Årsredovisningens uppbyggnad

Transkript

1 Årsredovisning

2 Årsredovisningens uppbyggnad Skellefteå kommuns årsredovisning upprättas för kommunfullmäktige och kommunens invånare. Den riktar sig även till externa intressenter i form av kreditgivare, leverantörer och andra offentliga myndigheter. Om du har några frågor och funderingar om årsredovisningen eller om kommunen i stort eller smått är du välkommen att kontakta kommunens kundtjänst. I kommunens årsredovisning anges miljarder kronor med mdkr, miljoner kronor med mnkr och tusen kronor med tkr. Årsredovisningen består av följande delar: Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande ger sin bild av året som gått. Kommunen i korthet Här sammanfattas hur den politiska styrningen och kommunens organisation ser ut. Här ges också en snabb bild över var kommunens pengar kom ifrån och hur de användes under det gångna året. Förvaltningsberättelse I förvaltningsberättelsen görs en redogörelse för kommunens utveckling. Det görs en avstämning av kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning och krav på balans mellan intäkter och kostnader. I förvaltningsberättelsen redovisas också vad kommunen åstadkommit inom sina olika verksamhetsområden under Räkenskaper Här redogörs för kommunens och hela kommunkoncernens ekonomiska utfall 2018 och den finansiella ställningen vid årets slut. Förutom resultat- och balansräkning redovisas och analyseras olika typer av finansiella nyckeltal. Här hittar du också drift- och investeringsredovisning för kommunkoncernens samtliga nämnder och bolag. Redovisningsprinciper I detta avsnitt beskrivs kommunens redovisningsprinciper och hur kommunen lever upp till god redovisningssed. Revisionsberättelse Här redovisar kommunens förtroendevalda revisorer sin granskning av kommunstyrelsens och nämndernas verksamheter för kommunfullmäktige. Granskningen gäller också verksamheter som drivs i de kommunägda bolagen. 1

3 Innehåll Årsredovisningens uppbyggnad...1 Kommunstyrelsens ordförande... 1 Kommunen i korthet... 1 Förvaltningsberättelse... 1 Räkenskaper... 1 Redovisningsprinciper... 1 Revisionsberättelse... 1 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE...3 KOMMUNEN I KORTHET...4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Kommunens förvaltningsorganisation... 5 Kommunens pengar... 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...8 Nationell och lokal utveckling... 8 Befolkningsutveckling... 8 God ekonomisk hushållning Kommunens verksamheter MEDARBETARE RÄKENSKAPER Finansiell analys Driftredovisning kommun Driftredovisning kommunägda bolag Affärsverksamheternas egna kapital Investeringsredovisning, kommun och koncern Resultaträkning, kommun och koncern Balansräkning, kommun och koncern Finansieringsanalys, kommun och koncern Noter REDOVISNINGSPRINCIPER REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR

4 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE När vi summerar 2018 kan vi glädjas åt ett år med en fortsatt stark utveckling i Skellefteå med många näringslivsetableringar och stora offentliga investeringar. Arbetslösheten har fortsatt att minska, vilket också avspeglar sig på kommunens skatteintäkter. Arbetslösheten ligger inte bara under rikets nivå utan den sjunker också snabbare här i Skellefteå jämfört med övriga Sverige. Bostadsbyggandet har nu tagit ordentlig fart med 250 nya bostäder under och över 400 nya bostäder som kommer att färdigställas under Det pågår också planering och projektering för ytterligare bostäder som är möjliga att uppföra innan utgången av Dessutom kommer det i kommunens fördjupade översiktsplaner för Bureå och Skelleftedalen att möjliggöras planer för ytterligare bostäder. En stark drivkraft för Skellefteås utveckling är Northvolt AB som genomför den för närvarande enskilt största industrietableringen i landet. Under 2018 har arbete pågått för att skapa en kvm stor tomt för den kommande anläggningen. Samtidigt skapas möjligheter i kringliggande områden i Hedensbyn och Bergsbyn för att fler företag ska kunna etablera sig. Kommunen planerar också för en utbyggnad av hamnen i Skelleftehamn där det redan pågår ett arbete för att utveckla området till ett gods- och logistikcentrum för all hamn- och järnvägstrafik i Skellefteå. Utöver detta handlar det om anläggning och verksamhet på norra sidan Kallholmsfjärden samt ett nytt industriområde på Näsudden, vilket sammantaget kommer att attrahera än fler företag att titta på Skellefteå som etableringsort. Under 2018 beslutade regeringen om den nationella transportplanen som möjliggör investeringar för ombyggnad av E4:an mellan Umeå och Skellefteå. Det är också glädjande att regeringen avsatt 7 miljarder kronor för planering och byggande av Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå. Byggstarten av banan är beräknad till 2022 med trafikstart I samband med bygget av banan är det kommunen själv som får svara för persontrafikterminalerna, varför det pågår planering för nya resecentrum i både Bureå och Skellefteå. Även om det ekonomska resultatet i kommunen inte riktigt når upp till det långsiktiga målet så redovisar kommunens bolag ett starkt ekonomiskt resultat över budget. Skellefteå Kraft står för den största delen där stigande energipriser starkt bidragit till det goda resultatet. Även kommunens bostadsbolag Skelleftebostäder redovisar ett bra resultat. Bolagens goda resultat bidrar till att vi även fortsättningsvis kan klara våra investeringar med en hög andel egenfinansiering. De senaste 5 åren har kommunkoncernens investeringar uppgått till nästan 9 miljarder kronor och omkring 70 procent har finansierats med egna medel. Kommunen har aldrig tidigare under en femårsperiod investerat så mycket. En stor del av investeringarna handlar om investeringar i vindkraft. För övrigt handlar det om investeringar i ny vattenförsörjning, vatten och avloppsledningar, förskolor och grundskolor, kulturhus, sporthallar, parker, gator, cykelvägar, m.m. Det pågår just nu 30 stycken stora investeringsprojekt (över 20 miljoner kronor/projekt) i kommunkoncernen och det är bara ett av projekten som just nu inte ser ut att klara fastställd budget. Det är också mycket glädjande att sjukfrånvaron bland kommunens anställda fortsatte att sjunka under 2018 för fjärde året i rad. Lorents Burman Kommunstyrelsens ordförande 3

