14 PM UPPDRAG Mörviken dagvattenutredning UPPDRAGSNUMMER 13004416 UPPDRAGSLEDARE Rickard Olofsson UPPRÄTTAD AV Rickard Olofsson, Sol Wallinder Kluge DATUM 2018-03-05 Rev. 2018-04-04 Dagvattenutredning Mörviken inför planskede, Åre kommun - Steg 2, beräkningar av flöden, fördröjningsvolymer och förslag till dagvattenåtgärder Inledning och syfte En detaljplan med nytt bostadsområde för totalt 186 lägenheter står inför framtagande. 154 av dessa bostäder planeras norr om Årevägen, varav 66 stycken blir sutteränglägenheter. Som en del i det arbetet har Sweco Environment i Östersund fått i uppdrag av Brogården AB att utreda hur dagvattenhanteringen ska lösas inom den aktuella planen. Uppdraget har delats upp i två steg. I det första steget (levererades 2017-12-08) 1 klargjordes de förutsättningar som påverkar dagvattenutredningens omfattning och krav gällande fastställande av underlag, dimensionering, fördröjning och rening. Ett underliggande syfte och målsättning i denna del var också att få en samsyn mellan de inblandade parterna i projektet samt redovisa arbetssätt, krav på dagvattenhanteringen samt fastställa gällande underlag. Steg två omfattas av rubricerat PM och utgår från det första steget. Denna del omfattar framtagandet av den slutliga dagvattenutredningen med beräkningar av flöden och fördröjningsvolymer, åtgärdsförslag samt bilaga. Orientering Det aktuella planområdet ligger strax öster om Tegefjäll ca 5 km väster om Åre by och utgörs av fastigheterna Mörviken 1:112 mfl. Inom området planeras för bostäder i form av lägenheter och vissa av dessa kommer uppföras som sutteränglägenheter. Markanvändingen inom området planeras efter exploateringen utgöras av grönytor, lekområden, vägar, takytor och parkeringar. För att få en uppfattning av hur området planeras, se figur 1. 1 Dagvattenutredning Mörviken inför planskede, Åre kommun. Steg 1 arbetssätt, underlag och antagningar inför dagvattenutrednimng, 2017-12-08. 16 (20) Sweco Environment AB
Figur 1. Mörviken, Tegefjäll situationsplan. Skiss Gisterå Sjöstrand 2018-02-26. Förutsättningar Nedan beskrivs de förutsättningar som dagvattenutredningen har tagit hänsyn till. Avsnittet inleds med en allmän beskrivning av vad som påverkar dagvattnets avrinningsmönster och innehåll. Därefter beskrivs de förutsättningar och krav som är mer specifika för den aktuella platsen. Allmänt om dagvatten Dagvatten är tillfälliga flöden som uppträder vid exempelvis regn, snösmältning eller tillfälligt framträngande grundvatten. Dagvattnets sammansättning och flöden avspeglas av det aktuella områdets markanvändning och terrängförhållanden. Hårdgjorda branta ytor ger en snabb och plötslig dagvattenavrinning medan flacka och vegetationsrika områden ger upphov till trög avrinning. 20 (20)
Vid en exploatering förändras dagvattnets avrinningsmönster och plötsligare flödestoppar kan bli resultatet om andelen hårdgjorda ytor ökar. Uppförande av byggnader, anläggande av nya vägar och parkeringsytor samt eventuella förändringar av naturliga avrinningsstråk (diken och bäckar) mm påverkar också hur dagvattnet rinner av från området. Dagvattenflödet kan på sin väg orsaka problem som dämning, översvämning och erosionsskador men dagvattnet kan även utgöra en miljörisk i och med att föroreningar och sediment riskerar att följa med dagvattnet ut i recipienten. Det föreligger en större risk för transport av sediment och/eller eroderande material innan den nyanlagda marken hunnit sätta sig och vegetation etablerats. För att minimera risken för påverkan på recipient, dämning och/eller markskada ska därför en robust och uthållig dagvattenhantering framarbetas. Det är viktigt att de dagvattenhanterande åtgärderna som inarbetas i rubricerad utredning följer med och efterlevs i de kommande stegen för den aktuella planen. Detta är viktigt eftersom