Omvärldsanalys 2018 2024 En del i Härryda kommuns långtidsplanering
2 Omvärldsanalysen ger politiker och tjänstemän viktig input Hur påverkar trender i omvärlden våra verksamheter de kommande åren? Vilka utmaningar och möjligheter står kommunen inför? I omvärldsanalysen försöker Härryda kommun se vilka konsekvenser som trender i omvärlden kan få för kommunen. Genom att uppmärksamma trender i omvärlden och de konsekvenser som kan uppstå förbättras kommunens handlingsberedskap och möjligheter att göra goda vägval inför framtiden. I år har omvärldsanalysen skett utifrån generella trender som Sveriges kommuner och landsting (SKL) har arbetat fram. Utifrån dessa har förvaltningen beskrivit möjliga konsekvenser. Ett komplement till förvaltningens arbete med konsekvenser utifrån trenderna är ungdomarnas framtidsspaning. Det är sjunde året vi låter våra unga spana på omvärlden och fundera på hur framtiden kommer att se ut. I år fokuserar ungdomarnas spaning på hur det framtida samhället Landvetter södra kan se ut, med utgångspunkt i de politiska inriktningsmålen. Det är ett viktigt uppdrag, inte minst eftersom det ger möjlighet till inflytande. Per-Arne Larsson Tillförordnad kommundirektör
3 Omvärldsanalys 2018 2024 Uppdrag och bakgrund Omvärldsanalysen är en del av Härryda kommuns långtidsplanering. Den är ett av underlagen till kommunfullmäktiges allmänpolitiska debatt i januari och till det årliga budgetarbetet. Analysen sträcker sig fem till sju år fram i tiden och redovisar: Trender för olika målgrupper Konsekvenser som trenderna kan innebära för målgrupperna. Arbetsmodell Avsikten med analysen är att en skapa en framförhållning i förvaltningens planering och politikens beslutsfattande. Omvärldsanalysen har utgått från 15 trender som bedöms påverka det kommunala uppdraget mot år 2025. Dessa trender är tagna från materialet Vägval för framtiden utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2025 och Tre verktyg för omvärldsbevakning, båda framtagna av Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Kairos Future. Materialet är tänkt som stöd för medlemskommunernas planeringsarbete och som ett underlag för diskussion av trender och utmaningar i kommuner i Sverige. Övriga underlag för analysen är kommunens befolkningsprognos, bostadsförsörjningsprogram, ekonomisk analys samt relevant statistik för kommunen. Målgrupper Trender i omvärlden Syfte Barn 0 15 år Arbetssätt Unga 16 24 år Vuxna 25 64 år Äldre 65 år Omvärldsanalysen utförs av tjänstemän i Härryda kommun. I år har åtta tjänstemän från alla sektorer arbetat i helgrupp med omvärldsanalysens alla målgrupper. Uppdraget har varit att välja ut för kommunen relevanta trender som SKL tagit fram och försöka se konsekvenser som dessa trender kan få för Härryda kommun. Omvärldsanalysen berör inte eventuella åtgärder utan dessa tas upp först i samband med budget/plan, se sidan 10. En trend visar åt vilket håll utvecklingen är på väg. En trend kan ge bestående förändringar i omvärlden som påverkar både kommunen som geografisk plats och kommunen som organisation. I trendens fotspår följer både positiva och negativa konsekvenser som kommunen måste uppmärksamma och agera på. Från analysarbete till debattunderlag Analysarbete i arbetsgruppen. Analysen behandlas i förvaltningens ledningsgrupp. Arbetsgruppen och politiker diskuterar analysen. Allmänpolitisk debatt. Omvärldsanalysen är ett av underlagen.
