Tekniken till vår tjänst

HÖGSKOLAN VÄST Tekniken till vår tjänst En essä om att använda dagens kommunikationsmetoder utan att riskera sin hälsa Författare Maria Johansson Arbete inom kursen Digitala Distributionsformer, preliminär version Webmasterprogrammet Institutionen för ekonomi och it Vårterminen 2010

Innehåll Inledning... 3 Problemområde och frågeställning... 3 Teorier och fakta... 4 Diskussion... 5 Slutsats... 7 Källförteckning... 8 Sida 2 av 8

Inledning Den tekniska utvecklingen har de senaste decennierna gått snabbt inom kommunikationsområdet. Vi har tillgång till datorer och mobiltelefoner i mycket stor utsträckning, ofta både i hemmet och på arbetet/i skolan. I tidningen Pc för alla berättas att 97 % av Sveriges ungdomar och yngre vuxna använder Internet regelbundet, 7 av 10 i åldrarna 55-64 och varannan över 65 år (Bergström, 2007). Genom Internet ges vi möjlighet att prata med hela världen, tidsskillnaden gör att det är möjligt (kanske ibland nödvändigt) med kontakter dygnet runt. Information av skilda slag, från en mängd olika avsändare sköljer över oss och tävlar om vår uppmärksamhet. Via mobil, mail och Internet får vi ständigt allt från reklam och nöje till viktig information. I studier och arbetsliv har vi krav på oss att sortera och sålla bland informationen (Lindqvist & Söderlind, 2009, s. 75). I media rapporteras det ofta om att stress, depressioner och ångest ökar, inte minst bland unga vuxna (Hansen, 2009) (Hochwälder & Åsbring, 2009). Allt detta har hänt inom samma tidsrymd och det faller sig naturligt att fundera på om de här faktorerna hänger samman? I den här essän skall jag försöka visa att trots att vi påverkas negativt av den intensiva digitala kommunikationen som pågår i dagens samhälle, kan ha nytta och glädje av tekniken. Jag kommer att argumentera för att varje användare har mycket att vinna på att låta tekniken jobba för oss, istället för att låta tekniken ta överhand. Problemområde och frågeställning Den nya informationstekniken som är i ständig utveckling, påverkar vårt liv till stora delar, vare sig vi vill eller ej. Ur användarperspektiv känns det relevant att fråga: Finns det risk för ohälsa för användare av informations- och kommunikationsteknik? Vilka faktorer påverkar en ev. ohälsa för användarna? Hur kan vi utnyttja tekniken till vår tjänst, så att vi har nytta av den och inte skall behöva må dåligt? Sida 3 av 8

Teorier och fakta Psykisk ohälsa, såsom stress, sömnstörningar, depression och ångest har konstaterats i hög grad bland unga vuxna med högt användande av informations- och kommunikationsteknik (ICT, Information and Communication Technologies). Jag väljer att i fortsättningen använda den engelska förkortningen, ICT. En nyligen publicerad studie av Sara Thomée och medförfattare Dellve, Hagberg & Härenstam vid Göteborgs Universitet (2010), påvisar dessa fakta. De unga vuxna som ingick i studien bestod av IT- och medicinstudenter i åldrarna 20-28 år, vilka hade ett frekvent mönster av många timmars datoranvändning och/eller många mobiltelefonsamtal eller -meddelanden. De skulle också ha upplevt något av symptomen långvarig stress, sömnstörning eller depressiva symptom. Studien visade att hela 88 % hade upplevt alla tre av dessa symptom, de övriga två av symptomen. Efter en psykiatrisk undersökning av deltagarna visade det sig att 38 % av dem kunde tilldelas en psykiatrisk diagnos, som de tidigare ej kände till. (Det vanligaste var mild till moderat depression.) Respondenterna fick själva uppskatta och uttrycka sin teori kring kopplingen mellan högt ICT-användande och psykiska symptom. De flesta var överens om att det fanns kopplingar, men många ansåg att i första hand gällde det andra personer och inte dem själva. Studien tar upp tidigare forskning som beskriver en ökad mental ohälsa bland Sveriges befolkning, i synnerhet tonåringar och unga vuxna. De mentala problemen för unga är också konstaterat som ett globalt problem i alla samhällen. En stor förändring i samhället har varit användandet av ICT och att tillgång till dator och mobiltelefon nu finns för nästan alla ungdomar. Vidare tas upp att tidigare forskning associerat ICT-användande med långvarig stress och depression. Långvarig stress är i sig också en riskfaktor för att drabbas av depression. Online chattande och mailande har associerats med depressiva symptom och surfande på nätet med sömnstörningar. Många mobilsamtal och många SMS är också kopplade till sömnstörningar och depressionssymptom. Överbelastning p.g.a. kommunikation var ett problem som kom fram i studien. Chat, mail och sms var ofta störande i det övriga datorarbetet och några beskrev svårigheter att koncentrera sig på något alls, p.g.a. den ständiga kommunikationen. De kände förväntan på sig att ständigt vara tillgängliga och att snabbt svara på alla meddelanden. Även nattetid var det flera som blev störda av meddelanden. I vissa fall hände det att personerna gick upp för att kontrollera om det kommit något meddelande, även om de inte hört någon Sida 4 av 8

