Lärarhögskolan Budget och resurstilldelning 2012-12-10 Dnr 211-3028-12 Budget och resurstilldelning 2013

INNEHÅLL BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR... 1 GRUNDUTBILDNING... 2 FORSKNING/FORSKARUTBILDNING... 5 STÖDVERKSAMHET... 7 BESLUT... 8 BILAGOR... 9

Budgetförutsättningar Allmänna förutsättningar Förutsättningarna för budget 2013 baseras på regeringens budgetproposition och universitetsstyrelsens budgetbeslut. Anslagen för grundutbildning och forskning/forskarutbildning(fakultetsanslaget) fastställdes i universitetsstyrelsen den 6 november 2012. Universitetsstyrelsens budgetbeslut för året anger följande allmänna ekonomiska förutsättningar för budgetarbetet: Pris- och löneomräkning för år 2013 är 0,57 % (0,9% år 2012). Nivåerna i lönekostnadspåslaget (LKP) är 2013 48,3 % (48,8% år 2012). Internhyran för år 2013 är 3 123 kr/m 2 inkl städning (3 042 kr/m 2 år 2012). För grundutbildning anvisas en budgetram på 126 872 tkr och 2 000 tkr i en riktad satsning mot ämneslärarutbildning i samiska. För forskning anvisas en budgetram på 41 988 tkr. Därtill kommer satsningar ur universitetsstyrelsens strategiska resurs och externa finansiärer. 1

Grundutbildning Ramen för grundutbildning kommer från universitetsstyrelsen. Under 2013 fördelas ramen enligt följande: Fördelning i mkr 2013 2012 Intäkter 128,9 129,5 Kostnader Kursersättning institutioner -91,3-88,0 Centrala avgifter -2,4-2,5 Medfinansiering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader -20,3-19,2 Lärarhögskolans universitetsgemensamma kostnader -4,0-9,6 VFU, ersättning till kommuner och studenter -3,7-6,7 VFU, utveckling och administration -1,0 Ersättning till kommuner SYV praktik -0,3 Stöd till utlandsförlagd språkkurs -1,5 Ersättning studentkår -0,6-0,5 Uppdrag samiska -2,0 Logopeder -1,4-1,4 Övrigt -0,2-1,2 Portfolio -0,4 Totala kostnader -128,9-129,5 Kursersättning institutioner Dessa medel fördelas via RTV:n (resurstilldelningsverktyget) till institutionerna och är exklusive universitets- (Ugem) och fakultetsgemensamma kostnader (Fgem). http://www.use.umu.se/anstalld/ I beräkningen av kursersättningen finns kurser klassade med olika utbildningsområden och för varje utbildningsområde finns en tillhörande prislapp. Nytt för 2013 är att det i budgetpropositionen har tillkommit ett utbildningsområde, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med tillhörande prislapp. Prislapparna är nettoprislappar och innehåller ingen medfinansiering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader, utan dessa medel fördelas via fakulteterna, se Medfinansiering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader. Prislappar 2013, kr Utbildningsområde Prislapp HST Prislapp HPR Hum, sam, jur 21 842 14 925 Natur, teknik 42 688 32 895 Undervisning 21 416 26 352 VFU 21 037 26 515 Övrigt 33 860 25 545 Design 109 853 53 686 2

Musik 97 877 59 621 Idrott 58 954 33 309 Centrala avgifter I de centrala avgifterna ingår avgifter för språkstöd med 751 tkr, bidrag till idrottshögskolan med 192 tkr, ersättning för VHS med 1 468tkr, ränteintäkter -73 tkr och en post för justering av ny redovisningsmodell 91 tkr. Medfinansiering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Denna kostnad på 20,3 miljoner fördelas med 16,1 mkr på universitetsgemensamma kostnader och 4,2 miljoner till fakultetsgemensamma kostnader. Medlen fördelas till institutionerna via fakulteterna och är tänkta att täcka de kostnader för fakultets- och universitetsgemensamma kostnader som uppstår vid institutionerna i samband med utbildningen av Lärarhögskolans studenter. Under 2013 genererar Lärarhögskolans verksamhet fakultetsgemensamma kostnader med 100 %. Detta utgör en ökning i jämförelse med 2012 då fakultetsgemensamma kostnader genererade 60 % för Lärarhögskolans verksamhet. Lärarhögskolans universitetsgemensamma kostnader Eftersom de universitetsgemensamma kostnaderna beräknas på historiska data med två års eftersläpning, belastas Lärarhögskolan med detta 2013 fastän Lärarhögskolan från 2013 ingår i det universitetsgemensamma. Det är osäkert hur det kommer att bli med motsvarande kostnader 2014. Under 2012 fanns även lärarutbildningsgemensamma kostnader (LHgem) med i beloppet varför en direkt jämförelse blir felaktig. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Ersättningen till kommunerna är enligt det nya avtalet 765 kr per vecka. För 2013 beräknas antalet veckor Verksamhetsförlagd utbildning bli 4 512 vilket ger en kostnad på 3 452 tkr. På raden Verksamhetsförlagd utbildning återfinns även ersättning för studenternas resor och logi vilka för 2013 beräknas bli 293 tkr. Studentkår Enligt avtal stöder Lärarhögskolan UMPE med 175 + 60 kr per HST samt med ersättning för lokaler. Uppdrag samiska Regeringens satsning på lärarutbildning i minoritetsspråk medför 2 000 tkr för en satsning på ämneslärarutbildning i samiska. Lärarhögskolan ger Institutionen för språkstudier i uppdrag att skapa förutsättningar för en framtida lärarutbildning i form av examensrättansökan och lärarkompetens. Logopeder Lärarhögskolan erbjuder alla studenter på lärarprogrammen och studie- och yrkesvägledarprogrammet röst- och talträning. De logopeder Lärarhögskolan anlitar finns placerade på språkstudier. Ersättningen avser lön, drift och språkstudiers institutionsgemensamma kostnad. Övrigt Till övrigt räknas internationalisering med 500 tkr, examensceremonier 50 tkr, pedagogiskt pris 50 tkr, ersättning till gemensamma utvecklingsprojekt med kommunerna via Regionalt utvecklingscentrum med 350 tkr, Lär och forskningscenter 150 tkr och medfinansiering av uppdragsutbildning från Skolverket -861 tkr. 3

Verksamhet finansierad av myndighetskapital Under 2013 kommer tre av Lärarhögskolans utbildningar att utvärderas av Högskoleverket. För detta budgeteras 350 tkr. Drift och förvaltning av Valwebben beräknas till 200 tkr och utredning Samhällskunskap 16o tkr. Vidare budgeteras 10 tkr för vetenskapsluncher under år 2013. Medel för dessa aktiviteter läggs utöver ram och finansieras via Lärarhögskolans myndighetskapital. 4

Forskning/forskarutbildning Total resurstilldelning 2013 För 2013 erhåller Lärarhögskolan nedanstående ekonomiska ram avseende forskning/forskarutbildning. I både den nya satsningen och den ordinarie satsningen används Lärarhögskolans myndighetskapital som förstärkning. Budgetram Lärarhögskolan Forskning/Forskarutbildning 2013 (tkr) 2012 (tkr) Grundram 41 988 41 988 Styrelsens strategiska resurs 6 000 6 000 Ränteintäkter 3 200 3 200 Tillkommer utöver för forskningssatsningen 5 740 1 000 Totalt 56 928 52 188 Under 2012 rekvirerades inga medel från Baltic donationsstiftelse. Dessa rekvireras istället under 2013 varför det blir 2 * 2 370 tkr som skiljer mellan åren. Resurstilldelning till institutioner Resursfördelning till institutionerna kommer att följa den forskningsplan som finns. Fördelning (tkr) Intäkter 56 928 Kostnader Lärarhögskolans universitetsgemensamma kostnad -602 Medfinansiering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader -5 480 Övrigt -1 134 Forskningsplan löpande -27 998 Ny forskningssatsning -29 705 Summa kostnader -64 919 Från myndighetskapital -7 991 Medfinansiering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Medfinansiering görs av både fakultets-och universitetsgemensamma kostnader. Denna medfinansiering fördelas till fakulteterna som i sin tur fördelar medlen tillsammans med fakulteternas fördelning till institutionerna. Övrigt Under övrigt finns Internationalisering 500 tkr, ersättning till gemensamma utvecklingsprojekt med kommunerna via Regional utvecklingscentrum 350 tkr, Education Inquiry 400 tkr, lär- och 5

forskarcentrum 150 tkr och medfinansiering 266 tkr (Det är beslutat att forskningsområdet Kompetensförsörjning som ligger under Styrelsens strategiska resurs ska medfinansieras). Fo-plan löpande Den ordinarie forskningsplanen bygger på en långsiktighet, för denna används Lärarhögskolans myndighetskapital som förstärkning. Område Totalt (tkr) Kvalitetsbaserad resurs 10 000 HP proj 5 "Postdoc/foass-program" 3 629 Intern forskarskola 1 671* Medfinansiering VR 587 Samfinansierade doktorand 9 825 Seniorstab 2 186 Rektors drift 100 Totalt 27 998 *inklusive lön för forskarskolans ledning. Ny forskningssatsning - UMU:s forskningssatsning Under 2013 beräknas ca 32 miljoner fördelas i denna satsning. Av dessa finansieras 5 740 tkr av Bennet och Baltics donationsfond. Denna forskningssatsning är helt styrd från centralt håll, dvs. Lärarhögskolan har endast en administrerande funktion. Då ett flertal tjänster i de olika forskningsområdena ej är tillsatta och medel endast betalas ut till institutionerna då tjänsten är tillsatt, kan summan förändras. Det påverkar inte områdets slutbudget då utbetalningen bara skjuts ett år framåt. Slutår för satsningen är 2016. Område Totalt (tkr) Historiedidaktik 1 845 ICT, Media och lärande 2 570 Kompetensförsörjning 9 365 Läs-och skrivforskning 2 325 Matematikdidaktik 2 220 Minne och lärande 1 860 Mätning och utvärdering 2 400 Specialpedagogik 3 250 UMSER 2 020 Ungas utbildning, karriärutveckling och välfärd 1 850 Totalt 29 705 Se bilaga1 fördelning löpande forskningsplan Se bilaga 2 fördelning Ny forskningssatsning 6

