ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING FUCHS SMÖRJOLJEFABRIK FLÖDEN, FÖRORENINGAR OCH FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERANDE ÅTGÄRDER INFÖR TILLSTÅNDSANSÖKAN

Transkript

1 ASSIGNMENT ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING FUCHS SMÖRJOLJEFABRIK FLÖDEN, FÖRORENINGAR OCH FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERANDE ÅTGÄRDER INFÖR TILLSTÅNDSANSÖKAN SWECO ENVIRONMENT AB MATTHIAS BORRIS, LULEÅ VATTEN RICKARD OLOFSSON, ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ GRANSKAD AV: JARD GIDLUND, STOCKHOLM MILJÖ INDUSTRI Sweco

2 VER. 0 Change notes DOC NUMBER P MARCH DATE CHANGE CHECKED APPROVED 0,1 4-APRIL-2017 FINAL FIRST ISSUE JARD GIDLUND JARD GIDLUND XXX NIKLAS ROSENBERG Sweco

3 Sammanfattning På uppdrag av Fuchs Lubricants Sweden AB har föreliggande dagvattenutredning tagits fram för den planerade verksamheten. Utredningen är en kompletterande dagvattenutredning till en tidigare utförd dagvattenutredning eftersom vissa förutsättningar har förändrats inom planområdet. Dessutom finns nya riktlinjer gällande dagvattenhantering. Sweco Environment AB har fått i uppdrag att ta fram en beskrivning av nuläget, samt beskriva den framtida verksamheten och dess påverkan på dagvattenavrinningen. Baserat på dessa resultat har en dagvattenhantering utformas i enlighet med de krav som ställs för både fördröjning och rening av dagvattnet. Val av dagvattenåtgärderna har gjorts utifrån ett recipientperspektiv (Vitsån). Dagvattenutredningen ska även fungera som ett underlag för verksamhetens kommande ansökan om miljötillstånd. Planområdet har delats in i två avrinningsområden (västra och östra) för att möjliggöra att allt dagvatten inom planområdet når föreslagna dagvattenåtgärder. Beräkningar i utredningen visar på att dagvattenflödena kommer att öka som en följd av exploateringen. Föroreningsinnehållet i dagvattnet kommer också att tillta och det utgörs främst av suspenderat material och metaller. För att kunna fördröja flöden i området (ner till flöden som motsvarar nuläget) och för att minska utsläpp av föroreningar som följer med dagvatten har vissa dagvattenåtgärder föreslagits. Huvudåtgärderna består av en kombination av dagvattendammar och biofilter. För att uppnå en robusthet i området som helhet föreslås att huvudåtgärderna kompletteras med en rad lokala dagvattenåtgärder högre upp i systemet. Sammantaget utgår dessa åtgärder från att allt dagvatten i området ska avledas på ytan så långt det är möjligt för att mer vatten ska hinna infiltrera. Detta genomförs genom anläggande av diken, planerad höjdsättning över vegetationsytor samt utkastare för takytor. Detta ger en trög avrinning och ytterligare rening. Med kombinationen av dagvattenanläggningar (dammar och biofilter) och kompletterande åtgärder (enligt ovan) bedöms det att en trög dagvattenavrinning som liknar nuläget kan uppnås med en hög reningsfunktion som signifikant minskar utsläpp av eventuella föroreningar från verksamheten. Förutom åtgärder för fördröjning och rening konstrueras föreslagna dagvattendammar med avstängningsventil för att kunna ta hand om spill vid eventuella olyckor och släckvatten i händelse av brand.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte 1 2 Beskrivning av förändrade förutsättningar 1 3 Allmänt om dagvatten 1 4 Beskrivning av recipienten 2 5 Nulägesbeskrivning 2 6 Beskrivning av efterläget Föroreningar efter exploatering 4 7 Förslag på dagvattenhantering och uppskattad effekt på dagvattnets kvantitet och kvalitet Förslag huvudåtgärder Uppskattad effekt av huvudåtgärderna på dagvattenkvaliteten Förslag på övriga dagvattenåtgärder inom området 8 8 Släckvatten 10 9 Slutsatser 11 Bilagor Bilaga 1, Illustration dagvattenåtgärder Fuchs smörjoljefabrik, Bilaga 2, Föroreningskoncentrationer för nuläget och läget efter exploateringen med installerade dagvattenåtgärder (µg/l). Koncentrationerna har jämförts med föreslagna riktvärden i Stockholms län. Bilaga 3, Föroreningsmängder för nuläget och läget efter exploateringen med installerade dagvattenåtgärder (kg/år).

