ARBETSPLAN Väg 99, gång- och cykelväg genom Hedenäset Övertorneå kommun, Norrbottens län BESKRIVNING

1(44) ARBETSPLAN Väg 99, gång- och cykelväg genom Hedenäset Övertorneå kommun, Norrbottens län Utställelsehandling 2012-11-09, reviderad 2015-12-18 TRV uppdragsnr: 880947 BESKRIVNING

2(44) Objektdata Vägnr: 99 Vägnamn: Objektnamn: GC-väg genom Hedenäset Objektnr: 88 09 47 Kommun: Övertorneå Län: Norrbotten Dokumentdata Titel: Arbetsplan. Väg 99, Gång- och cykelväg genom Hedenäset Övertorneå kommun, Norrbottens län Utställelsehandling upprättad 2012-11-09, reviderad 2015-12-18 TRV uppdragsnr: 88 09 47 Dokumentslag: Arbetsplan, beskrivning Utgivningsdatum: 2012-11-09, 2015-12-18 Utgivare: Trafikverket, Box 809, 971 25, Luleå, tfn 0771-921 921 Kontaktperson: Teresa Wigren, projektledare, tfn 010-123 75 64 Konsult: WSP Sverige AB, Smedjegatan 24, 972 31 Luleå, 010-722 50 00 Kontaktperson: Jeanette Lindbäck, uppdragsledare, tfn 010-722 60 38

3(44) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 7 2 BAKGRUND OCH MOTIV... 8 2.1 Förutsättningar... 8 2.1.1 Allmänt... 8 2.1.2 Trafikförhållanden... 9 2.1.3 Olycksstatistik... 9 2.1.4 Bebyggelse och markanvändning... 9 2.1.5 Miljö- och kulturförhållanden... 9 2.1.6 Kommunala planer... 10 2.1.7 Ekonomiska förutsättningar... 10 2.2 Tidigare och pågående utredningar och beslut... 11 2.2.1 Förstudie... 11 2.2.2 Vägutredning... 12 2.2.3 Arbetsplan... 12 2.2.4 Kommunala planer... 13 3 SYFTE, MÅL OCH AVGRÄNSNING... 15 3.1 Arbetsplanens syfte... 15 3.2 Projektets syfte och mål... 15 3.3 Referensstandard... 15 4 VÄGFÖRSLAGET... 16 4.1 Geografisk avgränsning... 16 4.2 Trafik...17 4.3 Typsektioner...17 4.4 Plan- och profilstandard...17 4.5 Korsningar och anslutningar... 18 4.6 Geologi och geoteknik... 18 4.7 Hydrologi och hydroteknik... 19 4.8 Kollektivtrafik... 20 4.9 Gång- och cykeltrafik... 20

4(44) 4.10 Broar och andra byggnadsverk... 20 4.11 Skadeförebyggande åtgärder... 20 4.11.1 Barriäreffekter... 20 4.11.2 Buller... 20 4.11.3 Luftföroreningar... 21 4.11.4 Vibrationer... 21 4.11.5 Naturmiljö... 21 4.11.6 Kulturmiljö... 22 4.11.7 Landskap... 22 4.11.8 Riksintressen och Natura 2000-områden... 23 4.11.9 Friluftsliv... 23 4.11.10 Mark- och vattenföroreningar... 23 4.11.11 Masshantering och upplag... 24 4.11.12 Skyddsåtgärder under byggnadstiden... 24 4.12 Övriga väganordningar... 26 4.12.1 Beläggning... 26 4.12.2 Belysning... 26 4.12.3 Driftvändplatser... 26 4.12.4 Parkering- och uppställningsytor... 26 4.12.5 Rastplatser... 26 4.12.6 Räcken... 26 4.12.7 Skyltar och signaler... 26 4.12.8 Vägmarkering... 27 4.13 Andra åtgärder och väganordningar... 27 4.13.1 Enskilda anslutnings- och parallellvägar... 27 4.13.2 Jord- och luftledningar... 28 5 VÄGHÅLLNINGSANSVAR FÖR ALLMÄNNA VÄGAR... 28 5.1 Förändring av väghållningsområde... 28 5.2 Förändring av allmän väg... 28 6 KONSEKVENSER AV VÄGFÖRSLAGET... 29 6.1 Trafiktekniska konsekvenser... 29

5(44) 6.1.1 Trafikmängder... 29 6.1.2 Framkomlighet... 29 6.1.3 Trafiksäkerhet... 29 6.1.4 Trafikekonomi och komfort... 29 6.1.5 Trafikupplevelser och trafikservice... 30 6.2 Miljökonsekvenser... 30 6.2.1 Naturmiljö... 30 6.2.2 Kulturmiljö... 31 6.2.3 Landskap... 31 6.2.4 Rekreation och friluftsliv... 32 6.2.5 Allmänna hänsynsregler... 32 6.2.6 Miljökvalitetsnormer... 32 6.2.7 Hälsa och säkerhet... 34 6.3 Hushållning med naturresurser... 34 6.4 Konsekvenser för pågående markanvändning... 34 6.5 Påverkan under byggnadstiden... 35 7 MARKÅTKOMST... 36 7.1 Fastställelseprövning... 36 7.1.1 Fastställelsebeslutets omfattning... 36 7.1.2 Rättsverkningar av fastställelsebeslutet... 36 7.2 Vägområde för allmän väg... 36 7.2.1 Vägområde för allmän väg med vägrätt... 37 7.2.2 Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt... 37 7.3 Område med tillfällig nyttjanderätt... 38 7.4 Område för enskild väg... 38 8 KOSTNADER... 38 9 FORTSATT ARBETE (GENOMFÖRANDE)... 38 9.1 Bygghandling... 38 9.2 Dispenser och tillstånd... 38 9.3 Produktion... 39 9.3.1 Trafikföring under byggnadstiden... 39

6(44) 9.4 Kontroll och uppföljning... 39 10 SAKÄGARE... 40 11 SAMRÅDSREDOGÖRELSE... 41 12 UNDERLAGSMATERIAL... 42 12.1 Rapporter, kartor etc... 42 12.2 Digitalt material... 42 12.3 Muntliga kontakter... 42 12.4 Övrigt... 42 Bilagor Bilaga 1, PM över inkomna synpunkter efter utställelse samt utförda revideringar av arbetsplan Väg 99, Gång- och cykelväg genom Hedenäset