Stödverksamhet Lärarhögskolan gemensamma kostnader Lärarhögskolan är en organisatorisk enhet som arbetar med samordning, utveckling och kvalitetssäkring av lärarutbildning och utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. Både vid fakulteterna och vid Lärarhögskolan finns stödkostnader inom ledning, forsknings- och utbildningsadministration, ekonomi och information. Lärarhögskolan har dessutom speciella stödfunktioner med anledning av de specifika krav som lärarprogrammen ställer vad gäller organisering av verksamhetsförlagd utbildning och studievägledning. För 2013 har universitetstyrelsen beslutat om en budgetram för stödverksamheten på 13 223 tkr och ett övergångsbidrag på 1 500 tkr. Övergångsramen gäller endast för år 2013. År 2014 ska Lärarhögskolans stödbudget vara inne i den budgetram som har beslutats 2011 för Lärarhögskolans del, nämligen 13 223. Ramen för 2013 är totalt 14 723 och den är fördelad enligt följande tabell: Kostnader 2013 (tkr) Rektorer 2 127 Styrelse + kommittéer +råd 598 Drift ledning 300 Kansli lön 10 995 Drift kansli 1 630 Lokaler 1 118 Avdrag projekt -2 045 Totalt 14 723 Avdrag projekt är delar av Lärarhögskolans verksamhet som finansieras av Skolverket, Kammarkollegiet och VFU-verksamhet. 7

Beslut Samverkan Detta förslag till budget- och resurstilldelning har varit föremål för samverkan med de fackliga organisationerna. De synpunkter och förslag som förts fram i denna samverkan är i allt väsentligt beaktade i förslaget till budget- och resurstilldelning för år 2013. Lärarhögskolans styrelsebeslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att: Fastställa föreslagen budget för 2013. 8

Bilagor Bilaga 1 Fördelning löpande forskningsplan Totalt 2013 Hum 5 489 491 Estetiska ämnen 1 039 166 Samfinansierade doktorander 1 008 748 Seniorstab 30 418 Inst för ide- o samhällsstudier 2 098 951 Samfinansierade doktorander 1 017 374 Seniorstab 1 081 577 Inst för kultur- o medievetenskap 684 000 Samfinansierade doktorander 684 000 Inst för språkstudier 1 667 374 HP proj 5 "Postdoc/foass-program" 650 000 Samfinansierade doktorander 1 017 374 Sam 5 641 407 Inst f tillämpad utbildn vetenskap 3 281 911 Doktorand 18 691 HP proj 5 "Postdoc/foass-program" 1 568 098 Samfinansierade doktorander 1 695 122 Inst för psykologi 333 374 Samfinansierade doktorander 333 374 Kostvetenskap 333 374 Samfinansierade doktorander 333 374 Pedagogik 1 017 374 Samfinansierade doktorander 1 017 374 Socialt arbete 333 374 Samfinansierade doktorander 333 374 Statsvetenskap 342 000 Samfinansierade doktorander 342 000 Skellefteå kommun 331 000 Skellefteå kommun 331 000 Samfinansierade doktorander 331 000 TekNat 4 764 869 Inst f naturvet o matematikens didaktik 4 431 495 HP proj 5 "Postdoc/foass-program" 1 410 750 Medfinansiering VR 587 016 Samfinansierade doktorander 1 359 374 Seniorstab 1 074 355 Inst för MA och MA statistik 333 374 Samfinansierade doktorander 333 374 USE 11 771 000 Placering ej klar 10 000 000 9

Disponibelt utrymme 10 000 000 USE kansli 1 771 000 Intern forskarskola 1 671 000 Övrigt 100 000 Totalsumma 27 997 767 10

Bilaga 2 Fördelning Ny forskningssatsning Totalt 2013 Hum 8 420 000 Estetiska ämnen 1 000 000 Kompetensförsörjning 1 000 000 Konstnärlig ledare Bild 50% 500 000 Konstnärlig ledare Musik 50% 500 000 Inst för ide- o samhällsstudier 2 345 000 Historiedidaktik 1 845 000 2 åriga post doc 325 000 25% gästprofessor 370 000 Dokt 500 000 Forskningslektorat, 3 år 650 000 Kompetensförsörjning 500 000 Bitr lektor 500 000 Inst för kultur- o medievetenskap 1 250 000 Kompetensförsörjning 1 250 000 Bitr lektor 500 000 Gästprofessor 50 % i Svenska 750 000 Inst för språkstudier 3 825 000 Kompetensförsörjning 1 500 000 Bitr lektor 1 500 000 Läs-och skrivforskning 2 325 000 Doktorand 1 000 000 Postdoc 325 000 Professor 1 000 000 Med 1 860 000 Fysiologi 1 860 000 Minne och lärande 1 860 000 doktorand 60% 300 000 Lektor 260 000 Postdoc 1 300 000 Sam 12 935 000 Inst f tillämpad utbildn vetenskap 8 685 000 ICT, Media och lärande 2 570 000 25% gästprofessor 370 000 Doktorand 1 000 000 Postdoc från 2011 200 000 Professur 1 000 000 Kompetensförsörjning 1 865 000 Bitr lektor 500 000 Prof (25 %) 310 000 Univlektor (30 %) 620 000 Vakant fr 120701 (30 %) 150 000 Vik Univlektor (30 %) 285 000 11

Ungas utbildning, karriärutv och välfärd 1 850 000 Forskarass 650 000 forskn lekt 1 000 000 Postdoc-stipendier 200 000 Utvärdering 2 400 000 Doktorand 1 000 000 Postdoc 400 000 Professor 1 000 000 Kostvetenskap 500 000 Kompetensförsörjning 500 000 Bitr lektor 500 000 Kulturgeografi 500 000 Kompetensförsörjning 500 000 Bitr lektor 500 000 Pedagogik 3 250 000 Specialpedagogik 3 250 000 Bitr lektor 800 000 Doktorand 500 000 Lektor 1 000 000 Post doc 200 000 Startup 750 000 TekNat 5 739 999 Inst f naturvet o matematikens didaktik 5 739 999 Kompetensförsörjning 1 500 000 Bitr lektor 1 500 000 Matematikdidaktik 2 219 999 2 doktorander 999 999 25% gästprofessor 370 000 Forskarass/postdoc 650 000 Postdoc från 2011 200 000 UMSER 2 020 000 25% Gästprof 370 000 Fo-lektorat 300 000 Forskarass/postdoc 650 000 Gästprof 500 000 Post-docstipendier 200 000 XX 750 000 Placering ej beslutad, ny fo-satsning fr 2010 750 000 Kompetensförsörjning 750 000 Bitr lektor 250 000 Ny satsning 500 000 Totalsumma 29 704 999 12

Lärarhögskolan Bilaga p 68 A Missiv 2012-11-30 Aktivitetsplan för 2013 samt förslag till fortsatt arbete med verksamhetsplan 2013-2015 vid Lärarhögskolan Bakgrund Lärarhögskolans ledning har under hösten 2012 utarbetat förslag till verksamhetsplan 2013-2015, dvs. visioner, mål och strategier, i dialog med Lärarhögskolans styrelse och beredningsorganisation. Tonvikten i arbetet har legat vid att analysera styrkor, svagheter, möjligheter och hot i nuvarande verksamhet (nulägesanalys) samt vid att ta fram visioner för Lärarhögskolans framtid verksamhet. Ett preliminärt förslag till verksamhetsplan för Lärarhögskolan 2013-2015 har gått på remiss till samtliga fakulteter/institutioner. Flertalet av de inkomna synpunkterna har inarbetats i förslaget (bilaga 2). För en fullständig redovisning av inkomna synpunkter i remissomgång se bilaga 3. Inledningsvis i bilaga 4 återfinns ett antal mer omfattande förslag till förändringar och/eller tillägg som förutsätter behandling och vidare diskussion i beredningsorganisation våren 2013. Universitetsstyrelsen beslutade 2012-11-06 att arbetet med verksamhetsplanering vid Umeå universitet ska fortsätta våren 2013 genom utarbetande av delmål och strategier i relation till Umeå universitets utvecklingsprogram: Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap. Arbetet ska ske i nära dialog med universitetsledningen. Lärarhögskolan har under 2012 fått dispens från kravet på verksamhetsplan. Dispensen gäller inte kravet på aktivitetsplan. I februari 2012 antog Lärarhögskolans styrelse en aktivitetsplan för 2012. Eftersom arbetet med verksamhetsplanering förskjuts ett halvt år vid Umeå universitet innebär detta att Lärarhögskolan kommer att stå utan verksamhetsplan ytterligare en tid. För att kunna planera och utföra det arbete som måste göras under nästa år har dock Lärarhögskolans ledning utarbetat ett förslag till aktivitetsplan för 2013. Förslaget har diskuterats i Lärarhögskolans beredningsorganisation (lärarutbildningsrådet 28/11 och i forskningskommittén 10/12). Förslag till fortsatt process Fortsatt arbete med att precisera visioner, mål och strategier i verksamhetsplan 2013-2015 genomförs våren 2013 i dialog med universitetsledningen och med Lärarhögskolans beredningsorganisation. Synpunkter framkomna i remissomgång ska beaktas. Beredning Ärendet har beretts av Lärarhögskolans ledningsgrupp. Förslag till beslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att: fastställa förslag till aktivitetsplan 2013,

Lärarhögskolan Bilaga p 68 A Missiv 2012-11-30 i samband med fastställande av verksamhetsplan 2013-2015 i juni 2013 göra en avstämning av och revidering av beslutad aktivitetsplan för 2013 så att aktivitetsplan för 2013 i möjligaste mån kan anpassas till föreslagen verksamhetsplan. Bilagor: Bilaga 1: Förslag till aktivitetsplan för 2013 Bilaga 2: Arbetsdokument Förslag till verksamhetsplan för 2013-2015 Bilaga 3: Synpunkter inkomna i remissomgång

Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2013 2012-12-18 Aktivitetsplan 2013 För måluppfyllelse gäller: Grönt anger att målet är helt uppfyllt, gult att målet delvis är uppfyllt och rött att målet inte alls är uppfyllt. Mål Aktiviteter Ifylls vid behov, för den interna uppföljningen Grön/Gul/Röd Kommentarer Resurs Tidsplan Ansvarig Uppföljning Övergripande Upprätta verksamhetsplan för 2013-2015 Utifrån analyser utarbeta förslag till mål och strategier i dialog med universitetsledningen Maj Rektor Beslut maj 2013 i Lärarhögskolans styrelse. Upprätta ett kvalitetssystem Februari Rektor Beslut i februari 2013 i Lärarhögskolans styrelse.

Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2013 2012-12-18 Forskning Mål i Umeå universitets utvecklingsprogram: Nydanande forskning och Forskning som antar samhällets utmaningar Utvärdering och eventuell revidering av system för forskningsfinansiering Maj Biträdande rektor forskning Utveckla och implementera uppföljningar samt ett kvalitetssäkringssystem inom forskning Oktober Biträdande rektor forskning Hög prioritet! Föreslå ett system för kvalitetsbaserad fördelning till konstnärlig verksamhet inom lärarutbildningens område September Rektor, Biträdande rektor forskning Föreslå strategier, strukturer och modeller för ökade satsningar på verksamhetsrelaterad forskning och forskningsrelaterad verksamhetsutveckling, i samverkan med skolpraktiken. December Biträdande rektor forskning

Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2013 2012-12-18 Mål i Umeå universitets utvecklingsprogram: Långsiktighet möjliggör högt risktagande Kartläggning av utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet (U-map) för utveckling av framtida strategi Juni Biträdande rektor forskning Föreslå långsiktiga strategier och modeller för forskningsfinansiering samt för rekrytering och anställningar, i samverkan med fakulteter, institutioner och skolpraktiken. December Biträdande rektor forskning Övrig: Vidareutveckla strategier och modeller för att stödja internationella publiceringar, deltagande i internationella konferenser och internationella utbyten Februari Rektor Rapport universitetsstyrelsen Oktober Biträdande rektor

Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2013 2012-12-18 forskning Utbildning Mål i Umeå universitets utvecklingsprogram: Attraktivt utbildningsutbud Utarbeta principer för utbildningsutbud enligt följande: - principer för dimensionering av olika examina (regleringsbrevet), - principer för fristående kursutbud, - principer för prioritering av utbildningsutbud för att hantera takbeloppsproblemati k, - strategi för avancerad nivå, - strategi för den kompletterande pedagogiska utbildningen, - i dialog med teknisknaturvetenskaplig Maj Rektor och biträdande rektor utbildning Hög prioritet! Enligt regleringsbrevet ska Umeå universitet planera för dimensioneringen av olika examina, inriktningar och ämneskombinationer så att den svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens nationella och regionala behov.

Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2013 2012-12-18 fakultet utred hur Umeå universitets examensrättigheter i naturvetenskapliga ämnen bäst kan användas. Utarbeta och inlämna examensrättsansökan för ämneslärarutbildning i samiska 15 oktober Rektor Enligt regleringsbrev. Utarbeta en handledarutbildning för handledare i skolor (LLU) April Biträdande rektor utbildning Mål i Umeå universitets utvecklingsprogram: Möte med forskning och omgivande samhälle Ansök om att få etablera försöksverksamhet med handledningsskolor Februari Rektor Mål i Umeå universitets utvecklingsprogram: Internationell dimension Vidareutveckla strategier och modeller för internationalisering, i betydelsen tidsplan och fokusområden, för utlysning av medel och genomför utlysningar i enlighet med plan. Februari Rektor Beslut 4 februari i Rektors beslutsmöte

Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2013 2012-12-18 Lärarhögskolans mål: Uppföljning och kvalitetssäkring Utarbeta system för uppföljning och kvalitetssäkring av utbildning December Biträdande rektor utbildning Hög prioritet! Utarbeta bedömningsmall för verksamhetsförlagd utbildning för de nya lärarprogrammen December Rektor Hög prioritet! Utvärdera förenklad beställningsmodell Maj Biträdande rektor utbildning Utvärdera modellen samt beredningsprocessen. Revidera beställningsplan September Biträdande rektor utbildning Systematiskt arbete med Högskoleverkets utvärderingar i enlighet med Lärarhögskolans handläggningsordning Fortlöpande Rektor

Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2013 2012-12-18 Övrigt Lärarhögskolans utbildningar Färdigställ VFU-avtal Februari Biträdande rektor utbildning Hög prioritet! Utredning UK II Mars Biträdande rektor utbildning Hög prioritet! Pedagogiskt pris April Maria Utredning samhällskunskap i ämneslärarprogrammet Juni Maria Utredning ersättning utlandsförlagda språkstudier Oktober Biträdande rektor utbildning Utredningen gäller såväl ersättningsformer (utbetalning i form av schabloner) som ersättningsnivåer och möjlighet till avtal. Samverkan/innovation Mål i Umeå universitets utvecklingsprogram: Regelbundna möten med fakultetskanslier och Löpande Rektor

Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2013 2012-12-18 Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet institutioner inom utbildning, forskning, samverkan och stödverksamhet Utlysning av utvecklingsmedel via RUC Mars Biträdande rektor utbildning Se RUC:s aktivitetsplan. Samverka med Linköping (diskussionspartner), Stockholm (SUL och handledningsskolor) samt Tromsö (?) Löpande Rektor Arbete med nationella fortbildningsuppdrag Lärarlyftet, VAL och ULV Löpande Rektor I samarbete med deltagande skolhuvudmän och Region Västerbotten i RUC utvärdera huruvida omfattningen av nationella utvecklingsmedel ökat eller minskat i regionen. November Rektor

Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2013 2012-12-18 Verksamhetsstöd Mål i Umeå universitet har ett effektivt, internationellt anpassat och samordnad verksamhetsstöd som präglas av en tydlig ansvars- och arbetsfördelning. Upprätta en informationsoch kommunikationsplan Juni Rektor Färdigställ kansliorganisation med fyra enhetsansvariga (utbildning, forskning, samverkan, stödverksamhet) Mars Rektor Utarbeta tydliga arbetsgångar för beredning ar ärenden Maris Rektor Upprätta arbetsbeskrivningar för personalen vid kansliet Juni Rektor Utarbeta en kompetensförsörjningsplan juni Rektor

Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2013 2012-12-18 för kansliet Hantera och motverka vikande söktryck Upprätta en marknadsförningsplan i dialog med informationsenheten och fakulteter December Rektor Lärarhögskolan har väl fungerande tekniskt-administrativa system för informationsöverföring kring planering och budget Översyn av teknisktadministrativa system knutna till Lärarhögskolans utbildningar exempelvis Valwebb och RTV December Rektor Tydlig information Översyn och revidering av Lärarhögskolans hemsidor Augusti Rektor

Lärarhögskolan Bilaga p 68 C Arbetsdokument för färdigställande våren 2013 2012-11-30 Verksamhetsplan för 2013-2015 Inledning Lärarhögskolan vid Umeå universitet har till uppgift att samordna, utveckla och kvalitetssäkra lärarutbildning och utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. Lärarhögskolan ska vara en angelägen för hela universitetet och samverka med parter inom såväl som utanför universitetet. 1 Verksamhetsplanen inleds med en analys av starka sidor, svaga sidor, möjligheter/utmaningar samt hot. Därefter presenteras Lärarhögskolan visioner, mål och strategier för utbildning, forskning, samverkan och stödverksamhet. Till verksamhetsplanen kopplas en årlig aktivitetsplan samt en riskanalys. Inledande definitioner: vision, långsiktigt idel eller önskvärt framtida tillstånd för verksamheten, mål, en beskrivning av vilka konkreta resultat som verksamheten ska uppnå. Målen ska vara mätbara, realistiska och tidsbundna, strategi, en beskrivning av hur målet ska nås, aktivitet, konkret aktivitet för att uppnå uppsatta mål (fastställs i årlig aktivitetsplan). Notering: När tillfälle ges under våren avväg noga vilka mål knutna till UmU 2020 som ska ingå. Vad kan Lärarhögskolan påverka och vad måste ligga på fakulteterna (personal, lokaler osv). Skriv en text om hur Lärarhögskolan resonerar kring detta i missiv till slutgiltig verksamhetsplan. Nulägesanalys Starka sidor: samtliga fakulteter, innefattande ett 25-tal institutioner, medverkar i Lärarhögskolans verksamhet, status för lärarutbildning är hög vid Umeå universitet och engagerade lärare medverkar i utbildningen, Umeå universitet har stora pågående satsningar på utbildningsvetenskaplig forskning vilket skapat förutsättningar för en lärarresurs som både forskar och utbildar, hållbara lärarprogram i framkant har skapats där det finns en balans mellan vetenskapliga och professionsinriktade inslag, söktrycket är stabilt för förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammet, inriktning F-3 och speciallärarprogrammet, specialpedagogprogrammet och studie- och yrkesvägledarprogrammet, utbildning på grundnivå och avancerad nivå bedrivs i nära samarbete med skolhuvudmän i regionen, studerande inom engelska och moderna språk bedriver delar av sina studier i målspråksland, forskning bedrivs i nära samarbete med regionen, Lärarhögskolan bedriver en forskarskola i utbildningsvetenskap för studerande på forskarnivå med olika utbildningsvetenskapliga inriktningar, 1 Instruktion för centrumbildningen Lärarhögskolan vid Umeå universitet, s. 4, dnr. 103-2725-11. 1

