkräkningskrediten utan räntekostnader. Avstämning av kommunallagens balanskrav Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans för kommuner. Huvudprincipen vid avstämning av balanskravet är att intäkterna ska överstiga kostnaderna och att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämningen görs. Sammanställningen nedan visar att kommunen uppfyller balanskravet för år 2017. Mnkr 2017 Årets ekonomiska resultat 45 Realisationsvinster -16 Medel till RUR - Medel från RUR - Att återställa från tidigare år - Balanskravsresultat 29 Enligt kommunallagen har kommunen möjlighet att avsätta medel till en resultatutjämningsreserv, RUR. Enligt riktlinjerna får det bara avsättas överskottsmedel som ett enskilt år överstiger 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket alltså inte är möjligt 2017. Den samlade resultatutjämningsreserven blir därför oförändrad och uppgår sedan tidigare till 60 mnkr. Finansiering av verksamhet Kommunen har som mål att den framtida ekonomiska planeringen ska utgå ifrån nuvarande aktuella skattesats. Under 2017 har ingen förändring av skattesatsen skett. Den uppgår i Skellefteå kommun till 22:65. Skellefteå kommun har även som mål att andelen av kommunens kostnader som täcks av intäkter från taxor och avgifter inte ska minska. Den andelen uppgår 2017 till 26,1 procent och är därmed något lägre jämfört med 2016 då den uppgick till 27 procent. Enligt policyn för god ekonomisk hushållning ska kommunens skattefinansierade verksamhet årligen delfinansieras med ett internt bidrag från affärsverksamheten elförsörjning samt vid behov kompletterande utdelning från Skellefteå Kraft AB. 12

Den totala delfinansieringen ska motsvara 4 procent av Skellefteå Krafts redovisade egna kapital vid senast fastställda årsbokslut. Bidraget ska justeras så att resultatet för affärsverksamheten elförsörjning inte blir negativt. I bokslut 2017 uppgår bidraget till 84 mnkr. Nivån upp till 4 procent har justerats genom aktieutdelning från Skellefteå Kraft på 142,5 mnkr, vilket totalt ger en summa på 226,5 mnkr. Detta utgör 4,0 procent av eget kapital i Skellefteå Kraft. Sammanfattning avstämning av finansiella mål Finansiella mål på kort sikt Måluppfyllelse Kommentar Ja/Nej Likviditeten för kommunen ska ligga på minst 1,0 för att kommunen ska kunna betala sina Nej Likviditeten i 2016 års bokslut uppgår till 0,80 (se förklaring ovan) kortfristiga skulder med omedelbar verkan Finansiella mål på lång sikt Måluppfyllelse Kommentar Ja/Nej Det ekonomiska resultatet i skattefinansierad verksamhet ska uppgå till 1-2 procent av Nej Det ekonomiska resultatet slutade på plus 39 mnkr eller plus 0,9 procent skatteintäkter och generella statsbidrag Soliditeten ska alltid uppgå till minst 60 procent Ja Kommunens soliditet uppgick i bokslut 2017 till 68 procent Grundprincip om egenfinansiering av investeringar. Inlåning kan ske när en investering beräknas ha ett positivt driftnetto, dvs. inga ytterligare skattemedel behöver tillföras driftbudgeten. Undantag kan göras för investeringar i skolor. Inlåning till kommunen, exkl. kommunägda bolag, får maximalt uppgå till Ja Den långfristiga inlåningen till investeringar uppgår till 720 mnkr eller 9 901 kr/invånare. Inlåning har skett till investeringar inom kommunens affärsverksamheter (442 mnkr) samt till skolinvesteringar (278 mnkr) 40 000 kronor per invånare Den framtida ekonomiska planeringen ska utgå ifrån nuvarande aktuella skattesats Ja År 2017 skedde ingen förändring av kommunens skattesats Den framtida ekonomiska planeringen ska utgå ifrån att andelen av kommunens kostnader som täcks av taxor och avgifter, inte ska minska Nej Andelen intäkter från taxor och avgifter uppgick till 26,1 procent, vilket var något lägre än 2016 Skattefinansierad verksamhet ska årligen delfinansieras med ett internt bidrag från affärsverksamheten elförsörjning samt vid behov kompletterande utdelning från Skellefteå Kraft AB (ska motsvara 4 procent av eget kapital i Skellefteå Kraft) Ja Delfinansieringen 2017 motsvarade 4 procent av eget kapital 13

