Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse

Relevanta dokument
Utbildningssammanfattning LIS Lyckad integration i Skåne

Syrien. Regimen. Alawism

Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En föreläsning med Religionsvetarna

Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse

Syrien. Regimen. Alawism

Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse

FOKUSOMRÅDE. Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna. 30 januari 2018

Utbildningssammanfattning Migration, kulturmöten och psykisk ohälsa. Religionsvetarnas del i utbildningen

Introduktion till religion & islam

Utbildningssammanfattning. Samordningsförbundet NNV Skåne

KLANSAMHÄLLET HEDERSKULTURENS MODER

KLANSAMHÄLLET HEDERSKULTURENS MODER

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Att möta det mångkulturella. Västervik, april 2017

Somalia föreläsning 1

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

LIKABEHANDLINGSPLAN


Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Afghanistan: bakgrund, aktuell situation och återvändande

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Samt skyddade identitet frågor

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

BVC-rådgivning om att få och att ha syskon

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Regimen. Alawism. Konflikten

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism

HOGANDEVELOP INSIKT. Rapport för: John Doe ID: HC Datum: Juni 11, HOGAN ASSESSMENT SYSTEMS INC.

FRÅN AFGHANISTAN TILL SVERIGE SOM ENSAMKOMMANDE BARN. Elinor Brunnberg Mehrdad Darvishpour 29 februari 2016

Kulturella skillnader Utan förförståelse, ingen empati!

PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

Justitiedepartementet Stockholm

CSR Demokrati, jämställdhet och integration

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors Grankulla

Interkulturell medvetenhet. Soroush Shouri leg psykolog

Integration i praktiken. Sahar Almashta SA Knowledge Exchange AB

DAGENS INNEHÅLL. Bakgrund Bygga Broar förändringsteorier Några modeller från materialet De första bilderna Kontaktuppgifter

Afghanistan. Samhälle och Kultur

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Feministisk etik en introduktion. Borgholm 17 april 2013 Goldina Smirthwaite

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Migrationens villkor: Syrien

PEDAGOGIK MÅLFORMULERING KOMMUNIKATION

Insight Motives, Values, Preferences Inventory (MVPI)

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Dialogduk utskriftsanvisningar

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Likabehandlingsplan. Förskolan Norrskenet

Etniska grupper (några exempel på större grupper) Afghaner i Iran: Generella skillnader mellan liberala samhällen och klansamhällen:

Värdegrund och uppdrag

Temadag om Afghanistan Växjö 18 oktober 2012

Varför har inte alla barn samma rättigheter?

GODA RELATIONER MED HEMMEN Micaela Romantschuk, verksamhetsledare Förbundet Hem och Skola. Sursik

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

Ulf Kristersson: Mitt Sverige

Schackundervisning och invandrarfamiljer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Afghanistan: bakgrund, aktuell situation och återvändande

Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G , Ulrika Krook

Jämställt föräldraskap

Kvalitetsarbete. Lilla Paletten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

FOKUSOMRÅDE PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning hos flerspråkiga och nyanlända elever. Denho Özmen 1

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Karlskrona AIF barn- och ungdomspolicy

Lean på svenska ska det vara nödvändigt?

5. ENIG. Etableringssamtal för nyanlända i grupp inom RSFI-projektet. Foto: InPhoku by Funke

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola

Migrationsprocessen i en hederskontext Anna-Karin Hasselborg

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Utanförskap! Innehåll

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Riksgälden medarbetarundersökning. Resultatrapport - Mars 2011

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Makt, kultur, sexualitet

BAKGRUND. Acting for change driver Bygga broar. Har pågått i Västra Hisingen sedan år En samordnare är anställd på 60%.

Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda

Fritidsnämndens riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet

POLICY - Umeå City IBF -

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Hammarby IF. Grundläggande värderingar

4. Individens rättigheter och skyldigheter

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

TVÄRKULTURELL KOMPETENS I MÖTET MED DEN ARABISKA KULTUREN (del 1)

Mötesordning. Nu stillar vi oss en stund och mediterar över varför vi är här och läser sedan ACA-bönen tillsammans.