Lärarhögskolan Bilaga p 68 C Arbetsdokument för färdigställande våren 2013 2012-11-30 Lärarhögskolan arbetar aktivt med fort- och vidareutbildning (några exempel är SÄL, ULV, VAL och Lärarlyftet) men också med validering inför lärarlegitimation både regionalt och nationellt, Svaga sidor: vid universitetet finns strukturer, exempelvis krav på att forskningsmedel ska förbrukas i en viss takt, som ibland skapar svårigheter för vetenskapligt meriterad personal att både forska och undervisa/delta i kursutveckling, KANSKE HELLRE SOM UTMANING? den hittillsvarande bredd av ämnen som Umeå universitet har erbjudit studerande inom lärarprogrammen är hotad på grund av sänkt takbelopp, men också på grund av lågt söktryck till vissa ämnen/inriktningar, utbildningsutbud för studerande (studie- och yrkesvägledare, förskollärare osv) som behöver komplettera sin utbildning för att bli behöriga till forskarnivå saknas, andelen utbildning som ges med flexibla former, dvs. både via campus och nät, är låg, arbetet med att förbereda studerande inom lärarprogrammen för att verka i en digitaliserad skola är eftersatta med avseende på praktisk tillämpning, samt teoretisk och begreppslig förståelse av IT och lärande, söktrycket till ämneslärarprogrammet är lågt, särskilt för estetiska ämnen, samhällskunskap och moderna språk, svårigheter att erbjuda studiegångar i naturvetenskapliga ämnen, andelen inresande och utresande studenter är låg, andelen inresande och utresande lärare är låg, många lärmiljöer vid Umeå universitet är eftersatta, inte minst vad gäller tillgången till adekvat teknik men också vad gäller flexibilitet i jämförelse med den utrustning som erbjuds i många skolor, en samlad strategi för marknadsföring av Umeå universitets lärarutbildningar saknas, de engelska hemsidorna innehåller bristfällig information, Utmaningar/Möjligheter: att säkra återväxt av disputerade lärare som undervisar på kurser inom de program som Lärarhögskolan ansvarar för, att skapa ett väl balanserat utbildningsutbud med tydliga övergångar mellan grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå (även licentiat) som möter samhällets behov av utbildade lärare, skolors behov av fortbildning samt lärares behov av tydliga karriärvägar, att göra läraryrket till ett mer attraktivt alternativ för studenter, att utveckla ämneslärarutbildning i samiska språk inom ramen för Umeå universitets nationella ansvar, att hålla samman utbildningar inom Lärarhögskolan avseende progression och konsistens, koppling mellan utbildningsvetenskaplig kärna och ämne/inriktning men också vad gäller utveckling av en tydlig läraridentitet, att utveckla former för att förstärka utbildningarnas forskningsbas, att utveckla en systematisk struktur för att uppmuntra studenter och lärare till internationella utbyten, att i övrigt utveckla former för att förstärka utbildningarnas internationella karaktär, att utveckla former för att förstärka samverkan med skolhuvudmännen som både utvecklar utbildning och forskning inom Lärarhögskolan och bidrar till skolutveckling i regionen, 2

Lärarhögskolan Bilaga p 68 C Arbetsdokument för färdigställande våren 2013 2012-11-30 att möta skolornas utveckling vad gäller flexibla undervisningsmiljöer och tillgång till digital teknik, att på ett bättre vis än idag växla in den kompetens inom IT och lärande som finns vid Umeå universitet inom Lärarhögskolans utbildningar, att utveckla former för att förstärka samarbetet med fakulteter och institutioner inom planering, budgetarbete, marknadsföring och information, att anpassa arbetsgångar för handläggning vid kansliet inom utbildning, forskning, samverkan och verksamhetsstöd till den nya organisationsformen, att klara förestående generationsväxling vid Lärarhögskolans kansli, Hot: se även riskanalys i slutet av dokumentet: tappa adekvat kompetens, svårigheter att rekrytera adekvat kompetens, att den hittillsvarande bredd av ämnen som finns inom Umeå universitets lärarprogram går förlorad på grund av det sänkta takbeloppet, minskad studenttillströmning, att Lärarhögskolan inte lyckas nå ut med sin breda utbildningsvetenskapliga ansats. Med bred ansats menas att utbildningsvetenskaplig forskning inte bara bedrivs inom pedagogik, pedagogiskt arbete och ämnesdidaktik utan även i och i samverkan med andra ämnesområden, att professionsutbildningar behandlas av statsmakterna utifrån ett renodlat nyttoperspektiv (de ska vara så korta och effektiva som möjligt) vilket kan leda till att utveckling av generiska kompetenser, utveckling av kritiskt tänkande samt ett vetenskapligt- och professionellt förhållningssätt inte ges utrymme i tillräckligt hög utsträckning, att hög arbetsbelastning och brister i tillvaratagande av kanslipersonalens kompetens orsakad av otydliga strukturer kring arbets- och beslutsprocesser kan leda till stora arbetsmiljöproblem. 3

Lärarhögskolan Bilaga p 68 C Arbetsdokument för färdigställande våren 2013 2012-11-30 Övergripande vision Lärarhögskolans övergripande vision är att: Lärarhögskolans arbete med samordning, utveckling och kvalitetssäkring av utbildning, forskning och samverkan har hög legitimitet, fakulteter, institutioner och externa samarbetspartners är delaktiga i Lärarhögskolan verksamhet, Lärarhögskolan spelar en central roll i regionens utveckling inom utbildningsområdet. Arbetet med Lärarhögskolans visioner och mål ska utföras i nära samverkan med universitetsledning, fakulteter och institutioner. Utbildning Lärarhögskolan ansvarar för lärarutbildning, speciallärarutbildning, specialpedagogutbildning, utbildning av studie- och yrkesvägledare samt för olika former av fortbildning för verksamma lärare på grundnivå och avancerad nivå. Lärarhögskolan bedriver också en forskarskola i utbildningsvetenskap för studerande på forskarnivå inom olika utbildningsvetenskapliga ämnen vid Umeå universitet. Visioner Lärarhögskolans övergripande vision är att: studerande inom Lärarhögskolans utbildningar får en intellektuellt, professionellt och kreativt utmanande utbildning, studerande har hög anställningsbarhet efter genomgången utbildning och är väl rustade för pedagogisk verksamhet, utvecklingsarbete och forskning, utbildningar inom Lärarhögskolan har en stark internationell dimension med möjlighet till utbyten, att läsa kurser på andra språk än svenska och möjlighet att genomföra verksamhetsförlagd utbildning i ett annat land än Sverige, Lärarhögskolans utbildningar står sig mycket väl i nationella kvalitetsgranskningar och har ett högt söktryck. Mål Utarbetas våren 2013 i dialog med universitetsledningen. Exempel på mål som kan bli aktuella är: Lärarhögskolans mål beträffande Attraktivt utbildningsutbud är att: andelen sökande till Lärarhögskolans utbildningar har ökat från x till y, andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat från x procent till y procent, andelen utbildning/fortbildning som ges med flexibla former ska öka från x till y, Lärarhögskolan mål beträffande Möten med omgivande forskning och samhälle är: minst x procent av examensarbeten är externa*, minst x procent av de interna examensarbetena är knutna till pågående forskning, Lärarhögskolan har 2015 etablerat samarbete med 2-3 handledningsskolor, * definitionen för ett externt examensarbete är att uppdragsgivaren ska var extern. 4

Lärarhögskolan Bilaga p 68 C Arbetsdokument för färdigställande våren 2013 2012-11-30 Lärarhögskolans mål beträffande Internationell dimension är: andelen studerande som genomför delar av utbildningen i ett annat land än Sverige har ökat till x %, andelen inresande internationella studenter har ökat till x procent (andel av helårsstudenter som utgörs av inresande studenter) år, andelen utresande studenter har ökat till y antal år, Lärarhögskolans mål beträffande Uppföljning och kvalitetssäkring är: Lärarhögskolan har utvecklat och implementerat ett uppföljningssystem för Lärarhögskolans utbildningar med hög legitimitet. Strategier Utarbetas våren 2013 i dialog med universitetsledningen. Exempel på strategier som kan bli aktuella är: utarbeta riktlinjer för prioritering av utbildningsutbud, kartlägga fortbildningsbehov i dialog med medverkande kommuner och skolhuvudmän, utarbeta kompletterings/fortbildningspaket på avancerad nivå som ger behörighet till forskarnivå, utarbeta strukturer för att öka andelen externa examensarbeten, utarbeta strukturer för att öka andelen examensarbeten som är knutna till pågående forskning, ansök om att få etablera försöksverksamhet med handledningsskolor, utveckla utbildningsprogram/delar av utbildning/kurser där utbildningen samordnas mellan campus och nät (nätbaserade delar nyttjas gemensamt av campus- och nätstudenter), utarbeta en strategi för utlysning av medel för internationalisering och genomför utlysningar i enlighet med plan, erbjuda internationellt utbytbara kurser inom Lärarhögskolans program, erbjuda en utbildningsstrukturer (gäller program) som möjliggör internationellt utbyte under en termin eller del av en termin, formalisera samarbete med liknande utbildningar vid internationella lärosäten etablera strategiska utbytesavtal, utarbeta ett system för uppföljning och kvalitetssäkring, utarbeta bedömningskriterier för verksamhetsförlagd utbildning. 5