7(44) 1 SAMMANFATTNING Väg 99 sträcker sig från Haparanda i söder till Karesuando i norr och passerar genom byn Hedenäset, ca 5 mil norr om Haparanda. Byn Hedenäset är belägen i Övertorneå kommun, Norrbottens län. Genom Hedenäset är väg 99 smal och vägutrymmet delas av fordon och oskyddade trafikanter. I dagsläget finns endast en kort sträcka med gång- och cykelväg i Hedenäset. Den är belägen i norra delen av samhället och går, delvis via lokal väg (Björkebyvägen och Norlins väg) fram till väg 398. Väg 99 är viktig för genomfartstrafik längs den svenskfinska gränsen och är även utpekad som kulturväg och riksintresse för kommunikation. Vägen används av boende i Hedenäset och övriga förbipasserande trafikanter för att nå målpunkter i den egna, eller närliggande kommuner. Den skyltade hastigheten längs vägen varierar mellan 50 och 70 km/h. Dagligen färdas i genomsnitt ca 800 fordon på sträckan och under sommarmånaderna fördubblas antalet fordon. Trafikverket planerar för en ny ca 2,1 km lång gång- och cykelväg längs väg 99 genom Hedenäset. Den nya gång- och cykelvägen anläggs så att den väl harmonierar med omkringliggande landskap i fråga om plan och profil. Höga bankar och djupa diken undviks. Den nya gång- och cykelvägen anläggs på västra sidan om väg 99, från Norlins väg fram till korsningen med väg 794. Längs väg 99 utformas gång- och cykelvägen som trottoar avskild med kantsten. Planerad bredd är ca 1,5-2,5 m. En passage görs vid väg 398 och anslutningen till den befintliga gång- och cykelvägen. Ca 1 km norr om korsningen med väg 794 sker en kurvjustering av väg 99. Vägen förflyttas ca 3 m mot öster för att få plats med gång- och cykelvägen mellan befintlig väg och tomter. Längs den aktuella sträckan finns ett antal natur- och kulturmiljöintressen som berörs av planerade åtgärder. Effekterna på dessa bedöms sammantaget vara begränsade och endast av lokal karaktär. För att minimera påverkan på de olika intresseområdena kommer skyddsåtgärder samt miljöuppföljningar att genomföras. Inga miljömål eller miljökvalitetsnormer motverkas i projektet. I samband med tidigare förstudiearbete har en barnkonsekvensanalys genomförts för att säkra att barnperspektivet beaktas i vägprojektet. Länsstyrelsen i Norrbottens län har 2009-05-20, med stöd av 6 kap. 5 miljöbalken, beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Upprättad MKB godkändes av Länsstyrelsen 2012-04-02. För området gäller Övertorneå kommuns översiktsplan, antagen 2014-05-19. Del av två detaljplaner för Hedenäset berörs. Planerad byggstart tidigast år 2016. Totalkostnaden för hela projektet är beräknad till ca 8.5 10.5 miljoner kronor.

8(44) 2 BAKGRUND OCH MOTIV 2.1 Förutsättningar 2.1.1 Allmänt Väg 99 sträcker sig från Haparanda i söder till Karesuando i norr och passerar genom byn Hedenäset. På stora delar av sträckan passerar vägen i nära anslutning till Torne älv. Vägen används dagligen av invånare i Hedenäset och övriga förbipasserande för att nå målpunkter i närliggande kommuner. Genom Hedenäset är väg 99 smal och vägutrymmet delas av fordon och oskyddade trafikanter. För att förbättra situationen för oskyddade trafikanter ska en gång- och cykelväg anläggs längs med väg 99. Byn Hedenäset är belägen Övertorneå kommun i Norrbottens län. Arbetsplanen omfattar väg 99 mellan km 0/100 till km 2/120 genom Hedenäset (ca 2,1 km)och passage över väg 398 enligt ritning 1 01 T 02 06. Befintliga förutsättningar väg 99: Skyltad hastighet 70 km/h (start km 0/520) 50 km/h (km 0/520 slut) Vägens bärighetsklass BK 1 Befintlig vägbredd: ca 6-6,2 m Slitlager OG/Y1B (Oljegrus/enkel ytbehandling) Befintliga förutsättningar väg 398 (vid planerad passage): Skyltad hastighet 50 km/h Vägens bärighetsklass BK 1 Befintlig vägbredd ca 8 m med belagd körbana Slitlager OG/ (Oljegrus), annan bituminös beläggning kan förekomma.

9(44) 2.1.2 Trafikförhållanden På sträckan mellan väg 794 och väg 398 har trafikmängden (år 2014) uppmätts till 800 fordon per årsmedeldygn (ÅDT), varav ca 70 tunga fordon. Under sommarmånaderna fördubblas antalet fordon per dygn. Längs väg 99 genom Hedenäset är oskyddade trafikanter hänvisade till smal vägren och körbana. Endast en kortare sträcka med gång- och cykelväg finns i Hedenäset mellan servicehuset Björkebygården fram till väg 398 strax öster om korsningen med Furuvägen. Länstrafiken i Norrbotten trafikerar väg 99 med linjerna 53, 54 och 63. I Hedenäset ligger Hietaniemi friskola. Skolan har bedömt väg 99 så pass farlig som skolväg att eleverna erbjuds skolskjuts till och från skolan. De flesta eleverna åker skolskjuts eller privat bil till skolan under större delen av året. 2.1.3 Olycksstatistik Under femårsperioden, 2009-2013 finns 3 olyckor med personskador registrerade längs aktuell vägsträcka. 2.1.4 Bebyggelse och markanvändning Hedenäset har ca 270 invånare (SCB 2010) och ligger i södra delen av Övertorneå kommun. Bebyggelsen utgörs av en- och flerbostadshus och består av äldre jordbruksbebyggelse, modernare villor och tidigare affärslokaler. Betulafog och Polarhus produktionsanläggningar ligger i direkt anslutning till väg 99. Längs delar av sträckan finns åker- och ängsmark som ingår i bevarandeprogrammet för odlingslandskapet. Odlingsmarkerna uppehålls genom slåtter. Skogsbruk förekommer i mycket begränsad omfattning längs aktuell vägsträcka. Vägbelysning finns i princip längs hela sträckan på östra sidan av vägen. 2.1.5 Miljö- och kulturförhållanden I området finns följande natur- och kulturmiljöintressen: Torne älv, riksintresse naturvård enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Torne- och Kalix älvsystem, Natura 2000-område och riksintresseområde enligt 4 kap. 1 och 8 miljöbalken. Torne- och Muonio älvar, riksintresse friluftsliv enligt 4 kap. 2 miljöbalken. Tornedalen, riksintresse kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Väg 99, riksintresse kommunikation enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Enligt Trafikverkets inventering finns artrika vägkanter registrerade på båda sidor av väg 99.

10(44) I södra delen av Hedenäset, öster om väg 99 finns ett område med sumpskog. Enligt Skogsstyrelsen utgörs den av strandskog vid vattendrag, blandskog av lövoch barrträd men domineras av glasbjörk. Det finns även inslag av f.d. odlingar i sumpskogen. Sumpskogen är inte klassad med någon naturvärdesklass. Väg 99 och den planerade gång- och cykelvägen korsar vattendraget Lahenoja. Lahenoja är ett biflöde till Torne älv som utgör Natura 2000-område och även riksintresse naturvård enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Vägen passerar över en rullstensås som utgör kommunal vattentäkt för Hedenäset. Råvattentäkten ligger ca 1 km öster om väg 99, i anslutning till väg 794. Rullstensåsen ingår i Länsstyrelsens naturgrusinventering där den klassats till naturgrus klass 1, geoklass 3. Torne älvdal är ett mycket värdefullt kulturlandskap som är unikt för landet och de höga natur- och kulturvärdena gör området attraktivt för fiske och friluftsliv. I bevarandeprogrammet för odlingslandskapet, Vårt hävdade Norrbotten Torne älvdal Hietaniemi, klassificeras älvdalen till klass I-II, högsta klasserna. Hedenäset som bygd har stort kulturhistoriskt värde med anor från 1100-talet och ingår i riksintresse för kulturmiljövård Tornedalen, Länsstyrelsens kulturmiljöprogram samt i bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. På sträckan Bäckesta Hedenäset är väg 99 utpekad som kulturväg. Inom området för arbetsplan finns ett antal fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Fornfynd som har påträffats ligger ca 20 m väster om väg 99. Norrbottens museum har på uppdrag av Länsstyrelsen utfört en arkeologisk besiktning, i september 2012, längs aktuell sträcka. Inga ytterligare värden hittades i det undersökta området. Hela vägsträckan går genom ett område som används av Liehittäjä sameby och nyttjas som trivselland och höstbete. Inga våtmarker, nyckelbiotoper eller biotopskyddade områden ligger i anslutning till den planerade gång- och cykelvägen. 2.1.6 Kommunala planer Övertorneå kommuns översiktsplan gäller, antagen 2014-05-19. Framarbetad arbetsplan, strider inte mot översiktsplanen. Detaljplaner finns för centrala delarna av Hedenäset, området med tätare bebyggelse i byns norra del. I den här reviderade arbetsplanen kommer endast 2 st detaljplaner att beröras ytterst marginellt. De berörda planerna sträcker sig från sektion ca 1/989 till sektion ca 2/120. Anläggandet av gång- och cykelväg ses som en mindre avvikelse från detaljplanerna. Se även flik 6 (samrådsredogörelse) och 7 (Kommunala planer) i arbetsplanen. 2.1.7 Ekonomiska förutsättningar Projektet finansieras genom Länstransportplanen för Norrbottens län, med planerad byggstart tidigast 2016.