det i övergången mellan olika steg i planprocessen och kommande byggfas samt mellan olika aktörer finns en risk att viktiga aspekter faller bort. Natura 2000-område för Åreälven och robust dagvattenhantering Planförslaget berörs av natura 2000-området för Åreälven. I arbetet med rubricerad utredning har åtgärder arbetats fram som dels ska minimera dagvattenflöden men också reducera eventuella föroreningar och/eller transport av sediment i dagvattenflödet så att planförslaget inte påverkar natura 2000-området. Indalsälven har vid Tegefjäll måttlig ekologisk status medan den kemiska statusen ej uppnår god status. De senaste miljökvalitetsnormerna (MKN) för denna del av Indalsälven innebär att god ekologisk status ska uppnås till år 2021 2. Förutom att planområdet inte ska påverka natura 2000-området negativt så ska en robust och hållbar dagvattenhantering framarbetas för att i möjligaste mån kunna hantera varierade situationer. Dagvattnet ska också i så stor utsträckning som möjligt hanteras där det uppstår genom tröga system och möjliggörande av infiltration. Geotekniska förutsättningar En geoteknisk undersökning har gjorts av området 3. Utredningsarbetet utfördes genom att 6 provgropar undersöktes, se figur 2 för provgropsplaceringar. 2 VISS, Länsstyrelsen 3 PM Geoteknik, Mörviken 1:112, Mörviken 1:37, Åre kommun. Christer Larsson Fjälludden enskild firma. 2017-12-14. 19 (20) PM
Figur 2. Geoteknisk undersökning med provgroparnas lägen markerade. Observera att situationsplanen är uppdaterad (se figur 1) efter att denna undersökning utfördes. I korthet kan sägas att grundvattnet ligger i morän på ett djup av 0,5-1,5 m under markytan med en stor varation och i vissa områden bedöms grundvattenytan följa bergöverytan eller djupare. Fast bergnivå bedöms variera från berg i dagen till mer än 2 m under naturlig marknivå. Vid nederbördsrika perioder och under snösmältning kan ytterligare vatten uppträda i jordprofilen. Jordprofilen i området bedöms ha låg permeabilitet (låg genomsläpplighet). För att ta del av utredningen i sin helhet hänvisas till PM geoteknik 4 Krav dagvattenhantering Inom Åre kommun finns i dagsläget ingen specifik dagvattenstrategi framarbetad utan varje unik plan bedöms utifrån de platsspecifika förutsättningar som råder och Åre kommun har i den aktuella planen ställt kravet att ett 20-årsregn ska vara dimensionerande. Dagvattenhanteringen ska också följa branschstandard enligt P110 5 gällande dimensioneringskriterier samt skydd av Åreälven. 4 PM Geoteknik, Mörviken 1:112, Mörviken 1:37, Åre kommun. Christer Larsson Fjälludden enskild firma. 2017-12-14. 5 Avledning av dag, drän- och spillvatten. Svenskt vatten Publikation P110, 2016-01. 20 (20)
Utgångspunkt för den här utredningen gällande flöden har varit att bibehålla flödesneutralitet inom planområdet. Detta har bedömts som särskilt viktigt med tanke på att planområdet korsas av både Årevägen (väg 638) och nedanförliggande järnväg. Detta innebär att exploateringen inte får försämra dagvattensituationen i området genom att bidra med ett ökat dagvattenflöde jämfört med nulägessituationen. Befintligt ledningsnät, infrastruktur och avrinningsstråk Området omfattas inte av något befintligt ledningsnät för dagvatten, däremot finns genomföringar i vägar. Förutom genomföringar i vägar omfattas området av vägdiken och ett mindre bäckstråk. Eftersom området också ligger i en sluttande terräng så bör ytavrinningen från omkring- och nedanförliggande områden beaktas. Ovan det aktuell aområdet ligger E14 som omfattas av vägdike på uppströmssidan. Genom E14 finns också en trumgenomföring som ansluter mot områdets nord-västra hörn och avleder ett mindre avrinningsstråk. Detta stråk fortsätter sedan in i området ca 40 m för att sedan vika tillbaka och leta sig ut ur området i höjd med Årevägen, se