5 KOMMUNEN I KORTHET I Skellefteå kommun består den politiska ledningen av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder, styrelser, valberedning och revision. Valberedningen bereder valärenden som fullmäktige ska besluta om, t.ex. val av ledamöter till kommunstyrelse, nämnder och bolagsstyrelser. Kommunrevisorerna utses av fullmäktige som också fastställer revisionens budget. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige, som är kommunens högsta beslutande församling, ger nämnder/styrelser i uppdrag att utföra vissa verksamheter inom ramen för tilldelade resurser. Kommunfullmäktiges presidium består av ordförande Tomas Marklund (S), förste vice ordförande Kerstin Olofsson (L) och andre vice ordförande Daniel Ådin (S). Politiskt parti Mandatfördelning 2018 Mandatfördelning 2019 Socialdemokraterna Moderaterna 6 9 Centerpartiet 6 7 Vänsterpartiet 6 6 Sverigedemokraterna 2 5 Liberalerna 5 4 Miljöpartiet 4 2 Kristdemokraterna 2 2 Summa mandat Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen utövar uppsikt över samtliga verksamheter inom Skellefteå kommunkoncern. Styrelsen rapporterar löpande till kommunfullmäktige om hur ekonomi och verksamhet utvecklats, vilket i huvudsak sker i samband med delårsrapporter (april och augusti) samt vid årets slut genom årsredovisningen. Kommunstyrelsens presidium består av ordförande Lorents Burman (S), förste vice ordförande Maria Marklund (S) och andre vice ordförande Agneta Hansson (V). Oppositionsråd är Andreas Löwenhöök (M). Längst ner på sidan hittar du länkar till de politiska partiernas hemsidor. Politiskt parti Mandatfördelning 2018 Mandatfördelning 2019 Socialdemokraterna 8 7 Moderaterna 2 2 Centerpartiet 1 2 Vänsterpartiet 1 2 Sverigedemokraterna 0 1 Liberalerna 1 1 Miljöpartiet 1 0 Kristdemokraterna 1 0 Summa mandat Socialdemokraterna Vänsterpartiet Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna 4

6 Kommunens förvaltningsorganisation Kommunchef och ledningsgrupp Skellefteå kommuns högsta ledande tjänsteperson är kommundirektör Kristina Sundin Jonsson. Hon stöttar kommunstyrelsen med utvecklingen och samordningen av den kommunala verksamheten. Kristina är chef över samtliga förvaltningschefer och är även verkställande direktör för Skellefteå Stadshus AB, där de flesta av kommunens bolag finns samlade. Kommunchefens ledningsgrupp består för närvarande av förvaltningschefer, ekonomichef, personalchef, kommunikationschef, chef samhällsutveckling, chef kvalitet och förnyelse samt en ledningssekreterare. Ledningsgruppen är kommundirektörens resurs för övergripande ledning av kommunens totala verksamhet. Gruppen företräder gemensamt kommunen och arbetar för att den kommunala verksamheten ska utvecklas i enlighet med kommunfullmäktiges mål och inriktning. Gruppen, som tillsammans arbetar för att säkra kommunens helhetsutveckling, har som uppgift att utveckla och säkerställa en väl fungerande och effektiv kommunal arbetsorganisation samt att initiera projekt och bidra till utveckling av Skellefteå kommun som plats. Organisationen Skellefteå kommun 5

7 Antal anställda Skellefteå kommunkoncern hade vid årets slut anställda, varav anställda i kommunen utgör den största delen med anställda. Antal månadsanställda i kommunen Totalt antal tillsvidare- och visstidsanställda varav kvinnor varav män varav tillsvidareanställda, % 87,8 88,2 88,8 87,7 I de kommunägda bolagen uppgick antalet anställda till 1 044, varav 656 av dessa återfinns inom Skellefteå Kraft. Kommunens pengar Var kommer pengarna ifrån? Skatteintäkter och intäkter från generella statsbidrag är kommunens största inkomstkälla som under 2018 uppgick till 71 procent av de totala intäkterna. 25% Skatteintäkter och generella statsbidrag 4% 71% Elförsörjning Taxor och avgifter Verksamhetsanknutna intäkter uppgick till 25 procent. Det är taxor och avgifter som tas ut för vissa tjänster vatten, renhållning, äldreomsorg, barnomsorg, m.m. En mindre andel (4 procent) härrör sig från kommunens energiverksamhet. Vissa år kan kommunen även ha vissa typer av engångsintäkter (reavinster, extraordinära intäkter, m.m.). Dessa ingår inte i diagrammet ovan. Skellefteå kommun har inte förändrat sin utdebitering varken inför 2018 eller inför Den totala kommunalskatten i Skellefteå kommer att under 2019 ligga under genomsnittet i Västerbottens län med 0,27 procentenheter medan den ligger över genomsnittet för riket med 1,76 procentenheter. Kommunalskatter 2019, % Kommun Landsting Totalt Lägst: Österåker 17,10 12,08 29,18 Riket 20,70 11,49 32,19 Skellefteå 22,65 11,30 33,95 Umeå 22,85 11,30 34,15 Västerbotten 22,92 11,30 34,22 Högst: Dorotea 23,85 11,30 35,15 6

8 Hur används pengarna? De totala kostnaderna i kommunen (exkl. kommunägda bolag) uppgick till 6,4 miljarder kronor. 65 procent utgjordes av kostnader för arbetskraft. Den kommunala verksamheten är personalintensiv och i vissa verksamheter kan andelen personalkostnader ligga på närmare 80 procent. 26% Kostnader för arbetskraft 9% 65% Externa kostnader för gemensamma lokaler Övriga kostnader Utöver personalkostnader köpte kommunen in material, tjänster, m.m. för över 1,6 miljarder kronor, vilket 2018 utgjorde nästan 26 procent av den totala kostnadsmassan. Kommunen hade också kostnader för externa lokaler på nästan 600 miljoner kronor, vilket utgjorde 9 procent av den totala kostnadsmassan. Den skattefinansierade verksamheten i kommunen består av ett antal olika områden. Det största området är vård och omsorg som uppgår till 44 procent av den totala verksamhetsvolymen. De största delarna inom detta område är äldreomsorg, hälso- och sjukvård samt stöd och service för personer med funktionsvariationer. Det näst största området inom den skattefinansierade verksamheten är den pedagogiska verksamheten, vars andel uppgår till 38 procent. De största delarna inom detta område är förskola, grund- och gymnasieskola. Övriga områden inom den skattefinansierade verksamheten är fritid och kultur (7 procent), infrastruktur (7 procent) samt övriga områden (5 procent). 1% 3% Politisk verksamhet 7% 7% Infrastruktur Fritid och kultur 44% Pedagogisk verksamhet 38% Vård och omsorg Övrig verksamhet 7

