Hypertyreos Hög ämnesomsättning
Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska Institutet/Södersjukhuset, Stockholm Med. Dr. Jan Calissendorff, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Docent Stig Valdemarsson, Skånes Universitetssjukhus/Lund Docent Anders Isaksson, Klinisk Kemi Laboratoriemedicin/Skåne Senaste uppdatering oktober 2017 2
Hypertyreos Vid hypertyreos bildar sköldkörteln för mycket hormon, vilket medför ökad ämnesomsättning. Giftstruma är en äldre folklig benämning på för hög ämnesomsättning orsakad av ökad hormonbildning i sköldkörteln. 3
Vad är hypertyreos? Sköldkörteln sitter framtill på halsen, strax nedanför struphuvudet. Sköldkörteln bildar hormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3), som båda innehåller jod. Tyroxin omvandlas i kroppen till trijodtyronin, som är det mest verksamma hormonet. Sköldkörtelns hormoner reglerar energiförbrukningen i kroppens celler. Hypertyreos innebär att sköldkörteln bildar och frisätter för mycket hormon. Den ökade tillgången till hormon vid hypertyreos leder till en ökad energiförbrukning i kroppen. Detta kallas också hög ämnesomsättning. Om sköldkörteln är förstorad kallas detta för struma och om körteln både är förstorad och bildar för mycket hormon benämns detta giftstruma. Vid hypertyreos är struma vanligt. Vem får hypertyreos? I Sverige insjuknar årligen omkring 2700 personer i hypertyreos. Sjukdomen förekommer i alla åldrar men är ovanlig hos barn. Hypertyreos är vanligare hos kvinnor än hos män. 4
Fyra vanliga orsaker till hypertyreos Det finns ett antal olika sjukdomar i sköldkörteln som var och en på sitt sätt kan orsaka hög ämnesomsättning. De vanligaste är: 1. Graves sjukdom, även kallad Basedows sjukdom. Hela sköldkörteln är överaktiv och ibland även jämt förstorad p.g.a. stimulering av speciella antikroppar från kroppens eget immunsystem, s.k. autoimmun reaktion. 2. Toxisk multinodös struma, även benämnd toxisk knölstruma. I sköldkörteln har det bildats godartade knölar som gör att sköldkörteln blivit både förstorad och knölig. Vid toxisk knölstruma bildar en eller flera av dessa knölar mer hormon än vad som normalt behövs. Denna förändring sker oftast gradvis, vilket med tiden leder till för hög ämnesomsättning hos en del patienter med knölstruma. Dock inte alla. I bl.a. dessa fall med gradvis förändring av hormonbildningen kan man med dagens känsliga metoder för hormonanalys även påvisa en lindrig ökning av hormonbildningen, s.k. subklinisk hypertyreos. 5
3. Vid hormonproducerande godartad knöl i sköldkörteln, s.k. autonomnt adenom, finns en enstaka knöl i körteln som är överaktiv och bildar mer hormon än som behövs, medan övriga friska delar av sköldkörteln är inaktiva. 4. En inflammation i sköldkörteln, s.k. tyreoidit, kan också orsaka att för mycket hormon läcker ut ur körteln så att ämnesomsättningen övergående blir för hög. I dessa fall kan en spontan förbättring förväntas. Det är viktigt att utesluta detta tillstånd innan man tar ställning till behandling. Vid tyreoidit som orsak till hög ämnesomsättning är oftast symtomlindrande behandling tillräcklig. 6
Vad händer i kroppen vid hypertyreos? När sköldkörteln bildar för mycket hormon ökar ämnesomsättningen onormalt och kroppen går på högvarv. Alla organ i kroppen kan påverkas, vilket kan leda till många olika symtom. Vanliga symtom vid hög ämnesomsättning är: Viktnedgång, ofta trots god aptit Svettningar och värmekänsla, patienten vill gärna ha sval miljö Hjärtklappning, pulsen stiger, hjärtslagen känns hårda Oregelbunden hjärtrytm, s.k. förmaksflimmer, kan uppkomma Skakningar och darrningar som kan kännas i hela kroppen, men är mest typiskt i händerna Irritabilitet, oro, sömnsvårigheter Trötthet Muskelsvaghet Snabb tarmpassage, oftare behov att gå på toaletten Menstruationsrubbningar, t ex kortvarig blödning Bensvullnad Hos äldre är symtomen oftast inte lika tydliga och därför svårare att känna igen. 7
Följande tecken kan höra ihop med hög ämnesomsättning hos äldre patienter: Abnorm trötthet Viktnedgång Nervositet Oro Hjärtsvikt och oregelbunden hjärtrytm (förmaksflimmer) Hur ställs diagnosen? Symtomen på hypertyreos är ofta typiska och diagnosen kan ställas vid en vanlig läkarundersökning som också omfattar blodprov för hormonanalys. För att säkrare skilja mellan olika sjukdomar som orsak till hypertyreos görs ibland en speciell undersökning av sköldkörteln, s.k. scintigrafi. Man tillför då via en injektion i blodet en radioaktiv substans, teknetium, som tas upp i hormonproducerande delar av sköldkörteln. Med en särskild kamera kan man registrera var det radioaktiva ämnet tagits upp och få en bild av sköldkörteln. 8
Ibland undersöks också hur snabbt sköldkörteln tar upp och omsätter jod, s.k. jodupptagsmätning eller spårjodprov. Båda undersökningarna, scintigrafi och spårjodprov, behövs som förberedelse om man vill behandla med radioaktivt jod. Scintigrafi kan också användas för att säkrare skilja övergående inflammation från övriga orsaker till hypertyreos. Hur behandlas hypertyreos? Behandlingen syftar till att återställa normal halt av sköldkörtelhormon i blodet varvid symtomen försvinner. När läkaren har fastställt orsaken till patientens förhöjda ämnesomsättning bestäms behandlingen i samråd med patienten. Vid val av behandling tas hänsyn till vad det är för sjukdom i sköldkörteln som orsakar att patienten har hypertyreos. 9