Avstämning av verksamhetsmål 2017 Skellefteå 2030 Skellefteås lokala utvecklingsstrategi gäller fram till år 2030. Strategin, som har hela platsen Skellefteå och dess invånare som utgångspunkt, är ett verktyg för att stärka utvecklingen i enlighet med visionen: Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. Strategin är indelad i fyra olika områden: hållbara och varierande livsmiljöer, kunskap och unik kompetens, globalt konkurrenskraftig ekonomi samt överbryggade avstånd. Inom varje strategiområde finns särskilda mål och insatsområden. I samband med beslutet om 2030-strategin tog kommunfullmäktige också beslut om att strategin ska genomsyra kommunkoncernens verksamhet och vara en naturlig del av den kommunala styrningen. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål 2017 2017 är första året med kommunens nya målstyrningsmodell, där kommunfullmäktige sätter mål inom ramen för det kommunala grunduppdraget utifrån kommunvisionen och utvecklingsstrategin Skellefteå 2030. Målen vilar samtidigt på kommunens gemensamma värdegrund. För att göra målstyrningen effektiv och överblickbar fastställer fullmäktige 4-8 kommunövergripande mål per mandatperiod och 2-3 mål per nämnd/bolag och år. Målen sätts inom fyra olika områden som tillsammans sammanfattar det kommunala uppdraget: Tillgänglighet Trygghet Effektivitet Samhällsutveckling Tillgänglighet handlar bland annat om möjlighet till insyn och delaktighet. Kommunen ska finnas till för alla och det ska vara enkelt och gå snabbt att ha med kommunen att göra. Kommunen ska bidra till ett tryggt samhälle genom att tillhandahålla olika välfärdstjänster, genom sin myndighetsutövning och via arbete med säkerhetsfrågor, krisberedskap, etc. Effektivitet handlar om att använda tillgängliga resurser på bästa sätt. Kommunens ska även bidra till en positiv samhällsutveckling och ett långsiktigt hållbart samhälle. Verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning De övergripande mål som anses särskilt viktiga för god ekonomisk hushållning är målen om tidigt samordnade insatser (inom området Effektivitet) och målet om en snabb etablering i arbetsliv och samhälle (inom området Samhällsutveckling). Att tidigt samordna insatser för kommunens invånare innebär att kostnaderna för mer omfattande åtgärder antingen uteblir eller skjuts på framtiden. Att åstadkomma en snabb etablering i arbetsliv och samhälle ger också snabbare intäkter till kommunen (fler arbetade timmar) och minskar också risken och därmed kostnaderna för olika typer av stödinsatser från kommunen. Nämndernas och bolagens måluppfyllelse graderas enligt följande: Grön = vi klarade målet, Gul = vi närmade oss målet eller Röd = vi klarade inte målet. Varje år görs också en samlad bedömning av måluppfyllelsen för de kommunövergripande målen vid mandatperiodens slut. 14

TILLGÄNGLIGHET Kommunövergripande mål (Grön) Enkelt och tydligt för invånare/kunder (Grön) Invånare/kunder är aktiva medskapare De flesta nämnder och bolag nådde årets mål kopplade till tillgänglighet, varför den sammantagna bedömningen blir grön. Socialnämnden närmade sig målet kring medskapande brukare och närstående, men nådde det inte fullt ut. Ytterligare informationssamordning hade krävts för att bygg- och miljönämnden fullt ut skulle ha nått sitt mål om samordnad information. Personalnämndens mål att HBTQ-diplomera kommunhälsan nåddes inte, då arbetet med detta inte kom igång under året. Måluppfyllelse (Grön) Socialnämnd Brukare och närstående är aktiva medskapare (Gul) Teknisk nämnd Verksamheternas information är tillgänglig och används (Gul) Kulturnämnd Involvera fler invånare kring utformningen av kulturens verksamhet (Gul) Bygg- och miljönämnd Verksamheternas information är