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nationell och lokal utveckling Året som gått har i ett nationellt perspektiv varit ett år med relativt hög sysselsättningstakt även om det nu finns tydliga tecken på en konjunkturavmattning. Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att de senaste årens höga sysselsättningstillväxt inte kommer att vara möjlig att upprätthålla. Detta för att det återstående tillgängliga arbetsutbudet inte bedöms matcha den efterfrågade arbetskraften samt att vi nu går in i en period med en långsammare ökning av invånare i arbetsför ålder. Det väntas en svagare utveckling för såväl exporten som för den inhemska efterfrågan. Den inhemska tillväxten hämmas bland annat av att takten på bostadsbyggandet sjunker, vilket under de senaste åren gett ett tydligt bidrag till tillväxten. Bedömningen är att Skellefteå till viss del går emot den bedömning som SKL gör på nationell nivå. Här i Skellefteå är efterfrågan på bostäder fortsatt stor och fastighetsmarknaden har påtagligt stärkts med ökande villapriser och stigande priser på bostadsrätter. Under perioden har 250 nya bostäder uppförts och under perioden är bedömningen att det kommer att färdigställas mer än 400 nya bostäder. Planering och projektering pågår dessutom för ytterligare bostäder som kan uppföras innan utgången av Procentuell förändring BNP 2,3 1,1 1,3 1,6 1,6 Sysselsättning, timmar 1,9 0,5-0,5 0,4 0,4 Inflation, KPI 2,0 2,5 2,7 2,6 2,6 Skatteunderlag (real förändring) 1,6 0,9 0,0 0,8 1,1 Resursutnyttjandet i Sverige är fortfarande högt med en låg arbetslöshet och ett högt kapacitetsutnyttjande inom industrin. Detta gör att arbetslösheten inte förväntas stiga särskilt mycket under de kommande åren, trots förväntad konjunkturavmattning. Detta gäller inte minst i Skellefteå där arbetslösheten är lägre än på mycket länge. I november 2018 uppgick arbetslösheten i Skellefteå till 5,5 procent, vilket understiger rikets nivå med 1,4 procentenheter. Arbetslösheten i Skellefteå ligger inte bara under rikets nivå utan sjunker även snabbare här än i övriga landet. Den lokala bedömningen är att om de stora planerade etableringarna inom industrin blir av, och industrin lyckas attrahera och locka hit personal till sina verksamheter, så kommer detta att ge en positiv inverkan på kommunens skatteunderlag. Den stora utmaningen är att detta ska ske parallellt med ett fortsatt stort behov av arbetskraft inom den offentliga sektorn och då inte minst hos kommunen själv. Arbetslöshet (öppet arbetslös eller delta- Skellefteå Sverige Skellefteå Sverige gare i AF:s programverksamhet), % Invånare år 6,4 7,4 5,5 6,9 Invånare år 11,2 10,2 8,7 8,7 Befolkningsutveckling Skellefteå kommun hade vid årsskiftet invånare, vilket är en minskning under året med 256 personer. År 2018 var ett svagare år jämfört med 2017 främst beroende på minskad invandring men också på ett försämrat födelsenetto. Även inrikes inflyttning sjönk samtidigt som utflyttningen från kommunen ökade. 8

10 Födelsenettot har under ett flertal år varit negativt i kommunen. Under 2018 föddes 720 barn samtidigt som 866 invånare avled, vilket gav ett ännu mer negativt födelsenetto jämfört med Relationen mellan in- och utflyttningen, flyttnettot, är för kommunen den mest grundläggande faktorn för befolkningsutvecklingen. Inrikes inflyttning har under en följd av år legat i storleksordningen drygt personer. Under 2017 var den inrikes inflyttningen omkring personer, vilket var den högsta inflyttningen under 2000-talet. Under 2018 föll inrikes inflyttningen tillbaka till personer. Inflyttningen från andra länder sjönk också, vilket gav ett totalt nettoresultat för flyttningarna på minus 104 personer. Befolkningsförändringar, översikt 2017 och 2018 Folk mängd Födda Netto Förändring Avlidna Invandring Utvandring Netto Inrikes inflyttning Inrikes utflyttning Helår Helår Netto Flytt totalt Juste ringar Vid årsskiftet var det totalt fler män än kvinnor i Skellefteå. Det är endast i den äldsta åldersgruppen (80-w) som det finns fler kvinnor än män. Under 2018 ökade antalet invånare i åldrarna 1-6, samt 80-w. Antalet kvinnor i befolkningen minskade snabbare än antalet män. Befolkningsförändringar per åldersklass, 2017 till 2018 Ålder Män Kvinnor Totalt w Summa Skellefteås befolkningsutveckling har med undantag av varit positiv mellan åren År 2017 var relativt sett ett osedvanligt bra år för befolkningsutvecklingen. Under 2018 föll befolkningen tillbaka men kommunen har fortfarande en större befolkning än Befolkning,

11 Födda och avlidna, Relationen mellan in- och utflyttningen, flyttnettot, är den mest tongivande komponenten och avgörande för befolkningsutvecklingen. Födelsenettot är ofta mer förutsägbart. Bilden visar att bruttoströmmarna ökat betydligt sedan början av 2000-talet, och att både inflyttning och utflyttning ökat de senaste åren. In- och utflyttning, Flyttnettot består av två delar; utrikes respektive inrikes in- och utflyttning. Det inrikes ut- och inflyttningarna är de två största strömmarna med ett tydligt negativt nettoresultat. Den stora förändringen under perioden är att inflyttningen från utlandet ökar stadigt. Sammanfattningsvis är det inflyttningen från utlandet som i huvudsak ligger bakom kommunens befolkningstillväxt. Däremot finns det orsak att anta att den ökande inflyttningen från andra länder även i viss mån förstorar den inrikes utflyttningen, då många nyanlända väljer att bosätta sig någon annanstans i Sverige. Detta kan bland annat spåras i att andelen utrikesfödda inte ökar på den nivå som kan förväntas om de flesta skulle välja att stanna kvar i kommunen. Om Skellefteå även fortsatt har in- och utflyttning liknande de senaste åren pekar prognosen mot cirka invånare år Inflyttningen till kommunen behöver öka kraftigt kommande år om målet på invånare 2030 ska uppnås. 10

