Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU

Relevanta dokument
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet

Att utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér

Läsförståelse definitioner och svårigheter. Åsa Elwér, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL)

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter

Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Predicerande faktorer för den tidiga läsningen

Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Kan intensivträning med reciproka textsamtal leda till bättre läsförståelse och läsintresse?

Fyra presentationer med följande innehåll

L = A Mx F. Gör barnen läsberedda! Språklek finns också på facebook.com/spraklek Min webbutik:

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Att förebygga läs- och skrivsvårigheter i förskoleklass

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten

Kan intensivträning av avkodningsförmåga förbättra läsförmågan hos lässvaga elever i årskurs 2?

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Rektor med vetande 15 mars 2017

LÄRARES PEDAGOGISKA VAL - GÄLLANDE ELEVER I RISKZONEN FÖR

Att förstå lästester. - möjligheter och fallgropar med kartläggningsmaterial

S T O C K H O L M S U N I V E R S I T E T. Specialpedagogiska institutionen Forskarskolan i läs- och skrivutveckling Studies in Special Education

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Lärarens roll vid lässvårigheter årskurs 1-3 En litteraturstudie om god kunskap om läsinlärning och lässvårigheter

God avkodningsförmåga är grunden till god läsförmåga

Introduktion och läsguide till Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever

Dyslexi hos barn och ungdomar

Läs- och skrivsvaghet

Det är bra att det är lika för alla

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Forskning vid Linnéuniversitetet. Interventionsstudier i syfte att främja. läsutveckling

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober Föreläsare Maj J Örtendal

Ordavkodning i senare skolår; effekter av fonologisk bearbetningsförmåga, snabb benämning, ordflöde, ordförråd och arbetsminne

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL

Elin Andersson Lisa Frank

Examensarbete i speciallärarprogrammet. INTENSIV LÄSTRÄNING en interventionsstudie med Rydaholmsmetoden i årskurs 7

Skolverkets bedömningsstöd

Svar från Skolverket angående Bedömningsstödet

Att förebygga avkodningssvårigheter

Uppföljning av ungdomar som haft en måttlig till grav språkstörning i förskoleåldern En deskriptiv studie

Intensiv läsundervisning - en interventionsstudie

5 Språk-, läs- och skrivutveckling i åk 1-3

Självständigt arbete i speciallärarprogrammet 15 hp

Med eller utan brus? En studie om ordavkodning, läsförståelse och arbetsminne.

Fonologisk medvetenhet och läsförmågor hos barn i åk 1 och 3:

Författare: Isabella Ågren Författare: Jennifer Petkovic

Dyslexi. = specifika läs- och skrivsvårigheter. Vad är det? Hur blir det? Vad gör man?

Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass

Engelska när man inte vill och kan

Sambanden mellan stavning och läsförståelse. i årskurs sju. Henrik Husberg

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om?

Samband mellan läsning och skrivning

Svårt att läsa och skriva. Innehåll. Tre huvudfrågor avseende dyslexi (Tunmer, 2009) Fonologiska svårigheter kärnan i dyslexi

om läs- och skrivundervisning för yngre elever, som läsforskarna Karin Taube, Ulf Fredriksson och Åke

Inledning, Lästrumpet

Behövs diagnosen dyslexi i grundskolan? Speciallärares syn

Kan en intensivträning av avkodningsförmåga i åk 3 leda till förbättrad läsförståelse och läsintresse?

Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Inger Fridolfsson

Att ge alla elever förutsättningar att bli goda läsare

Maria Levlin. Maria Thellenberg

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens april Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

Går det att förbättra gymnasielevers läsförmåga?

LegiLexi - en stiftelse med målet att alla barn ska lära sig läsa

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

Barn och elever med språkstörning

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå. Intensivläsning

Intensivläsning. En interventionsstudie med upprepad läsning av ord och text. Elisabeth Sandlund

Läsförmåga hos vuxna Titel med intellektuell och/eller kommunikativ funktionsnedsättning som deltar i daglig verksamhet

Metodisk/Pedagogisk handledning för dig som ska arbeta med Precodia som lästräningsverktyg

Hitta språket. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass UTGIVET 2019

Exempel på hur assisterande teknik kan öka delaktigheten för elever med läsnedsättning. Tina Sand

En ljusare framtid för elever med

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv

Individuella insatser

Användarhandledning för det kompensatoriska. läshjälpmedlet Precodia.

Intensivläsning med läslistor - En interventionsstudie med Wendickmodellen

I Ingvars anda med sikte på läsförståelse. Natur och Kulturs Läskonferens 2013 Stockholm Pekka Niemi, Åbo universitet

Läsa och skriva.

Det finns ju inte i texten, så kan man väl inte fråga!

Läsinlärning i förskoleklass

Observationspunkter, klassöversikt

Det räcker inte med läsförståelseböcker och tyst läsning

Arbetsminnesträning. Självständigt arbete i speciallärarprogrammet, 15 hp. En interventionsstudie med Cogmed

BRAVKOD. Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!!