5 1 Inledning Sweco Environment AB har av Fuchs Lubricants Sweden AB fått i uppdrag att upprätta en kompletterande dagvattenutredning till en tidigare utförd dagvattenutredning 1. Detta då vissa förutsättningar har förändrats inom planområdet, vilket har en påverkan på utformningen av dagvattensystemet. Sedan den förra dagvattenutredningen utfördes har även riktlinjer gällande dagvattenhantering uppdaterats. 1.1 Syfte Utredningen kommer att fokusera på en beskrivning av nuläget, samt den framtida verksamheten och dess påverkan på dagvattenavrinningen. Baserat på detta ska dagvattensystemet utformas i enlighet med de krav som ställs på både fördröjning och rening av dagvattnet. Vidare ska dagvattenutredningen fungera som ett underlag för verksamhetens kommande ansökan om miljötillstånd. 2 Beskrivning av förändrade förutsättningar Sedan den tidigare dagvattenutredningen 1 togs fram har ett flertal av förutsättningarna ändrats, vilket får en signifikant påverkan på utformningen av dagvattensystemet. Dessa förändringar omfattar: Nya riktlinjer finns om hur dagvattenmängder ska beräknas och omhändertas 2. Detta innebär också att man måste ta hänsyn till klimatförändringar vid beräkning av fördröjningsvolymer. Utformning av byggnader samt omkringliggande mark påverkar till stor del dagvattensituationen inom det aktuella området. Detta gäller främst servicevägar, parkeringar och lastningsytor som tillkommer och måste inkluderas i dagvattenberäkningen. Haninge kommun anser att det tidigare föreslagna reningssteget (dagvattendamm) ej är tillräcklig. Ett efterföljande steg krävs utifrån perspektivet att recipienten (Vitsån) inte får belastas. Detta innebär också att dagvattenavrinningen från takytorna måste fördröjas och renas. Det måste finnas en möjlighet att kunna omhänderta släckvatten inom området i händelse av brand. 3 Allmänt om dagvatten Dagvatten är tillfälliga flöden som uppträder vid exempelvis regn, snösmältning eller tillfälligt framträngande grundvatten. Dagvattnets sammansättning och flöden avspeglas av det aktuella områdets markanvändning och terrängförhållanden. Hårdgjorda branta ytor ger en snabb och 1 Dagvattenutredning detaljplan, Fors arbetsplatsområde. Ramböll, Stockholm Svenskt vatten publikation P110, Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Januari (11)