samordnad (Röd) Personalnämnd Kommunhälsan är HBTQ-diplomerad (Grön) Överförmyndarnämnd Tillgång till ställföreträdare (Grön) Gemensam måltidsnämnd Nöjdare kunder genom medskapande (Grön) Skellefteå Stadshus AB TRYGGHET Stadshus-koncernens mål framgår av moder- och dotterbolagens ägardirektiv. Kommunövergripande mål Graderingen är en sammanvägning av koncernbolagens måluppfyllelse (Gul) Inbjudande och trygga miljöer De flesta nämnder och bolag nådde målen inom området. Den samlade bedömningen blir däremot inte grönt pga. att de båda skolnämnderna och tekniska nämnden inte fullt ut nådde sina mål. Skolan klarade inte att öka andelen lärare med legitimation, främst pga. av rådande lärarbrist. Skillnaderna i genomsnittsbetyg mellan pojkar och flickor på gymnasieskolan minskade, men inte i tillräcklig utsträckning för att nå målet om en jämställd utbildningsmiljö. Teknisk nämnd gör bedömningen att de inte nådde sitt mål fullt ut, bl.a. till följd av osäkerheter kring mätningen av måluppfyllelsen. Måluppfyllelse (Grön) Kommunstyrelse Bättre samverkan kring mottagande och integration av nyanlända (Gul) För- och grundskolenämnd Öka andelen lärare med legitimation 15

(Gul) Gymnasienämnd Jämställd utbildningsmiljö (Grön) Nämnd för support och lokaler Hög medborgarservice via kundtjänst (Grön) Fritidsnämnden Utveckla välkomnande mötesplatser för alla (Gul) Teknisk nämnd Vårdade offentliga miljöer (Grön) Överförmyndarnämnd Granskning klar i rätt tid (Grön) Konsumentnämnd Skellefteås äldre medborgare känner sig trygga i det digitala samhället (Grön) Skellefteå Stadshus AB EFFEKTIVITET Stadshus-koncernens mål framgår av moder- och dotterbolagens respektive ägardirektiv. Kommunövergripande mål Graderingen är en sammanvägning av koncernbolagens måluppfyllelse (Gul) Tidigt samordnade insatser (Grön) Bättre digitaliserad välfärd Kommunen närmar sig målet om tidigt samordnade insatser. Inom för- och grundskolenämnden har andelen elever som kan läsa efter årskurs 1 ökat. Gymnasienämnden når däremot inte sitt mål om en ökad andel som tar examen på tre år (minskat jämfört med 2016). Socialnämnden har sedan flera år tillbaka arbetat med förebyggande insatser, vilket inte minst märks på kommunens kostnader för institutionsvård för unga som ligger på betydligt lägre nivåer jämfört med övriga riket eller andra strukturellt lika kommuner. Socialnämnden anser sig däremot inte fullt ut nå sitt mål om förebyggande insatser 2017, varför den sammantagna bedömningen för målet blir därför gult. För målet om en bättre digitaliserad välfärd görs bedömningen att kommunen klarar målet då flera nämnder nådde sina mål för 2017, däribland kommunstyrelsen som klarat målet om fler digitala självservicelösningar. Överförmyndarnämndes e-tjänst är igångsatt, men den fick inte tillräckligt många användare under 2017 för att målet skulle ses som uppnått. Måluppfyllelse (Grön) Kommunstyrelse Fler digitala självservicelösningar (Gul) Socialnämnd Förebyggande insatser (Grön) För- och grundskolenämnd Öka andelen elever som kan läsa efter åk 1 (Röd) Gymnasienämnd Ökad andel som tar examen på tre år (Grön) Nämnd för support och lokaler Identifiera nya samordningar och effektivisera befintliga för att frigöra resurser till kärnverksamheten 16

(Röd) Fritidsnämnden Öka användandet av kommunala fritidsanläggningar oavsett inriktning (Grön) Kulturnämnd Fler bokningsbara kulturlokaler (Grön) Personalnämnd Andelen av hälsofrämjande och förebyggande insatser har ökat (Röd) Överförmyndarnämnd Etablerad E-tjänst (Grön) Konsumentnämnd Aktiv konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning (Grön) Skellefteå Stadshus AB Stadshuskoncernens mål framgår av moder- och dotterbolagens respektive ägardirektiv. SAMHÄLLSUTVECKLING Kommunövergripande mål Graderingen är en sammanvägning av koncernbolagens måluppfyllelse (Gul) Snabb etablering i arbetsliv och samhälle (Grön) Begränsad