11(44) 2.2 Tidigare och pågående utredningar och beslut 2.2.1 Förstudie Vägplaneringen inleds med en förstudie enligt väglagen. Förstudien ska kartlägga förutsättningarna för ett investeringsprojekt och ge ett underlag för ett beslut att driva projektet vidare. Förstudien beskriver vilka brister den befintliga vägen har och försöker hitta tänkbara lösningar på problemet. I det här skedet gäller det att få en god uppfattning om vilka problem och intressekonflikter som finns, samt vilka värden och kvaliteter som ska värnas. Figur 2.2.2.1 Vägplaneringsprocessen Trafikverket har 2009-10-09 upprättat en förstudie över aktuell vägsträcka. Syftet med förstudien var att beskriva förutsättningar, problembild och vilka möjliga åtgärdsalternativ som fanns. Förstudien har även belyst ett så kallat nollalternativ och dess konsekvenser, dvs. att inga förändringar görs för att förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter längs väg 99. För planering av vägsystemet har Trafikverket utarbetat den så kallade Fyrstegsprincipen som prövar alternativa lösningsförslag i olika nivåer. Metoden finns beskriven i Åtgärdsförslag enligt fyrstegsprincipen, Vägverket, Publ. 2002:72. Steg 1 Påverkan av transportbehovet. Steg 2- Effektivt utnyttjande av befintliga vägar. Mer effektivt nyttjande av det befintliga vägnätet kan inte avhjälpa de behov av åtgärder som finns längs väg 99. Val av alternativa vägar innebär mycket längre färdvägar. Steg 3 - Åtgärder på befintlig väg. Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Någon större nybyggnadsåtgärd eller nyinvestering bedöms inte vara nödvändig. I den förstudie som genomförts har Trafikverket, i enlighet med fyrstegsprincipen, beslutat att åtgärder enligt steg 1 och 3 ska genomföras för väg 99, gång- och cykelväg genom Hedenäset. Som en del av förstudien har en barnkonsekvensanalys upprättats. Syftet med barnkonsekvensanalysen var att få ett allsidigt beslutsunderlag samt att säkra att barnperspektivet beaktas i vägprojektet. Resultatet från barnkonsekvensanalysen har lyfts in i förstudien och kompletterar det underlagsmaterial som hämtats från andra källor. Vägverkets publikationsserie för Barnkonsekvensanalys har använts i arbetet.

12(44) Länsstyrelsen i Norrbottens län har 2009-05-20, med stöd av 6 kap. 5 miljöbalken, beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Trafikverket har beslutat att projektet ska drivas vidare som arbetsplan och bygghandling. 2.2.2 Vägutredning Vägutredningen är det andra skedet i vägplaneringsprocessen. Om förstudien visar att det finns alternativa sträckningar för vägen görs en vägutredning. Om förstudien visar att det inte finns några alternativa sträckningar går man istället direkt vidare till skedet arbetsplan. Ingen vägutredning har varit aktuell i detta projekt då inga andra alternativa vägsträckningar har funnits. Däremot har olika alternativ för gång- och cykelvägens utförande varit aktuella och finns utförligare beskrivna i den förstudie som upprättades 2009. I en bristanalys som gjorts av Vägverket Region Norr (nuvarande Trafikverket Region Nord) för byn Hedenäset, konstaterades att förbättringar krävs när det gäller gestaltningen av vägrummet genom byn. Brister finns i hållplatsutformning för kollektivtrafiken och vägmiljön är otrygg för oskyddade trafikanter. En ny vägsträckning skulle förbättra transportkvaliteten för samtliga trafikslag. Vägverket Region Norr upprättade 1995 en arbetsplan för ny sträckning av väg 99, öster om befintlig väg, nere vid Torneälven (delvis på den före detta banvallen). Arbetsplanen fastställdes 2001, men överklagades och låg länge obehandlad hos regeringen. År 2006 drog Vägverket (nuvarande Trafikverket) tillbaka arbetsplanen för att på nytt pröva vilka åtgärder som var lämpligast att göra i Hedenäset. 2.2.3 Arbetsplan En arbetsplan visar mer i detalj vägens sträckning och hur den kommer att se ut. Arbetsplanen är främst ett underlag för den formella prövningen. Den beskriver det vägområde som behövs för själva vägen, upplag mm. En viktig del är en förteckning över vem som äger marken där man planerar att dra vägen. Vad som ska ingå i arbetsplanen och när det behövs en arbetsplan är bestämt i väglagen. En arbetsplan krävs såväl när man bygger en helt ny väg, som när man bygger om eller förbättrar en allmän väg. Arbetsplanen har upprättats efter samråd, se kapitel 11, Samrådsredogörelse och flik 6 i arbetsplanen. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är upprättad för arbetsplanen och belyser de miljökonsekvenser som kan förväntas uppstå till följd av vägåtgärderna. Miljökonsekvensbeskrivningen ger även förslag på åtgärder som kan minimera eventuella konsekvenser som uppstår inte bara vid bygget. Eventuella åtgärder har inarbetats i denna beskrivning och kommer att inarbetas i kommande bygghandling.