Lärarhögskolan Bilaga p 68 C Arbetsdokument för färdigställande våren 2013 2012-11-30 Forskning Visioner Lärarhögskolans vision är att: vid Umeå universitet bedrivs nationellt konkurrenskraftig utbildningsvetenskaplig forskning som bas för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, vid Umeå universitet finns internationellt framstående utbildningsvetenskaplig forskning som både stödjer utvecklingen av samhällets utbildningsverksamheter och påverkas av dessa verksamheters behov, utbildningsvetenskaplig forskning användas av aktörer på utbildningsarenan i strävan att utveckla undervisning och lärande, utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet är omfattande och håller hög kvalitet, forskningsansatsen är tydligt utbildningsvetenskaplig men samtidigt bred i meningen att forskning inte bara bedrivs inom pedagogik, pedagogiskt arbete och ämnesdidaktik utan i och i samverkan med andra ämnes- och intresseområden, forskningsansatsen riktas brett mot samhällets och individens tänkbara behov som relaterar till utbildning, undervisning och lärande i olika former, Mål Utarbetas våren 2013 i dialog med universitetsledningen. Exempel på mål som kan bli aktuella är: andelen erhållna externa medel till forskning med utbildningsvetenskaplig relevans hör ökat från x till y, Strategier Utarbetas våren 2013 i dialog med universitetsledningen. Exempel på strategier som kan bli aktuella är: utarbeta system för uppföljning av pågående forskningssatsningar, kartlägga utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet, utveckla verkningsfulla metoder för fördelning av forskningsresurser som leder till effektiv måluppfyllelse; exempelvis till utbildningsområden med svag vetenskaplig förankring, till starka områden, till utvecklingsområden samt till sökbara medel för individuell forskningstid, genom utlysning av medel stödja internationella publikationer, deltagande i internationella konferenser osv., säkra återväxten av kvalificerade forskare inom utbildningsvetenskap vid Umeå universitet genom fortsatta satsningar på forskarskola. 6

Lärarhögskolan Bilaga p 68 C Arbetsdokument för färdigställande våren 2013 2012-11-30 Samverkan och innovation Lärarhögskolan ska samverka med parter inom såväl som utanför universitet samt utveckla samverkan med det omgivande samhället och särskilt [...] med avnämare. 2 Visioner Lärarhögskolans övergripande vision är att: Lärarhögskolan bedriver en hållbar, organiserad och strukturerad, effektiv och ändamålsenlig samverkan, Umeå universitet betraktas som en central samarbetspartner i arbetet med att skapa tydliga karriärvägar för lärare av den omgivande regionens skolhuvudmän. Mål Utarbetas våren 2013 i dialog med universitetsledningen. Exempel på mål som kan bli aktuella är: Strategier: Utarbetas våren 2013 i dialog med universitetsledningen. Exempel på strategier som kan bli aktuella är: regelbundet föra dialog med fakultetskanslier och institutionsledningar (öka delaktighet och inflytande), kartlägga fortbildningsbehov i regionen i samarbete med kommuner och skolhuvudmän, via regionalt utvecklingscentrum fördela utvecklingsmedel till samverkansprojekt mellan skola och universitet, via Regionalt utvecklingscentrum som mötesplats fånga upp utvecklingsbehov, utveckla former för att stödja lärare/forskare i samverkansprojekt så att skolor/kommuner/myndigheter utvecklas med hjälp av kompetens från universitetet och Lärarhögskolans utbildningar utvecklas med hjälp av kompetens från skolor/kommuner/myndigheter, samverka med lärosäten nationellt och internationellt genom konkreta kvalitets- och/eller utvecklingsprojekt. 2 Instruktion för centrumbildningen Lärarhögskolan vid Umeå universitet, s. 4 och6, dnr. 103-2725-11. 7

Lärarhögskolan Bilaga p 68 C Arbetsdokument för färdigställande våren 2013 2012-11-30 Verksamhetsstöd Visioner och strategier Lärarhögskolans vision är att: vara en attraktiv arbetsplats för nuvarande och presumtiva medarbetare, all personal vid kansliet ska kunna och vilja bidra med sin fulla kapacitet och verka för att utveckla och förverkliga Lärarhögskolans visioner och mål, Lärarhögskolans kansli utgör ett kvalitativt och adekvat stöd för ledning och beredande organ inom Lärarhögskolan, arbete med verksamhetsplanering, budget, marknadsföring och information bedrivs i nära samverkan med fakulteter och institutioner. tillhandahålla ett mycket väl fungerande tekniskt och administrativt stöd till den verksamhet som bedrivs av Lärarhögskolan, ha en kommunikationsplan som är väl förankrad och välkänd på fakulteter och institutioner. Mål Utarbetas våren 2013 i dialog med universitetsledningen. Exempel på mål som kan bli aktuella är: NMI ska stiga från x till y, Strategier Utarbetas våren 2013 i dialog med universitetsledningen. Exempel på strategier som kan bli aktuella är: utarbeta tydliga arbetsgångar för beredning av ärenden, synkronisera budget- och planeringsprocesser med fakulteter och institutioner, utveckla väl fungerade tekniskt-administrativa system för informationsöverföring kring planering och budget inom såväl den egna verksamheten som mellan Lärarhögskolan och fakulteter/institutioner, utveckla en informations- och kommunikationsplan, utveckla en marknadsföringsplan i dialog med fakulteter. 8

Lärarhögskolan Bilaga p 68 D 2012-12-07 Synpunkter framkomna i remissomgång Ett preliminärt förslag till verksamhetsplan för Lärarhögskolan 2013-2015 har hösten 2012 gått på remiss till samtliga fakulteter/institutioner. Flertalet av de inkomna synpunkterna som redovisas i detta dokument har inarbetats i förslaget. Ett par större förslag till förändringar och/eller tillägg som förutsätter behandling och vidare diskussion i beredningsorganisation våren 2013 återfinns nedan under rubriken Helhetsgrepp kring IT och lärande i lärarprogrammen. Vid RUC:s ledningsstämma 2012-11-23 framkom ett antal utvecklingsområden avseende den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Även dessa återfinns i detta dokument under rubriken Utvecklingsområden avseende den verksamhetsförlagda utbildningen. Helhetsgrepp kring IT och lärande i lärarprogrammen Synpunkter från Institutionen för pedagogik: En synpunkt som vi avslutningsvis vill föra fram är att verksamhetsplanen saknar en genomtänkt strategi för hur IT bör användas i undervisningsinslag men även hur stödstrukturer ska se ut och fungera för samtliga utbildningsprogram inom Lärarhögskolan. Synpunkter från Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap: Vi vill lyfta fram att vi saknar ett helhetsgrepp om IT och Lärande i lärarutbildningens verksamhetsplan. IT:s roll för lärande måste beskrivas utifrån en förståelse för vilken påverkan IT har på skolan, lärarutbildningen och samhället i stort. För det första vill vi understryka att vi samtycker till det som formulerats under rubriken Svaga sidor som pekar på eftersatta lärmiljöer, men vill samtidigt poängtera att eftersattheten inte enbart rör den tekniska aspekten. Vi saknar formuleringar där även brister i lärarutbildningens program och kursutbud med avseende på IT och lärande beaktas. Lärarstuderande vid Umeå universitet behöver få kunskap om och arbeta mot de förväntade studieresultat som svarar mot de mål i examensordningen som fokuserar IT och lärande: - att visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna Detta saknas i nuvarande utbildningsstruktur då studerande generellt inte bereds möjlighet att i tillräcklig omfattning uppnå praktiska färdigheter med god teoretisk och begreppslig förankring inom fältet IT och lärande. NOTERAT I ETT ANNAT DOKUMENT Vi föreslår därför ytterligare en punkt under rubriken Svaga sidor:

Lärarhögskolan Bilaga p 68 D 2012-12-07 Arbetet med att förbereda lärarstudenterna att verka i en digitaliserad skola är eftersatta med avseende på praktisk tillämpning, samt teoretisk och begreppslig förståelse av IT och lärande. För det andra ställer vi oss positiva till att lärarutbildningen lyfter fram IT och lärande liksom målet att bättre förbereda lärarstuderande för att vara verksamma i en allt mer digitaliserad skola. Även här vill vi poängtera att de färdigheter som studenterna behöver inte enbart rör den tekniska aspekten, och vi föreslår därför en breddning och fördjupning av målbeskrivningen: att utifrån ett förändrat läraruppdrag som är kopplat till digital kompetens möta digitaliseringen av skolan både med avseende på praktisk och teoretisk tillämpning samt att kunna relatera den tekniska utvecklingen till samhällsutvecklingen. För det tredje ställer vi oss också positiva till målet att lärarutbildningen i högre grad växlar in den kompetens inom IT och lärande som finns inom UMU. Det finns därför ett behov av att initiera samverkan mellan de miljöer inom UMU som bedriver forskning inom IT och lärande samt att använda dessa kompetenser i undervisningen. Vi menar att lärarutbildningen bör inta en ledande ställning i denna utveckling. Förslag till lärarutbildningens aktivitetsplan för att uppnå målbeskrivningar inom den andra och tredje punkten Att uppdra till de institutioner som bedriver forskning inom IT och lärande att skapa och erbjuda en kurs och/eller moment för samtliga lärarstudenter som möjliggör att lärarstuderande vid Umeå universitet uppnår målen i enlighet med examensordningens direktiv att: visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna. De förväntade studieresultaten bör utformas så att lärarstudenterna förbereds att vara verksamma i en digitaliserad skola inte enbart med avseende på teknisk färdighet utan i synnerhet med avseende på teoretisering och begreppslig problematisering om undervisning, innehåll och teknik. Den påverkan IT har på skolan, lärarutbildningen och samhället i stort måste också behandlas. Utvecklingsområden avseende den verksamhetsförlagda utbildningen framkomna vid RUC:s ledningsstämma: - stora utvecklingsbehov finns vad gäller kommunikation och tydlighet mellan universitet, handledare och student (tidig information till handledare om utbildningen och vad som förväntas av dem och av studenten, FSR osv, utbildning för handledare, bedömningsunderlag, hur bedömningsunderlaget ska tolkas och användas). Från studenthåll framfördes också att det är viktigt att studenter får veta vilken universitetslärare som besöker dem samt hur bedömning och examination sker. Det är även viktigt att informerahandledare om vad verksamhetsförlagd utbildning innebär så att studenter inte utnyttjas som gratis arbetskraft. Det behöver även tydliggöras till vem studenten kan vända sig vid problem. Ytterligare utvecklingsområden är; förättra studenters introduktion vid skulla, möjlighet att träffa rektor, övrig personal,

