Jag är alldeles uppfylld av att sitta här på Blå Stället och minnas tillbaka

Relevanta dokument
INFÖR TEATERBESÖKET. skådespelarna blir. Av Ann-Christine Magnusson Illustration Johanna Oranen

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

>>VERKLIGHETENS FOLK HEJ! >>URPREMIÄR 11 FEB, LILLA SCENEN. En elak komedi»det är inte sexigt att ha det för bra. Det blir ingen bra konst av det«

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

KULTURVERKSTAN. LIA 2 rapport av Lasse Persson i KV 03 som haft praktikplats på Unga FolkTeatern

Lars Rylander. GALLERIROND våren 2005

Lärarmaterial. Resan hem av Bodil Malmberg. VästmanlandsTeater

mysteriet Torsten Bengtsson

INFÖR TEATERBESÖKET. Av Ann-Christine Magnusson Foto Martin Skoog

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

VERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE!

DRÖMMAR OCH MINNESLUCKOR EN SAGA

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

LÄRARHANDLEDNING. Diskussionsfrågorna är förslag till ämnen, förmodligen har eleverna även andra frågor att ta upp efter föreställningen.

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008

Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011

Tunadalskyrkan e tref Dom 6:1-16, Jag är med dig

Martin Widmark Helena Willis

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN TROLLKARLEN FRÅN OZ

Projektet Skriv Till

Läsnyckel. Mingla och Errol av Åsa Storck. Copyright Bokförlaget Hegas

Lässtrategier för att avkoda och förstå texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)

MIN VÄN JOHAN HATAR KULTUR. En föreläsning av Robert Lillhonga

Verksamhetsberättelse. Teater SAT

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 3 Det vardagliga vansinnet. En berättelse från Skellefteå

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

> > ENSAM BLA N D A N D R A. Foto: Micke Sandström

081901Brida.ORIG.indd

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN

HANDLEDNINGSMATERIAL UPPSALA>>>> STADSTEATER FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA BRÖDERNA LEJONHJÄRTA. Foto: Micke Sandström

Kapitel 1 I planet. Jag har varit flygrädd hela mitt liv. Men min mormor blev sjuk,

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

MIN VÄN JOHAN HATAR KULTUR. En föreläsning av Robert Lillhonga. Är kultur viktigt, är kultur för alla och varför provocerar kultur?

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Musikteater Unna EN BIT AV MIG EN LÄRARHANDLEDNING. av Anna Holmlin-Nilsson. Formgivning av Johan Theodorsson

MIN VÄN JOHAN HATAR KULTUR. En föreläsning av Robert Lillhonga

Sammanfattning första delen av Fucking Åmål

Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning

Varma hälsningar, Susanna Källgren och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare.

Producenten Administratör eller konstnär?

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!


Rune Larsson VÅR HEMBYGD. Kolbäcks Folkets Park

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören

5 Maj i Säveskolans Aula

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

MAR TIN JONOLS Art nr MARTIN JONOLS

galaxens bästa Operaverkstad

Ja jag la bort den sa mamma. Den ligger i mitt rum sa mamma. Kan du vara kvar i luren? En liten stund sa mamma. Men pappa är ju borta i en månad och

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

Skål för Åmål. Expressen Fredag förfestade med skådisarna i höstens film

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av Daniel Goldmann

SORG Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Catrin Ankh

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

Vilka tycker du är de bästa valen?

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

ROMEO OCH J THIS IS VÄSTERNORRLAND. Lärarhandledning. En munter skröna om vårt län

Lauras läppar. Av Malin Axelsson

En som jag vet stod Cornelis mycket nära var hans polare Rolf Fridholm. Därför är det okej med denna bok tycker Jack Vreeswijk

Ryska revolutions-föreställningen till Göteborg. Tolv föreställningar!

SKRIVÖVNINGAR NAMN... Psst... du får gärna fylla i med lite färg inte bara här, utan på alla övningssidor!

Kort sagt det handlar om livet.