13(44) Föreslagna vägåtgärder har jämförts med ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet innebär att ingen förändring utförs vilket innebär att oskyddade trafikanter kommer att färdas längs vägbanan i samband med förflyttningar genom Hedenäset. Upprättad MKB godkändes av Länsstyrelsen i Norrbottens län den 2012-04-02 med ett antal synpunkter och upplysningar som Trafikverket hanterar. Se upprättad samrådsredogörelse flik 6 i arbetsplan. Arbetsplanen var utställd under perioden 2012-12-17 till 2013-01-28. Inkomna synpunkter framgår av samrådsredogörelsen (flik 6). Vid första utställelsen hade gång- och cykelvägen en öppen asfaltyta, där vägmålning visade gränsen mellan väg 99, GC-vägen och fastigheten Koivukylä 7:55. För att förbättra trafiksäkerheten kommer gång- och cykelvägen utföras som trottoar avskild från väg 99 med kantsten förbi fastigheten Koivukylä 7:55. Förändringen innebär att trottoaren kommer att fortsätta hela vägen fram till sektion 2/120 istället för att avslutas vid sektion 2/080. Gång- och cykelvägen hade tidigare en längre sträckning, istället för att sluta vid sektion 2/454, slutar GC-vägen nu vid sektion 2/120. Den nu bortvalda sträckan omfattades av detaljplan och gjorde intrång i kvartersmark som ej får bebyggas. Övertorneå kommun angav att intrånget kunde ses som mindre avvikelse om berörda fastighetsägare har godkänt avvikelsen. Då inte samtliga fastighetsägare godkände avvikelsen, beslutade Trafikverket att göra en förändring av gång- och cykelvägens sträckning och kortade av gång- och cykelvägen så att intrång i prickad mark minimeras. Gång- och cykelvägen kortas av med ca 360 m och ny gräns för arbetsplan blir 0/100 2/120. Trafikverket anser ändringen nödvändig för att kunna fastställa arbetsplanen och bygga gång- och cykelvägen, eftersom väg 99 är smal och det finns genomfartstrafik på den. I dag saknas möjlighet för oskyddade trafikanter att färdas skilda från fordonstrafiken. En gång- och cykelväg ökar både trafiksäkerheten och tryggheten samt förbättrar tillgängligheten för fotgängare och cyklister att nå olika målpunkter i Hedenäset. Cykelvägen avslutas vid en lokal gata, Norlins väg. (sektion 2/120). Därefter kan oskyddade trafikanter använda Norlins väg och andra kvartersgator för att nå målpunkten på andra sidan av väg 398 istället för att färdas på väg 99. Ingen tillfällig nyttjanderätt fastställs i planen utan entreprenören står för anskaffandet av etablerings- och upplagsytor i samråd med kommunen och Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Den reviderade arbetsplanen och de tidigare handlingarna kommer att ställas ut tillsammans med reviderade handlingar från revideringsomgång ett och två samt PM över vilka revideringar som har genomförts efter utställelsen. Fastighetsägare som inte längre är berörda av markintrång kommer att underrättas via brev. Alla berörda sakägare kommer att få ta del av och lämna synpunkter på arbetsplanen inklusive genomförda revideringar. 2.2.4 Kommunala planer Övertorneå kommuns översiktsplan gäller. Vägförslaget strider inte mot översiktsplanen. Det aktuella området för byggandet av gång- och cykelvägen

14(44) berör detaljplanerna, DP 25-P96/55 och DP 25-P96/153. Kommunen har beslutat att inga ändringar av detaljplanerna är nödvändiga, anläggande av gång- och cykelväg ses som en mindre avvikelse. Anläggandet av gång- och cykelvägen ska kommuniceras med berörd fastighetsägare inom detaljplaneområdet. Berörda detaljplaner för Hedenäset sträcker sig från ca km 1/989 till ca km 2/120. Även Trafikverket anser att byggandet av gång- och cykelväg är en mindre avvikelse mot detaljplanen. Detaljplanen, DP 25-P96/55 visar på en ny genomfartsväg närmare älven genom Hedenäset. I detaljplanen är den gamla vägen kvar och skulle då kunna nyttjas av gång- och cykeltrafikanter. Ingen ny väg har byggts och inga planer finns längre att bygga den. Den befintliga genomfartsvägen är kvar och därför behövs en gång- och cykelväg genom Hedenäset. Enligt detaljplaner, DP 25-P96/153 och DP 25-P96/55 görs intrånget i mark som inte får bebyggas samt i naturmark. Sammantaget bedömer Trafikverket avvikelsen som liten då intrånget utgörs av en dagvattenledning från ränndal, vid sektion 2/080. Enligt nya översiktsplanen för Övertorneå kommun, antagen 2014-05-19, anser kommunen att nyanläggandet av gång- och cykelvägen i Hedenäset har hög prioritet. Sträckan är ett av de absolut mest riskfyllda avsnitten längs väg 99 inom kommunen. Se även flik 6 (Samrådsredogörelse) och flik 7 (Kommunala planer) i arbetsplanen.

15(44) 3 SYFTE, MÅL OCH AVGRÄNSNING 3.1 Arbetsplanens syfte Syftet med arbetsplanen är att: Ge väghållaren tillstånd att bygga vägen. Ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt. Reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. 3.2 Projektets syfte och mål Projektets syfte är att medverka till att transportpolitiska delmål, nationella och regionala miljömål samt projektmål uppfylls. Mål för byggandet är att: Föreslå och projektera/beskriva åtgärder för att åstadkomma trafiksäker gång- och cykelväg samt passage över väg 398. Utforma gång- och cykelvägen med avseende på linjeföring i plan och profil samt belysning så att god landskapsanpassning till omgivningen och en positiv trafikantupplevelse erhålls. Föreslå åtgärder som harmonierar med kultur- och boendemiljöer längs väg 99 genom Hedenäset. Säkerställa eventuella bäckars och vattendrags funktion och inte orsaka vandringshinder. Optimera nyttjandet av massor i väglinjen och minimera massförflyttningar. Sträva efter massbalans inom projektet genom att återanvända befintliga material. 3.3 Referensstandard Längs väg 99 föreslås gång- och cykelvägen bli 1,5 2,5 m bred, utformad som trottoar avskild med kantsten, belagd med asfalt och belyst. Bredden uppfyller krav på god standard vid möte mellan alla typer av oskyddade trafikanter och vägen blir tillräckligt bred för driftfordon. Befintlig längsgående belysning vid väg 99 ersätts av ny belysning. Dimensionering har skett enligt Vägar och gators utformning (VGU) som är ett hjälpmedel som innehåller råd för hur vägar och gator kan utformas. Publikationen är utgiven gemensamt av Vägverket (nuvarande Trafikverket) och Svenska kommunförbundet. Vägförslaget avser gång- och cykelväg med referenshastighet VR 30 km/h. Gång- och cykelvägens livslängd beräknas till ca 30 år.

16(44) 4 VÄGFÖRSLAGET 4.1 Geografisk avgränsning Arbetsplanen omfattar väg 99 genom Hedenäset, km 0/100-2/120 (ca 2,1 km) och passage över väg 398, inom Övertorneå kommun i Norrbottens län. Omfattning och avgränsning framgår av figur 4.1.1. Figur 4.1.1, Översiktskarta, delförstoring väg 99 genom Hedenäset.

17(44) Arbetet med Arbetsplanen påbörjades våren 2010. Väg 99 sträcker sig från Haparanda i söder till Karesuando i norr och passerar genom Hedenäset. Längs stora delar går vägen i nära anslutning till Torne älv. Aktuell sträcka av väg 99 används dagligen av invånare i Hedenäset och övriga förbipasserande bland annat för att nå målpunkter i närliggande kommuner. 4.2 Trafik Prognos avseende trafikmängder längs aktuell sträcka 20 år efter åtgärder, för den aktuella vägsträckan, är en årlig ökning med 1 %. Nuvarande förutsättningar enligt nedan: Trafikmängden för väg 99, sträckan mellan väg 794 och väg 398, räknades till ca 800 fordon varav 70 tunga fordon. Under sommaren ökar trafiken på sträckan till dubbelt så många fordon/dygn. 4.3 Typsektioner Gång- och cykelvägen utformas som trottoar avskild med kantsten (kantstöd av granit) och byggs i direkt anslutning till väg 99. Belagd bredd föreslås bli 1,5-2,5 m inkl. kantstöd. Generell bredd för gång- och cykelvägen är 2,5 m. Där gäller typsektion Sr 0,25+ K 2,5. Mellan km 1/000 1/045 och 1/480 1/565, minskas gång- och cykelvägens bredd till 1,5 m med hänsyn till befintlig vegetation, stenmurar etc. Där gäller typsektion Sr 0,25+K 1,5 inkl. kantstöd. Vid kurvjusteringen gäller typsektion: (Sr 0,25+K 1,5)+Vr 0,5+BÖ 0,5+K 5,5+VR 0,25+Sr 0,25 Sr: Stödremsa Vr: Vägren BÖ: Breddökning i kurva K: Körbana/Gång-och cykelväg Se typsektion, ritning 1 01 T 04 01. 4.4 Plan- och profilstandard Gång- och cykelvägen utformas som en trottoar längs hela sträckan och följer profilen för väg 99. Det innebär en relativt flack längslutning förutom längst i söder där väg 99 höjer sig upp mot korsningsanslutningen med väg 794. Längslutningen på gång- och cykelvägen blir här ca 4 %. Gång- och cykelvägen avskiljs från väg 99 med ett kantstöd av granit. Kantstödet är generellt 12 cm högt, undantaget vid infarter där det är 4 cm högt. Vid två av bussfickorna höjs kantstödet till 17 cm för att öka tillgängligheten för funktionshindrade vid av- och påstigning på bussen.