klimatpåverkan Kommunen närmar sig måluppfyllelse för målet om snabb etablering i arbetsliv och samhälle. Ett tecken på det är den, relativt övriga riket, mycket låga arbetslösheten i Skellefteå. Då både socialnämnden och för- och grundskolenämnden däremot inte anser sig nå sina mål fullt ut blir den sammantagna bedömningen gul. Socialnämnden har gjort lyckade insatser inom samhällsutvecklingsområdet under 2017, men anser sig inte nått målet fullt ut. För- och grundskolenämnden gör bedömningen att de närmar sig målet om att öka andelen behöriga till gymnasiet. Det är däremot en fortsatt stor skillnad i resultat mellan flickor och pojkar varför målet bara anses uppfyllt till viss del. De flesta nämnder och bolag som har mål kopplade till klimatpåverkansmålet gör bedömningen att målen nås, varför också den sammantagna bedömningen blir måluppfyllelse. Detta även om tekniska nämnden inte lyckades öka andelen återbrukad asfalt i tillräckligt stor utsträckning för att kunna säga att de nått målet för 2017. Måluppfyllelse (Grön) Kommunstyrelse Tillsammans med andra skapa förutsättningar för en bred och växande arbetsmarknad (Gul) Socialnämnd Hållbar etablering och ökad delaktighet i arbets- och samhällslivet (Gul) För- och grundskolenämnd Öka andelen behöriga elever till gymnasiet (Grön) Gymnasienämnd Snabbare etablering på arbetsmarknaden eller övergång till högre studier (Grön) Nämnd för support och lokaler Begränsad klimatpåverkan inom lokaler och livsmedel (Grön) Fritidsnämnden Ökad föreningsaktivitet bland unga i åldern 13-20 år 17

(Grön) Kulturnämnd Stärkt integration genom konst och kultur (Gul) Teknisk nämnd Ökad andel återbruk (Grön) Bygg- och miljönämnd God planeringsberedskap (Grön) Konsumentnämnd Konsumentinformation för nya svenskar (Grön) Gemensam måltidsnämnd Begränsad klimatpåverkan inom livsmedel (Grön) Skellefteå Stadshus AB Stadshus-koncernens mål framgår av moder- och dotterbolagens respektive ägardirektiv. Graderingen är en sammanvägning av koncernbolagens måluppfyllelse Kommunstyrelsens samlade bedömning om god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsens samlade bedömning är att Skellefteå kommun under 2017 haft en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter. Motivet till detta är att även om kommunen redovisar ett resultat som inte når upp till fullmäktiges överskottsmål för ett enskilt år så uppgår det genomsnittliga resultatet för de senaste 5 åren till 1,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket ligger inom ramen för fullmäktiges mål. Kommunen klarar också kommunallagens krav på balans mellan intäkter och kostnader samt lever upp till fullmäktiges soliditets- och inlåningsmål med god marginal. Bedömningen stärks också att av de kommunägda bolagen återigen redovisar ett resultat över budget. Kommunen uppfyller också målet om en oförändrad kommunalskatt men klarar inte riktigt målet om att andelen av kommunens kostnader som täcks av intäkter från taxor och avgifter inte ska minska. Bedömningen om god ekonomisk hushållning grundar sig också på att nämnder och bolag drivit sina verksamheter i enlighet med kommunfullmäktiges definierade uppdrag i reglementen och ägardirektiv. Bedömningen grundar sig också på att bolagens verksamheter under 2017 varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Den samlade verksamhetsberättelsen i årsredovisningen i kombination med löpande redovisningar under året, särskilda bolagsstyrningsrapporter och revisionsberättelser från bolagen samt den systematiskt genomförda internkontrollen, ligger till grund för denna bedömning. Den samlade bedömningen styrks också av att kommunen klarat en god uppfyllelse av verksamhetsmålen även om avstämningen pekar på ett antal förbättringsområden. Ett viktigt mål inom ramen för god ekonomisk hushållning är målet om en snabb etablering i arbetsliv och samhälle där kommunen närmar sig