Marcus bröt nacken blev tvillingpappa 11 april 2015

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Handledning för pedagoger

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Farlig midsommar uppgifter och diskussionsfrågor

KULTURFESTIVALEN 2013

Jonathan Lehtonen DEREALISATION

Det handlar om kärlek

SILENT BOOKS PÅ RYDAHOLMS SKOLA och RYDAHOLMS BIBLIOTEK Rydaholm, Värnamo / KREATIVT KAOS I RYDAHOLM

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Lärarmaterial. Himladrumlar. en roadmovie ovan molnen

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka.

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Välkomna till Teater Eksem! Kontaktuppgifter. Om det här materialet

Varför är jag inte normal!?

INSPIRATIONSMATERIAL. - Ungdomar

Den magiska dörren. By Liam Holmström Svanold

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Filmen slutar med att solot på julkonserten ställs i - alla i kören sjunger istället verserna tillsammans.

Tretton livsöden möts på ett torg i Göteborg. Av Christofer Bocker

Välkommen till framtidens Nybro!

Skribahjälpisens tänka på!

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå

Transkript:

Jag är alldeles uppfylld av att sitta här på Blå Stället och minnas tillbaka Sven Wollter inledde Blå Ställets 30-årsjubileum. Text och bild: Dan Greider Informatör Blå Stället Det blev en kväll med allvar, nostalgi och skratt inför ett fullsatt Kulturcafé. Dessutom en fascinerande saga om teaterengagemang, idealism och optimism. Första gången Sven Wollter anlände till Angered och platsen där Blå Stället nu ligger, möttes han av en jättelik byggarbetsplats. - Det fanns bara cementgrunder, några enstaka pelare. Inget hus, inga rum. En oförglömlig bild! Ingenting var färdigt. Det var en plats som vi kunde fylla med våra egna drömmar, vår fantasi och vår lust! Året var 1978 och ett gäng röda, radikala teatermänniskor från Stadsteatern hade just, under stort hysch hysch beslutat sig för att bilda en fri teatergrupp. Mats Johansson, chef på Stadsteatern bad dem stanna kvar och lovade samtidigt att de skulle få fria händer att utforma sin egen teater i Angered. Gruppen accepterade och fick därigenom en ekonomisk trygghet. Sven Wollter inledde jubileumsveckan på Blå Stället. Vad fick dem att bryta med den traditionella och trygga institutionsteatern då? Sven Wollter, berättar om den starka drivkraften att söka nya utmaningar och ett behov både på det personliga och det konstnärliga planet - av att få möta en helt ny publik. Dessutom fick de stöd i 1974-års kulturutredning där det betonades att kulturen skulle göras tillgänglig för alla. Samtidigt stod en strid i Göteborg om det skulle byggas ett nytt operahus. Men även här fick de stöd av bland andra Sören Mannheimer (s) som ansåg det viktigare att satsa på kulturen i förorten. Som om inte det räckte hade Sven Wollter 1977 turnerat landet runt med Tältprojektet, musikrörelsens skildring av arbetarrörelsens historia. Efter det var det också omöjligt att återvända till en fast institution.