12 God ekonomisk hushållning Kommunallagen reglerar att alla kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter. Kommunfullmäktige i Skellefteå har fastställt särskilda riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna har sin grund i tanken om ett hållbart samhälle, ett samhälle som bygger på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, områden som är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. Förutom de finansiella mål som ingår i riktlinjerna fastställde fullmäktige inför budgetåret 2018 ett antal övergripande verksamhetsmål för hela kommunkoncernen samt ett antal riktade verksamhetsmål för nämnder och bolag. Nedan görs en avstämning av måluppfyllelsen Avstämning av finansiella mål Ekonomiskt resultat Skellefteå kommunkoncern redovisar för 2018 ett positivt ekonomiskt resultat på 443 mnkr, varav kommunen bidrar med ett resultat på plus 19 mnkr. Reavinsterna i kommunen uppgår till 23 mnkr, vilket innebär att kommunen inte klarar sitt årliga överskottsmål om ett positivt resultat exklusive reavinster. Kommunens affärsverksamheter redovisar enskilt ett plusresultat på 2 mnkr, vilket ligger i nivå med målet. De kommunägda bolagen redovisar sammantaget ett resultat på 757 mnkr, vilket överstiger fullmäktiges budget med 257 mnkr. Den skattefinansierade verksamheten av kommunen redovisar enskilt ett resultat på plus 17 mnkr, vilket motsvarar 0,4 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det genomsnittliga resultatet under den senaste 5-årsperioden uppgår till 58 mnkr eller 1,4 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket ligger inom ramen för fullmäktiges mål på 1-2 procent under den senaste 5 årsperioden. Avstämning av kommunallagens balanskrav 2018 Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans. Huvudprincipen vid avstämning är att intäkterna ska överstiga kostnaderna och att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämningen görs. Sammanställningen nedan visar att kommunen med hjälp av tidigare avsatta medel i resultatutjämningsreserv (RUR) klarar av att uppfylla balanskravet för år Mnkr 2018 Årets ekonomiska resultat 19 Realisationsvinster -23 Medel till RUR - Medel från RUR 3 Att återställa från tidigare år - Balanskravsresultat 0 Enligt kommunallagen har kommunen möjlighet att avsätta medel till en resultatutjämningsreserv, RUR. Enligt riktlinjerna får det bara avsättas överskottsmedel som ett enskilt år överstiger 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket alltså inte är möjligt 2018 då kommunen istället tar reserven i anspråk. Resultatutjämningsreserven kommer efter uttag att uppgå till 57 mnkr. Betalningsförmåga på kort och lång sikt I 2018 års bokslut redovisar kommunen en betalningsförmåga på lång sikt (soliditet) på omkring 67 procent, att jämföra med kommunens långsiktiga mål på 60 procent. Vid beräkning av soliditeten inkluderas hela pensionsskulden, det vill säga även den del som redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Under 2018 minskade kommunens pensionsskuld med 0,2 procent eller 6 mnkr jämfört med

13 Kommunens betalningsförmåga på kortare sikt (likviditeten) är också god. Enligt kommunens policy för god ekonomisk hushållning ska den ligga på 1,0 för att kommunen ska kunna betala sina kortfristiga skulder med omedelbar verkan. I 2018 års bokslut ligger kommunens likviditet lägre än målet, vilket innebär att checkräkningskrediten skulle behöva användas för att kunna betala samtliga kortfristiga skulder med omedelbar verkan. Orsaken till den låga likviditeten är medveten och beror på att kommunen under 2018 fått betala avgift för överskott på koncernkontot och istället haft möjlighet att använda checkräkningskrediten utan räntekostnader. Finansiering av investeringar Skellefteå kommun har en grundprincip om egenfinansiering av investeringar. Inlåning kan ske när en investering beräknas ha ett positivt driftnetto, dvs. inga ytterligare skattemedel behöver tillföras driftbudgeten. Undantag kan göras för investeringar i skolor. Inlåning till kommunen, exklusive kommunägda bolag, får maximalt uppgå till kronor per invånare. I bokslut 2018 uppgår den långfristiga inlåningen till 970 mnkr eller kr/invånare. Lånen är upptagna för kommunens nya vattenförsörjning (532 mnkr), övriga affärsverksamheter (212 mnkr) samt skollokaler (226 mnkr). Finansiering av verksamhet Kommunen har som mål att den framtida ekonomiska planeringen ska utgå ifrån nuvarande aktuella skattesats. Under 2018 har ingen förändring av skattesatsen skett. Den uppgår i Skellefteå kommun till 22:65 (se sidan 6). Skellefteå kommun har även som mål att andelen av kommunens kostnader som täcks av intäkter från taxor och avgifter inte ska minska. Den andelen uppgår 2018 till 7,3 procent och har därmed ökat en aning jämfört med 2017 då andelen 7,2 procent. Enligt riktlinjerna för god ekonomisk hushållning ska kommunens skattefinansierade verksamhet årligen delfinansieras med ett internt bidrag från affärsverksamheten elförsörjning samt vid behov kompletterande utdelning från Skellefteå Kraft AB. Den totala delfinansieringen ska motsvara 4 procent av Skellefteå Krafts redovisade egna kapital vid senast fastställda årsbokslut. Bidraget ska justeras så att resultatet för affärsverksamheten elförsörjning inte blir negativt. I bokslut 2018 uppgår bidraget till 110 mnkr. Nivån upp till 4 procent har justerats genom aktieutdelning från Skellefteå Kraft på 119 mnkr, vilket totalt ger en summa på 229 mnkr. Avstämning av verksamhetsmål 2018 Skellefteå 2030 Skellefteås lokala utvecklingsstrategi gäller fram till år Strategin, som har hela platsen Skellefteå och dess invånare som utgångspunkt, är ett verktyg för att stärka utvecklingen i enlighet med visionen: Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha invånare år Strategin är indelad i fyra olika områden: hållbara och varierande livsmiljöer, kunskap och unik kompetens, globalt konkurrenskraftig ekonomi samt överbryggade avstånd. Inom varje strategiområde finns särskilda mål och insatsområden. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål 2018 Kommunfullmäktige sätter mål för verksamheten inom ramen för det kommunala grunduppdraget utifrån kommunvisionen och utvecklingsstrategin Skellefteå Målen vilar samtidigt på kommunens gemensamma värdegrund. För att göra målstyrningen effektiv och överblickbar fastställer fullmäktige 4-8 kommunövergripande mål per mandatperiod och 2-3 mål per nämnd/bolag och år. 12

