Årsredovisning 2016 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
SAMMANFATTNING... 4 REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL OCH FOKUSOMRÅDEN... 6 Framtidstro inom hälso- och sjukvården... 6 En attraktivare arbetsgivare... 8 VERKSAMHETEN... 10 Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål 2016... 10 Vårdöverenskommelsen... 10 Vårdgaranti och tillgänglighet... 12 Prestationer... 18 Beläggning... 24 Patientsäkerhetsarbetet... 26 Mänskliga rättigheter och jämlik vård... 30 Folkhälsa... 30 Verksamhetens miljöarbete... 31 Systematiskt förbättringsarbete... 34 PERSONAL... 36 Chefsförutsättningar... 36 Sjukfrånvaro... 36 Personalvolym och personalstruktur och personalkostnadsanalys... 38 Bemanningsföretag... 41 FORSKNING, UTVECKLING, UTBILDNING OCH INNOVATION (FOUUI)... 42 Gothia Forum... 42 Innovationsplattformen... 43 Utvärderingsenheten... 43 Utbildningsenheten... 43 EKONOMI... 45 Ekonomiskt resultat... 45 2 (67)
Intäktsutveckling... 48 Kostnadsutveckling... 50 Åtgärder vid ekonomisk obalans... 54 Eget kapital... 54 Investeringar... 54 Bokslutsdokument och noter... 57 TILLKOMMANDE RAPPORTERING... 62 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen... 62 Verksamhetens säkerhetsarbete... 63 Uppföljning av intern kontroll under 2016... 65 Särskild återrapportering enligt beslut i regionfullmäktige... 66 Bilagor 1. Uppföljning av regionfullmäktiges prioriterade mål och fokusområden 2. Vårdöverenskommelsen 3. Prestationsredovisning 4. Ledtider akutmottagningarna 3 (67)
Sammanfattning Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har upplevt ännu ett år av stor efterfrågan av vård inom samtliga verksamheter. Vårdproduktionen under året ligger på 2,4 % över budgeterad nivå men 0,7 % under förra årets nivå. Även besöken till sjukhusens akutmottagningar har varit fler än föregående år, i genomsnitt har 557 personer per dag sökt akutsjukvård i år vilket är en ökning med 2,7 % jämfört med föregående år. Under 2016 hade sjukhuset 134 färre genomsnittligt disponibla vårdplatser jämfört med förra året. De stängda vårdplatserna berodde både på planerade åtgärder och på kompetensförsörjningsproblem. Sjukhuset arbetar aktivt med en övergång från sluten till avancerad öppenvård. Detta innebär att ett ökande antal patienter erbjuds avancerade behandlingar inom barnmedicin, neurologi, onkologi och reumatologi inom öppenvården. Nya vårdformer som exempelvis hemmonitorering av pacemakers, mätning och justering av behandling inom diabetessjukvården har ökat med 26 %. SU fortsätter införandet av värdebaserad vård (VBV), som är ett strategiskt ramverk för sjukvård. Totalt har 27 patientgrupper startat med VBV och ett utvecklingsarbete pågår med framtagande av ett styrkort med mätbara utfalls- och processmått. Uppföljningsdata visar på tydliga förbättringar. I maj togs de första patienterna emot i det nya Bild- och Interventionscentrum (BoIC), som är en av Västra Götalandsregionens (VGR) största satsningar någonsin. Vid slutet av 2017 beräknas allt vara installerat och klart. Västra Götalandsregionen har genom SU totalt nio rikssjukvårdstillstånd. Under året erhöll man förnyade tillstånd för hjärt- lever- och lungtransplantation och ett förnyat tillstånd för viss kraniofacial kirurgi. Året har präglats av en hög forskningsaktivitet. I samråd med Sahlgrenska akademin bedrivs ett arbete för att stärka framför allt yngre forskares möjligheter att kombinera klinisk tjänstgöring med forskningsaktivitet. Gothia Forums, inklusive Sahlgrenska biobanks, verksamheter har fortsatt att expandera med ökad verksamhet riktad mot primärvården och en nyöppnad prövningsenhet på barnsjukhuset. Den under 2015 bildade innovationsplattformen har etablerat verksamhet och fick under hösten 2016 i uppdrag att administrera och förvalta Västra Götalandsregionens nybildade innovationsfond. Ett aktivt arbete med kompetensförsörjningsprocessen har under året bidragit till att organisationen på ett strukturerat sätt har kunnat identifiera kompetensförsörjningsbehov och utifrån dessa behov initierat åtgärder. En harmonisering med budgetprocessen har gjorts för att de planerade åtgärderna på ett tydligare sätt ska prioriteras och planeras efter sjukhusets ekonomiska ramar. Arbete med att utforma och implementera karriärutvecklingsmodeller för olika yrkesgrupper har pågått under året. Modellerna tydliggör möjligheten för medarbetaren att utvecklas i sitt yrke. Sjukhusets arbete med workshifting har också intensifierats, bland annat med framtagande av verktyg för att på ett enkelt sätt möjliggöra för verksamheterna att arbeta med idéer kring workshifting. 4 (67)