6 2(11) plötslig dagvattenavrinning medan flacka och vegetationsrika områden ger upphov till trög avrinning. Vid en exploatering förändras dagvattnets avrinningsmönster och plötsligare flödestoppar kan bli resultatet om andelen hårdgjorda ytor ökar. Uppförande av fler byggnader, anläggande av nya vägar och parkeringsytor samt eventuella förändringar av naturliga avrinningsstråk (diken och bäckar) mm påverkar också hur dagvattnet rinner av från området. Dagvattenflödet kan på sin väg orsaka problem som dämning, översvämning och erosionsskador men dagvattnet kan även utgöra en miljörisk i och med att föroreningar och sediment riskerar att följa med dagvattnet ut i recipienten (i detta fall Vitsån). Det föreligger en större risk för transport av sediment innan den nyanlagda marken hunnit sätta sig och vegetation etablerats. För att minimera risken för påverkan på recipient, dämning och/eller markskada ska därför en robust och uthållig dagvattenhantering framarbetas. 4 Beskrivning av recipienten Detaljplanen ligger inom Vitsåns avrinningsområde, vilket är en å som rinner från sjöarna Öran och Vedan genom Västerhaninge samhälle och vidare ut i Horsfjärden mellan Berga och Årsta havsbad. Till Vitsån har bland annat Fors reningsverk sitt utlopp, vilket har personekvivalenter (pe) anslutna. Vitsån är en vattenförekomst inom ramen för vattendirektivet och den ekologiska statusen för de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna, allmänna förhållanden, är klassificerad som God 3. Bedömningen baseras på en sammanvägning av status för näringsämnen och försurning där status för fosfor är utslagsgivande. Bedömningen baseras på 62 mätvärden analyserade (VISS, 2017). Klassificeringen för kemisk status är god. Vitsån är en av de bästa lekplatserna i länet för havsöring. Havsöringen är beroende av rinnande vatten. Övergödning i kombination med anläggandet av dammar, dikningar och kulvertar har tidigare slagit ut stora delar av bestånden inom Stockholms län. Länsstyrelsen, Stockholms stad och flera andra kommuner och organisationer har sedan 1970-talet arbetat aktivt med att restaurera vattendrag vilket nu har gett resultatet att det idag finns livskraftiga bestånd i ett 20-tal vattendrag. 5 Nulägesbeskrivning I nuläget består området främst av plansprängt berg i dagen och har en total yta på 4,35 ha. Flödesberäkningar har tagits fram enligt P110 4 och föroreningsberäkningen utfördes med hjälp av StormTac version En avrinningskoefficient på 0,3 användes, vilket motsvarar berg i dagen enligt P110. I P110 anges också att olika dimensionerande regn ska användas beroende på vilken typ av bebyggelse som är aktuell inom området och dess närhet. I detta fall bedöms bebyggelsen vara gles och 3 Mejl från Joakim Pansar, Länsstyrelsen i Stockholm, Svenskt vatten publikation P110, Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Januari

7 därför användes ett 10-årsregn. Ett 100-årsregn har också utretts för att illustrera ett extremscenario. En varaktighet på 18 min har ansatts utifrån rinntider i området. Dessutom ansattes en klimatfaktor på 1,25 för att ta hänsyn till framtida klimatförändringar med ökad nederbörd. Resultaten redovisas i Tabell 1. Tabell 1: Dimensionerande flöden för nuläget. Återkomsttid regn (regnintensitet) Flöden utan klimatfaktor Flöden med klimatfaktor 10 år (92 l/s*ha) 120 l/s 150 l/s 100 år (195 l/s*ha) 255 l/s 318 l/s När det gäller föroreningar användes schablonhalter för berg i dagen. Resultaten av föroreningsmängder och koncentrationer redovisas i bilagorna 2-3 tillsammans med värdena efter exploateringen. 6 Beskrivning av efterläget Det har förutsatts att området kringdikas genom att ett avskärande dike anläggs i planområdesgränsen. På detta vis tillförs inte rent dagvatten från omkringliggande ytor som annars skulle påverka dagvattenåtgärderna hydrauliskt (se vidare under avsnitt 7). Området har delats in i två avrinningsområden (ARO) genom att öppna diken och ledningar/trummor anläggs under vägar samt genom att en planerad höjdsättning utförs. Detta blir nödvändigt för att kunna ta omhand allt dagvatten som uppstår inom hela området. Avrinningsområdena har valts att kallas västra och östra, se Bilaga 1. Markanvändningar samt deras avrinningskoefficienter efter exploateringen visas i Tabell 2. 3(11)

8 Tabell 2: Förväntad markanvändning efter exploateringen samt avrinningskoefficienter. Markanvändning (avrinningskoefficient) Västra ARO [ha] Östra ARO [ha] Tak (0,9) 0,52 0,8 Parkering (0,8) 0,04 0,04 Grus (0,3) 0,6 0,99 Gröna områden (0,1) 0,58 0,17 Lastkaj (0,8) 0,14 0,23 Andra industriella omr. (0,8) 0,23 - Total area 2,11 2,23 Reducerad area* 1,03 1,25 *Med reducerad area avses den effektiva hårdgjorda arean. Den reducerade arean räknas fram genom att multiplicera avrinningskoefficienten med arean för respektive markanvändning. Baserad på markanvändningarna ovan räknas dimensionerande flöden ut för ett 10- årsregn och ett 100-årsregn. De dimensionerande flödena visas i Tabell 3. Tabell 3: Dimensionerande flöden efter exploateringen. Avrinningsområde Återkomsttiden regn (regnintensitet) Flöden utan klimatfaktor Flöden med klimatfaktor Västra ARO 10 år (92 l/s*ha) 150 l/s 190 l/s 100 år (195 l/s*ha) 340 l/s 425 l/s Östra ARO 10 år (92 l/s*ha) 210 l/s 260 l/s 100 år (195 l/s*ha) 460 l/s 575 l/s När det gäller föroreningar användes schablonhalter för de förväntade markanvändningarna efter exploateringen (Tabell 2). Resultaten visas i Tabell 4 (kapitel 7.1.1). 6.1 Föroreningar efter exploatering Efter exploatering kommer föroreningsmängderna öka kraftigt jämfört med nuläget. Detta på grund av att andelen hårdgjorda ytor ökar samt att fler föroreningskällor (så som takytor, tung trafik etc) kommer finnas i området. För att minimera den negativa effekten 4(11)