Figur 3. Årevägen går genom områdets mitt i väst-öslig riktning och omfattas av vägdike på norra sidan. Genom Årevägen finns en trumgenomföring i områdets östra del. Området ansluter mot järnvägen i söder som liksom E14 och Årevägen omfattas av dike på uppströmssidan. Järnvägen har en trumgenomföring i den östra delen. Trumgenomföringarnas lägen har inte fastställts i fält utan inhämtats från erhållen grundkarta 6. Lokalisering av övrig infrastruktur i mark såsom el och opto mm ska i god tid inför byggskedet identifieras och märkas ut. Markanvändning och antaganden dagvatten En uppdelning av planområdet är gjord i fyra delavrinningsområden. För att kunna jämföra flöden i respektive delområde före och efter exploatering har samma delavrinningsområden använts i båda scenarierna. Områdena är indelade utifrån situationsplanen där den planerade vägen i sydöstlig-nordvästlig riktning förväntas bli en vattendelare i området norr om Årevägen. Ett antagande har gjorts att denna väg är enkelriktad så att avrinning sker till ett framtida dike längs vägens norra sida. Ingen trumgenomföring under denna väg, förutom för befintlig bäck i väster, har antagits. Dock antas trumgenomföringar finnas under anslutande vägar i området. Årevägen utgör ytterligare en avgränsare för vattnets väg där ett befintligt dike på vägens norra sida leder dagvattnet västerut. En befintlig trumgenomföring under Årevägen möjliggör dock att en del av området norr om vägen (delavrinningsområde 4) kan ledas vidare söderut. Om en trumgenomföring även görs under den planerade vägen som delar område 3 och 4 kan dock dagvattnet från område 4 istället ledas vidare västerut. Oavsett om dagvattnet från område 4 leds västerut eller söderut behöver det fördröjas innan det släpps vidare från området så att risken för negativ påverkan på nedanförliggande område minimeras. I denna utredning har det 6 Grundkarta över Mörviken 1:112 m.fl. Åre kommun, Jämtlands län. Arctan 2017-06-20. 19 (20) PM
antagits att befintlig tumma genom Årevägen får ligga kvar även om den delvis ligger i den planerade infarten samt i riktning mot nedanförliggande planerad byggnad. I Figur 3 redovisas antagna delavrinningsområden med respektive släppunkt, antagna rinnvägar efter exploatering samt befintligt dike och befintliga dagvattentrummor. Situationsplanen ses i bakgrunden. 20 (20)
4 3 2 1 Figur 3. Aktuellt planområde med indelning i fyra delavrinningsområden med tillhörande utsläppspunkt. Befintliga dagvattentrummor markeras med grönt och befintlig bäck markeras med ljusblått. Förväntat rinnmönster efter exploatering markeras med rinnpilar. Dagens markanvändning Idag består området av skogsmark med en asfalterad väg (Årevägen) som går tvärs igenom området. Dike och trummor finns längs denna väg. I områdets västra del rinner en bäck söderut från E14 som längre ner viker av västerut längs Årevägen. Söderut gränsar planområdet mot 19 (20) PM
järnvägen. Enligt grundkartan går en bäck längs järnvägens norra sida med en trumgenomföring i östra delen. Hela området sluttar nedåt från E14 och mot järnvägen. Längs Årevägen och järnvägen lutar marken svagt västerut, vilket gör att dagvattnet i området rinner mot sydväst. Utifrån grundkartan 4 har dagens markanvändning karterats i ArcGIS, se Figur 4 där gröna ytor är skog och gråa ytor är asfalt. Respektive avrinningsområde ses också i figuren. Figur 4. Dagens markanvändning framtagen i ArcGIS. Markanvändningen och de olika avrinningskoefficienterna för nuläget redovisas i Tabell 1 för samtliga delavrinningsområden. Avrinningskoefficienter är tagna från P110 7. 7 Avledning av dag, drän- och spillvatten. Svenskt vatten Publikation P110, 2016-01. 20 (20)