Sjukhuset har under året på många olika sätt arbetat med att förbättra chefers förutsättningar, bland annat genom anpassning av antalet underställda medarbetare, aktivt arbetat med ledningsgruppsutveckling samt deltagit i regiongemensamt chefskandidatprogram. En översyn av chefsstruktur pågår inom sjukhuset för anpassning till normtal. Ett flertal verksamheter har fått godkännande till att pröva ett femte chefsled och ett antal verksamheter har beslutat att dela enheter eller att pröva gemensamt chefskap. Sjukhuset redovisar ett resultat om -74 mnkr (-122 mnkr för 2015), en avvikelse mot budget om +1 mnkr. Den s.k. takkonstruktionen i ersättningen till sjukhuset innebär att överproduktionen om 2,4 % inte ersätts. Vid en uppskattad marginalkostnad om 50 % motsvarar överproduktionen 159 mnkr i produktionskostnader som SU inte fått ersättning för. Under 2016 har ett verksamhetsövergripande åtgärdsprogram genomförts där besparingar har lett till ett resultat i nivå med budget. Kostnadsutvecklingstakten för året uppgick till 4,2 % vilket var 2,5 procentenheter lägre än föregående år. Kostnaderna för köpt vård och läkemedel överskred budget med väsentliga belopp. Detta motverkades delvis av ökade intäkter. De totala investeringsutgifterna för 2016 uppgick till 1 244 mnkr, varav utrustningsinvesteringar om 504 mnkr. De största investeringarna avser utgifter i projekten regionalt Bild- och Interventionscentrum (BoIC) på Sahlgrenska sjukhuset, R-huset på Mölndals sjukhus och Nya Barnsjukhuset på Östra sjukhuset. De omfattande byggnationerna de kommande åren kommer att innebära stora utmaningar både resursmässigt och ekonomiskt. SU arbetar med utgångspunkt från värdegrunden, medvetet och aktivt för att nå ökad måluppfyllelse i såväl de långsiktiga målen i utvecklingsplanen som i regionfullmäktiges prioriterade mål. En ökande patienttillströmning, att klara verksamhetens uppdrag då kompetensförsörjningen är i ett svårt läge och kraftigt ökande kostnader för läkemedel och köpt vård har lett till att SU står inför stora utmaningar de kommande åren. Utifrån de förutsättningar som sjukhuset fått i 2017 års vårdöverenskommelse samt genom det s.k. brutna taket finns förutsättningar att förbättra tillgängligheten. Organisationsschema Sahlgrenska Universitetssjukhuset med områdesindelning. 5 (67)
Regionfullmäktiges prioriterade mål och fokusområden Nedan följer en kortfattad redogörelse av arbetet med prioriterade mål och fokusområden med exempel på aktiviteter för högre måluppfyllelse. Se bilaga 1 för en mer detaljerad redovisning. Framtidstro inom hälso- och sjukvården Prioriterade mål Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Regionala och nationella ekonomiska satsningar har omsatts i pågående och planerade satsningar inom SU-psykiatrin för patienter med bl.a. EIPS/självskada, Schizofreni, ADHD/Autism, Ätstörning. SU har genomfört utbildningar enligt nationella riktlinjer. Ett stort arbete för att höja säkerheten har gjorts under året som t.ex. allmän inpasseringskontroll på Rättspsykiatriska avdelningen. SU har under året arbetat med att förfina samarbetet mellan remittenter, kontaktpunkten och de psykiatriska verksamheterna inom sjukhuset. M.fl. aktiviteter. Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Ett av sjukhusets prioriterade mål är ökat värde för patienten som tillsammans med värdegrunden utgör drivkraften och det målmedvetna arbetet med att stärka patientens ställning inom hälsooch sjukvård. Allt fler förbättringsarbeten drivs tillsammans med patienter och närstående och deras synpunkter och erfarenheter ligger till grund för det systematiska lärandet och utformningen av vården. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Alla verksamheter rapporterar till nationella kvalitetsregister och har uppföljning av sina resultat (intern kontroll). Målet är förankrat i verksamheterna och de verksamheter som har avvikande resultat analyserar och tar fram åtgärdsplanen för att förbättra resultaten. Ett antal indikatorer följs upp regelbunden i kvartalen genom regional controlling. Fokusområden Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin status: pågår Tillgängligheten inom BUP är ansträngd. Enheterna håller inte vårdgarantin vilket dels beror på ökat antal inkommande remisser och dels på rekryteringsproblematiken som gör att enheterna är underbemannade. De flesta enheter har svårt att hålla vårdgarantin i steg ett (30 dagar), vilket avser första besök. Exempel på åtgärder: Ökning av antalet besök per vecka per behandlare Pågående arbete med regelbunden uppföljning av måltal Pågående arbete med effektiviseringar, t.ex. snabbspår och produktionsplanering M.fl. aktiviteter. Genomföra den regionala psykiatriplanen status: pågår SU menar att majoriteten av åtgärderna i den regionala planen kräver regional samordning. Ansvariga inom varje kvalitetsregister har valt ut ett antal måltal och mått som följs. SUs 6 (67)
vuxenpsykiatriska verksamheter ska innan 2018 års utgång ha nått målen i alla delar. Se bilaga 1 för redovisning av måltal och nuläge. Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa status: pågår Avtalsförslag om samarbete mellan SU och primärvård finns ute för remiss. Samverkansmöten mellan SU, primärvård och kommun genomförs. Samordningsförbunden deltar. Utbildningsinsatser planeras, ett samarbete mellan SU och primärvård M.fl. aktiviteter. Uppfylla vårdgarantin status: pågår Kontinuerligt arbete med att effektivisera vårdprocesserna Stort fokus under året på workshifting Fysioterapeuter träffar patienter som står i kö inför ryggkirurgi och arbetssättet har kunnat korta köer. Aktivt arbete med produktionsplanering för att t.ex. effektivisera resursutnyttjande av lokaler och medicinsk tekniskutrustning. Ambulanssjukvården identifierar patienter vars behov kan tillgodoses av omsorgsinsats för att undvika inläggning. Verksamheter erbjuder extra mottagningar M.fl. aktiviteter. Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården status: pågår Tvärprofessionella utbildningar Inom området med psykisk hälsa har det personcentrerade arbetssättet anpassats utifrån patienternas behov En mottagning har startats för patienter med flera olika riskfaktorer inom hjärt-kärlsjukdom där personcentrerat arbetssätt tillsammans med prevention är i fokus. Andel patienter som har dokumenterad vårdplan har ökat Patienternas upplevelse av delaktighet har ökat vid de avdelningar som kommit längst M.fl. aktiviteter och mätetal. Förbättra akutvårdkedjan status: pågår Ökat bemanning med ett nytt team på vardagar samt en akutläkarlinje på helger Ledningsläkare på plats vardagar kl. 9-17 Omfattande arbete med direktinläggningar pågår Förbättringsarbete kring akut röntgen bedrivs M.fl. aktiviteter och mätetal. Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner status: pågår Sjukhusövergripande rutin för fall prevention Utbildningsinsatser för kontaktläkare av Infektionsverktyget för att minska vårdrelaterade infektioner Regionala Strama har tillsammans med SU Strama genomfört utbildningar med fokus på vanliga infektioner Förekomst av trycksår mäts och arbete med att förebygga och behandla pågår Arbete med en aktiv avvikelsehantering pågår M.fl. aktiviteter och mätetal. 7 (67)
Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning status: pågår Vård- och läkemedelsberättelse, aktiviteter pågår men förbättringar behövs Mätning av andel olämpliga läkemedel till äldre Kvalitetsrevision Rationell antibiotikaförskrivning M.fl. aktiviteter och mätetal. Skapa ett sammanhållet vårdsystem status: pågår Mobila team, ett samarbete mellan sjukhus och stadsdelar i kommunen Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH, samarbetsprojekt mellan sjukhus och Göteborgs kommun som även Mölndals kommun ska ansluta sig till Omsorgskoordinatorer på akutmottagningarna Geriatrik- och palliativkonsulter på sjukhusen M.fl. aktiviteter. En attraktivare arbetsgivare Prioriterade mål Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Ett aktivt arbete med kompetensförsörjningsprocessen har under året bidragit till att organisationen på ett strukturerat sätt har kunnat identifiera kompetensförsörjningsbehov och utifrån dessa behov initierat åtgärder. Arbete med att utforma och implementera karriärutvecklingsmodeller för olika yrkesgrupper har pågått under året. Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Arbetet med att minska sjukfrånvaron följer den övergripande handlingsplanen med åtgärder som tagits fram i linje med Västra Götalandsregionens (VGR) styrdokument. Sjukhuset har arbetat med hälsofrämjande, förebyggande och återskapande åtgärder. Fokusområden Satsa på ledarskap status: pågår Assessment center och regiongemensamt chefskandidatprogram Introduktionsprogram för nya chefer Chefsstöd Ledningsgruppsutveckling Anpassning till normtal Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt status: pågår Införande av specifika åtgärder från framtidens vårdavdelning, t.ex. förändrad schemaläggning Införande av workshiftingarbetet som integrerad process i ordinarie verksamhetsplanering. Resultat ses i nya kompetenser i vården, nya arbetssätt och kompetensutveckling. 8 (67)
Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling status: pågår, klart eller uppskjuten Implementera karriärutvecklingsmodell för sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och undersköterska/skötare/barnsköterska - pågår Kliniskt basår för nyutexaminerade sjuksköterskor - pågår Under 2016 planerades införandet av kliniskt basår för biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor - uppskjuten Införande av incitamentsmodell som stödjer processens utveckling och sjukhusets mål - uppskjuten Utforma sjukhusgemensamma lönekriterier - klart Utbildningsbefattningar - pågår Förstärkt yrkesintroduktion för undersköterskor/skötare/barnsköterskor - pågår Kompetensutveckling för undersköterskor, skötare och barnsköterskor inom vård- och omsorgsplanering pågår Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller status: pågår eller klart Reviderad arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud - pågår Projekt rehabilitering klart Riktade insatser pågår Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro status: pågår eller klart Arbetstidsförläggning - pågår Normtal antal underställda per chef - pågår Stärkt yrkesintroduktion - pågår Arbeta med sjukhusets värdegrund som ett led i att skapa hälsofrämjande arbetsplatser - pågår Friskvård - klart 9 (67)
Verksamheten Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål 2016 Långsiktiga mål och mätetal Målvärde 2016 Utfall december 2016 Vi har akutsjukvård i toppklass Total genomloppstid på akutmottagningen (90:e percentilen) 5:30 tim 8:34 tim Andel patienter som är nöjda med bemötandet vid akutbesöket 95 % 75 % (aug) (ingen mätning december) Tid från beslut om inläggning till slutenvårdsplats 1 tim 1 tim 19 min Andel akuta patienter som opereras inom fastställd tid 80 % 70,8 % Vi skapar värde för patienten Andel patienter med samhällsförvärvad lunginflammation som fått 40 % 31 % förstahands antibiotikaval Andel patienter med urinvägsinfektion som fått förstahands 70 % 66 % antibiotikaval Antal väntande patienter som väntat mer än 60 dagar till 4 500 6 556 operation/åtgärd, exklusive psykiatrin Antal vårddagar för utskrivningsklara patienter med vårdplan, 2 500 3 813 exklusive psykiatrin Antal startade värdebaserad vård-grupper 25 27 Resultat, jämfört med budget, i miljoner kronor 0 +1 Vi är landets ledande universitetssjukhus Rankning i Öppna jämförelser gentemot andra universitetssjukhus 2 7 Antal vetenskapliga publikationer Antal citeringar > 1 250 > 3 100 1 553 1 730 Antal patienter per månad från andra regioner, exklusive Halland, samt från andra länder 350 310 Resultat enligt Kvartalen (enligt kvartal 3 2016) Grön 16 gröna 5 gula 5 röda Vårdöverenskommelsen I vårdöverenskommelsen definieras 2016 års inriktning, volymer och ersättning för vård vid SU för invånare i VGR. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag förändringar i förhållande till föregående år samt uppföljning av verksamheten. Sjukhusets övergripande uppdrag omfattar följande vård till invånare i Västra Götaland: Akutsjukvård Imperativ vård, vård som måste utföras i närtid Planerad vård Vårduppdragen utförs på följande vårdnivåer: Länssjukvård Regionsjukvård Rikssjukvård enligt uppdrag samt vård av rikssjukvårdskaraktär 10 (67)
SUs uppdrag omfattar också: vård till invånare i Region Halland enligt samverkansavtal rikssjukvård enligt uppdrag till invånare i Sverige öppen vård till invånare i övriga landet som väljer att söka vård vid sjukhuset i enlighet med patientlagsstiftningen från 2015, forskning, utveckling och undervisning (FoUUI), finansiering genom regionbidrag uppdrag som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård, finansiering genom regionbidrag rättspsykiatrisk vård, vars uppdrag definieras genom beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) och finansieras direkt av regionstyrelsen. I vårdöverenskommelsen fastställs att hälso- och sjukvården vid SU ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och att patienter ska få vård i rimlig tid. I vårdöverenskommelsen har sjukhuset fått utökad finansiering och uppdrag för följande: Helårsfinansiering av i VGR beslutad produktionsplanering avseende Rektal- och Ventrikelcancer. Fortsatt utbyggnad av allergivaccinationer Ordnat införande av läkemedel och metoder (år 3) Genomförande av regionuppdrag för schizofrenivården Satsningar på jämställda löner Ändrad finansiering i VGR för regiongemensam infrastruktur och system inom IS/IT Läkarinsatser för sjukhusanknuten hemsjukvård för invånare i Mölndals stad. Utökat upptagningsområde för hälsoundersökningar med mammografi. En särskild plan för uppföljning av vårdöverenskommelsen 2016 har fastställts. Detaljerad uppföljning av vårdöverenskommelsen sker i bilaga 2 i årsredovisningen. Utöver sjukhusets uppdrag enligt ovan har sjukhuset fått finansiering för ett antal särskilda uppdrag från regionstyrelsen och från hälso- och sjukvårdsstyrelsen enligt regionfullmäktiges budget för 2016, Uppdragen berör bland annat förbättrad akutsjukvård, förstärkningar psykiatri, genomförande av nya läkemedel och metoder inom ramen för ordnat införande, år 1 och år 2. VGR har genom SU totalt nio rikssjukvårdstillstånd. Under året erhöll man förnyade tillstånd för hjärt- lever- och lungtransplantation och ett förnyat tillstånd för viss kraniofacial kirurgi. SU har under 2016 ansökt om tillstånd för nya rikssjukvårdstillstånd för avancerad barn- och ungdomskirurgi där man redan har en stor och framgångsrik verksamhet. Nästan samtliga rikssjukvårdstillstånd rör barnsjukvård i någon omfattning och för att klara dessa uppdrag framöver är det nödvändigt att situationen på barnintensivvårdsavdelningen förbättras med fler öppna platser och tillräcklig kompetent bemanning inom alla deltagande yrkesgrupper. 11 (67)
Vårdgaranti och tillgänglighet Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök till läkare och operation/behandling. Vårdutbudet avser det som rapporteras till SKL. Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med motsvarande period 2015 Dec Dec Utfall Antal 2016 2015 2016/2015 Förstabesök 16 710 13 155 3 555 Operation/ Behandling 6 556 4 745 1 811 Antal genomförda förstabesök och operation/behandling 2015 jämfört med 2016 Dec 2016 Dec 2015 Diff Antal 2016/2015 Diff andel produktion Förstabesök 71 866 76 615-4 749-6 % Operation/ Behandling 30 246 29 238 1 008 3 % Tillgänglighet Kommentar I prognosen som lämnades för 2016 i samband med årsredovisningen 2015 skrevs att baserat på de ekonomiska ramar som sjukhuset fått för 2016 finns det stor risk att tillgängligheten för göteborgarna framför allt när det gäller länssjukvård kommer att försämras under 2016, eftersom de förutsättningar SU fått inom ramen för VÖK inte motsvarar behovet. Antalet genomförda operationer ökade med 3 %, däremot minskade antalet genomförda besök med 6 %. Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök till läkare väntade 75 % på förstabesök inom ögonsjukvård, hud- och könssjukvård, urologi och ortopedi. Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 51 % på operation inom plastikkirurgi, handkirurgi, allmänkirurgi och öron- näs- och halssjukvård. Prognos för 2017 Utifrån de förutsättningar som sjukhuset har fått för 2017 finns möjligheter att förbättra resultatet vad gäller tillgänglighet; den regionala produktionsplaneringen har tydliggjort vilka volymer SU ska producera under 2017. Sjukhuset kommer att arbeta med de verksamheter som har problem med tillgängligheten och ta fram en tydlig handlingsplan som förklarar hur man ska förbättra tillgängligheten. Ovanstående i kombination med regionens avsikt att upphandla länssjukvård av externa vårdgivare och sjukhusens egna möjligheter att öka produktionen genom det så kallade brutna taket gör att det finns bättre förutsättningar för att uppnå vårdgarantimålet för 2017. 12 (67)
Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, december 2015-december 2016 Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till operation/behandling, december 2015 december 2016 Tillgänglighet undersökningar - koloskopi/gastroskopi Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med motsvarande period 2015 Dec 2016 Dec 2015 Utfall Antal 2016/2015 Andel dec 2016 Andel dec 2015 Koloskopi 216 59 157 36 % 14 % Gastroskopi 73 48 25 22 % 17 % Utökad regional tillgänglighetssatsning 2016 Koloskopier 2010 fattade HSU beslut om särskild finansiering av satsning inom koloskopier för att säkra tillgängligheten till dessa undersökningar som kommit att ersätta radiologisk diagnostik av sjukdomar i tjocktarmen. SU har tilldelats en tillgänglighetssatsning om 1 395 koloskopier för 2016. Basvolym är fastställd sedan tidigare till 3 773 och utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi. SU ersätts per 13 (67)
extra utförd koloskopi. SU har successivt sedan start ökat produktionen och för perioden januaridecember 2016 har SU utfört 5 612 koloskopier, vilket är något över periodiserad plan (109 % av satsningen). Gastroskopier För att möta det ökade behovet har SU sedan 2014 en intern tillgänglighetssatsning. Sammantaget har SU utfört 5 926 undersökningar, vilket var något lägre än föregående år (5 957 undersökningar). Vårdgaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Cancergarantin innebär att patienten, vid välgrundad misstanke om cancer, ska erbjudas läkarbesök inom 14 kalenderdagar från ankomstdagen för remissen. Målvärde 100 %. Varje verksamhet redovisar sina resultat månatligen med noggrann beskrivning av omständigheterna när man inte har kunnat klara cancergarantin till 100 %. I de flesta fall har man på grund av variation i inflödet inte kunnat hålla 14-dagarsgränsen utan det rör sig om att patienterna har fått tid för läkarbesök mellan 14 dagar och 21 dagar. Andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått läkarbesök inom cancergarantin under året Specialitet jan 16 feb 16 mar 16 apr 16 maj 16 juni 16 juli 16 aug 16 sep 16 okt 16 nov 16 dec 16 Allmän kirurgi 93% 95% 99% 96% 95% 93% 95% 100% 96% 98% 97% 96% Gynekologi 50% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Hudsjukvård 100% 100% 100% 100% 100% 94% 93% 96% 100% 94% 100% 95% Lungmedicin 92% 94% 100% 100% 100% 92% 100% 97% 100% 92% 100% 100% Ortopedi 0% 100% 50% 40% 50% 100% 100% 67% 100% 100% 100% 100% Urologi 56% 82% 91% 98% 97% 71% 89% 84% 75% 84% 87% 92% Öron-näs-halssjukvård 94% 100% 93% 100% 94% 97% 89% 96% 98% 97% 92% 96% Basvolymer och regional tillgänglighetssatsning i egen regi Västra Götaland följer sedan 2014 planerad produktion första besök och behandling inom vårdområdena Ortopedi, Ögon, Allmän kirurgi, Urologi, Hud, Handkirurgi, Plastikkirurgi, Gynekologi och ÖNH. Dessa verksamheter redovisar de största tillgänglighetsproblemen och