4 Befolkningsprognos HELA KOMMUNEN Befolkningen beräknas öka med 1,5 procent per år Befolkningsprognos per ort 2016-2021 Härryda kommuns befolkningsutveckling har sedan år 2005 varit i snitt 1,4 procent per år. Under prognosperioden 2016 2025 beräknas den årliga befolkningstillväxten bli i snitt 1,5 procent. Landvetter + 11% + 1 066 pers HÄRRYDA KOMMUN 42 000 Hindås + 13% + 392 pers Härryda + 7% + 168 pers Mölnlycke + 8% + 1 394 pers 40 000 38 000 Hällingsjö + 11% + 156 pers 36 000 34 000 Rävlanda +8% + 170 pers 32 000 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 30 000 Befolkningsökning, prognos 2014 2020 < 8% 8 10 % 10 12 % > 12 %
5 Befolkningsprognos MÅLGRUPPERNA 12 000 10 000 8 000 Åldersgruppen 0 15 år har de senaste tio åren ökat med ca 12 procent eller ca 940 personer. Under prognosperioden 2016 2025 förväntas gruppen öka med ca 13 procent eller ca 1 100 personer. Befolkningsutveckling förklaras dels av höga födelsetal, dels av ett stort flyttnetto av barn i åldern 0 5 år. 6 000 4 000 2 000 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 0 25 64 ÅR 25 000 Åldersgruppen 16 24 år var som störst år 2012 med ca 4 000 personer och har sedan dess minskat. Enligt prognosen beräknas antalet 16 24 år åringar vara ca 3 400 år 2019 men förväntas öka igen redan året därpå. Befolkningsutvecklingen förklaras av låga (1995 2004) respektive höga (2005 ) födelsetal. Åldersgruppen 25 64 år har de senaste tio åren ökat med ca 7 procent eller ca 1 250 personer. Under prognosperioden 2016 2025 förväntas gruppen öka med ca 14 procent eller ca 2 500 personer. 20 000 16 24 ÅR 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 0 15 ÅR 65 ÅR 7 000 6 000 5 000 4 000 15 000 3 000 5 000 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 0 Åldersgruppen 65 år och äldre har de senaste tio åren ökat med ca 44 procent eller ca 1 800 personer. Under prognosperioden 2016-2025 förväntas gruppen öka med ca 23 procent eller ca 1 360 personer. 2 000 1 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 10 000
6 Barn 0 15 ÅR TRENDER Förändrade krav på välfärden. Ständigt uppkopplade medborgare med P å grund av ökat antal barnfamiljer i kommunen kommer ytterligare personal inom utbildningsområdet behöva rekryteras och därmed fler jobbtillfällen skapas. Behovet av ytterligare personal inom utbildningsområdet kommer leda till personalbrist. Ökad polarisering av inkomster, hälsa och åsikter. Beroende på hur resursstarka föräldrar, barn och unga har, får de också olika förutsättningar att klara sin skolgång, ha god hälsa och att skapa sina egna åsikter. nya förväntningar. Fler inlärningsmöjligheter kommer att skapas då barn och unga lär sig på olika sätt. Barn och ungas vana av att ständigt vara uppkopplade kommer medföra fler utmaningar och högre krav på de som arbetar med barn och unga vad gäller bland annat IT och teknik. Barn och unga kommer vilja komma i kontakt med det offentliga på andra sätt än tidigare generationer. Forum med olika åsikter får lättare spridning bland barn/ unga. Ö kad global sårbarhet. B arn och unga kommer tidigt känna globalt engagemang. Barn och unga kommer känna oro för krig, extremism, klimat- och samhällsförändringar. SAMMANFATTNING Antalet hushåll med barn ökar och personalbrist kan uppstå inom utbildningsområdet. Gymnasiebehörigheten är i dagsläget hög i kommunen. Många unga har förutsättningar för god hälsa eftersom fullgjord skolgång är en viktig faktor för hälsan genom livet. Barn/unga växer upp med ständig uppkoppling och ny teknik. Det skapar fler inlärningsmöjligheter och större möjlighet för förskolan/skolan att möta barn/unga med olika förmågor. Detta ställer krav på pedagogers kunskap inom området för kunna att utmana barn/unga i deras lärande. Yngre generationerna kommer ha annorlunda krav på kommunikationsvägar med det offentliga. Digitaliseringens möjligheter leder till att fysiska möten inte prioriteras. Forum med desinformation får lättare spridning. Det blir därmed enklare att hitta belägg för extrema åsikter genom olika grupper och forum på nätet. Barn/unga kommer tidigt känna globalt engagemang. Digitaliseringen möjliggör att avstånden till omvärlden inte upplevs som stora. Ständig uppkoppling och ett stort nyhetsflöde kan bidra till ett växande engagemang för globala frågor, men det kan också leda till att barn och unga upplever oro för frågor som rör klimat, krig och extremism.