Tabell 1. Markanvändning i samtliga delavrinningsområden före exploatering. Markanvändning Avrinningskoefficient Yta (ha) Omr. 1 Omr. 2 Omr. 3 Omr. 4 Asfaltsyta 0,8 0,04 0,03 0,06 0,01 Skog 0,05 0,68 1,14 1,56 1,93 Framtida markanvändning I området planeras ett nytt bostadsområde med totalt 186 lägenheter. 154 av dessa planeras norr om Årevägen, varav 66 st blir sutteränglägenheter. Utöver detta planeras nya vägar, parkeringsplatser och lekområden. Alla hårdgjorda områden, så som vägar, parkeringsplatser och vändplaner, planeras bestå av grus. Övriga områden planeras bestå av parkmark, förutom intill befintlig bäck, längs E14 och vid lekområde i öster där skogsmark planeras behållas. Utifrån situationsplanen har den framtida exploateringen karterats i ArcGIS, se Figur 5. Mörkgröna ytor är skog, ljusgröna är parkmark, lila är takytor, ljusgråa är grusområden och mörkgråa ytor är asfalt. Respektive delavrinningsområde ses också i figuren. 19 (20) PM
Figur 5. Framtida markanvändning framtagen i ArcGIS. Markanvändningen och de olika avrinningskoefficienterna för området efter exploatering redovisas i Tabell 2 för samtliga delavrinningsområden. Avrinningskoefficienter är tagna från P110 8. 8 Avledning av dag, drän- och spillvatten. Svenskt vatten Publikation P110, 2016-01. 20 (20)
Tabell 2. Markanvändning i samtliga delavrinningsområden efter exploatering. Markanvändning Avrinningskoefficient Yta (ha) Omr. 1 Omr. 2 Omr. 3 Omr. 4 Takyta 0,9 0,10 0,16 0,23 0,29 Asfaltsyta 0,8 0,04 0,03 0,06 0,01 Grus 0,4 0,19 0,26 0,55 0,80 Parkmark 0,1 0,39 0,73 0,59 0,49 Skog 0,05 - - 0,19 0,35 Bedömning av förväntade dagvattenflöden Utifrån markanvändning före och efter utbyggnation, samt med vald avrinningskoefficient för respektive markanvändning, har flöden tagits fram för nuläget och efterläget. Enligt krav från Åre kommun har ett dimensionerande regn med 20-års återkomsttid använts. För att visa ett extremscenario har även resulterande flöden från ett 100-årsregn redovisats. En klimatfaktor på 1,25 har ansatts för att visa på förväntade framtida flöden. Klimatfaktorn har ansatts i båda scenarierna för att visa på skillnaden i ett framtidsläge med eller utan utbyggnationer. En årsnederbörd på 762 mm/år har antagits enligt regnstatistik från SMHI:s mätstation 13323. Beräkningarna utfördes med hjälp av den webbaserade recipient- och dagvattenmodellen StormTac (v18.1.1). Se Tabell 3 för beräknade flöden i nuläget samt Tabell 4 för flöden i efterläget. I flödesberäkningarna för efterläget är inga lokala dagvattenåtgärder inräknade. I beräkningarna har hänsyn tagist till rinntider i respektive delavrinningsområde beroende av hur dagvattnet avrinner (ex. avrinning över naturmark, diken eller genom dagvattentrummor). Utredningen har inte gjorts utifrån ett avrinningsområdesperspektiv utan istället har det valts att undersöka skillnaden i flöden mellan nuläge och efterläge inom planområdet. Planområdet i sig har däremot delats in i delavrininngsområden. 19 (20) PM
Tabell 3. Beräknade dagvattenflöden från 20- respektive 100-årsregn för dagens markanvändning. Område Flöde nuläge 20-årsregn [l/s] (inkl. klimatfaktor) Flöde nuläge 100-årsregn [l/s] (inkl. klimatfaktor) Avrinningsområde 1 11 19 Avrinningsområde 2 15 25 Avrinningsområde 3 23 39 Avrinningsområde 4 16 27 Tabell 4. Beräknade dagvattenflöden från 20- respektive 100-årsregn efter utbyggnation. Område Flöde efterläge 20-årsregn [l/s] (inkl. klimatfaktor) Flöde efterläge 100-årsregn [l/s] (inkl. klimatfaktor) Avrinningsområde 1 40 68 Avrinningsområde 2 63 110 Avrinningsområde 3 110 180 Avrinningsområde 4 210 360 Erforderliga fördröjningsvolymer De magasinsbehov som krävs för att fördröja ett dimensionerande regn med 20-års återkomsttid efter utbyggnation ner till flöden från ett 20-årsregn vid nulägessituationen redovisas i Tabell 5. Tabell 5. Magasinsbehov som krävs för att bibehålla flöden i nuläget även efter utbyggnation. Område Magasinsbehov [m 3 ] Avrinningsområde 1 40 Avrinningsområde 2 63 Avrinningsområde 3 100 Avrinningsområde 4 170 Det magasinsbehov som redovisas i ovanstående tabell är den totala volymen som behövs för att fördröja allt överflödigt vatten i respektive avrinningsområde som utbyggnationerna bidrar till jämfört med dagens situation vid ett 20-årsregn. Det har antagits att magasinet är tätt och tomt (alltså inte fyllt med bergkross eller annat material så att det kan innehålla den maximala 20 (20)