Tre behandlingsmetoder: Tabletter, s.k. tyreostatika, som hämmar sköldkörtelns hormonbildning. De har effekt vid alla former av hypertyreos men används i första hand vid hypertyreos p.g.a. Graves sjukdom, då behandling ges under 1 2 år. Radiojodbehandling. Efter förberedande undersökningar med scintigrafi och spårjodprov (se Hur ställs diagnosen?) får patienten dricka en vattenlösning med en radioaktiv form av jod, som tas upp i sköldkörteln och där avger strålning som endast påverkar själva sköldkörteln och medför att hormonbildningen successivt avtar. Radiojodbehandling har använts i många år och anses riskfri, men leder ofta på sikt till en för svag egen hormonbildning så att ersättningsbehandling med sköldkörtelhormon blir nödvändig. Radiojod lämpar sig bäst vid toxisk knölstruma och autonomt adenom men kan även användas vid Graves sjukdom. Även om stråldosen är låg kan man ibland behöva ta hänsyn till personer i omgivningen, framförallt så att gravida och barn inte exponeras, eftersom foster och barn är betydligt känsligare för strålning än vuxna. Råd om detta lämnas i samband 10
med behandlingen. Detta innebär också att radiojodbehandling inte ges till gravida, ammande eller till mindre barn. Operation, där man tar bort hela eller delar av sköldkörteln varvid hormonproduktionen minskar eller helt elimineras. Operation väljs ofta hos patienter med stor sköldkörtel och alltid om man misstänker eller har tecken på samtidig tumör i sköldkörteln. Det kan dock användas vid alla former av hypertyreos efter individuell bedömning. Innan operation behöver den ökade hormonproduktionen regleras med tabletter (tyreostatika). Om hela eller största delen av sköldkörteln tagits bort behövs ersättning med sköldkörtelhormon. Alla dessa behandlingsformer är effektiva och väl beprövade. Symtomlindrande medicinering Oberoende av vilken behandling man valt kan symtomlindrande medicinering mot hjärtklappning och darrningar med tabletter ( betablockerare såsom propranolol, metoprolol) behövas de första veckorna. Denna behandling är ofta tillräcklig om den förhöjda ämnes- 11
omsättningen orsakats av en övergående inflammation (s.k. tyreoidit). Efter behandling Det är vanligt att den egna produktionen av sköldkörtelhormon blir för låg efter behandling av hypertyreos. Patienten behöver då tillskott av hormon. Detta ges i form av tabletter som innehåller tyroxin, vilket är identiskt med det hormon sköldkörteln normalt bildar. När ämnesomsättningen blivit normal Många patienter är trötta en tid efter behandlingen trots att hormonnivåerna blivit normala. Viktnedgången, som ofta är framträdande vid hypertyreos, försvinner hos de flesta patienter när ämnesomsättningen börjar normaliseras. Det finns istället en risk för att man tar igen med råge och vissa patienter får bekymmer med övervikt. Det finns därför skäl att vara försiktig med kosthållningen när ämnesomsättningen börjar bli normaliserad. Det är tillrådligt att vara försiktig med motion när ämnesomsättningen är hög men när hormonnivåerna blivit normala kan man börja motionera igen. 12
Många upplever ett ökat håravfall månaderna efter det att ämnesomsättningen blivit normal. Detta är övergående och hårväxten återkommer på normalt sätt igen. Menstruationsstörningar normaliseras ofta tidigt efter det att ämnesomsättningen har normaliserats. Hos några patienter kan sjukdomen återkomma och kräva ny behandling. Detta är vanligast efter behandling med enbart tabletter (tyreostatika), men förekommer även efter operation och radiojodbehandling. Man kan få symtom på låg ämnesomsättning lång tid efter behandling för hypertyreos, vanligast efter radiojod, men även efter till synes framgångsrik tablettbehandling. Patienten behöver då tillskott med tyroxin. Detta kan inträffa efter många år av symtomfrihet. Patienten behöver därför kontroller och läkarkontakt livet ut, särskilt viktigt efter radiojodbehandling. 13
Några viktiga punkter Tyreostatikabehandling (som är vanligast vid behandling av Graves sjukdom) kan ge biverkningar. En allvarlig men ovanlig biverkan är påverkan på kroppens förmåga att bilda vita blodkroppar. Saknas tillräcklig mängd vita blodkroppar ökar känsligheten för infektioner. Du bör därför utan dröjsmål kontakta läkare (akutmottagning/jourcentral) om du behandlas med tyreostatika och får halsont, feber eller andra tecken på infektion. Rådgör med din läkare även vid andra symtom som du misstänker kan ha samband med den behandling du får. Kvinnor som insjuknar i hög ämnesomsättning ska undvika graviditet tills de är färdigbehandlade. 14
Hur går det på längre sikt? Att drabbas av hög ämnesomsättning medför ofta påfrestningar både för patient, familj och omgivning. Även om det i ibland kan ta tid blir man i de allra flesta fall helt återställd. 15
Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 SOLNA Tel 08-731 28 00 www.takeda.se SE/ESP/03160001a okt-17