18(44) I mellersta delen av vägsträckan, vid fastigheten Koivukylä 1:19, km 0/900 1/130, görs en kurvjustering och vägbanan flyttas ut ca 3 m åt öster. Syftet är att få plats med en smal gång- och cykelväg (1,5 meter bred) vid det hus som ligger nära vägen. I projektet planeras en passage i plan: - Vid korsningen med befintlig gång- och cykelväg och väg 398 Vid passagen anläggs även en mittrefug och vägen breddas något. Se planritning 1 01 T 02 06. 4.5 Korsningar och anslutningar Längs den aktuella sträckan finns ett flertal fastigheter med direktutfarter mot väg 99 som berörs av vägförslaget. Även anslutningar till närliggande skogs- och åkermark förekommer. Vägförslaget är anpassat med hänsyn till dessa genom att kantstödet där sänks till fyra cm. Stängning av anslutningar är förslag som formellt inte ingår i arbetsplanen. Beslut om stängning måste tas av väghållningsmyndigheten, (Trafikverket Region Nord), i särskild ordning. 4.6 Geologi och geoteknik Marken där den nya gång- och cykelvägen anläggs utgörs omväxlande av skogsmark, ängs-/åkermark och tomtmark. I skogsmark kan ytlagret förutsättas bestå av 0,1-0,3 m växtdelsskikt och på ängs-/åkermark samt tomtmark av 0,1-0,2 m mulljord/matjord. Geotekniska fältundersökningar har gjorts och den aktuella sträckan av väg 99 kan delas in i ett antal delsträckor med olika geotekniska egenskaper: Km 0/000 0/170 Jorden på delsträckan består, under ett tunt vegetationstäcke, av grusig sand. Vägen angränsar i huvudsak mot skogsmark. Km 0/170-0/920 Mellan km ca 0/290 och ca 0/450 angränsar vägen mot skogsmark. Ett antal fastighetsinfarter och sidovägar korsas på sträckan. Jorden på delsträckan består, under ett tunt vegetationstäcke, främst av siltig sand med inslag av mellansand fram till km ca 0/500. Därefter består jorden av siltig sandmorän. Längs sträckan har fyllning av morän påträffats i två lägen, km ca 0/330 och km ca 0/440. Moränfyllningarna bedöms vara fyllning för den gamla vägen. Befintlig väg är uppbyggd av ca 5 cm beläggning på ca 0,6-1,0 m fyllning av grusig sand. Därunder finns den gamla markytan kvar, där mulljord finns kvar i mäktigheter om ca 0,1-0,4 m. Km 0/920 2/120 Jorden på största delen av sträckan består, under ett tunt vegetationstäcke, av siltig sandmorän. I en punkt vid km 2/030 visar provresultat att jorden består av sandig siltig morän.

19(44) På sträckan är den befintliga vägen generellt uppbyggd av 5 cm beläggning på 0-15 cm bärlagergrus följt av 0-1,3 m fyllning av grusig sand på siltig sandmorän. På sträckan mellan km ca 1/450 2/000 påträffas fyllning av siltig sandmorän under bärlagret. I läge för kurvjusteringen är befintlig väg uppbyggd av 5 cm beläggning på ca 0,6 m fyllning av grusig sand som underlagras av 0,4-1,4 m sand på morän. För samtliga delsträckor bedöms inga geotekniska åtgärder krävas. Se även PM geoteknik, flik 3 i arbetsplanen. 4.7 Hydrologi och hydroteknik Inga enskilda vattentäkter finns inom arbetsplaneområdet, Hedenäset har kommunalt vatten. I anslutning till området för arbetsplan finns en rullstensås som utgör kommunal grundvattentäkt för Hedenäset. Rullstensåsen korsas av väg 99. Råvattentäkten ligger ca 1 km och vattenverket ca 230 m öster om väg 99, i anslutning till väg 794. För grundvattentäkten finns ett yttre och ett inre skyddsområde. Det skyddsområde som finns idag fastställdes efter dåvarande förutsättningar och har inte anpassats till nuvarande förhållanden. Enligt uppgift från Övertorneå kommun har en ny brunn för vattentäkten borrats vilken ligger utanför det befintliga skyddsområdet. Rullstensåsen är en grundvattenförekomst med statusklassning enligt vattendirektivet (VISS), se avsnitt 6.2.6 Miljökvalitetsnormer samt avsnitt 4.3 i MKB. Rullstensåsen ingår även i Länsstyrelsens naturgrusinventering. Trumman i vattendraget Lahenoja byts till större dimension och kommer även att omfatta gång- och cykelvägen. Bytet av trumman innebär att en anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap 9a miljöbalken upprättas. Nya diken görs i anslutning till gång- och cykelvägen. För vägdiken ska avrinning från väg och vägområdet till recipient beaktas. Vattengångar i trummor anpassas till omgivande dikesbottnar och hänsyn tas även till befintliga vägdiken och utloppsdiken. Någon förändring av avrinning från väg och vägområdet till recipient (bäckar och vattendrag) är inte aktuell. En översyn av väg- och utloppsdiken samt väg- och sidotrummor utförs så att funktionell avvattning uppnås. Befintliga väg- och sidotrummor åtgärdas där behov finns. Tillträden till åtgärderna i vägdiken och trummor sker genom vägrätt. Tillträde till de åtgärder som utförs i befintliga in- och/eller utloppsdiken sker genom inskränkt vägrätt för att så långt det är möjligt bevara odlingsmöjligheten på intilliggande ängs- och åkermark. Vid den geotekniska undersökningen låg grundvattenytan ca 0,8-1,3 m under markytan i åkermark.