Lärarhögskolan Bilaga p 68 D 2012-12-07 - bättre framförhållning vid placeringar, - relationen mellan teori och praktik, hur kan teori integreras bättre under verksamhetsförlagd utbildning och praktik i universitetsutbildning, - utveckla bedömning och examination, alla studenter ska få besök vid längre VFU. Institutionen för pedagogik Här kommer pedagogiska institutionens synpunkter och reflektioner på förslaget på Verksamhetsplan 2013-2015. Jag och Jörgen From har läst och vi har sammanfattat våra reflektioner i nedanstående punkter. Sid 2. Det fristående kursutbudet för lärare och studie- och yrkesvägledare som behöver komplettera sin behörighet på avancerad nivå till forskarnivå är bristfälligt. Oklart vad som menas? Fristående kurser i vad? Vad menas med forskarnivå? Vilka ämnen avses? Sid 3. Hög arbetsbelastning och brister i tillvaratagande av kanslipersonalens kompetens orsakad av otydliga strukturer kring arbets- och beslutsprocesser kan leda till stora arbetsmiljöproblem. Bra att detta uppmärksammas (otydliga strukturer och beslutsprocesser). Detta hänger samman med den vision om verksamhetsstöd som skrivs fram på sidan 8 om att LH ska tillhandahålla ett väl fungerande tekniskt och administrativt stöd samt att arbetet med verksamhetsplanering, budget, etc. ska bedrivas i nära samarbete med fakulteter och institutioner. En synpunkt som vi avslutningsvis vill föra fram är att verksamhetsplanen saknar en genomtänkt strategi för hur IT bör användas i undervisningsinslag men även hur stödstrukturer ska se ut och fungera för samtliga utbildningsprogram inom Lärarhögskolan. Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Vi ser det som positivt att få möjlighet att ta del av och påverka Lärarhögskolans arbete med vision och mål för verksamhet 2013-2015. Vi vill inledningsvis peka på att Specialpedagogutbildningen har tappats bort både under nulägesanalysens rubrik starka sidor punkt fem (s 1) där stabilt söktryck berörs och även på sidan fyra under rubriken Utbildning där Lärarhögskolans ansvar räknas upp. Till stora delar stödjer vi för övrigt den text som formulerats i verksamhetsplanen samtidigt som vi vill aktualisera och förtydliga frågan om IT i Lärarhögskolans ansvarsområde där vi också ger förslag till åtgärder. Vi vill lyfta fram att vi saknar ett helhetsgrepp om IT och Lärande i lärarutbildningens verksamhetsplan. IT:s roll för lärande måste beskrivas utifrån en förståelse för vilken påverkan IT har på skolan, lärarutbildningen och samhället i stort.

Lärarhögskolan Bilaga p 68 D 2012-12-07 För det första vill vi understryka att vi samtycker till det som formulerats under rubriken Svaga sidor som pekar på eftersatta lärmiljöer, men vill samtidigt poängtera att eftersattheten inte enbart rör den tekniska aspekten. Vi saknar formuleringar där även brister i lärarutbildningens program och kursutbud med avseende på IT och lärande beaktas. Lärarstuderande vid Umeå universitet behöver få kunskap om och arbeta mot de förväntade studieresultat som svarar mot de mål i examensordningen som fokuserar IT och lärande: - att visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna Detta saknas i nuvarande utbildningsstruktur då studerande generellt inte bereds möjlighet att i tillräcklig omfattning uppnå praktiska färdigheter med god teoretisk och begreppslig förankring inom fältet IT och lärande. Vi föreslår därför ytterligare en punkt under rubriken Svaga sidor: Arbetet med att förbereda lärarstudenterna att verka i en digitaliserad skola är eftersatta med avseende på praktisk tillämpning, samt teoretisk och begreppslig förståelse av IT och lärande. För det andra ställer vi oss positiva till att lärarutbildningen lyfter fram IT och lärande liksom målet att bättre förbereda lärarstuderande för att vara verksamma i en allt mer digitaliserad skola. Även här vill vi poängtera att de färdigheter som studenterna behöver inte enbart rör den tekniska aspekten, och vi föreslår därför en breddning och fördjupning av målbeskrivningen: att utifrån ett förändrat läraruppdrag som är kopplat till digital kompetens möta digitaliseringen av skolan både med avseende på praktisk och teoretisk tillämpning samt att kunna relatera den tekniska utvecklingen till samhällsutvecklingen För det tredje ställer vi oss också positiva till målet att lärarutbildningen i högre grad växlar in den kompetens inom IT och lärande som finns inom UMU. Det finns därför ett behov av att initiera samverkan mellan de miljöer inom UMU som bedriver forskning inom IT och lärande samt att använda dessa kompetenser i undervisningen. Vi menar att lärarutbildningen bör inta en ledande ställning i denna utveckling. Förslag till lärarutbildningens aktivitetsplan för att uppnå målbeskrivningar inom den andra och tredje punkten Att uppdra till de institutioner som bedriver forskning inom IT och lärande att skapa och erbjuda en kurs och/eller moment för samtliga lärarstudenter som möjliggör att lärarstuderande vid Umeå universitet uppnår målen i enlighet med examensordningens direktiv att: visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna.

Lärarhögskolan Bilaga p 68 D 2012-12-07 De förväntade studieresultaten bör utformas så att lärarstudenterna förbereds att vara verksamma i en digitaliserad skola inte enbart med avseende på teknisk färdighet utan i synnerhet med avseende på teoretisering och begreppslig problematisering om undervisning, innehåll och teknik. Den påverkan IT har på skolan, lärarutbildningen och samhället i stort måste också behandlas. Gunnar Schedin Tillämpad utbildningsvetenskap Institutioner för språkstudier Synpunkter på formuleringar, markeringar av en del oklarheter osv. här även inkommit från Institutionen för språkstudier. Dessa har inarbetats i sin helhet. Maila maria.lofgren@adm.umu.se för att få ta del av dessa synpunkter som har gjorts direkt i remissdokumentet. Institutionen för estetiska ämnen Sid 2: söktrycket till ämneslärarprogrammet är lågt, särskilt för estetiska ämnen, samhällskunskap och språk, få lärare utbildas inom naturvetenskap och teknik, inom vissa ämnen finns en diskrepans mellan skolämne och universitetsämne, Vi undrar varför det står att söktrycket är lågt i estetiska ämnen, samhällskunskap och språk men att få lärare utbildas inom naturvetenskap och teknik. Varför är formuleringen annorlunda när det gäller naturvetenskap och teknik? Är det inte lågt söktryck även där? Eller finns det en annan orsak till att det utbildas få lärare i dessa ämnen och i så fall vad beror det på? När det gäller den tredje punkten undrar vi vilka ämnen det gäller. Är det inte bra med en viss skillnad mellan skolämne och universitetsämne. När blir den skillnaden så stor att det blir ett problem? Sid 3: Lärarhögskolan lyckas inte nå ut med sin breda utbildningsvetenskapliga ansats, Vi skulle önska att man preciserade lite mer vad som åsyftas här. I övrigt tyckte vi att det var ok. Saco-S Hej!

Lärarhögskolan Bilaga p 68 D 2012-12-07 Saco-S har läst Lärarhögskolans förslag till VP och har inga särskilda synpunkter, förutom följande observationer: - Ambitionen att kurser skulle ges ( köpas ) av institutioner med högst kompetens inom området ser man inte. - Det korta programmet vår chans att utbilda t ex fysiklärare! borde utvecklas för det nya lärarprogrammet, och ges inom nästa treårsperiod. Synpunkter framkomna vid Lärarhögskolans styrelse 2012-10-30 frågan om det överhuvudtaget är möjligt att fastställa en verksamhetsplan diskuterades. Förslag till fortsatt beredning a) avvakta universitetsstyrelsens beslut, b) ta tillbaka frågan i ledningsgruppen 12/11 för att resonera över olika alternativ. Ett alternativ kan vara att VU tas i juni 2013 men att en aktivitetsplan för första halvåret 2013 ändå passerar styrelsen med förslag till några aktiviteter (som inte är kopplade till de UmU-2020 målen. Ytterligare ett alternativ kan vara att en verksamhetsplan utan mål kopplade till UMU tas och en därtill följande aktivitetsplan för januari-juli 2013. I juni tas en fullständig verksamhetsplan med aktivitsplan. Därutöver framkom följande synpunkter: utbildningsdelen innehåller för många mål, rensa, lägg till ett mål om att andelen fortbildning som ges med flexibla former bör öka, definiera inledningsvis vad som menas med vision, mål och strategi/aktivitet. Anpassa texten efter detta (ta exempelvis bort rubriken strategi från mål). Mål ska vara uppföljningsbara. Under utbildningsdelen finns vissa mål som egentligen är aktiviteter, när tillfälle ges under våren avväg noga vilka mål knutna till UmU 2020 som ska ingå. Vad kan Lärarhögskolan påverka och vad ska ligga på fakulteterna. Skriv en text om hur vi resonerar kring detta (vad vi inte kan påverka/av olika anledningar inte är relevant för oss: personal, lokaler, söktryck mm), tydliggör i en text varför vissa svagheter inte kan mötas med mål (IT-utrustning, lokaler, personal osv), till varje mål ska finnas en aktivitet, under HOT kan det framgå tilläggas att kompetens inom IKT och lärande riskerar att försvinna från Umeå universitet.