volymen vatten). För att fördröja vattnet kan flera olika dagvattenåtgärder användas i området, se vidare avsnitt Förslag till dagvattenhanterande åtgärder och Bilaga 1. Föroreningsberäkningar Enligt krav från Åre kommun ska föroreningsberäkningar och bedömd reningseffekt i föreslagna dagvattenåtgärder beräknas och redovisas för det aktuella området. För att få en bild av hur föroreningssituationen ser ut i området har beräkningar tagits fram för respektive delavrinningsområde för nuläget och efterläget. Som indata har samma markanvändningar och dimensioneringsförutsättningar som för ovanstående flödesberäkningar använts. Beräkningarna utfördes med hjälp av den webbaserade recipient- och dagvattenmodellen StormTac (v18.1.1). Utöver förväntad föroreningstransport har också en bedömning av reningsgraden i föreslagna dagvattenåtgärder tagits fram. Att bedöma förväntade reningsgrader är komplext och beroende av en mängd olika faktorer. Exempel på faktorer som påverkar reningsgraden är variationen på inflödeskoncentrationer, andel som avleds till recipienten eller kan infiltrera, förhållandet mellan partikelbundna respektive lösta föroreningar vilket varierar beroende av föroreningskällan. Ett sätt att beräkna föroreningsreduktionen är genom att modellera föreslagna dagvattenåtgärder i StormTac. Detta har utförts genom att standardvärden för svackdiken och underjordiskt makadammagasin lagts till i respektive delavrinningsområde. De beräknade föroreningsreduktioner ska betraktas som en ungefärlig bild av den förväntade reningseffekten och ej en absolut exakthet även om modelleringsresultatet ger precisa siffror. I StormTac ligger de i dagsläget tillgängliga referenser och genomförda uppföljningar till grund för föroreningsberäkningar och reningseffekt. Denna bakgrundsinformation uppdateras kontinuerligt. De åtgärder som har lagts in som reningsåtgärder är svackdiken och makadamfyllt underjordisk magasin. För delavrinningsområde 1-3 har antagits att 10 % av den reducerade arean utgör svackdiken och för delavrinningsområde 4 har antagits att 7 % av den reducerade arean utgör svackdiken. Detta har att göra med hur stora ytor som bedöms finnas tillgängliga för denna åtgärd. För mer ingående beskrivningar av föreslagna åtgärder se avsnitt Förslag till dagvattenhanterande åtgärder. I 19 (20) PM
14 Tabell 6 redovisas föroreningskoncentrationer för nuläge, efterläge utan reningsåtgärder och efterläge med reningsåtgärder. 14 (21) Sweco Environment AB
Tabell 6. Föroreningskoncentrationer för nuläget och läget efter exploateringen med installerade dagvattenåtgärder (µg/l). Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH 16 BaP ARO 1 (nuläge) ARO 2 (nuläge) ARO 3 (nuläge) ARO 4 (nuläge) ARO 1 (expl.) ARO 2 (expl.) ARO 3 (expl.) ARO 4 (expl.) 47 980 1,9 7,1 15 0,091 2 1,9 0,017 16000 190 0,019 0,0015 39 840 1,8 5,7 13 0,076 1,5 1,7 0,011 12000 140 0,0092 0,00076 42 900 1,9 6,3 13 0,082 1,7 1,8 0,013 13000 160 0,013 0,030 33 740 1,7 4,7 11 0,063 1,1 1,6 0,0063 8200 95 0,0019 0,00016 88 1500 2,3 10 24 0,29 2,5 2,2 0,015 21000 140 0,47 0,0055 90 1500 2,3 9,5 23 0,29 2,2 2,2 0,012 19000 110 0,43 0,0049 75 1500 2,1 9,5 24 0,28 2,2 2,1 0,013 18000 110 0,57 0,0058 64 1500 2,0 8,7 24 0,28 1,8 2,0 0,0097 14000 73 0,66 0,0059 15 (21) Sweco Environment AB