7 Unga 16 24 ÅR TRENDER Generationsskifte. Förväntningar på andra organisationsformer. Med tillgänglig information möjliggörs välgrundade val av karriärvägar. Nya värderingar som genererar rörlighet. Erfarenhet och kunskap riskerar att gå förlorad. Ökad polarisering av inkomster, hälsa och åsikter. Den psykiska ohälsan ökar. Högre kostnader i form av försörjningsstöd. Ökad polarisering av åsikter skapar ett konfliktorienterat samhälle. Utsatta grupper har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Ständigt uppkopplade medborgare med nya förväntningar. Förenklar jämförelser med andra kommuner. Fler kommunikationsvägar underlättar kontakten mellan förvaltningen och medborgare. Ställer utmaningar på kommunen att utveckla digitala kommunikationsmetoder. Ökad global sårbarhet. Fler nyanlända. Ökad internationalisering. Ökande känsla av oro och otrygghet. Ökade klimatförändringar. SAMMANFATTNING Ständigt uppkopplade medborgare med nya förväntningar ställer krav på mångsidiga digitala kommunikationsvägar mellan förvaltningen och medborgarna. Digitalt tillgänglig information förenklar jämförelser mellan kommuner. En ökad global sårbarhet ger en känsla av otrygghet och oro, bland annat inför klimatförändringar och fler asylsökande. Samtidigt innebär de nyanlända en ökad internationalisering och på sikt ett tillskott av arbetskraft. Generationsväxlingen är en utmaning för arbetsmarknaden. Yngre har stark kompetens inom teknik vilket kan vara positivt för produktivitetsutvecklingen. De är eftertraktade vilket gör att kommunen behöver vara en attraktiv arbetsgivare. Den psykiska ohälsan ökar bland yngre kvinnor och är stor hos nyanlända, vilket ställer krav på samhällsinsatser för dessa målgrupper. En ökad polarisering skapar ett faktaresistent och konfliktorienterat samhälle vilket motverkar en demokratisk utveckling.
8 Vuxna 25 64 ÅR TRENDER Förändrade krav på välfärden. Ständigt uppkopplade medborgare med Ö kande och förändrad population ökar efterfrågan generellt på välfärden men också krav på anpassade lösningar. Växande och snabbare omställning inom arbets marknaden. Behov av kompetensutveckling hos personal inom förvaltningen. Förtätning och utbyggnad av kommunen medför stora kostnader inledningsvis. Ökad polarisering av inkomster, hälsa och åsikter. M ångfalden ökar. Risk för segregation, utanförskap och psykisk ohälsa. Utsatta grupper har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Fler blir beroende av selektiva bidrag. Ökade motsättningar mellan olika grupper. nya förväntningar. Fler kommunikationsvägar underlättar kommunikationen mellan medborgare och förvaltning. Ställer höga krav på tillgängligheten på kommunens service. Åsiktsspridningen går fortare. Demokratin påverkas. Ökad global sårbarhet. Ö kat kunskapsbehov och teknikutveckling. Ö kad medvetenhet och anpassning av konsumtion. Ökade flyktingströmmar. Ökade klimatförändringar. Ökad känsla av oro och otrygghet. SAMMANFATTNING Invånarantalet växer, prognosen visar en ökning både genom inflyttning men också genom att kommunen tar emot nyanlända. Gruppen 25-64 år ställer krav på välfärden både utifrån egna behov men också utifrån rollen som förälder samt i rollen som barn till åldrande föräldrar. Kraven på lika service för alla kommer att fortsätta att utvecklas och förändras vilket till viss del kräver ny kompetens i förvaltningen. Förtätning och utbyggnad av kommunen innebär stora investeringar i infrastruktur, skolor, boenden etc. Den ökade polariseringen riskerar att leda till segregation, utanförskap och psykisk ohälsa. Risk finns att grupper ställs mot varandra, vilket kan skapa motsättningar. Rätt hanterat kan det istället bidra till positiv mångfald. Kommunens service gentemot medborgarna förväntas tillgodose alla gruppers förutsättningar utifrån ett likabehandlings- och rättighetsperspektiv. Genom sociala nätverk kan en fråga snabbt mobilisera engagemang vilket kan påverka demokratin. Terrorhot och klimathot gör att känslan av oro och otrygghet kommer närmare. Flyktingströmmar ökar på grund av klimatförändringar och krig.