Lärarhögskolan Bilaga p 68 D 2012-12-07

Umeå universitet, 901 87 Umeå Institutionen för matematik och matematisk statistik www.umu.se Remissvar 2012-11-14 Sid 1 (3) Till: Maria Löfgren, Lärarhögskolan Remissvar angående Lärarhögskolans verksamhetsplan 2013-2015 Institutionen för matematik och matematisk statistik har tagit del av förslaget till verksamhetsplan för perioden 2013-2015. Vi lämnar följande synpunkter på förslaget. Gällande Lärarhögskolans övergripande vision Vad avses i andra punkten. Ordet medverkande innebär att man är delaktig eller lägger man in mer i begreppet delaktig. I slutet av stycket föreslår vi formuleringen arbetet med Lärarhögskolans visioner och mål ska utföras Gällande Nulägesanalys Under sista punkten på första sidan nämns ett antal speciella fortbildningssatsningar (ULV, VAL, SÄL och Lärarlyftet) men detta skall endast ses som ett par exempel. Fort- och vidareutbildning görs på en mängd andra sätt än dessa. Man kan fundera på om den första punkten under Svaga sidor snarare skall ses som en Utmaning. Strukturen är inte något som Lärarhögskolan skapat, inte heller Umeå universitet, utan något som finns nationellt inom akademin. Även en del av den andra punkten borde ses som en utmaning istället för en svag sida. Takbeloppet är en yttre faktor som vi måste förhålla oss till, inte en svaghet hos oss själva. Det är oklart vad som avses med tredje punkten under Svaga sidor. Vad betyder komplettera sin behörighet på avancerad nivå till forskarnivå? Menar man möjligheten att komplettera sin lärarutbildning med kurser på avancerad nivå för att nå den särskilda behörigheten för en eventuell forskarutbildning? I punkten om eftersatta lärmiljöer bör det framgå att inte alla lärmiljöer är eftersatta. Punkten antyder att alla lärmiljöer är eftersatta, vilket inte är fallet. En punkt som inte nämns men som kan ses som en svag sida är att vi har problem med att få till vettiga studiegångar för studenter som är intresserade av naturvetenskapliga ämnen. Ekonomin styr våra möjligheter till kursutbud och samläsning är ett måste. Skulle vårt kursutbud vara format som mer traditionella 30hp-block på tre terminer skulle det säkert vara betydligt lättare att hitta kurser som skulle kunna erbjudas inom ramen för ett Lärarprogram. Kurserna skulle då kunna samläsas av studenter på Lärarprogrammet, andra program inom området och fristående kursstudenter. Det är oklart vad som avses med återväxt inom Lärarhögskolans samtliga program under avsnittet Utmaningar/möjligheter. Handlar det om att säkerställa att disputerade lärare undervisar på kurser inom de program som Lärarhögskolan ansvarar för?

Umeå universitet, 901 87 Umeå Institutionen för matematik och matematisk statistik www.umu.se Remissvar 2012-11-14 Sid 2 (3) En utmaning som vi ser är också att göra läraryrket till ett mer attraktivt alternativ för studenter (särskilt för lärarprogram som vänder sig till de senare skolåren, åk 7-9 och Gy). En ytterligare utmaning är att skapa en Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Det gäller såväl innehåll som förkunskaper och distributionsformer. Som Hot nämner man svårigheter att rekrytera adekvat kompetens. Frågan är till vad man vill rekrytera och om det är inom alla områden. Ett hot i detta sammanhang är också att tappa relevant kompetens. Gällande Utbildning, Forskning, Samverkan och innovation samt Verksamhetsstöd När det gäller texten som är kopplad till visioner och mål vore det önskvärt att man gjorde en genomgång av samtliga mål. I dagsläget är en del mål skrivna så att det är en aktivitet och inte ett mål ( utlysa medel för att stimulera lärarutbyten, i samarbete med skolhuvudmän kartlägga fortbildningsbehov i regionen, utarbeta tydliga arbetsgångar för beredning av ärenden ). Emellanåt är målen också skrivna som en kombination av mål och aktivitet ( genom våra beställningar säkerställa att såväl vetenskaplig ). När det mål som innehåller procentsatser är det viktig att man presenterar nuläget. Siffran i sig säger för lite om man inte vet var vi befinner oss idag. Några kvantitativa mål är både mätbara och angelägna (exempelvis att öka andelen examina eller inresande studenter), men frågan är hur användbar en specifik siffra är i sammanhanget. Går den att använda på ett meningsfullt vis i den dagliga verksamheten när tidsperspektivet är så kort som tre år? Under utbildning, första målet, anser vi att det bör stå delar av en utbildning och att man i det här sammanhanget också bör nämna fortbildningsinsatser i form av mindre enheter (kurser), inte bara utbildningsprogram. Under den sista delen av mål för utbildning saknas något i underrubriken beträffande möten med omgivande forsknings och samhälle. De två kommande underrubrikerna (Internationell dimension och Uppföljning och kvalitetssäkring) är inte heller skrivna på samma sätt. Bör man det? Under avsnittet om Forskning, första målet, står det att målet är att Umeå universitet bedriver nationellt konkurrenskraftig utbildningsvetenskaplig forskning. Punkten antyder att vi inte har det idag, kan det stämma? Det är oklart vad som avses med andra målet. Vad innebär det att utveckla verkningsfulla metoder för fördelning av forskningsresurser som leder till effektiv måluppfyllelse. Vilka mål är det som man skall nå på ett effektivt sätt? Här listas dessutom ett antal principer för att fördela resurser. Varför listas just dessa och finns det någon prioriteringsordning?

Umeå universitet, 901 87 Umeå Institutionen för matematik och matematisk statistik www.umu.se Remissvar 2012-11-14 Sid 3 (3) Sista punkten handlar om att säkra återväxten. Forskarskolan är starten på detta men finns det sedan ingen satsning på lärartjänster inom området stannar det vid att vi utbildar doktorer. Vi skulle gärna se en aktivitet eller ett mål där man undersöker vilka utbildningar som potentiella studenter på lärarutbildningen vill ha. Exempelvis vad som efterfrågas när det gäller KPU. För institutionen för matematik och matematisk statistik Catarina Rudälv, studierektor Robert Johansson, prefekt

Förslag på fördelning av medel för forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området Föreliggande förslag på fördelning av forskningsmedel utgår från Lärarhögskolan vid Umeå universitets principer för kvalitetsbaserad resursfördelning, där sökandes meriter rangordnas utifrån kriterierna vetenskapliga publikationer och förmåga att erhålla externa medel. Dessa kvalitetskriterier har för varje sökande poängsatts och evalueras i förhållande till andel forskning i tjänsten. I detta skede har inte hänsyn tagits till sökandes forskningsplan. Anslag beviljas endast till forskningsplan med utbildningsvetenskaplig inriktning. Tabellen nedan är en sammanställning av samtliga sökandes meriter. Uträkningen av poäng har gjorts med hjälp av en särskilt framtagen beräkningsmall. Enligt utlysningstexten skall fem av anslagen gå till sökande som undervisat inom lärarutbildningens grundutbildning i en omfattning av minst 15 procent under de senaste tre åren. Om sökande har sådan bakgrund har detta markerats med ja (grönt) i en av de sista kolumnerna i tabellen. Fördelning av forskningsmedel föreslås gå till de fem överst rankade sökande i tabellen (gulmarkerade) och till de fem överst rankade sökande som undervisat inom lärarutbildningens grundutbildning minst 15 procent de senaste tre åren (gulmarkerade). Vid lika totalpoäng rangordnas sökande i 2:a hand efter publikationspoäng. Vid lika totalpoäng och även lika poäng på publikationer rangordnas sökande efter kvalitén på forskningsplan. Återstående anslag från utlysta 5.000 000 kr fördelas till påföljande sökande i rangordningen. 1