Från en bloggläsare, med inledning av Karl-Olov Arnstberg

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Transkript:

Utbildningssammanfattning Burlöv 28/2-2018

Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse Vad är en klan? Exempel från Somalia Somalia är ett av många länder där klanen och klangemenskapen är centrala i det sociala såväl som i det politiska livet. Storfamiljen, snarare än kärnfamiljen, är i centrum. Klaner kan beskrivas som stora släktgrupper enade under gemensamma förfäder. Förfäder många generationer (upp till ca 30) tillbaka i tid kan definiera och avgränsa stora politiska grupper, där medlemmarna idag generellt har lösare band till varandra. Förfäder några generationer tillbaka definierar och avgränsar grupper/enheter där medlemmarna har starkare band. Exempel: den mag-betalande (mag = blodspengar) gruppen som enas kring en förfader 4-8 generationer tillbaka. De flesta somalier tillhör en mag-betalande grupp och har skyldigheter och rättigheter kopplade till denna grupp utifrån klansamhällets rättssystem: sedvanerätten. Samma grundstruktur (klanstruktur) återkommer i flera länder. Exempel: Somalia, Irak och Afghanistan. De flesta klansystem är patrilinjära: man ärver sin klantillhörighet på faderns sida. Några grundläggande skillnader mellan olika samhällstyper: Det liberala samhället Rättigheter och skyldigheter kopplas till individen Centralisering av makt Grundläggande värde: individens autonomi Hantering av konflikter kopplas till rättsstaten Status kopplas huvudsakligen till individuella meriter, ställningstaganden, karaktärsdrag Klansamhället Rättigheter och skyldigheter kopplas till familjen och släkten Avcentralisering av makt Grundläggande värde: solidaritet, lojalitet till kollektivet Hantering av konflikter kopplas till familjen och släkten Status får man huvudsakligen utifrån grupptillhörighet och heder

Kulturmöten i vardagen: uppfostran Formell respektive informell inlärning. Formell inlärning, något förenklat, det man genom resonerande lär sig. Exempelvis att äta med gaffeln i vänster hand. Informell inlärning sker i kontrast genom att vi, oftast tidigt i barndomen, imiterar hur andra bär sig åt i olika situationer. Exempelvis avståndet vi håller till en annan person i ett vanligt samtal. Kollektivistisk och individualistisk identitetsutveckling 1. Individualistisk: fokus på utvecklandet av ett självständigt jag. Målsättningen är att barnet ska utveckla psyke och praktiska färdigheter för att leva separat från familjen. 2. Kollektivistisk: barnet uppmuntras att bli en del av det kollektiva familjesystemet. Ofta flyttar barnen hemifrån när de gifter sig, men i många fall innebär även giftermål att barnet bor hos eller nära familjen (i synnerhet ifråga om män). Den förhandlande kontra auktoritära familjen 1. Förhandlande: I Sverige betonas vikten av konsensus, att vara överens. Detta återspeglas exempelvis på arbetsmarknaden: chefer betonar ofta vikten av demokrati och att vara överens om olika beslut inom en personalgrupp. Samma gäller inom familjen: barn ska, från låg ålder, vara med och resonera med föräldrar om beslut, om hur saker ska gå till. Barns synpunkter ska bekräftas, respekteras. Helst ska man inom familjen lyssna på vad alla familjemedlemmar har att säga för att därefter ta gemensamma beslut. 2. Auktoritär: ansvar, hierarki och respekt är nyckelbegrepp. Generellt sett har äldre manliga familjemedlemmar ansvar över yngre. Inte samma betoning på konsensus och förhandling. Skuld- kontra skamkultur 1. Skuld: Individen har ansvar för sina handlingar och sin personliga utveckling. Ett misslyckande (exempelvis i yrkeslivet) är primärt ett individuell misslyckande. 2. Skam: gruppen bär ansvar för individuella handlingar. I det här sammanhanget är hederskultur vanligt förekommande. Mäns strikta beskydd av kvinnor är ett led i att skydda familjen/gruppen från skam. Om en individ är framgångsrik gynnas gruppen av vinsterna. Kontakt utanför familjen I Sverige och stora delar av övriga västvärlden lär sig barn tidigt att få tillit för personer utanför familjen (ex. lärare och sjukvårdspersonal). I förlängningen blir resultatet att utomstående fyller en viktig funktion i fostrandet, samt att barnet utvecklar tillit till offentliga myndigheter. Andra delar av världen, inte minst Mellanöstern, har ofta myndigheter som är associerade med korruption och övervakning. Tidigt lär man sig tidigt att myndighetspersoner generellt inte är pålitliga. Detta är en källa till kulturkrock för nyanlända i Sverige.