14 Målen sätts inom fyra olika områden som tillsammans sammanfattar det kommunala uppdraget: Tillgänglighet Trygghet Effektivitet Samhällsutveckling Tillgänglighet handlar bl.a. om möjlighet till insyn och delaktighet. Kommunen ska finnas till för alla och det ska vara enkelt och gå snabbt att ha med kommunen att göra. Kommunen ska bidra till ett tryggt samhälle genom att tillhandahålla olika välfärdstjänster, genom sin myndighetsutövning och via arbete med säkerhetsfrågor, krisberedskap, etc. Effektivitet handlar om att använda tillgängliga resurser på bästa sätt. Kommunen ska även bidra till en positiv samhällsutveckling och ett långsiktigt hållbart samhälle. Nämndernas och bolagens måluppfyllelse graderas varje år enligt följande: Grön = vi klarade målet, Gul = vi närmade oss målet eller Röd = vi klarade inte målet. Varje år görs också en samlad bedömning av måluppfyllelsen för de kommunövergripande målen vid mandatperiodens slut. Tillgänglighet Enkelt och tydligt för invånare/kunder Invånare/kunder är aktiva medskapare De flesta nämnder och bolag nådde årets mål kopplade till tillgänglighet. Bedömningen av måluppfyllelsen vid mandatperiodens slut blir därför också grön, kommunen kommer att nå målen. Socialnämnden närmade sig målet kopplat till medskapande, men nådde det inte fullt ut. Samhällsbyggnadsnämnden och bygg- och miljönämnden nådde inte ända fram till full måluppfyllelse främst till följd av att antalet kundtjänstärenden inom gator och parker ökade och på grund av en hög belastning av planuppdrag. Personalnämndens mål för tillgänglighet mäts genom en fråga i den årliga medarbetarundersökningen. Resultatet förbättrades jämfört med föregående år men målet för året nåddes inte fullt ut. Socialnämnd Brukare och närstående är aktiva medskapare Kulturnämnd Involvera fler invånare kring utformningen av kulturens verksamhet Samhällsbyggnadsnämnd Verksamhetens information är tillgänglig och används Bygg- och miljönämnd Verksamheternas information är samordnad Nämnd för support och lokaler Högre medborgarservice via kundtjänst Personalnämnd Alla anställda medverkar i det systematiska arbetsmiljöarbetet Överförmyndarnämnd Tillgång till ställföreträdare Gemensam måltidsnämnd Nöjdare kunder genom medskapande. Skellefteå Stadshus AB Stadshuskoncernens mål framgår av moder- och dotterbolagens ägardirektiv. Graderingen är en sammanvägning av koncernbolagens måluppfyllelse Trygghet Inbjudande och trygga miljöer De flesta nämnder och bolag nådde målen inom trygghetsområdet. Den samlade bedömningen huruvida kommunen kommer att nå det övergripande målet för mandatperioden blir ändå gult - kommunen närmar sig målet. 13

15 Kommunstyrelsens arbete för en förbättrad samordning med Försäkringskassan, Skatteverket, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen är inte klart. Inom för- och grundskolan klarade man inte att öka andelen lärare med legitimation. Skillnaderna i genomsnittsbetyg mellan pojkar och flickor på gymnasieskolan ökade jämfört med föregående mättillfälle. Samhällsbyggnadsnämnden gör bedömningen att de inte nådde sitt mål fullt utifrån antalet klagomål/synpunkter på bristande underhåll och tillgänglighet. Kommunstyrelsen Bättre samverkan kring etablering av nyanlända För- och grundskolenämnd Öka andelen lärare med legitimation Gymnasienämnd Jämställd utbildningsmiljö Fritidsnämnden Utveckla välkomnande fritidsmiljöer Samhällsbyggnadsnämnd Vårdade offentliga miljöer Personalnämnd Minskad sjukfrånvaro Överförmyndarnämnd Granskningen klar i rätt tid Konsumentnämnd Skellefteås äldre medborgare känner sig trygga i det digitala samhället Skellefteå Stadshus AB Stadshuskoncernens mål framgår av moder- och dotterbolagens respektive ägardirektiv. Graderingen är en sammanvägning av koncernbolagens måluppfyllelse Effektivitet Tidigt samordnade insatser Bättre digitaliserad välfärd Målet om tidigt samordnade insatser är ett av de mål som anses särskilt viktiga för god ekonomisk hushållning. Att tidigt samordna insatser för kommunens invånare innebär att kostnaderna för mer omfattande åtgärder antingen uteblir eller skjuts på framtiden. Bedömningen av måluppfyllelsen för målet om tidigt samordnade insatser är gult kommunen närmar sig målet. Socialnämnden gör bedömningen att de närmar sig målet kring förebyggande insatser, men att de inte når det fullt ut. Andel elever som tar gymnasieexamen efter tre år har minskat jämfört med föregående år. Fritidsnämnden lyckades inte öka nyttjandet av anläggningarna totalt sett, även om nyttjandet ökat på enskilda anläggningar. När det gäller målet kring digitaliserad välfärd görs bedömningen att kommunen kommer att klara det målet då flera nämnder nådde sina mål för Överförmyndarnämndes e-tjänst används, men har inte tillräckligt många användare för att målet skulle ses som uppnått. Kommunstyrelse Fler digitala självservicelösningar Socialnämnd Förebyggande insatser För- och grundskolenämnd Öka andelen elever som kan läsa efter åk 1 Gymnasienämnd Ökad andel som tar examen på tre år Fritidsnämnd Öka nyttjandet av kommunala anläggningar Kulturnämnd Öka nyttjandet av meröppna bibliotek Nämnd för support och lokaler Identifiera nya samordningar och effektivisera befintliga för att frigöra resurser till kärnverksamheterna Personalnämnd Digitaliserad personaladministration Överförmyndarnämnd Etablerad E-tjänst Konsumentnämnd Aktiv konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning Skellefteå Stadshus AB Stadshuskoncernens mål framgår av moder- och dotterbolagens respektive ägardirektiv. Graderingen är en sammanvägning av koncernbolagens måluppfyllelse 14