20(44) 4.8 Kollektivtrafik Bussfickorna vid km ca 0/540, 1/420 (på östra sidan av väg 99) och 1/900 kommer att justeras. Vid km ca 1/200 rivs befintlig bussficka och busskuren flyttas ca 100 m norrut där ny bussficka anläggs vid km ca 1/310. 4.9 Gång- och cykeltrafik Genom Hedenäset anläggs gång- och cykelvägen i direkt anslutning till väg 99, utformad som trottoar och avskild med kantstöd. 4.10 Broar och andra byggnadsverk Inga broar eller andra byggnadsverk är aktuella i projektet. Trumman i vattendraget Lahenoja, sektion 0/340, byts till ny trumma med större dimension. Byte av trumman innebär att en anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap 9a miljöbalken upprättas. 4.11 Skadeförebyggande åtgärder 4.11.1 Barriäreffekter I dagsläget finns inte några särskilda anordningar för oskyddade trafikanter längs väg 99 genom Hedenäset, och fordonstrafiken utgör i dagsläget en barriär för dessa. Eftersom den planerade gång- och cykelvägen innebär en förbättring för oskyddade trafikanter är inga skadeförebyggande åtgärder mot barriäreffekter aktuella i projektet. 4.11.2 Buller Buller från vägtrafiken kan påverka människor negativt i form av t ex sömnstörningar och försämrad förmåga att uppfatta andra ljud. Upplevelsen av buller är subjektiv och varierar från person till person och från tillfälle till tillfälle. Buller från fordonstrafik beskrivs på två sätt: ekvivalent ljudnivå som är ett vägt medelvärde för hela dygnet maximal ljudnivå som är den högsta förekommande ljudnivån när ett fordon passerar. Den maximala ljudnivån bestäms oftast av enstaka särskilt bullrande fordon, exempelvis lastbilar. För befintlig bostadsbebyggelse gäller, i en första etapp i regeringens åtgärdsprogram mot buller, att åtgärder ska vidtas för bostadshus med nivåer över 65 db(a) ekvivalentnivå utomhus. Anläggandet av en gång- och cykelväg förändrar inga bullernivåer och därför planeras inga skadeförebyggande åtgärder mot detta.

21(44) 4.11.3 Luftföroreningar Inga skadeförebyggande åtgärder mot luftföroreningar är aktuella i projektet på grund av den låga trafikmängden i området. 4.11.4 Vibrationer Trafiken kan förutom ljud även alstra andra typer av vågrörelser, t ex vibrationer i mark. Vibrationer kan ge insomningsproblem och koncentrationssvårigheter och även orsaka skador på byggnader. Risken för vibrationer beror främst på markförhållanden, men även vägbanans beskaffenhet, avståndet till vägen och byggnadens konstruktion påverkar. Idag finns inga kända vibrationsproblem längs vägsträckan och därför är inga skadeförebyggande åtgärder mot vibrationer aktuella. Däremot kommer för- och efterbesiktning att utföras på husgrunder, som ligger i nära anslutning till vägområdet, för att dokumentera eventuella förändringar under byggtiden. 4.11.5 Naturmiljö Vattenverksamhet, (byte av trumman i Lahenoja) Ny trumma utformas så att vandringshinder ej uppstår. Arbete ska ske under tidpunkter då effekterna av verksamheten som leder till grumling är som minst, t.ex. under lågvattenperioder som december-mars. Hänsyn skall även tas till eventuellt förekommande fiskars lek- och vandringsperioder, 1 maj- 15 juni och 1 september- 15 oktober, (variationer kan förekomma beroende på vattentemperatur). Inga undersökningar om fiskförekomst har utförts i vattendraget. Vid byte av trummor skall dimension väljas så att vattenföringen ej försämras eller vandringshinder uppstår. Trafikverkets riktlinjer för anläggning av trummor ska följas, TRVK Väg 2011:072 och TRVR Väg 2011:073. Artrika vägkanter Ingrepp på artrika vägkanter ska ske med största möjliga hänsyn, endast efter samråd med biologiskt kunnig person och Trafikverket. Arbetet utförs genom att ett ca 1-2 dm tjockt lager avbaningsmassor/vegetationslager av de artrika vägkanterna läggs åt sidan för att sedan kunna läggas tillbaka på den nya vägslänten (detta kan med fördel utföras successivt). Under mellanlagringstiden ska avbaningsmassorna hållas fuktiga och läggas tillbaka i de nya vägdikena inom en månad för att växter och fröer inte ska dö. På sträckor där det är möjligt bör ytterslänten sparas eftersom det kan ge en naturlig återsådd till innerslänten.

22(44) 4.11.6 Kulturmiljö Hedenäset är intressant ur kulturmiljösynpunkt och därför har en särskild kulturmiljöanalys gjorts av Johanna Alton, antikvarie WSP. Resultatet från kulturmiljöanalysen har inarbetats i MKB. Följande skadeförebyggande åtgärder för projektet föreslås: Gång- och cykelvägen utformas med hänsyn till kulturmiljön och odlingsmarkerna i möjligaste mån. Så långt det är möjligt bör vägen breddas, rätas eller dras om i så liten grad som möjligt. Vägbanken bör hållas så låg som möjligt. Dikning bör utföras så varsamt som möjligt. Slitlagret på den nya gång- och cykelvägen bör vara oljegrus med så ljusgrå färg som möjligt. Ny vägbelysning bör i första hand utgöras av byhattsarmatur på trä- eller metallstolpar. I andra hand bör annan armatur väljas, vilken är anpassad till den historiska vägmiljön. Gång- och cykelvägen bör anpassas så att den upplevs som en del av vägen och följa vägens sträckning så långt det är möjligt. För fornlämningar eller bevakningsobjekt som ligger inom 150 m från vägåtgärden skall samråd med Länsstyrelsen hållas. Länsstyrelsen sätter efter samrådet upp ett skyddsområde för varje individuell lämning som kan beröras. En arkeologisk besiktning har utförts av Norrbottens museum under hösten 2012. Inga värden hittades inom det undersökta området. Se samrådsredogörelse, flik 6 i arbetsplanen. Även okända fornlämningar är skyddade i Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML). Om en fornlämning påträffas inom arbetsplaneområdet skall arbetet omedelbart stoppas, lämningen märkas ut och Länsstyrelsen kontaktas. Trafikverket avser att samråda med fastighetsägaren gällande rivning/flytt av den lada som finns vid km 1/060. 4.11.7 Landskap Gång- och cykelvägen anläggs så att den harmonierar med omkringliggande landskap i plan och profil. Höga bankar och djupa diken undviks. Träd i anslutning till bostadshus bevaras i största möjliga mån. Om träd tas bort utgår ersättning till fastighetsägaren. Även befintliga stenmurar sparas i möjligaste mån. Stenmurar som inte kan sparas kommer att erbjudas till berörd fastighetsägare. Där murar rivs utgår ersättning till fastighetsägaren. Ansökan om dispens från biotopskyddet enligt 7 kap 11