målet. Ett tecken på det är den, relativt övriga riket, mycket låga arbetslösheten i Skellefteå. Bedömningen är också att kommunen närmar sig målet om att öka andelen behöriga till gymnasiet, vilket är ett viktigt mål för att invånarna snabbt ska kunna etablera sig i arbetsliv och samhälle. Kommunen närmar sig också målet om tidigt samordnade insatser där exempelvis andelen elever som kan läsa efter årskurs 1 ökar. Socialnämnden har sedan flera år tillbaka också arbetat med förebyggande insatser, vilket inte minst märks på kommunens kostnader för institutionsvård för unga som ligger på betydligt lägre nivåer jämfört med övriga riket eller andra strukturellt lika kommuner. 18

Kommunens verksamheter Barn och utbildning Inom detta område bedrivs verksamheterna i huvudsak av för- och grundskolenämnden samt gymnasienämnden. Skiftande utbildningsresultat Vårterminen 2017 steg såväl meritvärdet som behörigheten för eleverna som lämnade årskurs 9 för gymnasiet. Meritvärdet steg till 219 (214) och behörigheten steg till 87 procent (83). Skillnaden mellan pojkar och flickor var fortsatt stor, där flickorna nådde högre meritvärde samt högre behörighet till gymnasiet. Skillnaden mellan pojkar och flickor är en trend som håller i sig år efter år trots insatser, såväl nationellt som i Skellefteå. Höstterminen 2017 visade resultaten för eleverna i årskurs 9 på lägre meritvärde och behörighet jämfört med 2016. Meritvärdet sjönk till 206 (213) och behörigheten sjönk till 77 procent (82). Samtidigt ökade skillnaden mellan de elever som lyckades bäst och de som lyckades sämst. Det är också en trend i Sverige som helhet. Utbildningsresultaten i gymnasieskolan var stabila under 2017, men motsvarade inte fullt ut de kommunala förväntningarna som återfinns i målet om en skola i toppklass och i utvecklingsstrategin för 2030. Fler barn och nya lokaler Jämfört med 2016 ökade antalet barn inom förskolan och grundskolan. Inom förskolan var ökningen 46 barn (+1,3 procent), på fritidshemmen 132 elever (+3,6 procent) medan grundskolan och grundsärskolan såg en ökning med 83 elever (+1,0 procent). Tillströmningen av barn var ojämnt fördelat över kommunen och urbaniseringen bidrog till fler barn i de centrala delarna av Skellefteå. Under 2017 öppnades ett flertal nya och ombyggda enheter. Ombyggnationen av Kaplanskolan (Lejonströmskolan) från gymnasieskola till F-9-skola blev klar och de sista eleverna flyttar in under januari 2018. Planeringen av en ny F-9 skola (Floraskolan) för de östra stadsdelarna pågår. För årskurs F-9 på Morö backe pågick ombyggnation under 2017 och den kommer att slutföras under 2018. Bolidenskolans renovering F-9 blev klar under 2017 och de nya förskolorna Moröhöjden och Tallbacka (Bureå) togs i bruk. Projektering av nya förskolor och ombyggnation av Brännanskolan skolan pågår. Fortsatt digitalisering Utvecklingen av IT-stödet för verksamheternas digitalisering fortsatte under 2017. Omfattande utvecklingsarbete och utbildningsinsatser för lärare och övriga medarbetare genomfördes. Målet om en dator per elev i årskurs 6-9 och en dator per tre elever i åk F-5 uppnåddes. Skoldatatekets uppdrag utökades och omfattar numera även förskolan. Försök med fjärrundervisning på modersmål och moderna språk fortsatte under året. Den digitala lärplattformen användes i ökad utsträckning inom gymnasieskolan liksom digitala läromedel och inlästa böcker. 19