ARO 1 (expl. rening) ARO 2 (expl. rening) ARO 3 (expl. rening) ARO 4 (expl. rening) 51 710 0,44 3,0 5,2 0,077 0,71 0,74 0,0076 4900 8,2 0,17 0,0019 52 670 0,44 2,9 5,0 0,077 0,66 0,71 0,0057 4700 6,4 0,15 0,0017 44 700 0,42 2,9 5,1 0,075 0,66 0,72 0,0066 4500 6,6 0,20 0,0020 39 720 0,42 2,8 5,6 0,075 0,61 0,72 0,0050 4200 4,9 0,24 0,0022 16 (21)
14 Förslag till dagvattenhanterande åtgärder För området har ett antal lämpliga dagvattenåtgärder identifierats. Dessa har delats in i allmänna åtgärder som generellt ska gälla för en trög och robust dagvattenhantering inom området som helhet samt huvudåtgärder för att uppnå erforderliga fördröjningsvolymer samt åtgärder vid byggskedet då risken för transport av material är som störst. Allmänna dagvattenåtgärder För att uppnå en robust och trög avrinning ska dagvattenfrågan beaktas inom hela området. Nedan beskrivs kortfattat åtgärder som bedöms viktiga som allmänna åtgärder och som ska användas inom området generellt. Översilning över vegetationsytor Översilning av vegetationsytor är en enkel och effektiv åtgård för att uppnå en trög och ren avrinning. En robusthet tillskapas genom att systemet blir trögt och förutsättning skapas för fastläggning av partiklar och föroreningar samt infiltration där detta är möjligt nedåt i markprofilen. Inom området ska vegetationsytor generellt uppmuntras framför hårdgjorda ytor. Där mer hårdgjorda ytor anläggs så ska marken höjdsättas så att dagvattnet avleds ut på intilliggande vegetationsytor så att principen med översilning kan ske. I de sträckor där dagvatten ska transporteras så förordas så kallade svackdiken där detta är möjligt med tanke på utrymme och lutning. I dessa uppnås transport av dagvatten, infiltration i markprofilen, tröghet, fastläggning av föroreningar och material samt viss fördröjning. Svackdiken är breda, grunda vegetationstäckta diken där funktionen gynnas av en svag längsgående lutning. Det är viktigt att dessa diken i ett områden med brant terräng förses med energidämpare genom att dessa trappas eller anläggs med överfall. Svackdiken kan med fördel även avslutas med en upphöjd kupolbrunn i de fall svackdiket ska avslutas med en ledning. En upphöjd kupolbrunn kan placeras på sidan om svackdikets mitt i släntens marknivå. Detta skapar en volym upp till en bestämd nivå samtidigt som kupolbrunnen inte blir så iögonfallande. Vattenvolymen som tillskapas i diket tillåts sedan långsamt infiltrera där det är möjligt och/eller tas upp av vegetationen samt till viss del avdunstar. En viktig aspekt är att om volymer skapas i svackdiken så ska dessa ej vara djupare än 0,2 m så att inga riskområden skapas med tanke på att områdets grönytor kommer nyttjas för lek och andra aktiviteter. Det är också viktigt att svackdikena anläggs så att tillräcklig kapacitet säkerställs utifrån framtagna dimensionerande flöden. Denna åtgärd bedöms utgöra en huvudåtgärd som generellt ska gälla inom området. Planerad höjdsättning För att dagvattnet ska nå de ytor som lämpar sig för allmänna dagvattenåtgärder såsom översilning och/eller specifika huvudåtgärder så krävs en planerad höjdsättning. En planerad höjdsättning är viktig i ett tidigt planeringsskede så att hantering möjliggörs så nära källan som möjligt samt att dagvatten som ska hanteras når avsedda åtgärder. Detta är även viktigt med sekundära rinnvägar vid extrema regnhändelser samt att instängda områden helt ska undvikas. Dagvattenåtgärder och eventuella ledningar och trumgenomföringar 17 (21) Sweco Environment AB