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

Tillgänglighet och appar -forskning möter praktiken

Den tidiga läsinlärningen

Vad krävs för att elever ska utveckla läs- och skrivkunskaper?

Stavning i årskurs 3 En jämförelse av elevtexter skrivna av elever i och utan lässvårigheter

Metoder för läs- och skrivinlärning i förskoleklassen

Läsförståelse i engelska som främmande språk

Läs- och skrivsvårigheter: Inte bara dyslexi

Transkript:

Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU

Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet språk genom att: Vanliga ord används Upprepning av ord är vanligt Kronologin utvecklas lite åt gången Lös meningsbyggnad Ofullständiga meningar (Elbro, 2004)

The simple view of reading LÄSNING = AVKODNING x FÖRSTÅELSE (Gough, Tunmer 1986)

Logografisk läsning - orden läses som bilder/logotyper Alfabetisk läsning -barnet upptäcker kopplingen mellan grafem (bokstav, bokstavskombinationer) och fonem (språkljud). Ortografisk läsning -barnet har kunskap om morfem (ord, orddelar) och ortografiska (skriftspråkliga) mönster. Läsningen sker snabbt och automatiskt. (Ehri, 1991)

Bokstavskunskap Fonologisk medvetenhet Snabb namngivning (RAN) IQ? Ordförråd Arbetsminne (Scarborough, 1998, Snowling & Hulme, 2013; Stanovich, 2005) https://commons.wikimedia.org/wiki/user:moonsun1981

Tecken på att något orsakar något annat En nedsättning i exempelvis ordförråd förekommer tidigare i utvecklingen och senare uppkommer läsförståelsesvårighet (longitudinella studier) Träning av en specifik förmåga ger förbättring på annan förmåga, till exempel fonologisk medvetenhet och avkodning Många studier har inte denna typ av design och vilket leder till osäkerhet kring kausalitet.

Bas avkodning, läsflyt, ordförråd Inferenser Exekutiva förmågor Övervakning av egen läsning

Avkodning Hörförståelse Ordförråd Grammatisk kunskap IQ Arbetsminne (Braze et al., 2007; Cain, Oakhill & Lemmon, 2004; Hulslander et al., 2010; Muter et al., 2004; Ouellette, 2006; Tiu, Thompson & Lewis, 2003) https://www.flickr.com/photos/83633410@n07/7658298768

Prediktorer förmågor/faktorer som förutsäger hur en annan förmåga fungerar. Longitudinellt eller samtidigt. Ex: nivå av fonologisk förmåga i förskolan predicerar nivå av avkodning i årskurs 3. Mediering en variabel kopplas till annan variabel via en tredje. Ex: påverkan av fonologisk förmåga på läsförståelse medieras via avkodning.

Studie från USA visade att 56% av elever med IF (n=498) i årskurs 11 hade en avkodningsförmåga som motsvarade årskurs 1 Studien visade även att 66% av samma elevgrupp hade en läsförståelseförmåga motsvarande årskurs 1 (Lemons et al., 2013)

Studie från Tyskland visade att 29% av elever med IF mellan 6-21 år (n=1608) inte läste alls, ca 7% befann sig på det logografiska stadiet och 32% befann sig på det alfabetiskt-fonologiska stadiet (Ratz & Lenhard, 2013) Trots resultaten från dessa studier sparsamt med forskning om läsförmåga och dess prediktorer hos barn och ungdomar med IF

Mål att kartlägga vilka kognitiva och språkrelaterade förmågor som påverkar läsförmågan hos ungdomar (12-19 år) med IF Målet är 150 deltagare Omfattande testbatteri (läsförståelse, avkodning, mental ålder, hörförståelse, grammatisk förståelse, vokabulär, fonologisk medvetenhet, snabb benämning, verbalt flöde, fonologiskt korttidsminne, visuospatial minnesförmåga, exekutiv arbetsminnesförmåga, läsmiljö i hemmet) Hittills den största studien som genomförts kring läsning i denna grupp

Preliminära resultat: Fonologisk medvetenhet hög korrelation med avkodning Snabb benämning, fonologiskt korttidsminne, vokabulär och IQ har medelstarka korrelationer

Preliminära resultat: Avkodning hög korrelation med läsförståelse IQ, hörförståelse, vokabulär medelstarka korrelationer

Sammanfattningsvis liknande uppsättning förmågor som är kopplade till avkodning och läsförståelse Skillnad framförallt gällande rollen av IQ för avkodning. Hos typiskt utvecklade barn svag korrelation (Stanovich, 2005) Två studier har visat på direkt koppling mellan fonologisk medvetenhet och läsförståelse ej medierat via avkodning (van Wingerden et al., 2017; van Wingerden et al., 2018)

Pågående datainsamling, mål 150 ungdomar Två separata studier: Prediktorer för avkodning Simple View of Reading som förklaringsmodell av läsförståelse i denna grupp Genom ökad förståelse för läsningens grundpelare så kan vi i längden utvärdera undervisningsmetoder