23(44) miljöbalken är inte aktuellt för att flytta eller avlägsna stenmurar, då dessa inte är biotopskyddade. Belysningen längs gång- och cykelvägen ska ha ett enkelt formspråk som passar Hedenäsets småskaliga karaktär. Belysningen ska i första hand anpassas för gående och cyklister även om ett visst ljus ska spridas till vägbanan. 4.11.8 Riksintressen och Natura 2000-områden Väg 99, riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap 8 miljöbalken, bedöms inte påverkas av gång- och cykelvägen. Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms nödvändiga. Torne älv, riksintresse naturvård enligt 3 kap. 6 miljöbalken, bedöms påverkas obetydligt av föreslagna åtgärder. Det område som tas i anspråk vid anläggande av gc-vägen är redan påverkat av befintlig väg 99 med tillhörande diken och väganordningar. Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms nödvändiga. Bäcken Lahenoja har sin avrinning i Torne älv, som är riksintresse enligt 4 kap 1 och 8 miljöbalken och Natura 2000-område. Trumman i bäcken kommer att bytas mot en ny. Bytet kommer att ske under en kort tidsperiod (ca två dagar) och under lågvattenperiod (december-mars) för att undvika påverkan på Natura 2000- områdets värden samt på vattenlevande djur. Torne- och Muonio älvar, riksintresse friluftsliv enligt 4 kap 2 miljöbalken. Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella. För att skydda riksintresse kulturmiljövård (enligt 3 kap 6 miljöbalken) har ett antal åtgärder föreslagits, se avsnitt 4.11.6 Kulturmiljö. 4.11.9 Friluftsliv Den planerade gång- och cykelvägen innebär ökad tillgänglighet till friluftsområden vilket ger positiva konsekvenser för friluftslivet i området. Inga skadeförebyggande åtgärder är därför aktuella. 4.11.10 Mark- och vattenföroreningar Grundvattentäkten skyddas genom ett yttre- och inre skyddsområde. Detta har dock upprättats utifrån dåvarande förhållanden och har inte anpassats efter nuvarande förutsättningar. Inom vattenskyddsområdet gäller de bestämmelser som upprättats av Övertorneå kommun. Se även avsnitt 4.11.12 Skyddsåtgärder under byggnadstiden.

24(44) 4.11.11 Masshantering och upplag Samtliga användbara schaktmassor ska användas inom projektet, i gång- och cykelvägens uppbyggnad och som fyllnadsmaterial. I projektet kommer följande ungefärliga kvantiteter massor att hanteras: Jord- och schaktmassor: Ca 4 000 m³ Förorenade massor bedöms inte finnas inom arbetsplaneområdet. Om massor som innehåller föroreningar upptäcks under byggskedet kommer förhållandet anmälas till tillståndsmyndigheten. Innan åtgärder i förorenad mark inleds kommer en anmälan enligt 28 Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd upprättas. Ej användbara överskottsmassor transporteras till godkänd deponi. Trafikverket kommer att tillse att transportören innehar erforderliga tillstånd för att transportera avfall. Schaktmassor som utgör icke-farligt avfall får mellanlagras under kortare tid än ett år innan det bortskaffas eller upp till tre år innan det återvinns eller behandlas. Tillstånd krävs vid mer än 10 000 ton (29 kap. 1 Miljöprövningsförordningen (2013:251) (verksamhetskod 90.30)) och anmälan vid mer än 10 ton (29 kap. 2 Miljöprövningsförordningen (verksamhetskod 90.40). Sidotagsmassor: Ca 3 400m³ Projektet kommer att kräva vägbyggnadsmaterial i form av sidotagsmassor, material för slit-, bär- och förstärkningslager. Projektet kommer att generera överskottsmassor. 4.11.12 Skyddsåtgärder under byggnadstiden Trafikverket ställer krav på att entreprenören följer de regler för kvalitetssäkring, miljöhänsyn och trafiksäkerhet som finns för entreprenader. Från 1 april 2012 finns nya generella miljökrav för entreprenader (TDOK 2012:93). De krav Trafikverket ställer på sina leverantörer avseende kvalitets- och miljöstyrning gäller från år 2009. (VV Publ 2009:119). Trafikverket ställer även krav vid arbete på väg, se TRVK APv (TDOK 2012:86). Byggskedets miljöhänsyn regleras i en separat miljöplan som tas fram i bygghandlingsskedet.

25(44) Bygghandlingen ska bl. a. redovisa följande: Ytor som skadas ska efterbehandlas efter arbetenas färdigställande till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt. Där det är bedömt i arbetsplanen, skall markskiktet tas av innan arbeten påbörjas och lagras för att kunna återanvändas vid efterbehandlingen. Vid eventuella fynd av fornlämningar under byggtiden ska arbetena på den aktuella fyndplatsen omedelbart stoppas. Kontakt tas med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet för vidare beslut om arbetets fortskridande. Bullrande arbeten nära bostäder koncentreras så långt möjligt till dagtid. Om de måste utföras annan tid på dygnet underrättas boende i god tid. De riktvärden för ljudnivåer från byggarbetsplatser som föreslås av Naturvårdsverket och Socialstyrelsen får inte överskridas annat än undantagsvis. För- och efterbesiktning kommer att utföras på husgrunder som ligger i nära anslutning till vägområdet. Förvaring och hantering av petroleumprodukter och andra kemiska produkter ska inte ske i närheten av vattendrag. För området i anslutning till rullstensåsen som utgör vattentäkt gäller särskilt skyddsområde. Inom skyddsområdet gäller de bestämmelser som upprättats av Övertorneå kommun. Vid arbete inom skyddsområdet föreslås att diken skall skyddas med täta skikt (gummiduk). Entreprenören står för anskaffandet av etablerings- och upplagsytor mm under byggtiden. Detta ska ske med hänsyn till rådande mark- och vattenförhållanden och i samråd med kommunen och Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. I byggskedet upprättas en anmälan eller tillståndsansökan enligt miljöbalken för denna verksamhet. Trafikverkets riktlinjer för anläggning av trummor ska följas, TRVK Väg Publ. 2011:072 och TRVR Väg Publ. 2011:073. Ingrepp på artrika vägkanter ska ske med största möjliga hänsyn, endast efter samråd med biologiskt kunnig person och Trafikverket, se punkt 4.11.5 Naturmiljö. Hantering av avfall ska ske på sådant sätt att inte nedskräpning och förorening uppstår. Övertorneå kommuns regler för renhållning och återvinning ska följas.

26(44) 4.12 Övriga väganordningar 4.12.1 Beläggning Hela sträckan (Väg 99) är asfaltbelagd, typ oljegrus (OG) och enkel ytbehandling (Y1B). Vägbeläggning för gång- och cykelvägen föreslås utgöras av asfaltbetong (ABT). Vid kurvjusteringen utförs beläggning med slitlager, förslagsvis asfaltbetong (ABT). 4.12.2 Belysning Genom Hedenäset finns belysningsstolpar på vägens östra sida. Vägbelysningen är av äldre modell som passar vägens och omgivningens karaktär men som inte uppfyller dagens miljökrav. Ny belysning projekteras längs hela den nya gång- och cykelvägen. Befintlig längsgående belysning tas bort. Vid passagen kan belysningen behöva förstärkas. Ledningarna är sambyggda med teleledningar. Ledningsägare är Övertorneå Energi AB. 4.12.3 Driftvändplatser Inga driftvändplatser är aktuella i projektet. 4.12.4 Parkering- och uppställningsytor Inga parkeringar eller uppställningsytor är aktuella i projektet. I övrigt finns inga av Trafikverket underhållna parkerings- eller uppställningsytor. Trafikanter får nyttja andra möjligheter efter vägen till parkering och uppställning, t ex skogsbilvägar och traktorvägar. 4.12.5 Rastplatser Inga rastplatser är aktuella i projektet. 4.12.6 Räcken Inga slänter med branta lutningar eller passager över större vattendrag som kräver vägräcken är aktuella i projektet. 4.12.7 Skyltar och signaler Trafikskyltar med tillhörande stolpar ses över i erforderlig omfattning så att de är aktuella för rådande förhållanden och övriga trafikregler. Skyltning kommer att ske enligt vägmärkesförordningen. Nya vägmärken redovisas i kommande bygghandling. Inga trafiksignaler är aktuella i projektet.