Kulturskolan Skellefteå kulturskola har en obligatorisk del för alla barn F-5. Barnen får uppleva och arbeta med drama, bild, musik, litteratur, rytmik och dans. I förskoleklass och årskurs 3 får barnen litteratur och i årskurs 2 får de musik. Dansen möter barnen någon gång mellan förskoleklass och årskurs 3. Under åk 4-5 får barnen ta del av drama, media och bild. Under 2017 besökte alla barn i årskurs 2 kulturskolan och fick uppleva kulturskolans alla uttryck samt ta del av en teaterföreställning. Kulturskolan genomförde också sagostafetten, författarbesök i skolan och över 250 konserter/föreställningar. Drygt 1 500 barn mötte kulturskolans personal varje vecka genom den frivilliga delen. Utöver detta hade Kulturskolan tre projekt som riktade sig till barn och ungdom som inte förut provat Kulturskolans utbud. Fler behöriga lärare behövs När det gäller lärarbehörighet inom grundskolan ligger Skellefteå på samma nivå som 2016, vilket innebär att 86 procent av de ämnen som undervisas har behöriga lärare. Skolan upplevde fortsatta svårigheter med att rekrytera lärare, förskollärare och vikarier. För gymnasiet såg det något bättre ut. Rekryteringen fungerade bra under 2017, trots brist på lärare i landet. Kvalitetsgranskning gav positiva besked Som en följd av Skolinspektionens regelbundna tillsyn av Skellefteås skolor, erbjöds under 2017 sex skolenheter i Skellefteå kommun att delta i Skolverkets nationella satsning för en bästa skola. Det är ett 3-årigt projekt i syfte att öka kunskapsresultaten på berörda skolor samt öka likvärdigheten. Under 2017 började även Lejonströms upptagningsområde (samtliga skolor) samt Resurscenter i Ursviken ett 3-årigt samarbete med 7 andra kommuner i landet. Syftet med det samarbetet är att arbeta med Inkluderande lärmiljöer. I gymnasieskolans systematiska kvalitetsarbete prioriterades under 2017 utveckling av formerna för undervisningen, insatser för att stärka elevernas studiemotivation, utveckling av formativ bedömning, användning av digitala lärverktyg, utveckling av former för överföring av information, och insatser för förbättrad psykisk hälsa. Resultatet av Skolinspektionens granskning av gymnasieskolorna och nämndens arbete med resursfördelning visade att resursfördelningen fungerar bra och att det systematiska kvalitetsarbetet är tillfredsställande men behöver utvecklas avseende dataanalyser. Vuxenutbildningen påverkades under året av förväntningar på fler yrkesutbildningar för vuxna då allt fler branscher ser svårigheter med kompetensförsörjningen de kommande åren. Förändrade statsbidragsregler för yrkesutbildning för vuxna gör att tillgången till statliga medel för finansiering ökar kraftigt, men medfinansiering med kommunala medel krävs vilket begränsar möjligheterna. Ett stort antal nyanlända 2015 innebar fortsatt höga elevtal i gymnasieskolans språkintroduktion och vuxenutbildningens kurser i svenska för invandrare. Grupperna av nyanlända har stora behov av anpassade utbildningsmodeller för yrkesutbildning för att underlätta etablering på arbetsmarknaden. Utbildningar utvecklas bland annat inom ramen för överenskommelsen med Arbetsförmedlingen och uppdrag från delegationen för unga till arbete. 20

Verksamhetsmått för- och grundskolenämnd Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Antal elever F-9 inkl. särskola (15:e dec) 7 850 8 056 8 180 8 270 Antal barn i fritidshem (15:e dec) 3 247 3 247 3 488 3 612 Antal barn i förskolan (15:e dec) 3 591 3 605 3 615 3 665 Vistelsetid i förskolan timmar/vecka (15:e dec) 31,5 31,6 31,8 32,5 Antal förskolebarn/avdelning (15:e april) 17,9 18,5 18,2 17,8 Antal förskolebarn/avdelning (15:e dec) 17,5 17,3 16,7 17,4 Antal asylsökande elever 174 170 224 185 Andel förskollärare i förskolan, % 56 52 50 i.u Antal barn med skolskjuts 2 075 2 011 2 120 2 126 Andel lärare med rätt legitimation, % 79,8 77,9 86,4 i.u Verksamhetsmått, gymnasienämnd Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Antal gymnasieelever, kommunens egna skolor 2 516 2 418 2 428 2 400 varav elever i språkintroduktion 180 176 236 243 Antal gymnasieelever, andra utövare 368 376 380 428 Antal gymnasiesärskoleelever 68 60 51 53 Antal studerande, grundläggande, gymnasial och 851 713 804 573 särskild utbildning för vuxna Antal studerande, yrkesutbildning och 213 175 179 242 lärlingsutbildning för vuxna Antal studerande, svenska för invandrare (SFI) 465 