9 på recipienten måste dagvatten tas omhand i området och renas innan det släpps vidare till Vitsån. Vidare beräkningar av reningseffekter och föroreningskoncentrationer är därför gjorda för en exploateringssituation där nedan föreslagna dagattenåtgärder är inkluderade. 7 Förslag på dagvattenhantering och uppskattad effekt på dagvattnets kvantitet och kvalitet För båda avrinningsområdena föreslås likartade huvudåtgärder för att hantera dagvattnet som uppstår inom planområdet. Dessa huvudåtgärder består av en dagvattendamm med efterföljande biofilter i respektive avrinningsområde. Förutom dessa huvudåtgärder föreslås också ett antal övriga åtgärder som upprättas högre upp i respektive avrinningsområde. Nedan beskrivs i korthet huvudåtgärder samt övriga dagvattenhanterande åtgärder. Samtliga åtgärder är översiktligt illustrerade i plan i Bilaga Förslag huvudåtgärder Dagvattendammar Dammarna är avsedda att fördröja dagvatten och fungera som ett första reningssteg för sedimentering av partiklar och avskiljning av eventuellt oljespill. I dammen kommer också partikelbundna föroreningar att avskiljas och avsättas på dammbotten. Inlopp och utlopp till dammen anordnas med brunnar. Utloppsledningen anläggs bottennära för att inte dra med sig eventuellt oljespill då detta kommer ansamlas på vattenytan. Den utgående brunnen förses med ett dämme som reglerar det utgående flödet och den högsta möjliga vattenytan i dammen. Vid ett extremscenario (regn större än ett 10-årsregn) avrinner dagvattnet över markytorna, varför det är viktigt med en planerad höjdsättning. I utloppsbrunnens närhet anordnas också en avstängningsventill så att dagvattenflödet kan fångas upp i dammen i händelse av olycka/brand inom området. För att minimera att sediment transporteras vidare till utloppet kan dammen med fördel förses med en vall på dammens botten. Vidare kan den oljeavskiljande funktionen förstärkas ytterligare genom att en tvärgående flytande oljeläns läggs över dammens vattenyta. För illustration av hur dammen kan anordnas, se Figur 1. Figur 1. Illustration dagvattendamm. Utifrån områdets markanvändning, förväntade flöden och föroreningar föreslås en dammyta på ca 110 m 2 för den östra dammen och för den västra dammen föreslås en yta på ca 130 m 2 med ett djup på ca 0,5 m vid ett normalvattenstånd och ett maximalt djup på 5(11)

10 1-1,5 m för att uppnå en god funktion i dammarna (främst ur ett reningsperspektiv). Viktigt att beakta att tillkommande yta tas i anspråk vid anläggandet av dammarna eftersom det krävs ytor för slänter samt för inkommande och utgående brunnar. Avseende dammarnas fördröjande egenskaper ska dammarna fördröja dagvattenflödet ned till motsvarande flöden som uppstår i nuläget (Tabell 1). Dammarnas yta är översiktligt angiven och slutlig utformning fastställs i samband med kommande detaljprojekteringar, då måste hänsyn tas till platsspecifika förutsättningar så som områdets grundvattennivå. För att uppskatta kostnader för anläggning av dammarna används ett schablonvärde som är framtaget i samband med en utredning under Kostnaden uppges till 900 kr/m 2. Detta leder till att anläggningskostnaden för dammen i östra avrinningsområdet upskattas till kr (med en antagen uppräkning om 2% per år från 2009) och en kostnad på kr (med en antagen uppräkning om 2% per år från 2009) uppskattas för dammen i västra avrinningsområdet. För exempel på anlagd dagvattendamm se Figur 2. Figur 2. Dagvattendamm utanför Skarpnäck 7. 6 Sammanställning av kostnader för dagvattenanläggningar; T. Larm och J. Pramsten, (11)