Angered valdes inte av en slump. En utredning hade tillsats och gruppen åkte runt och studerade olika platser för att se var vi helst ville rota oss. De fastnade för Angered därför att det var en stadsdel som var stadd i våldsam utveckling. Angered var tänkt att bli en autonom stad med 150 000 invånare. Allt skulle finnas där. Och naturligtvis måste där finnas en teater också! Ekonomin var tryggad. Men vilka lokaler skulle de spela i då? I väntan på att Kulturhuset skulle byggas beslöt de sig, våren 1978, för att spela i ett ambulerande tält som tog in cirka 350 personer. Den första pjäsen de spelade var Dario Fos Vi betalar inte, vi betalar inte. - Det är den absolut roligaste pjäs jag någonsin spelat!, skrockar Sven Wollter. De hade premiär i Hammarkullen. Sedan flyttade de runt och spelade i Gårdsten, Hjällbo och Lövgärdet. (Många i publiken såg pjäsen visar en handuppräckning. Någon hade till och med suttit i Sven Wollters knä för att det var så fullsatt.) Gruppen, med bland andra Viveka Seldahl, Kerstin Tidelius och Leo Cullborg, bestod av omkring tjugo personer inklusive tekniker. Det fanns ingen chef, ingen hierarkisk organisation. De hade ingen egen regissör men det fanns de som var mer intresserade av att regissera. Sven Wollter och Ingrid- Blidberg (som var producent på Angereds Teater ända fram till 1989 och som bistod Sven Wollter med minnesbilder denna kväll) hade det ekonomiska ansvaret och så småningom bildades en ledningsgrupp som kallades Draget. Namnet kom sig av att ledningsgruppen såg sig, inte som härskare, utan tjänare. De skulle vara som åsnor som drar lasset. Ledningsgruppen hade inte bestämmanderätt utan skulle förbereda möten med faktainsamling, pappersadministration etc. Pjäsen blev en stor succé och de spelade hela våren och hösten 1979. - Vi var väldigt idealistiska! berättar Sven Wollter. Framgångarna vi fick berodde på den demokratiska och fria organisationen helt utan chefer. Sven Wollter berättar några anekdoter från föreställningen Vi betalar inte, vi betalar inte. Parallellt spelade han, under en period, in en TV-serie byggd på en av Selma Lagerlöfs romaner. När schemat krockade en kväll, sa han bestämt ifrån till TV-inspelningen, då han inte skulle hinna till Angered i tid. TV-teamet löste det hela med att hyra en helikopter. Han klev in i helikoptern och landade i Lövgärdet i god tid till föreställningen. En annan gång blev Wollters motspelare i Vi betalar inte... Kerstin Tidelius sjuk i äggstocksinflammation. Det var utsålt och det värsta en skådespelare vet är att ställa in. Men hur skulle det lösas? De visste att samma pjäs var ute på turné i landet och hade en spelning inte så långt därifrån. Maria Hörnelius spelade Kerstin Tidelius roll och Sven Wollter ringde upp henne i Västerås (?) och väste upphetsat i luren: - Ta inte av dig scenkläderna!

Ingrid Blidberg, producent till 1989 på Angereds Teater, Birte NIederhaus, moderator och Sven Wollter. Han förklarade omständigheterna och frågade om hon kunde ta sig till Göteborg fortast möjligt. - Jag kommer, sa Maria Hörnelius och kastade sig in i en taxi. - Kom ihåg, betonar han, det här var före mobiltelefonernas tid. När jag väl lagt på luren var hon onåbar. Vi kunde inte veta någonting om hon skulle komma i tid eller inte. Ensemblen underhöll publiken med Kålle och Ada-vitsar under tiden. Något försenad dök Maria Hörnelius upp. Hon blev förskräckt när hon såg scenen. Allt var spegelvänt mot hennes föreställning! - Men vilka repliker har ni strukit då? frågade hon för att kunna förbereda sig något. (Manuset ändras alltid från uppsättning till uppsättning). - Finns ingen tid att gå igenom! blev svaret. Och pjäsen genomfördes naturligtvis under publikens jubel. - Detta var teaterns essens! utbrister Sven Wollter upphetsat. Vi nådde kärnan! Vi var som narrar i den ursprungligaste av teatrar. Ingenting var säkert. Vad som helst kunde hända. Det var fantastiskt! I april 1979 stod Blå Stället färdigt. (Namnet, får jag reda på i efterhand, myntades av Per-Olof Isacsson, som vann en pristävling. Det byggde naturligtvis på husets blå färg och var samtidigt en ordvits med Blåstället som alternativ eller till och med Blås-Stället.) Teatern flyttade in i det som var menat att bli Angeredsgymnasiets aula men eftersom gymnasiebygget dröjde etablerade de sig där. Vi ska ha en vän i varje portgång! löd parollen. Den bästa marknadsföringen är när människor pratar med varandra. De gjorde folket i omgivningen delaktiga i teatern. Bland annat bildades en sångkör där alla fick vara med. Det var närvaroplikt på träffarna, för att visa att detta togs på allvar. Man umgicks också nära med personalen på Blå Stället. Dessutom ordnades nyårsvakor och julaftnar för de som inte hade någon egen familj. Första pjäsen i den nybyggda teatern blev I lust och nöd. Gruppen hade haft gott om tid i väntan på att Blå Stället skulle färdigställas. Under tiden intervjuade de folk om deras liv.