Person Institution Publikationer Sum m a poäng per person Publikationer Summa poäng Ev aluerad efter % forskning i bemanning Bet y g Publikationer - bet y gspoä n g Ext erna medel 2008-2012 Bet y g Ext erna medel - bet y gspoä n g Summa bet y gspoä n g Un d lä ru t b m inst 15 % 2010-2012 Sökt a medel, tkr Försla g tilldelning a v fomedel, tkr Wiberg Marie Statistik Naturvetenskapernas 110 159,5 10 50 2 592 8 40 90 Nej 500 500 Palm Torulf och m atem atikens didaktik 107 125,62 8 40 4 452 9 45 85 Nej 500 500 Rönnberg Linda Statsv etenskap 74 97,4 7 35 4 7 20 10 50 85 Nej 500 500 Nyroos Mikaela Tilläm pad utbildningsv etenskap 72 102,46 8 40 2 291 8 40 80 Nej 500 500 Ljuslinder Karin Kultur och m Naturv ediev etenskapernas etenskaper 65 103,87 8 40 1 094 6 30 70 Nej 480,5 480,5 Popov Oleg och m atem atikens didaktik 28 48,9 5 25 3 060 9 45 70 Ja 500 500 Kalman Hildur Socialt Naturvetenskapernas arbete 98 153,7 9 45 429 4 20 65 Nej 500 19,5 Bergqvist Ewa och m atem atikens didaktik 70 99,3 7 35 703 5 25 60 Ja 350 350 Lindgren Joakim Pedagogik 60 85,7 3 7 35 7 20 5 25 60 Nej 500 Karlsson Sjögren Åsa Historia Naturv etenskapernas 56 62,5 6 30 1 117 6 30 60 Nej 500 Winberg Mikael och m atem atikens didaktik 19 28,9 3 15 3 301 9 45 60 Nej 500 Eliasson Inger Pedagogik 60 101,8 7 35 266 4 20 55 Nej 285 Gu Limin Pedagogik 38 64,7 6 30 450 5 25 55 Ja 500 500 Rolfsman Ewa Tilläm pad utbildningsv etenskap 42 63,84 6 30 612 5 25 55 Nej 500 Leffler Eva Pedagogik 37 62,5 6 30 371 4 20 50 Nej 300 Bergqvist Tomas Tilläm pad utbildningsv etenskap 48 7 6,8 6 30 217 3 15 45 Ja 500 500 Isaksson Joakim Socialt arbete 34 51,7 5 25 307 4 20 45 Nej 500 Löfgren Kent Pedagogik Naturv etenskapernas 26 44,20 4 20 624 5 25 45 Nej 500 Bodin Madelen och m atem atikens didaktik 24 34,9 4 20 268 4 20 40 Nej 47 5 Ahnlund Petra Socialt arbete 14 20,8 2 10 460 5 25 35 Nej 500 Marner Anders Estetiska äm nen 0 0,00 0 0 7 80 6 30 30 Ja 500 500 Örtegren Hans Estetiska äm nen 0 0,0 0 0 7 80 6 30 30 Ja 500 150 Edström Charlotta Tilläm pad utbildningsv etenskap 12 20,3 2 10 202 3 15 25 Ja 500 Lindblom Lars Filosofi 24 36,00 4 20 0 0 0 20 Nej 500 Landström Inger Estetiska äm nen 18 28,4 3 15 0 0 0 15 Ja 500 Näsström Gunilla Pedagogik 16 26,7 8 3 15 0 0 0 15 Ja 495 Styrke Britt-Marie Historiska stu dier 24 31,0 3 15 0 0 0 15 Ja 500 Bergström Peter Tilläm pad utbildningsv etenskap 0 0,0 0 0 177 3 15 15 Ja 500 Mårell-Olsson Eva Tilläm pad utbildningsv etenskap 18 22,10 2 10 19 0 0 10 Ja 500 Bek Anders Pedagogik 12 13,9 2 10 0 0 0 10 Nej 500 Lindqvist Anna Estetiska äm nen 12 18,7 2 2 10 0 0 0 10 Ja 500 Skåreus Ev a Estetiska äm nen 0 0,0 0 0 0 0 0 0 Nej 500 Median 46,6 Median 440 5 000 Beredningsprocess I beredningsprocessen har inga kompletteringar begärts in, eller beaktas om sådana inkommit. Däremot har vissa förtydligande begärts in, vilka redogörs för nedan. Ansökningstexten fastslog: För sent inkommen ansökan eller ansökan med ofullständiga uppgifter beaktas ej. Kompletteringar efter sista ansökningsdatum är inte möjliga. Lärarhögskolan begär ej heller in kompletteringar på ofullständiga ansökningar som inkommit innan sista ansökningsdag. 2

Ej beaktade ansökningar Sammanlagt inkom 38 ansökningar. Två av dessa var från en och samma sökande, varför endast en räknades. Forskningsplanerna för fem sökande bedömdes inte som utbildningsvetenskapligt relevanta (enligt definition av utbildningsvetenskapligt område i ansökningstexten). Ansökningar som inte beaktades var från följande sökande: Andersson Katarina, socialt arbete Grill Kalle, filosofi Heith Anne, litteraturvetenskap och nordiska språk Hörnell Agneta, kostevetenskap Lindström Peter, historia Ställningstaganden vid bedömning av publikationer Ansökningstexten fastslog: Här bedöms din publiceringsprofil under de senaste fem åren (2008, 2009, 2010, 2011, 2012). Ange publikation med fullständig information om t ex förlagsort, tryckår etc. i enlighet med Harvard referenssystem. Kryssa sedan för om den är internationell och/eller peerreviewgranskad. För Vetenskaplig monografi, Vetenskaplig tidskrift och Vetenskaplig antologi ska du också fylla i vilken nivå den är placerad på. Förteckning över nivåplacering, nivå 1 eller 2, finns i Norska listan eller Danska listan. Alla uppgifter skall kunna återfinnas i publiceringsdatabasen och publikationen ska vara utgiven (godkänns ej: accepted, forthcoming, in press, in print eller konferensbidrag som endast distribuerats under en konferens). Den sammantagna poängsumman av dina åberopade publikationer kommer att evalueras i relation till din forskningstid enligt bemanningsplan. Beredningsgruppen har godkänt respektive underkänt publikationer så som följer: I de fall där sökande ej har skrivit fullständig information om publikationen har denna ej beaktats. I de fall där sökande skrivit in publikation och ej angett nivåplacering enligt norska eller danska listan där så krävts har denna ej beaktats. Debattinlägg, nyhetsbrev, populärvetenskapliga inlägg och dylikt har ej räknats. Publikation på svenska har ej räknats som internationell (avdrag 2 poäng enligt poängberäkningsmodellen). I de fall sökande skrivit in publikation som in press har det ej räknats. I de fall sökande skrivit in publikation som Introductory notes under vetenskaplig tidskrift (listad och nivåplacerad) har det ej räknats. Publikationer publicerade före 2008 har ej räknats. Sökande som skrivit in konferenspublikation och där ej någon utgivning dvs. publikation framgått (alt. hittats vid kontroll) har den ej räknats. 3

Stickprov har gjorts i varje ansökan för att kontrollera giltigheten i angivna publikationer även där ansökan tillsynes varit komplett. Vid osäkerhet om angiven referens har giltigheten kontrollerats. Ställningstaganden vid avhandling som vetenskaplig monografi I de fall där sökande refererar till sin monografiavhandling under rubriken Vetenskaplig monografi har detta beaktats även om den inte finns med i norska eller danska listan och getts 12 poäng. Sammanläggningsavhandlingar (dvs. kappan) har ej räknats som vetenskaplig monografi. Erhållna medel forskningsmedel från externa forskningsfinansiärer Ansökningstexten fastslog: Erhållna forskningsmedel från externa forskningsfinansiärer: Här bedöms din förmåga att dra in externa medel. Alla former av extern finansiering beaktas: från vetenskapsråd, kommun, banker, etc. Externa medel skall vara tydligt kopplade till en individ, vilket innebär att externa medel som faller ut till en enhet/institution utan tydligt ansökningsförfarande ej kan tillgodoräknas. Ange tidsperiod för erhållna anslag och belopp (uträknat utifrån principerna nedan) för de senaste fem åren (2008, 2009, 2010, 2011, 2012). Notera att du ska skriva den tidsperiod som angivits i forskningsansökan och inte den tid när du nyttjar medlen. Forskningsmedel som erhållits internt (dvs. från Umeå universitet) godkänns ej. Beredningsgruppen har godkänt respektive underkänt erhållna forskningsmedel så som följer: I de fall där sökande redogör för en informell arbetsordning som inte överensstämmer med forskningsansökans kontrakt och angett summa därefter har denna summa ej beaktats. Endast den person som de facto står som huvudsökande i en forskningsansökan har räknats som huvudsökande. I de fall där ansökan har åberopat forskningsmedel som distribuerats från Umeå universitet, som t ex Kempemedel, har denna summa ej beaktats. Uppgifter om externa medel som avser konferenser, nätverkande, expertmedverkande och annat som inte avser konkret forskningstid har ej beaktats. Förtydligande har begärts av sökande när namn på sökande (huvudsökande, ensamsökande, medsökande) ej framgått, då summan framstått som orimlig/otydlig eller inte överensstämmer med uppgifter som andra sökande angett eller vad som framgår i t ex VR:s projektdatabas. 4

Anställning och bemanning (forskningstid och undervisningstid). Ansökningstexten fastslog: Här redovisar du din bemanning under åren 2008-2012. Om du varit tjänstledig/sjukskriven/föräldraledig anger du hur stor andel forskningstid du skulle ha haft under den perioden satt i relation till din sammantagna tjänstgöringsgrad. Beredningsgruppen har begärt förtydligande av tid så som följer: Förtydligande har begärts in då % forskningstid och/eller undervisningstid som sökande anger ej framgått, då summan framstått som orimlig/otydlig (t ex om doktorand angett 0 % forskningstid) eller inte överensstämt med varandra (summan överstiger 100 %). Avslutande kommentar Inga förtydliganden av sökandes publikationer har begärts in då anvisningarna i ansökan tydligt beskrivit vilka uppgifter som skall anges. Samma motivering finns bakom krav på att ange nivåplacering. Utlysnings- och ansökningstexterna lämnar inget utrymme för tolkning eller missuppfattning av dessa krav. I de fall sökande endast lämnat uppgifter om publikation/-er i kommentarfältet har dessa publikationer inte inplacerats under någon publikationstyp. Beredningsgruppen har heller inte gjort någon bedömning av publikationens nivå om denna inte har angivits, eftersom sökande har uppmanats att söka den informationen på hemsidan för den norska respektive danska listan, vilka anger olika typer av publikationers nivåplacering och publikationskanal. Eftersom andelen forskningstid varit avgörande för uträkningen av poäng har förtydligande begärts in för uppgifter om forsknings- respektive undervisningstid då sökandes uppgifter inte enkelt kunnat kontrolleras. Förtydligande av uppgifter om forskningsmedel har begärts in då uppgifterna har varit svåra att kontrollera, samt att anvisningar och exempel i utlysningstexten lämnat visst utrymme för tolkning. 5

Intern Delegationsordning för Lärarhögskolan vid Umeå universitet Kompletterar Delegationsordning för Lärarhögskolan vid Umeå universitet (Dnr: UmU 100-2700-11). Lärarhögskolans styrelses beslut 2012-02-08 Dnr: 1