11 Biofilter I ett andra steg (efter respektive damms utloppsbrunn) föreslås ett biofilter som har till syfte att rena lösta föroreningar i dagvattnet. Detta sker genom fastläggning i den övre växtligheten samt i det underliggande filtermaterialet, för illustration se Figur 3. Figur 3. Illustration biofilter. Utifrån områdets markanvändning, förväntade flöden och föroreningar föreslås en lika stor yta för respektive biofilter som de respektive dammarna, dvs. ca 110 m 2 för det östra biofiltret och ca 130 m 2 för det västra biofiltret. Biofiltrenas yta är översiktligt angivna och slutlig utformning (t.ex. tjockleken av de olika lagren) fastställs i samband med kommande detaljprojekteringar. För att uppskatta kostnader anvädes samma utredning från där kostnader för ett biofilter uppskattades till kr/m 2. Detta medför att kostnader för biofilter i östra avrinningsområdet uppskattas till kr (med en antagen uppräkning om 2% per år från 2009) och till kr (med en antagen uppräkning om 2% per år från 2009) för biofiltret i västra avrinningsområdet Uppskattad effekt av huvudåtgärderna på dagvattenkvaliteten Den framtida markanvändningen, tillsammans med ovanstående föreslagna dagvattenåtgärder, används för vidare föroreningsberäkningar. I Bilaga 2 redovisas föroreningskoncentrationerna för både nuläge och efterläge (exploatering inklusive dagvattenåtgärder). De ämnen som får en betydligt minskande koncentration jämfört med nuläget är kväve, arsenik och suspenderat material. Koncentrationen av zink, krom och nickel ökar något mer medan koncentrationen av fosfor, bly, koppar och kvicksilver endast ökar något mindre. I bilagan jämförs också föroreningskoncentrationerna med 7(11)

12 förslagna riktvärden för dagvattenutsläpp 8. Vid ett efterläge med föreslagna dagvattenåtgärder fås inga föroreningskoncentrationer som överstiger riktvärdena. I Bilaga 3 redovisas föroreningsmängder på årsbasis (i kg/år). För att beräkna dessa mängder användes regnstatistik för Stockholmsområdet (640 mm/år). För att påvisa nyttan av de föreslagna dagvattenåtgärderna (damm och biofilter) redovisas den förväntade reningsgraden (i %) av åtgärderna jämfört med en framtida markanvändning utan några dagvattenåtgärder, se Tabell 4. Tabell 4: Reduktion av föroreningsmängder vid en framtida exploatering med de föreslagna dagvattenåtgärderna jämfört med utan. Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg As SS Oil PAH16 BaP Reduktion Västra ARO [%] Reduktion Östra ARO [%] Den föreslagna kombinationen av dagvattendammar och biofilter har en hög förmåga att reducera suspenderat material, metaller och andra föroreningar i dagvattnet. Dessutom underskrider de uppskattade föroreningskoncentrationerna de förslagna riktvärdena med en god marginal. För att uppnå en ytterliggare rening av dagvatten kompletteras de föreslagna åtgärderna med andra åtgärder inom området, (såsom öppna diken, översilning, infiltration, mm). På så sätt uppnås en god dagvattenkvalitet i området som leder till att kvaliteten i recipienten (Vitsån) inte bör försämras. Dessa dagvattenåtgärder beskrivs i följande kapitel. 7.2 Förslag på övriga dagvattenåtgärder inom området Nedan beskrivs föreslagna övriga dagvattenåtgärder för området. Dessa syftar till att avleda dagvattnet men också för att till viss del hantera dagvattnet som ett komplement till huvudåtgärderna. Dagvattenåtgärder under byggskedet Under byggskedet kan det förväntas att risken för transport av sediment och oljeläckage från arbetsfordon är förhöjd. För att minimera risken för transport av sediment och oljeläckage till recipienten föreslås att anläggande av föreslagna dagvattendammar bör prioriteras. På detta vis kan dagvatten avledas via dammarna under byggtiden och sedan rensas inför den normala driften. 8(11) 8 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, regionala dagvattennätverket i Stockholms län 2009