460 454 400 Högre utbildning och forskning Under 2017 har en intensiv dialog förts med Luleå Tekniska universitet, Umeå universitet samt Mittuniversitetet med avsikt att skapa möjligheter för lärarutbildning och pedagogisk forskning i Skellefteå. Detta har medfört att kommunen på uppdrag av Umeå universitet startat en utredning med inriktning att föreslå utbildningar för lärare F-3 samt fritidshem. Utbildningen ska kombinera tid, plats, teknik och lärande så att krav på fysisk närvaro på heltid vid lärosätet ersätts med krav på aktiv kommunikation. Målsättningen ska vara att alla studenter, oavsett plats- och tidsfaktorer, ska kännas som likvärdiga och aktiva deltagare i utbildningen. Utredningen ska vara avslutad i mars 2018. I samband med Northvolts beslut att förlägga tillverkningen av batterier till Skellefteå, har också behovet av högre utbildning som motsvarar fabrikens behov av komptetent personal diskuterats. Förutsatt att Northvolt går med i processoperatörsnätverket, finns goda möjligheter till en studiegrupp från Processoperatörsprogrammet i Skellefteå. Likaså kommer ett antal leverantörer av yrkeshögskoleutbildningar söka starttillstånd i Skellefteå 2019. Omsorg och hjälp Inom detta område bedrivs verksamheterna i huvudsak av socialnämnden och överförmyndarnämnden. Individ och familjeomsorg Nya och ändrade lagar som påverkar socialtjänstens område har trätt i kraft under året. Det gäller exempelvis en rad förändringar som rör den svenska migrations- och asylpolitiken. Färre ensamkommande barn anvisas till kommunen och ersättningsnivåerna för mottagandet har sänkts. Verksamheten har anpassat sin organisation för mottagandet efter rådande förutsättningar. 21

För individ- och familjeomsoren har antalet anmälningar ökat jämfört med ifjol. Antalet ansökningar ökar också, vilket avdelningen ser som positivt då det ofta innebär en möjlighet att komma in i ett tidigare skede. Antalet försörjningsstödhushåll fortsätter att minska. Under de två första tertialen låg minskningen på cirka 10 procent jämfört med 2016. Stöd och service Kostnadsförskjutningen för personlig assistans från Försäkringskassan till kommunen fortsätter. Den allt striktare bedömningen av assistansersättning leder till konsekvenser både för enskilda individer och för kommunens ekonomi eftersom besluten om personlig assistans enligt LSS ökat. Kommunen påverkas också av att personer som nekats insatser av Försäkringskassan istället hos kommunen ansöker om SoL-insatser, och då relativt stora insatser. Socialnämnden har tillsammans med förvaltningen genomfört invånardialoger på temat teknik som ett stöd vid olika funktionsnedsättningar. Syftet har varit att lyssna in invånarnas tankar och vilka möjligheter de ser att nå en ökad självständighet, delaktighet och valmöjlighet i livet med hjälp av teknik. Resultatet av dialogerna bildar underlag till utvecklingsprojekt inom ramen för projektet idéslussar. Stöd och service har fortsatt arbetet med att stärka brukares egenförmåga och att öka inkluderingen i samhället. För att fler ska få inflytande utvecklar avdelningen forum som mötesplatser och dialogcaféer. Samarbetet inom det förebyggande arbetet och sysselsättningsfrågorna fortsätter också att utvecklas. Avdelningen ökar också samarbetet med utbildare och arbetsmarknadens parter i syfte att öka anställningarna på den ordinarie arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Målsättningen är att fler personer med funktionsnedsättning ska ges valmöjligheten att kunna bo på den reguljära bostadsmarknaden med stöd. Utvecklingen med färre beslut inom bostad med särskild service och med fler i ordinärt boende, är i enlighet med detta och fler personer än tidigare med insatsen bostad med särskild service avslutar sitt stöd. Bristen på lägenheter på den reguljära bostadsmarknaden innebär dock en risk att brukare som utvecklas i sitt stöd inte kan