9 Äldre 65 ÅR TRENDER Förändrade krav på välfärden. Teknik möjliggör kvarboende. N yanlända som är vana att ta hand om sina äldre. Teknik möjliggör arbete på distans. F lera blir äldre och blir samtidigt friskare. Teknik möjliggör tidigare hemgång i samband O tillräckliga språkkunskaper hos personal. Ökad polarisering av inkomster, hälsa och åsikter. Ökad mångfald och polarisering gör att vården måste möta flera olika behov. Mångfald hos medarbetarna i kommunen. Äldre som är friska och äldre som är sjuka. Förändring av kostnader. Ökad mångfald kan leda till segregering, sociala problem och konflikter. Ökat teknikstöd inom hälso- och sjukvård samt omsorg. med sjukhusvistelse. Säkrare och snabbare vårdinsatser. Teknik kan användas i hälsofrämjande aktiviteter. Stort fokus på digitalisering skapar grupperingar. Förändrade krav på upphandling av välfärdsteknik med fokus på produkt och användningsområde. Ständigt uppkopplade medborgare. Med rätt teknik minskar risken för social isolering samtidigt som det ökar självbestämmande och möjlighet till kontakt med vården. Fler äldre med teknikkunskap ifrån arbetslivet. Två grupperingar uppstår en som känner utanförskap inom teknikområdet och några som är ständigt uppkopplade. SAMMANFATTNING Ökad mångfald och polariseringen i målgruppen gör att vården måste möta fler olika behov vilket är både utvecklande och ställer ökade krav. Även målgruppens ökade förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen bidrar till ökade krav på kommunenen. Idag har vårdtiderna förkortats och patienter skickas hem tidigare. Detta påverkar den kommunala förvaltningen. Mobil närvård håller på att utvecklas i samverkan mellan kommun och region liksom rond via länk. Både livskvalitet och arbetskvalitet kan erhållas tack vare ny teknik. Tankar om hur omfördelning av de befintliga resurserna ser ut uppstår. Det gäller att lyssna på alla så att inte bara de resursstarka gör sin röst hörd och tar resurser i anspråk. Många äldre använder vissa delar av de tekniska möjligheterna. Det är dock skillnad i syften och behov mellan unga och äldre avseende hur tekniken används. För de äldre kan teknikutvecklingen ge ökad trygghet men den kan också innebära att integriteten riskeras. Den digitala klyftan måste finnas med i diskussion och planering av verksamheten. Tillgängligheten för boendet och att både inomhusoch utomhusmiljön ska vara väl anpassad kommer ha stor betydelse för målgruppen i framtiden. I samband med nybyggnation behöver förutsättningar för användning av teknik och välfärdsteknik finnas med.