13 Takvatten Takytorna fördelas 50/50 till östra respektive västra avrinningsområdet. Takvattnet ska avledas via utkastare till intilliggande markyta (till grus- eller grönyta), dvs takavvattningen ska inte ledas ned i ledningar under mark. Detta bidrar till en trögare avrinning och möjliggörande av infiltration av dagvattnet samt fastläggning av föroreningar på dess väg mot dammarna. För illustration av utkastare över intilliggande yta se Figur 4. Figur 4. Illustration utkastare från takytor. Infiltration och öppna diken Generellt ska infiltration så långt det är möjligt uppmuntras inom området. Detta möjliggörs genom att dagvattnet inte tas ned i ledningar utan avleds ytligt på markytor (vegetationsytor) och i öppna diken. Öppna diken föreslås längs körvägar samt för att transportera dagvattnet från områdets västra hörn i riktning mot den västra dammen. Öppna diken ger en robust och trög avrinning och möjliggör infiltration och fastläggning av föroreningar längs dess sträckning. Vidare ska genomsläppliga beläggningar så långt som möjligt uppmuntras inom området, dvs en grusyta har bättre genomsläpplighet än asfalt eller betongytor och en vegetationsyta är att föredra framför en grusad yta. Avskärande dike De dagvattenhanterande åtgärderna har till syfte att hantera det dagvatten som uppstår inom planområdet. Dagvatten som är relativt rent från omkringliggande naturmark ska således inte ledas in mot området och i förlängningen belasta föreslagna dagvattenåtgärder. För att uppnå detta föreslås att ett avskärande dike anläggs kring hela planområdet för att kringleda det dagvatten som uppstår utanför planområdet. För illustration av avskärande dike, se Figur 5. 9(11)

14 Figur 5. Illustration avskärande dike. Planerad höjdsättning och översilning över vegetationsytor En planerad höjdsättning är viktig inom planområdet för att allt dagvatten ska kunna avledas och hanteras i de föreslagna åtgärderna. Den planerade höjdsättningen krävs också för att uppnå den föreslagna uppdelningen till östra respektive det västra avrinningsområdet och vidare i riktning mot huvudåtgärderna. En planerad höjdsättning blir också viktig för parkeringsytorna söder om byggnaden eftersom det uppmuntras att dagvattnet från dessa ytor tillåts översila på intilliggande grönytor. Översilning till intilliggande grönytor skapar trög avrinning, möjliggörande av infiltration samt fastläggning av föroreningar och eventuellt oljeläckage. Angöringsyta Inom området finns två angöringsytor där på- och avlastning från lastbilar kommer att ske. Dessa ytor kommer preliminärt vara nedsänkta vilket betyder att dessa ytor kommer att ansamla dagvatten. Ytorna ska begränsas för att så lite dagvatten som möjligt ska kunna avrinna till angöringsytorna. Dagvatten från dessa ytor måste pumpas till lämplig släppunkt. 8 Släckvatten Som ett komplement till åtgärderna som beskrivs i släckvattenutredningen ska dammarnas utlopp förses med en ventil, som kan stängas så att inga föroreningar i släckvattnet når recipienten. Principen för hanteringen av släckvatten är att byggnaden kommer att fungera som en invallning även för släckvatten. Om detta inte räcker kommer släckvatten ledas till de nedsänkta angöringsytorna. Nedan föjer ett referat från släckvattenutredningen 9. Genom att möjliggöra för uppsamling av släckvatten inom byggnaden minskar dimensioneringskraven på lösningar i dagvattennätet samtidigt som sannolikheten att förorenat släckvatten läcker ut reduceras. Eftersom traditionella invallningar inomhus 10(11) 9 Risk- och släckvattenutredning, Sweco Systems brand- och riskteknik, Sweco Environment förorenade områden och kemikalier.