erbjudas stöd i eget boende därför att lägenheter saknas. Under 2017 startades ett projekt med tester av verksamhetsnära teknik. Utgångspunkten har varit en modell där verksamheterna har fått utgå från frågeställningar kring brukarens självständighet och/eller verksamhetens förändrade arbetssätt. Det har kommit in cirka 25 förslag på områden där tekniska lösningar kan förbättra vardagsarbetet och nu går verksamheten vidare med omkring 15 av förslagen. Äldreomsorg En extra kunskapssatsning, Din hemtjänst, har genomförts där fokus legat på ökat inflytande och självbestämmande för dem äldreomsorgen finns till för, och att leva trygg med teknikens möjligheter. En stor del i satsningen är workshopkonceptet Trygg och säker, som erbjuds samtliga anställda inom kommunens hemtjänst. Andelen äldre med hemtjänst ökade något mellan 2015 (7,9 procent) och 2016 (8,1 procent) men avståndet till rikets värde (7,2 procent 2015 och 7,6 procent 2016) minskade. 22

Skellefteå ligger i nivå med strukturellt lika kommuner där omkring 8 procent av invånarna har hemtjänst. Antalet hemtjänsttimmar per månad för personer med hemtjänst minskade i Skellefteå till 36,7 timmar/månad medan rikets värde ökade 2015-2016 från 32,7 till 34,4 timmar/månad. Strukturellt lika kommuner ligger på 41 timmar/månad (2016), det vill säga 4 timmar mer än Skellefteå. Värden för 2017 publiceras under 2018. Socialnämnden har antagit de nationella rekommendationerna för ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre och arbetar med rekommendationerna genom projektet Kvalitet dygnet runt inom särskilt boende äldreomsorg, med fokus att sätta ett ljus på natten. Avdelningen har under året fortsatt sitt arbete med lärresor, bl.a. på temat teamarbete för att förbättra resultaten och för att nå en budget i balans. Ett annat arbete för att nå en budget i balans är uppföljningen av biståndsbeslut. Det handlar om en systematisk uppföljning av beslut om hemtjänst med målsättningen att både insatser och antal besök ges på rätt nivå. Socialkontoret har genom äldreomsorgen fortsatt att tillsammans med 9 andra kommuner medverka i Sveriges kommuner och landstings förändringsprogram LEDA för en smartare välfärd. Programmet syftar till att öka hastighet och kvalitet i införandet av digitala lösningar. Under 2017 har deltagarna bl.a. jobbat med frågor om digital transformation, workshops och erfarenhetsutbyte mellan deltagande kommuner. Resultatet presenterades under 2017 med arbetsnamnet Mittköping, en digital kommun i framkant. Mittköping är en metod som bygger på samskapande och delaktighet. Den innehåller modeller, mallar, tips och rekommendationer och är baserad på erfarenhet och kompetens. Under året har äldreomsorgen påbörjat ett arbete för att höja kvaliteten dygnet runt inom särskilt boende äldreomsorg, med fokus Sätt ljus på natten. Syftet är att förändra arbetssättet genom digital transformation och i detta är Dammens äldreboende pilot och testbädd för digitala tjänster och lösningar. Utifrån ett kartlagt nuläge har förbättringsområden identifierats och tester kring bland annat digital insatsregistrering på natten och digitalt planeringsverktyg (digital PPP) genomförs. Verksamhetsmått Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Antal barn i familjehem godkända av socialnämnd 97 99 123 135 Mottagna flyktingar 307 271 316 387 Försörjningsstöd exklusive flykting, antal i snitt/månad 729 674 634 597 Utredningstid från ansökan till beslut om LSS-insats (alla insatser), antal dagar (medelvärde) 110 83 130 71 Nyttjandegrad, bostäder inom stöd och service, % 96,9 97,2 99,3 96,5 Nyttjandegrad, personlig assistans, % 98,5 99,0 97,8 98,3 Invånare 65-w år som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel % Beviljade hemtjänsttimmar/mån per person 65-w år med hemtjänst i ordinärt boende, antal medelvärde 7,9 7,9 8,1 41,3 38,3 36,7 Ingen uppgift Ingen uppgift 23