10 Förvaltningen sammanfattar utifrån SKL:s trender Den pågående urbaniseringen till Göteborgsregionen skapar underlag för utbyggnad av infrastruktur och bostäder i Härryda kommun. Planeringen av den nya järnvägen Götalandsbanan pågår och Härryda kommun har gjort en överenskommelse med den så kallade Sverigeförhandlingen, vilken har som ett av sina huvudsyften att öka bostadsbyggandet utefter den planerade järnvägen, med ett stationsläge i Mölnlycke. Längs med järnvägen planeras även ett nytt samhälle, Landvetter södra. Dessa stora infrastrukturprojekt tillsammans med utbyggnaden av flygplatsområdet Airport City och utveckling av övriga tätorter kräver stora initiala kapitalinsatser. Medborgarnas förändrade krav på välfärden och deras ökade förväntningar på tillgång och kvalitet bidrar till att den kommunala servicen behöver utvecklas. Invånarantalet växer, prognosen visar en ökning både genom inflyttning men också genom att kommunen tar emot nyanlända. Förtätning och utbyggnad innebär stora investeringar i infrastruktur, skolor, omsorg och bostäder. Variationer i demografin och ökande klyftor mellan medborgare gör att efterfrågan över tid förändras och samhällsplaneringen blir mer komplex. Polarisering av inkomster, hälsa och åsikter ökar och mest utsatta idag är ungdomar, nyanlända samt ensamstående kvinnor med barn, vilket ställer krav på samhällsinsatser för dessa målgrupper. Risk finns att grupper ställs mot varandra vilket kan skapa motsättningar. Rätt hanterat kan det istället bidra till mångfald och internationalisering. En ökad tillgång till information kan leda till ökad kunskap, förståelse och tolerans men det kan även leda till att åsikter polariseras när färre diskuterar ett ämne utifrån källkritiskt granskade källor. Ständigt uppkopplade medborgare med nya förväntningar ställer krav på mångsidiga digitala kommunikationsvägar mellan förvaltningen och medborgarna. Den ständiga uppkopplingen minskar den geografiska bundenheten, erbjuder nya möjligheter för människor att bygga relationer och få insyn i händelser över hela världen men den kan dessutom innebära att människor blir utsatta för förtal och hot. En ökad global sårbarhet kan ge en känsla av otrygghet och oro bland annat för klimatförändringar, pandemier, social oro, extremism och terrorhot. Klimatförändringar kan även leda till ökad medvetenhet om konsumtion och livsstil samt till tekniska innovationer och globalt engagemang. Generationsskifte samt ökat teknikstöd inom hälso- och sjukvård samt omsorg är två ytterligare trender som omvärldsanalysen behandlar. Långtidsplanering Härryda kommuns långtidsplanering börjar med en allmänpolitisk debatt i kommunfullmäktige i januari. Omvärldsanalysen är då ett av underlagen. Allmänpolitisk debatt Omvärldsanalys Budgetanvisningar Anvisningar utifrån: Statliga beslut Politiska inriktningsmål/verksamhetsmål och övriga kommunala beslut Befolkningsprognos Bostadsförsörjningsprogram Förslag till planer Förslag till planer: Bostadsförsörjningsprogram Lokalresursplan LRP Förslag till budget/plan
Hur påverkar omvärlden våra verksamheter de kommande åren? Vilka trender kan man se och vad kan de i sin tur få för konsekvenser? I omvärldsanalysen försöker vi identifiera dessa faktorer. Härryda kommun 435 80 Mölnlycke 031 724 61 00 kommun@harryda.se facebook.com/harrydakommun harryda.se Foto: Anna Sigvardsson, Ulf Magnusson, Emmy Jonsson, Per Aronsson, Härryda kommun, Mostphotos. Från Scandinav Bildbyrå: Rebecca Wallin, Marcus Lundstedt, Jörgen Wiklund, Lars Forsstedt.. Grafisk produktion: Consider it done. Omvärldsanalys 2018 2024