i området dimensioneras ej för extrema regnhändelser. Dagvattnet måste i dessa situationer kunna tillåtas avrinna över mark då dagvattnet inte kan infiltrera på grund av mättad mark eller att dagvattenåtgärder och/eller ledningar inte kommer hinna leda undan dagvattnet. Höjdsättningen närmast intill byggnader ska utföras så att den ytliga avrininningen sker ut från huskroppen. Utkastare Takytorna i området bör så långt det är möjligt förses med utkastare över mark. Att leda ned dagvattnet i ett ledningssystem ska i detta område undvikas. Denna relativt enkla lösning möjliggör översilning, tröghet och infiltration i markprofilen av det dagvatten som härrör från områdets takytor. Detta är en viktig princip eftersom en utökning av tak och övriga hårdgjorda ytor såsom vägar och parkeringar är de ytor som till största delen kommer att skapa större och plötsligare dagvattenflöden jämfört mot områdets nuvarande markanvändning. För illustration av utkastare till intilliggande vegetationsyta, se figur 6. Figur 6. Illustration utkastare över gräsyta. Fördröjningsmagasin För att bibehålla de flöden som skapas i området vid nuvarande markanvändning trots att området planeras att exploateras krävs att fördröjande åtgärder skapas. För att uppnå detta föreslås att den erfoderliga volymen för att hantera skillnaden skapas i underjordiska fördröjningsmagasin. För beräknade fördröjningsvolymer se avsnittet Erforderliga fördröjningsvolymer. I beräkningarna har den totala erorderliga fördröjningsvolymen tagits fram, dessa volymer kan fördelas ut i flera punkter inom respektive delavrinningsområde. 18 (21)
Fördröjningsmagasinen betraktas som områdets huvudåtgärd men det rekommenderas att dessa upprättas i kombination med övriga beskrivna generella dagvattenåtgärder. Valet av anläggningsform av underjordiska fördröjningsmagasin är beroende av hur stora ytor som finns tillgängliga. Utformningen styrs också av att det aktuella området också är sluttande vilket betyder att magasinet inte kan anläggas vidsträckt i vinkel mot höjdkurvorna med tanke på släntutfall. Den enklaste formen av fördröjningsmagasin byggs med ett material som skapar en så stor hålrumsvolym som möjligt. Exempel på sådana material är makadam eller stenkross. Det är viktigt att den tillgängliga hålrumsvolymen säkerställs, den tillgängliga hålrumsvolymen (blöta volymen) ska motsvara den efrorderliga fördröningsvolymen. För exempelvis grov makadam kan nämnas att hålrumsvolymen endast är ca 30%. Om tillgängliga ytor är mycket begränsade så kan prefabricerade fördröjningsmagasin anläggas, dessa har ofta större hålrumsvolym och är mer förberedda för löpande drift och skötselinsatser. Att drift och skötselaspekten beaktas i ett underjordiskt magasin är mycket viktigt eftersom det annars föreligger risk för att funktionen inte bibehålls över tid. I exempelvis ett magasin med makadam eller stenkross är tillgängligheten för inspektion, spolning och/eller slamsugning begränsat. Om anläggningen kan driftas över tid kan det komma att krävas att anläggningen måste grävas upp och åtgärdas när avsedd funktion inte längre uppnås. Underjordiska fördröjningsmagasin kan också utformas som en tom volym genom att en betongkonstruktion anläggs eller att en ledning med stor dimension får utgöra ett magasin. Dessa kan utformas täta vid höga grundvattennivåer eller perforerade (för möjliggörande av infiltration) om de kan anläggas ovan grundvattennivån. Utifrån den geotekniska undersökningen så ligger grundvattennivån relativt högt och markens genomsläpplighet är låg. Magasinen behöver ta hänsyn till detta så att exempelvis grundvattennivån inte påverkar magasinets volym samt att det måste tillses att magasinet hinner tömmas innan nästa regn. Enligt trafikverket gäller byggnadsfritt avstånd från där vägområdet slutar fram till beläggningskant på gång- och cykelvägen. Trafikverket har inga synpunkter om placering av fördröjningsmagasin inom det byggnadsfria avståndet om anläggningarna förläggs under mark eftersom de då inte bedöms utgör någon fara för trafiksäkerheten. Fördröjningsmagasinen får dock inte påverka området genom att en översvämningsrisk skapas på väg och/eller järnväg. Slutliga placeringar av dagvattenåtgärderna ska ta hänsyn till användningsgränsen norr om Årevägen. Dagvattenåtgärder vid byggskede Förutom permanenta dagvattenåtgärder som ska fungera över tid krävs tillfälliga dagvattenåtgärder som upprättas inför att markarbeten påbörjas. 19 (21) PM