15 skulle störa den dagliga driften inom anläggningen kommer en lösning att utarbetas, som innebär att hela bottenplattan utgör en stor invallning. Nivåskillnaden som kommer att vara ca 55 mm ska ligga ute vid fasad/port och skall fördelas på 3-4 m längd. Övriga fasadöppningar kommer vara täta genom trösklar osv. Fallen kommer ligga i norra och sydöstra delen av anläggningen. Det finns tre uppsamlingsmetoder för att hantera spill inomhus. Brunnar inomhus leder till cistern under mark, själva byggnaden är i sig en uppsamlingsyta enligt ovan, samt skulle byggnaden inte klara att hålla allt släckvatten så kommer det i första hand rinna ut i de nedsänkta ytorna för lastning lossning. Dessa ytor förbinds dessutom med rörledning för att utjämna vätskenivån mellan dem. 9 Slutsatser Baserat på den kompletterande dagvattenutredningen kan följande slutsatser dras: I jämförelse med nuläget kommer dagvattenflödena vid dimensionerande regn att öka till följd av exploateringen. Föroreningsinnehållet i dagvattnet kommer också att tillta och det utgörs främst av suspenderat material och metaller. För att kunna fördröja flöden i området (ner till flöden som motsvarar nuläget) och för att minska utsläpp av föroreningar som följer med dagvatten föreslås avancerade dagvattenanläggningar bestående av en kombination av dagvattendammar och biofilter i området. Dagvattendammar är avsedda att fördröja flöden samt avskilja partiklar och oljespill. Biofilter som ett andra steg ger ytterligare rening då de har förmågan att avskilja lösta föroreningar. Kombinationen av dagvattendammar och biofilter reducerar föroreningar mellan 37% och 92% (beroende på föroreningsämne) jämfört med en exploatering utan dagvattenåtgärder. Detta är tillräckligt för att föroreningskoncentrationerna ska underskrida de förslagna riktvärdena för dagvattenutsläpp. Dagvattendammar konstrueras dessutom med en avstängningsventil för att kunna ta hand om spill vid olyckor och släckvatten vid bränder. Detta förhindrar att miljöfarliga ämnen kan nå recipienten. För att komplettera dessa åtgärder föreslås att dagvatten i området avleds på ytan så långt det är möjligt; t.ex. i diken och på markytor (vegetationsytor). Detta ger en trögare avrinning och ytterligare rening. Med kombinationen av dagvattenanläggningar (dammar och biofilter) och kompletterande åtgärder (ytlig avrinning i diken och markytor) bedöms det att en trög dagvattenavrinning som liknar nuläget kan uppnås. Dessutom uppnås en hög reningsfunktion som signifikant minskar utsläpp av föroreningar. 11(11)

16

17 Bilagor Bilaga 1 1(1)

18 Bilaga 2 Föroreningskoncentrationer för nuläget och läget efter exploateringen med installerade dagvattenåtgärder (µg/l). Koncentrationerna har jämförts med föreslagna riktvärden i Stockholms län 10. Siffror i fet text påvisar en överskridning av dessa riktvärden. Där riktvärden saknas anges värdet n.a. Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg As SS Oil PAH16 BaP Nuläget ,7 2,3 0,2 0,07 0,15 0,03 0,005 3, Östra ARO* ,6 3,7 5,8 0,06 1,0 0,58 0,006 0, ,065 0,001 Västra ARO* ,9 4,4 9,0 0,07 1,2 0,75 0,008 0, ,063 0,002 Riktvärde ,0 18,0 75 0,40 10,0 15, n.a n.a. 0,030 *efter exploateringen samt med installerade dagvattenåtgärder 10 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, regionala dagvattennätverket i Stockholms län 2009

19 Bilaga 3 Föroreningsmängder för nuläget och läget efter exploateringen med installerade dagvattenåtgärder (kg/år). Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg As SS Oil PAH16 BaP Nuläget 0,26 110,0 0,006 0,025 0,020 0,0006 0,001 0,001 0, , ,00 0, Östra ARO* 0,25 9,6 0,006 0,035 0,054 0,0006 0,010 0,005 0, , ,14 0,0006 0,00001 Västra ARO* 0,31 8,3 0,007 0,036 0,075 0,0006 0,010 0,006 0, , ,28 0,0005 0,00002 Total* 0,56 17,9 0,013 0,071 0,129 0,0012 0,020 0,011 0, , ,42 0,0011 0,00003 *efter exploateringen samt med installerade dagvattenåtgärder