16 Samhällsutveckling Snabb etablering i arbetsliv och samhälle Begränsad klimatpåverkan Målet om en snabb etablering i arbetsliv och samhälle är ytterligare ett mål som anses särskilt viktigt för god ekonomisk hushållning. Att åstadkomma en snabb etablering i arbetsliv och samhälle för både invånare och företag ger också snabbare intäkter till kommunen (fler arbetade timmar) och minskar också risken och därmed kostnaderna för olika typer av stödinsatser från kommunen. Flera nämnder klarar sina mål kopplade till snabb etablering i arbetsliv och samhälle. Socialnämnden har gjort lyckade insatser inom samhällsutvecklingsområdet under 2018, men anser sig inte ha nått målet för året fullt ut. För- och grundskolenämnden lyckas inte öka andelen behöriga till gymnasiet. Bedömningen av måluppfyllelsen kring snabb etablering i arbetsliv och samhälle blir därför gult kommunen närmar sig målet. De flesta nämnder och bolag som har mål kopplade till klimatpåverkansmålet gör bedömningen att de når målen, och därför blir även prognosen på övergripande nivå att kommunen kommer att nå målet om en begränsad klimatpåverkan. Samhällsbyggnadsnämnden lyckades inte minska avfallsmängderna och öka återbruket i tillräcklig utsträckning för att som enskild nämnd nå målet för året fullt ut. Kommunstyrelse Tillsammans med andra skapa förutsättningar för en bred och växande arbetsmarknad Socialnämnd Hållbar etablering och ökad delaktighet i arbets- och samhällslivet För- och grundskolenämnd Öka andelen behöriga elever till gymnasiet Gymnasienämnd Snabbare etablering på arbetsmarknaden eller övergång till högre studier Fritidsnämnd Bibehålla den höga föreningsaktiviteten bland unga i åldern år Kulturnämnd Stärkt inkludering genom konst och kultur Samhällsbyggnadsnämnd Ökad andel återbruk Bygg- och miljönämnd God planeringsberedskap Nämnd för support och lokaler Begränsad klimatpåverkan inom lokaler och livsmedel Personalnämnd Likabehandlande rekrytering Konsumentnämnd Konsumentinformation för ungdomar Gemensam måltidsnämnd Begränsad klimatpåverkan inom livsmedel Skellefteå Stadshus AB Stadshuskoncernens mål framgår av moder- och dotterbolagens respektive ägardirektiv. Graderingen är en sammanvägning av koncernbolagens måluppfyllelse Kommunstyrelsens samlade bedömning om god ekonomisk hushållning 2018 Den samlade bedömningen är att Skellefteå kommun under 2018 haft en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter. Motivet till detta är att även om kommunen redovisar ett resultat som inte når upp till fullmäktiges överskottsmål för ett enskilt år så följer det genomsnittliga resultatet i den skattefinansierade verksamheten fullmäktiges mål. Kommunen lever också upp till fullmäktiges soliditets- och inlåningsmål med god marginal. Kommunen har även en god uppfyllelse av verksamhetsmålen även om avstämningen pekar på ett antal förbättringsområden. Bedömningen stärks också att av de kommunägda bolagen återigen redovisar ett resultat som kraftigt överstiger budget. Kommunen uppfyller också målet om en oförändrad kommunalskatt samt målet om att andelen av kommunens kostnader som täcks av intäkter från taxor och avgifter inte ska minska. 15

17 Den samlade bedömningen om god ekonomisk hushållning grundar sig också på att nämnder och bolag drivit sina verksamheter i enlighet med fullmäktiges definierade uppdrag (reglementen och ägardirektiv) samt att bolagens verksamheter under 2018 varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Den samlade verksamhetsberättelsen i årsredovisningen i kombination med löpande redovisningar under året, särskilda bolagsstyrningsrapporter och revisionsberättelser från bolagen samt den systematiskt genomförda internkontrollen, ligger till grund för denna bedömning. Kommunens verksamheter 2018 Barn och utbildning Inom detta område bedrivs verksamheterna i huvudsak av för- och grundskolenämnd samt gymnasienämnd. Ökat antal elever i för- och grundskola Mellan 2018 och 2017 ökade antalet barn i förskolan med 109 barn (3%) och i grundskola och grundsärskola med 37 elever (0,5%). Ökningen sker parallellt med en pågående urbanisering, vilket gör att behovet av lokaler behöver ses över löpande. Under 2018 blev om- och tillbyggnationen av Moröbacke skolan F-9 klar och inflyttning och nybyggnation av Floraskolan F-9 samt förskolan i Burträsk startade. Projektering har också skett av nya förskolor på Mobacken och Falkträsket. Under året blev det även klart att Engelska skolan startar sin verksamhet till hösten 2019 i tidigare Brännanskolans lokaler. Under 2018 har också skolorna förändrat sin organisation för att anpassas till den nationella stadieindelningen (låg, mellan, högstadium), ett arbete som fortsätter under Antal elever i gymnasieskolan sjönk något under Trots detta har vissa program utökats som t.ex. teknikprogrammet (utökning till 4 klasser) och industriprogrammet (uppstart av 1 klass i årskurs 1). Andelen behöriga lärare ligger på 85 procent (86) i Skellefteå, vilket fortfarande är en hög nivå jämfört med övriga riket. Skolverkets lärarprognoser visar att det behöver rekryteras mellan tusen lärare under de närmaste åren. För Västerbottens del beräknas nya medarbetare i för- och grundskola behövas under de kommande fem åren. Förutom en ökande svårighet att rekrytera till tillsvidareanställningar ökar också svårigheten att hitta vikarier. För att klara behovet av nya lärare pågår ett arbete för att få olika former av lärarutbildningar till Skellefteå. Dessutom arbetas både nationellt och internationellt med att rekrytera lärare. Verksamhetsmått, för- och grundskolenämnd Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Antal elever F-9 inkl. särskola (15:e dec) Antal barn i fritidshem (15:e dec) Antal barn i förskolan (15:e dec) Vistelsetid i förskolan timmar/vecka (15:e dec) 31,6 31,8 32,5 32,8 Antal förskolebarn/avdelning (15:e dec) 17,3 16,7 17,4 17,6 Antal asylsökande elever Antal barn med skolskjuts Andel lärare med rätt legitimation, % 77,9 86,4 86,0 85,0 Verksamhetsmått, gymnasienämnd Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Antal gymnasieelever, kommunens egna skolor varav elever i språkintroduktion Antal gymnasieelever, andra utövare Antal gymnasiesärskoleelever