27(44) 4.12.8 Vägmarkering Vägmarkering kompletteras vid kurvrätning. Ingen övrig vägmarkering utförs i detta projekt. 4.13 Andra åtgärder och väganordningar 4.13.1 Enskilda anslutnings- och parallellvägar Befintliga anslutningar bibehålls i huvudsak och justeras vid behov i erforderlig omfattning. En anpassning av anslutningens profil utförs med hänsyn till vägförslagets profil. Branta anslutningar med för korta vilplan åtgärdas enligt Trafikverkets föreskrifter och krav i möjligaste mån med hänsyn till intrång, geometriska förhållanden och fastighetsägarens önskemål, (VGU, Vägar och gators utformning, kapitel 3.1). I tabell nedan redovisas samtliga enskilda anslutningar på sträckan. För mer information om de enskilda anslutningarna efter vägen se upprättade plan- och profilritningar. (1 01 T 02 01-04 och 06 samt 1 01 T 03 01-05) Figur 4.13.1.1 Tabell över enskilda anslutningar Km Sida Typ Km Sida Typ Km Sida Typ 0/097 V A3 0/870 V A3 1/367 V A3 0/167 V A4 0/930 V A3 1/452 V A3 0/290 V A3 0/993 V A5 1/510 V A3 0/332 V A4 1/010 V A3 1/528 V A3 0/440 V A3 1/030 V A3 1/570 V A3 0/498 V A3 1/093 V A3 1/671 V A3 0/570 V A2 1/155 V A3 1/714 V A3 0/606 V A3 1/180 V A3 1/800 V A3 0/700 V A3 1/212 V A4 1/843 V A2 0/748 V A3 1/257 V A4 1/900 V A2 0/858 V A3 1/330 V A2 1/958 V A3 2/002 V A3 2/088 V A4 2/120 V A4 Anslutningstyperna A1, A2, A3, A4 och A5 beskrivs i VGU. avsnitt korsningar, kapitel 1.1 Anslutningar. (A1= anslutning med ÅDT>100, A2=traktorväg, A3=anslutning till högst 5 tomter, A4= anslutning till mer än 5 bostadsfastigheter med ÅDT<100, A5=skogsbilväg).

28(44) 4.13.2 Jord- och luftledningar Befintliga längsgående vatten- och avloppsledningar finns till stor del förlagda i och vid sidan av väg 99 där gång- och cykelväg ska anläggas (se planritningar 1 01 T 02 01-04 och 06). Vattenledningar går till största delen på vägens västra sida, förutom i centrala delen av byn där en ledning korsar vägen för att fortsätta på vägens östra sida Avloppsledningar, optokabel och el- och teleledningar korsar vägen vid ett flertal ställen. Jord- och luftledningar med tillhörande stolpar är till viss del berörda av åtgärderna på och vid vägen. El-och teleledningar inom det nya vägområdet flyttas i erforderlig omfattning med hänsyn till vägförslaget. Ledningsägare, för opto, vatten- och spillvattenledningar är Övertorneå kommun. För de flesta markförlagda och luftburna el- och teleledningar är Skanova ledningsägare. Det finns även kraftledningar som ägs av Övertorneå Energi AB. 5 VÄGHÅLLNINGSANSVAR FÖR ALLMÄNNA VÄGAR 5.1 Förändring av väghållningsområde Inom det aktuella området är enbart Trafikverket väghållare för det allmänna vägnätet och förväntas även bli väghållare för gång- och cykelvägen. 5.2 Förändring av allmän väg Ingen förändring av allmän väg är aktuell i detta projekt.

29(44) 6 KONSEKVENSER AV VÄGFÖRSLAGET 6.1 Trafiktekniska konsekvenser 6.1.1 Trafikmängder Trafikmängden för fordonstrafik längs aktuell vägsträcka bedöms generellt inte förändras av planerade åtgärder. Det finns ingen information om mängden oskyddade trafikanter men gång- och cykelvägen förväntas inbjuda till ökat antal gående och cyklister. 6.1.2 Framkomlighet Med bil är framkomligheten på väg 99 god, medan den för oskyddade trafikanter är låg eftersom det saknas vägrenar som är tillräckligt breda för att vägen skall vara säker och trygg att vistas på. Gång- och cykelvägen innebär en förbättring av oskyddade trafikanters framkomlighet. Framkomlighet och restid längs aktuell sträcka av väg 99 bedöms förbättras på grund av att vägutrymmet för fordonstrafik inte längre behöver delas med gångoch cykeltrafikanter. 6.1.3 Trafiksäkerhet Gång- och cykelvägen innebär att oskyddade trafikanters säkerhet och trygghet förbättras. Även fordontrafikanters trafiksäkerhet förbättras då vägutrymmet inte behöver delas med oskyddade trafikanter. Säkerheten för oskyddade trafikanter kommer att öka, då dessa separeras från fordonstrafik. I och med att fordonstrafikanter inte längre behöver samsas om vägutrymmet med oskyddade trafikanter kan hastigheten på vägen komma att öka, vilket kan leda till en risk för ökning av antalet fordonsolyckor. Konsekvenserna av de planerade åtgärderna bedöms dock sammantaget vara övervägande positiva då trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter ökar markant, vilket är projektets huvudsakliga mål. Vid den gårdsinfart som berörs av kurvjusteringen förbättras trafiksituationen då sikten i kurvan ökar. 6.1.4 Trafikekonomi och komfort Trafikanternas fordonskostnader bedöms vara oförändrade eftersom inga åtgärder som påverkar detta utförs på väg 99. Väghållarens kostnader för drift och underhåll kommer att öka.

30(44) 6.1.5 Trafikupplevelser och trafikservice Trafikanternas upplevelse vid resa längs den aktuella vägsträckan bedöms förändras positivt. Föreslagna åtgärder innebär att vägens småskaliga karaktär till största delen bibehålls. Sidoområden röjs för att förbättra trafikanternas synintryck. Även för gång- och cykeltrafikanter bedöms möjligheten till upplevelser öka. Trafikservicen bedöms bli oförändrad. 6.2 Miljökonsekvenser För utförligare miljökonsekvenser, se upprättad miljökonsekvensbeskrivning, MKB. 6.2.1 Naturmiljö Vid byte av trumman i Lahenoja kommer arbete i vatten att utföras vilket kan innebära risk för grumling. Bedömningen är att grumlingen är snabbt övergående och upphör när arbetet är färdigställt. Ingen påverkan på Natura 2000-områdets värden eller riksintresse naturvård bedöms uppstå. Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster kan komma att beröras men bedöms inte överskridas på grund av de planerade åtgärderna. Konsekvenser för riksintresse naturvård bedöms bli obetydliga, på grund av att det område som tas i anspråk i anslutning till vägen redan är påverkat av befintlig väg och bebyggelse. Artrika vägkanter Vid anläggande av gång- och cykelvägen kommer artrika vägkanter på den västra sidan av väg 99 att beröras eftersom vägområdet breddas och vägdiket flyttas västerut. Påverkan kommer även att ske på artrika vägkanter på vägens östra sida, km 0/900-1/130, där ombyggnad av vägen utförs. Bedömningen är att påverkan på de artrika vägkanterna blir stor eftersom vägdiket kommer att placeras i nytt läge, men genom den hantering och de skyddsåtgärder som anges, se avsnitt 4.11.5 Naturmiljö, bedöms konsekvenserna sammantaget som måttliga. Våtmarker och sumpskogar Inga konsekvenser bedöms uppstå för våtmarker och sumpskogar eftersom inga våtmarker finns i anslutning till vägen och inga åtgärder sker på vägens östra sida i anslutning till sumpskogarna.