signal. Mobiltelefonerna verkade ha tagit bort den osynliga tidsgräns mellan kväll och natt som brukar råda vid vanliga telefonsamtal. En tydlig stressfaktor var också att lyckas hålla igång alla de olika sociala nätverk som många kände sig tvungna att upprätthålla. Dels den fysiska verkligheten, samtidigt som kanske fyra olika platser i den virtuella världen. Stress framkallades i viss mening av beroende eller missbruk som kunde yttra sig i ett tvång att ständigt kolla av telefon och dator för eventuella meddelande eller ny information. Omåttligt onlinespel och poker, samt stresskänslor när man inte var uppkopplad framkom också. En vanlig konsekvens för de som var storanvändare av dator var att fastna framför datorn av olika anledningar, med följd att känna det som bortkastad tid. Det var också lätt att ignorera det vanliga livet och bli mer isolerad. En annan vanlig effekt var att glömma bort kroppsliga behov och signaler om trötthet, hunger, rörelsebrist etc. Sömnstörningar var mest markant bland de som mottog nattliga telefonsamtal och sms, vilket de ofta besvarade. Sent surfande och onlinespel med personer i andra tidszoner var också en riskfaktor för sömnstörningar. Många upplevde svårigheter att koppla av överhuvud taget. Det fanns också en del positiva effekter av ICT-användande. Några respondenter menade att de hade lättare att få social kontakt med andra i stunder då de mådde dåligt och att Internet erbjuder platser för sällskap och support. (Tomée et al. 2010). Vi står nu i början av en era av sociala maskiner som kommer att fortsätta utveckla webben. Redan nu har webben börjat röra sig från att tidigare ha bestått av ett nät av dokument och filer till att bli ett nät av människor. Framtiden kommer att kräva en Webb designad för att tillåta en virtuell obegränsad interaktion mellan människor. En uppgift för forskarna är också att få bättre struktur på information, så att användarna kan hitta sortera och erbjuda sin kunskap på ett pålitligt sätt. Vi kommer på det sättet att kunna dela med oss mer, på ett bättre sätt, utan att vara oroliga för att informationen skall missbrukas (Berners-Lee & Hendler, 2009). Diskussion Att användandet av ICT har ökat alltmer i takt med att tillgängligheten av tekniken har ökat, är det väl ingen idag som tvivlar på. Det är också ett faktum att alltfler människor mår dåligt och frågan uppstår då om det hänger samman? Sida 5 av 8

Att hela tiden vara anträffbar och aldrig få lov (för andra eller för sig själv) att stänga av dator och telefon och bara vara i nuet eller koppla av totalt, måste vara extremt påfrestande för hjärnan. För mig är det lätt att se att det måste vara en stark stressfaktor. De tecken på att det var stressande för vissa individer att vara frånkopplad (t.ex. när de glömt telefonen hemma), tycker jag tyder på att de redan blivit beroende av ICT. Ett sådant beroende är inte ovanligt bland unga vuxna (Tomée et al. 2010). Enligt mina funderingar borde det vara av största vikt att komma över detta beroende i första hand. Välbehövlig vila och sömn skulle komma på köpet. Det är nog inte så stor skillnad på denna typ av beroende, jämfört med den personlighet(?) man kan se i alla åldrar, där personen söker ständig social kontakt. Enligt mina erfarenheter är det personer som i sig har en viss oro i kroppen eller rastlöshet om man så vill. Jag tycker mig uppfatta en ovilja (rädsla?) att vara ensam, hos dessa personer. Om det är en personlighetstyp eller en förvärvad psykisk obalans, låter jag vara osagt. Min övertygelse är ändå att det går att göra livet lättare och mindre stressfyllt för den som är drabbad. Att bli mycket stillasittande och att negligera kroppens behov verkar vara en effekt av högt ICT-användande (Tomée et al. 2010). Fysisk aktivitet är ett förslag på något man kan göra själv för att må bättre och bli tryggare i tillvaron. Jag har egna goda erfarenheter som visar att det hjälper mot både nedstämdhet och oro. Goda vänner och socialt nätverk är ett känd positiv faktor, när det gäller att motverka mental ohälsa. Till viss del kan vi förstås ha den gemenskapen via ICT. Men jag vågar påstå att det inte går upp mot kontakter IRL (In Real Life)! Det gör ju också att man kommer ifrån den digitala världen en stund. Kanske man t.o.m. vågar stänga av mobilen en liten stund? (Det kan behövas träning ) Brist på kontroll är något som bidrar till ökad stress. Här har vi en utmaning att ta tag i! Vem är det egentligen som styr ICT-användandet? Kan man hitta en personlig väg till att styra sitt eget beteende? Kanske kan vissa av oss behöva hjälp om det redan är fråga om beroende eller missbruk? Den onda cirkel många har lätt att hamna i med social isolering, när man fastnar framför datorn timme efter timme, leder ofta till ännu mer datoranvändande (Tomée et al. 2010). En vidare följd av det kan vara sömnstörningar, som sedan orsakar depression, som också ökar den sociala isoleringen. Den utveckling av webben som vi har framför oss ger hopp om en mer mänsklig webb. (Berners-Lee & Hendler, 2009). Det kommer förhoppningsvis bli mer tydligt att det är människor bakom det vi ser på nätet. Att kunna sortera och använda information och tjänster på ett enklare sätt, ökar användarens kontroll, och jag tänker att det bidra till att slippa s.k. techno stress eller overload som nämns av Tomée et al. (2010). Sida 6 av 8