De knackade dörr, fikade, pratade och samlade berättelser. - Det här har jag aldrig berättat för någon förut! var en ofta återkommande kommentar. Många ville ha kontakt. De besökte skolor, caféträffar, bostadsföreningar, styrelsesammanträden. En röst menade att de var för utåtriktade. Koncentrera er på konsten! De försökte även komma in och spela på företag och alla nappade utom ett: SKF, där en viss Göran Johansson var chef för Metallklubben. Han vägrade att släppa in dem. - Han ville inte ha något med Angereds Teater att göra! Han hatade oss! Men överallt annars var de välkomna. De gjorde även nedslag på spårvagnen. 8:an gick även på den tiden och ibland stormade de in med fiol och dragspel och sjöng och spelade. Det var viktigt att ta emot publiken, att möta dem när de kom till teatern. Skådespelarna brukade dyka upp i foajén i lite andra roller. Det skapade en gemenskap som gjorde att folk kände sig mindre rädda. Den andra pjäsen var Det Goda Landet i regi av Sven Wollter och med bland andra Viveka Seldahl och Leo Cullborg i rollerna. Det var en pjäs om integration och segregation. Pjäsen började i det som numera är Kulturum på Blå Stället, där de hade hyrt in en fotoutställning från det gamla landet, fortsatte sedan i Blå Gången som blev till flygterminal och avslutades inne på teatern. De bjöd in invandrarorganisationer och olika föreningar och gav dem en timme efter pjäsen med plats för mat och samtal. Blir konsten lidande av att spela politisk teater? Sven Wollter hävdar att all teater är politisk. Även en amerikansk såpa på TV. Den för fram värderingar om hur vi ska leva våra liv, handla och tänka. Är inte det politik? Däremot erkänner han att propagandistisk teater har en tendens att bli sämre konstnärligt sett. Han erinrar sig föreställningen Cabaré Blåsväder som ett exempel. Det var alltid utsålt. I Det Goda Landet fanns det en självklar anledning för invandrargrupper att komma. Andra gånger fanns inte samma givna publik. En pjäs som Galileis liv tyckte många var svår men biljettrycket var Sven Wollter läser slutmonologen ur Bertold Brechts Galileis liv.

ändå enormt och de fick rädda undan biljetter till Angeredsborna. 1983 blev sista året i Angered. Det hade varit fem fantastiska år. Det var också ett tufft beslut att sluta. Även om det hade varit ett jobbigt sista år. Avgörande blev den så kallade Manifeststriden i Göteborg. En strid mellan olika grupperingar om teaterns inriktning. Radikaliseringen av teatern gillades inte, enligt Sven Wollter. - Det var en bra idé men på grund av att stans politiker och GP var emot (plus en del intriger, lägger han till) förlorade vi kampen. Stadsteaterchefen Mats Johansson avgick. - Vi ryckte teatern ur etablissemangets händer, säger Sven Wollter. Det gillades inte Lusten försvann och delar av Angereds Teater och Peter Oscarsson drog vidare för att bygga upp en ny folkteater i Gävle. Dan Greider Informatör Blå Stället Sista dagen, i bilen på väg till Angereds Teater, drabbades Sven Wollter av en våldsam gråtattack. En enorm sorg över att sluta. - Det var som att ta farväl av sitt eget barn. Det var den värsta dagen i mitt liv. Det fanns så mycket hjärta här. Och så roligt vi hade! Sven Wollter avslutar med att läsa slutmonologen ur Bertold Brechts Galileis liv. En monolog som betytt mycket för honom som skådespelare. En kvinna i publiken berättar, att hon sett den i Montevideo och även såg den när den spelades i Angered. Hon var nyss invandrad från Uruguay och förstod inte så mycket av orden. Men pjäsen gjorde sådant intryck att hon direkt kände samhörighet med den svenska kulturen. - Jag är alldeles uppfylld av att sitta på Blå Stället och minnas. Men jag längtar inte tillbaka. Allt förändras och jag bär Blå Stället med mig. Sven Wollter är nu fullt upptagen med att spela I väntan på Godot på Stadsteatern i Göteborg. Jag hade velat fråga honom hur det kändes att återvända dit men tiden är slut och många vill säga ett ord till honom. Jag inser, att vi hade kunnat fylla en hel dag med Sven Wollter, hans berättelser och de känslor han väcker med historier från en tid då vänstervindarna blåste starka över Sverige.