18 Skillnader i studieresultat För höstterminen 2018 visade resultaten för eleverna i årskurs 9 på ett högre meritvärde men en lägre andel behöriga till gymnasiet jämfört med Meritvärdet ökade till 213 (206) medan andel behöriga sjönk till 85 procent (86). Analyser visar att skillnaden mellan de elever som lyckas bäst och de som har svårare ökar, vilket är en trend i landet som helhet. För gymnasieskolan är skillnaderna i studieresultat från föregående år små. I kommunens skolor hade cirka 75 procent av eleverna examen eller studiebevis inom 3 år och nästan 80 procent hade examen eller studiebevis inom 4 år. Andelen med examen inom 3 år var nästan 69 procent. Skellefteå står sig bra i jämförelse med andra. Precis som i grundskolan ses traditionella könsmönster som innebär att fler flickor går ut med examen eller studiebevis. Digitaliseringen är ett nödvändigt och viktigt inslag i skolan där den bl.a. används kompensatoriskt för elever men också för att kompensera för bristen på lärare genom t.ex. fjärrundervisning. Skellefteå är en av de kommuner som ligger i framkant när det gäller digitalisering och programmering i skolan. Nämnden har även uppnått sitt mål om 1 dator per elev i åk 6-9 och 1 dator per 3 elever i åk F-5. Samtliga chefer inom gymnasieförvaltningen har deltagit i Skolverkets processledda kompetensutvecklingsprojekt Digital ledning och styrning. Ett nytt administrativt verksamhetssystem har införts på gymnasiet och vuxenutbildning och nya e-tjänster har tagits fram. Gymnasiet har också testat tekniska undervisningslösningar som inte är platsbundna och inom vissa yrkesprogram har det gjorts försök med VRteknik. Det har även gjorts test med ansiktsscanning för att kontrollera elevnärvaron i en klass. Fler vuxna i utbildning Vuxenutbildningen påverkas av en ökad efterfrågan på yrkesutbildning och karriärväxling och har av kommunfullmäktige erhållit riktade anslag för att utöka yrkesutbildningen för vuxna har präglats av ett ökat utbud av yrkesutbildningar, både i egen regi och med externa utbildningsanordnare. Den stora ökningen inom yrkesutbildningarna har medfört att de interna processerna gällande bl.a. marknadsföring, ansökningsförfarande, antagning och kvalitetskontroll av utbildningarna behövts förbättras. En genomlysning av processerna har resulterat i en del omedelbara åtgärder men också för ett mer långsiktigt arbete som fortsätter under Under 2018 har det funnits 233 årsstudieplatser, vilket är en ökning med 113 platser jämfört med Dessutom har det under 2018 startats två språkintegrerade yrkesutbildningar för utlandsfödda elever, en ökning som möjliggjorts tack vare kommunfullmäktiges satsning på yrkesvux. Verksamhetsmått, vuxenutbildning Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Antal inskrivna i grundläggande, gymnasial och särskild utbildning för vuxna Antal inskrivna i yrkesutbildning för vuxna Antal inskrivna individer SFI/SFI-yrke under rapportperioden Under 2018 har en utredning genomförts på uppdrag av lärarhögskolan i Umeå för att ge förslag på hur lärarutbildningarna ska kunna bli tillgängliga även i Skellefteå. Mycket tyder på att så kan bli fallet redan från hösten Ett samarbete mellan kommunen, Northvolt och Umeå universitet har medfört att Processoperatörsprogrammet kommer att starta i Skellefteå hösten Dialog med Mittuniversitetet har lett till att Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem kommer att starta i Skellefteå i januari

19 Omsorg och hjälp Inom detta område bedrivs verksamheterna i huvudsak av socialnämnden och överförmyndarnämnden. Allt färre hushåll som uppbär försörjningsstöd För att skapa samarbetsvinster i det förebyggande arbetet med familjer startades en ny enhet i början av året. Enheten för familjestöd samlar familjerätten, familjerådgivningen samt resurser kopplade till familjecentralerna och till närvarostödsteamet inom skolan. Under 2018 blev det också möjligt att ansöka om ekonomiskt bistånd digitalt genom e-ansökan. För att fler ska upptäcka möjligheten har informationsinsatser genomförts via kommunens hemsida och andra sociala medier. Verksamhetsmått, individ- och familjeomsorg Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Antal barn i familjehem godkända av socialnämnd Mottagna flyktingar Försörjningsstöd exklusive flykting, antal i snitt/månad Den stora tillströmningen av ensamkommande barn 2015 innebar att många placerades i familjehem och fortfarande bor kvar, vilket förklarar den högre nivån från 2016 och framåt. Det officiella kommuntalet för Skellefteå 2018 när det gäller flyktingar är 100 personer (anvisade). Det totala antalet mottagna kommer dock att var betydligt högre, cirka 330 personer. Den största gruppen, förutom de 100 anvisade, är egenbosättare. Det är personer som hittar eget boende utan inblandning från kommunens flyktingmottagning. Färre ensamkommande barn kommer nu till Skellefteå varför verksamheten under året fortsatt att anpassa verksamheten utifrån det kommande behovet av platser. Det är fortfarande en stor utmaning att hitta bostäder till de nyanlända, ett arbete som fortgår. Antalet hushåll med försörjningsstöd fortsätter att minska och är nu i genomsnitt nere på 580 hushåll per månad. En bidragande orsak är den goda arbetsmarknaden i Skellefteå samt verksamhetens tydliga fokus på egenförsörjning. I början av 2018 beslutades om ett tillfälligt stopp för Försäkringskassans sk. 2-årsomprövningar av assistansersättningen. Det innebar att den fleråriga kostnadsförskjutningen från statlig till kommunal assistans avstannade. Regeringen beslutade under 2018 om ett tilläggsdirektiv i den statliga LSSutredningen. De krav på besparingar som tidigare funnits i utredningsdirektiven togs bort och utredningstiden förlängdes ytterligare. LSS-utredningen överlämnar sitt betänkande i början av Utredningstiden från ansökan till beslut om LSS-insats (alla insatser) har stigit. Ambitionen är att den inte ska överstiga 90 dagar, en nivå som kommunen klarat för två av åren under den senaste fyraårsperioden. 90 dagar är dock ingen lagstadgad gräns, utan i den nya förvaltningslagen så nämns 6 månader (180 dagar) som en gräns innan part kan begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Verksamhetsmått, stöd och service Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Utredningstid från ansökan till beslut om LSS-insats (alla insatser), antal dagar (medelvärde) Nyttjandegrad, bostäder inom stöd och service, % 97,2 99,3 96,5 98,4 Andel invånare med hemtjänst fortsätter att minska 2018 trädde lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft. Syftet är att patienter så snart som möjligt ska kunna skrivas ut när sjukhusets resurser inte längre behövs. Fr.o.m. april 2018 gäller nya länsrutiner i Västerbotten. 18