Kulturmöten i vardagen Svensk kultur: Hur definierar vi vår egen kultur? Uppfostran ger oss som individer en klarhet, en sammanhängande logisk världsbild. Vi vet hur vi skall bära oss åt i livet. Det ena beteendet strider inte mot det andra. Ett beteende strider inte mot värderingarna. Kanske man inte alltid själv ser logiken, men den finns där så länge jag håller mig till det kulturellt accepterade och önskvärda. Skulle delarna inte hänga samman skulle jag uppleva förvirring (kan ske i kulturmöten). Förslag på vad som skulle kunna vara centrala värderingar inom svensk majoritetskultur utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv: Individualism, jämställdhet, fri sexualitet, jämlikhet, sekularism, djurrrättigheter, barns rättigheter, tolerans, rationalitet, antirasism, hederlighet, förtroende för myndigheter/stat. Utifrån ett occidentalistiskt perspektiv: Dåliga mödrar, egoism, alkoholister/drogmissbrukare, alla har sex med alla, ateister, lämnar dom gamla ensamma, materialister, omoraliska. Kulturchock: När upplever vi en kulturchock? Fundera kring egna erfarenheter och hur själva kulturchocken yttrade sig. Vad kan uppfattas som en kulturchock när man möter den svenska kulturen?

Referenslista Klan och stat Brinkemo, Per. 2014. Mellan Klan och Stat Somalier i Sverige. Timbro, Livonia, Lettland Wiener, Mark S. 2015. Klanvälde Från Stamsamhälle till Rättsstat. Scandbook, Dualis förlag Ludvika Uppfostran Allwood, C.M. & Franzén, E.C. (red.) (2000). Tvärkulturella möten: grundbok för psykologer och socialarbetare. Stockholm: Natur och kultur. Johnsdotter, Sara. 2007. Dumpning av svensksomaliska barn? Om familjer, föräldrar och barn i en transnationell kontext. Globala familjer (red. Eastmond, Marita och Åkesson, Lisa). Hedemora: Gidlunds. Melander, Charlotte. 2007. Sociala stödformer inom svensksomaliers transnationella släktnätverk. Globala familjer (red. Eastmond, Marita och Åkesson, Lisa). Hedemora: Gidlunds. Muhammed, Khalida. 2006. Yttre påverkande faktorer i barns lärande En jämförande studie mellan Sverige och Syrien Examensarbete, Göteborgs Universitet. Kulturmöten i vardagen Johansson, Heinö, Andreas. Gillar vi olika: hur den svenska likhetsnormen hindrar integrationen. Timbro, 2012. Steir, Jonas. 2009. Kulturmöten En Introduktion till Interkulturella Studier. Studentlitteratur AB, Lund Herlitz, Gillis. 2010. Kulturgrammatik Hur du ökar din förmåga att umgås över gränserna. Sahara Printing, Egypten. Buruma, Ian, Margalit, Avishai. 2008. Occidentalism Fiendens syn på västerlandet. ScandBook, Falun. Fazlhashemi, Mohammad. Occidentalism Ideér om väst och modernitet bland muslimska tänkare. Studentlitteratur, Lund, 2005.

Kontakt 0702-78 48 94 info@religionsvetarna.se www.religionsvetarna.se