Slutsats Det finns en uppenbar risk att drabbas av psykiska problem vid alltför hög användning av ICT. De kan förekomma i form av stress, sömnsvårigheter, depression, ångest. Dessa påverkar många gånger varandra också, vilket kan leda till ytterligare ICT-användande (Tomée et al. 2010). Att inte sova tillräckligt verkar vara en stor riskfaktor till att utveckla mentala problem. Stillasittande och isolering är också en riskfaktor att ta hänsyn till. Att ta kommandot över vårt användande av tekniken och använda de tjänster vi själva vill och har nytta av, känns enligt mig viktigt för att slippa må dåligt. En personlig reflektion här är att det är viktigt att söka hjälp när man mår dåligt. Det behöver inte nödvändigtvis vara ICT-användandet som orsakar problemen men det är lätt att dölja sina problem bakom datorskärmen. De flesta problem brukar vara lättare att lösa innan de gått för långt. Varje nytt teknikområde som införlivas i samhället brukar ställa till bekymmer i början, men så småningom har vi integrerat den i vårt levnadssätt. Min önskan är ändå att det kommer ytterligare forskning som kan berätta för oss hur vi kan hantera ICT-tekniken på ett bra sätt, nu när det ingår i allas vår vardag. Sida 7 av 8

Källförteckning Bergström, Joakim (2007), Sverige är bäst i Europa i Internetanvändning [Elektronisk]. PC för alla, 16 maj. Tillgänglig: <http://pcforalla.idg.se/2.1054/1.107999> [2010-03-17] Berners-Lee, Tim & Hendler, Jim (2009). From the semantic Web to social machines: A research challenge for AI on the World Wide Web. [Elektronisk] Artificial Intelligence, vol. 174, nr 2, feb 2010, s. 156-161. Tillgänglig: < http://www.sciencedirect.com.ezproxy.server.hv.se/science?_ob=articleurl&_ud i=b6tyf-4xpyxkt- 4&_user=646880&_coverDate=02%2F28%2F2010&_alid=1233816499&_rdoc=2 &_fmt=high&_orig=search&_cdi=5617&_st=1&_docanchor=&_ct=2&_acct=c00 0034838&_version=1&_urlVersion=0&_userid=646880&md5=9e5a2f7115e6d51 956fd4910121c72e6 > [2010-03-04] Hansen, Anders (2009). Psykisk ohälsa vanlig bland unga vuxna [Elektronisk]. Läkartidningen, 27 jan. Tillgänglig: < http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleid=11245 > [2010-03-17] Hochwälder, Jacek & Åsbring, Pia (2009). Den dolda psykiska ohälsan bland unga vuxna som söker vårdcentral. [Elektronisk]. Solna: Karolinska Institutets folkhäsoakademi. Tillgänglig: < http://www.folkhalsoguiden.se/upload/psykisk%20h%c3%a4lsa/den%20dolda %20psykiska%20oh%C3%A4lsan%20bland%20unga%20vuxna%20som%20upp s%c3%b6ker%20v%c3%a5rdcentral.pdf > [2010-03-17] Richardson, Will (2009). Blogs, wikis, podcasts, and other powerful web tools for classrooms. 2. ed. Thousand Oaks, Calif. : Corwin Press Tomée, Sara et al. (2010). Perceived connections between information and communication technology use and mental symptoms among young adults - a qualitative study. [Elektronisk] BMC Public Health, vol. 10:66, 12 feb. Tillgänglig: < http://www.biomedcentral.com/1471-2458/10/66 > [2010-03-04] Sida 8 av 8