20 Äldreomsorgen har under året fortsatt att utveckla det förebyggande arbetet för att bidra till att personer ska kunna leva självständigt oavsett ålder. Det handlar bl.a. om att genom konceptet Passion för livet (PFL) stötta invånare att tänka förebyggande. En del av den digitala transformationen handlar om att förbättra arbetssätt med stöd av digitala lösningar. Under 2018 antog nämnden de nationella rekommendationerna för ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre, Sätt ljus på natten, vartefter verksamheten genomfört en kartläggning av ett pilotboende för att se hur arbetssätt kan förbättras med digitala lösningar. Verksamhetsmått, äldreomsorg Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 Invånare 65-w år som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel % Beviljade hemtjänsttimmar/mån per person 65-w år med hemtjänst i ordinärt boende, antal medelvärde 8,9 8,7 8,4 8,3 37,0 37,0 37,0 37,0 Antal hemtjänsttimmar för personer med hemtjänst har mellan åren legat konstant på 37 tim/mån. Även rikets värde har under samma period legat stabilt, där på 35 tim/mån. Andelen invånare som har hemtjänst har minskat något under de senaste åren. För överförmyndarnämnden är det fortsatt svårt att hitta gode man/förvaltare även om situationen förbättrats. Verksamheter i hela landet upplever motsvarande problematik. Verksamhetsmått, överförmyndarnämnd Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Antal granskade årsräkningar Antal granskade sluträkningar Antal aktiva ärenden Uppleva och göra Inom detta område bedrivs verksamheterna i huvudsak av fritidsnämnden och kulturnämnden samt av de kommunägda bolagen Skellefteå Museum AB, Västerbottensteatern AB och Visit Skellefteå AB. Fritidsverksamhet Ett stort antal aktiviteter genomfördes under 2018, bland annat Förberedelser och genomförande av SM-veckan (27 olika SM-tävlingar, 12 tävlingsarenor, tävlande och unika besökare) Arbete för att bygga en aktivitetspark på Anderstorp En ny fullstor sporthall invigdes på Moröbacke Samarbetet inom Bottenvikens skärgård fortsatte genom bl.a. nya eldstäder och välkomstskyltar Återskapande av lek- och uppväxtområden för fisk och god ekologisk status i källflödet till Rickleån Fritidsgården Gluggen i Bureå bytte lokaler och en ny fritidsgård invigdes vid Lejonströmsskolan Aktiviteter på kommunens badhus; Kampanjen Bada fräscht inleddes (öka trivseln), simskola för förskoleklasser och Byske badhus firade 50 år Sparad snö resulterade i en 1 km lång spånslinga på Vitberget innan den riktiga snön kom 19

21 Verksamhetsmått, fritidsnämnd Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Gästnätter, Ske-å, Byske och Bovikens camping Antal besök vid tempererade utebad (Byske och Skellefteå) Antal besök vid badhusen (fr.o.m exkl Jörn och Lövånger, Örjanshallen stängd) E-boka, antal bokade timmar i.u. Den varma sommaren gav bra besökssiffror vid camping, tempererade utebad och badplatser. Kulturverksamhet Ett stort antal aktiviteter genomfördes under 2018, bland annat Konceptet med öppen scen (Nordanå) breddades till att även gälla öppen vägg för bildkonst/objekt Arrangemanget Fullt ös om att göra sin grej! synliggjorde lokala kulturföreningar och kulturaktörer som en stor och viktig del av Skellefteås kulturliv. Scenerna på Nordanå erbjöds så att föreningarna kunde göra sin grej under en helg Skellefteå Konsthall utvecklade sin konstpedagogiska verksamhet kopplat till utställningar och Meijer-samlingen. Det har inneburit flera och väldigt uppskattade skolprogram, öppna visningar och familjevisningar med konstverkstad Biblioteken satsade vidare på Digitalt först. Fler programpunkter webbsändes och den digitala kommunikationen med bibliotekets användare utvecklades. Projektet Bibliotekarie on demand, en digital tjänst för att kontakta bibliotekspersonal under meröppet, påbörjades Kulturskolan intensifierade arbetet med breddning av konst- och kulturuttryck i undervisningen Verksamhetsmått, kulturnämnd Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Bibliotek (samtliga enheter), antal besök Bibliotek (samtliga enheter), antal utlån Nordanå, antal besök Skellefteå Konsthall, antal besök Offentliga barnprogram, antal program/aktiviteter Skolprogram, antal program/aktiviteter Ett starkt evenemangsår För kommunens bolag Visit Skellefteå har 2018 varit ett starkt evenemangsår med allt ifrån Vintersim och Pride till Nordsken och mängder av musikevenemang. SM-veckan blev en stor succé, både vad gäller genomförande och att skapa stolthet hos invånarna. Även världsutställningen Titanic the Exhibition blev en stor succé med betalande besökare och en övervägande andel inresande (68 procent). Detta visar på Skellefteås strategiska läge som utställnings- och evenemangsstad i norra Sverige. Inom ramen för det regiongemensamma strukturfondsprojektet Destination Capacity Building in Swedish Lapland, har det startats ett nytt samverkansprojekt, Business Capacity Development. För Skellefteås del har fokus legat på marknadsföring och marknadsbearbetning av Skellefteås första inkommande charter, direktflyget från Holland. Ny basutställning för museet Skellefteå museum bygger en ny bas-utställning som är en av bolagets störta investeringar någonsin. Satsningen ska ge ett lyft för besökare och museets möjlighet att visa sina samlingar. 20