När markarbeten utförs och mark som är vegetationstäckta friläggs så ökar risken för ökade flöden, erosion och transport av eroderade material. För att minimera denna risk så föreslås att tillfälliga mindre sedimentationsdammar anläggs inom området. Dessa anläggs förslagsvis i flera punkter så att mindre volymer kan tillskapas i varje punkt. Viktiga parametrar är att tillräcklig volym och tillräckligt låg hastighet skapas så att sedimentering kan ske och att uppsamlat sediment inte sköljs ur åtgärden. Sedimentationsfällor kan upprättas relativt enkelt genom att en fördjupning grävs ur, en geotextil läggs i botten och upp mot kanterna samt upp mot en avslutande makadamvall som fungerar som dämme och mekaniskt filter. I fördjupningen tillskapas en volym och dagvattnet tillåts bromsas upp så att sedimentering blir möjlig. För illustration av exempel på en enkel sedimentationsfälla, se figur 7. Figur 7. Illustration tillfällig sedimentationsfälla. Om ingen sedimentering sker behöver åtgärder för att sakta ner inkommande vatten utföras och sedimentationsfällans volym utökas. För att påskynda den tröga och renare avrinning som återfinns på vegetationstäckta ytor så bör ytor som planeras vara vegetationsbeklädda i efterläget besås eller återföras med avskalad sparad vegetation så snart som möjligt. Detta är nödvändigt eftersom naturlig återeteblering kan ta lång tid (upp till 2 år) och icke önskvärd vegetation kan få övertag. Sammanfattning och slutsats Det aktuella området har delats in i fyra delavrinningsområden. Denna indelning har gjorts utifrån fysiska vattendelare såsom vägar och byggnader och terrängförhållanden. Indelningen har också gjorts med hänsyn till att styra dagvattnet till de föreslagna dagvattenåtgärderna. De föreslagna huvudåtgärderna i form av fördröjningsvolymer och svackdiken ska kombineras med övriga lokala åtgärder inom området som helhet. Detta för att skapa en robusthet och så goda förutsättningar som möjligt för att uppnå avsedd funktion. Nedan sammanfattas huvuddragen av resultaten från utredningsarbetet: De föreslagna dagvattenåtgärder som är beskrivna i detta PM bedöms som relevanta för att uppnå målsättningen om en god dagvattenhantering i det aktuella området. Särkilt med tanke på att området genomkorsas av både Årevägen och nedanförliggande järnväg. 20 (21)
I området som helhet planeras en relativt hög andel grönytor vilket är positivt både ur ett dagvattenperspektiv och ur ett boendeperspektiv. Det relativt stora behovet av erforderliga magasineringsvolymer beror på den förändrade markanvändningen. Framförallt i delavrinningsområde 4. Här sker också den största förändringen av rinntiden längs vägdiken jämfört med dagens avrinning över naturmark. Fördröjningsmagasin ska ta hänsyn till kända gv-nivåer och områdets markbeskaffenhet. Beräknade föroreningsreduktioner ska betraktas som ungefärliga men ger en god bild över föroreningsreduktionen. Det kan konstateras att reningsgraden når ned till nulägessituationen med några mindre undantag (fosfor och PAH16) men detta ligger inom felmarginalerna för föroreningsberäkningarna. Det kan också konstateras att ytterligare rening kommer att kunna uppnås inom området där översilning över övriga vegetationsytor skapas. Efter fördröjning och rening i föreslagna dagvattenåtgärder inom området släpps det hanterade dagvattnet vidare i öppna system mot recipienten eftersom inget befintligt dagvattensystem finns i området i dagsläget. Bilagor Bilaga 1: Mörviken Dagvattenutredning, 2018-04-04. 21 (21) PM