omfattar sammantaget 90 % av alla väntande till första besök och 85 % av väntande till alla behandlingar. Basvolymer är fastställda i VÖK 2016 per vårdområde och periodiserade per månad. SU rapporterar månadsvis antal väntande och utförd vård i jämförelse med plan per vårdområden i Produktions- och Kapacitetsplanering (PK). För att få ersättning för utförda tillgänglighetssatsningar ska först fastställd basvolym inom VÖK vara utförd. Budgeterat värde för 2016 års regionala tillgänglighetssatsning utökad egenproduktion uppgick till cirka 79 mnkr och omfattade 5 900 första besök och 1 910 operationer. I juni 2016 fattades beslut om ett nytt tillägg till ögonsjukvården, 400 stycken övriga ögonoperationer, satsningen är utförd och ersatt. Sammantaget har alla verksamheter som mäts inom PK producerat drygt 51 600 första besök vilket är 3 310 under plan och knappt 25 000 operationer, 141 utöver plan. De verksamheter som producerat volym utöver basvolym har ersatts efter utförd produktion. Det samlade ekonomiska värdet var 84 mnkr. Utöver egna tilläggsuppdrag har SU även fått möjlighet att, inom ramen för regionala tillgänglighetssatsningar, vidarebefordra ortopedi- och allmän kirurgipatienter till Alingsås sjukhus samt ortopedi till Skaraborgs sjukhus. 14 (67)
Första besök vårdområden som mäts inom PK, plan, utfall och ackumulerad avvikelse 2016, antal Not. Planerad produktion avser både basvolym och tillägg. Allmän kirurgi och gynekologi utförde mer vård än plan. Plastikkirurgi och urologi producerade knappt under plan. Hud genomgår ett generationsskifte (äldre specialister ersätts av yngre ST-läkare) vilket innebär hög andel föräldraledigheter och randningar på andra kliniker samt läkare som går in i slutfasen av sina avhandlingsarbeten under hösten vilket påverkar den egna produktionen. Verksamheten har därför tvingats prioritera medicinskt angelägna operationer/behandlingar och återbesök och kompenserar detta bortfall med köpt vård, för perioden knappt 3 000 första besök prioritet 3 varav drygt 1 400 var utöver basvolym och har ersatts. Teledermatoskopi införs succesivt under hösten, vilket kommer att kunna effektivisera omhändertagandet av remisspatienter. Beroende på hur fort vårdcentralerna kommer igång kan verksamheten göra snabba distansbedömningar i stället för förstabesök under hösten. Det pågår också ett intensivt arbete med att få patienterna till rätt vårdnivå i rätt tid genom bland annat utökade sjuksköterskemottagningar och utbildning/stöd till primärvården. Ortopedin har valt att anpassa volymen första besök till operationskapaciteten. Ögon arbetar med uppgiftsväxling inom kataraktprocessen sedan hösten 2015 vilket är en orsak till att de inte når upp till basvolym första besök läkare. Förändringen innebär i korthet att sjuksköterskor träffar patient och läkare bedömer undersökningsresultat. 15 (67)
Helårsplan och utfall första besök vårdområden som följs i regional PK, 2016, antal Verksamhet Besök Basvolym VG Plan 2016 Utfall januari - december 2016 Avvikelse Regional Summa Utfall, Volym jmf tillgänglighetssatsning vård 2016 2016 basvolym planerad antal utöver periodens plan totalt Ortopedi 7 000 1 500 8 500 Hud 11 700 3 000 14 700 Ögon 7 100 0 7 100 Allmän kirurgi 2 720 200 2 920 Urologi 2 530 400 2 930 Handkirurgi 2 300 400 2 700 Plastikkirurgi 2 025 400 2 425 Gynekologi 5 450 0 5 450 ÖNH 8 200 0 8 200 Utfall, andel av planerad vård 2016 7 445-1 055 445 88 % 10-1 170-4 530 530 69 % 6 577-523 -523 93 % 5 681 2 761 2 961 195 % 2 870-60 340 98 % 2 396-304 96 89 % 2 408-17 383 99 % 6 458 1 008 1 008 118 % 7 610-590 -590 93 % Summa 49 025 5 900 54 925 51 615-3 310 2 590 94 % Operationer per vårdområden som mäts inom PK, plan, utfall och ackumulerad avvikelse 2016, antal Not. Följande diagnosområden mäts: höft- och knäledprotes, ryggkirurgi, övrig kirurgi ortoped, urologi, handkirurgi, plastikkirurgi, katarakter (antal opererade ögon), övrig ögonkirurgi, gynekologi och ÖNH. Plan avser basvolym och tillägg. Samtliga verksamheter med tilläggsuppdrag producerar över basvolym men alla utför inte hela den planerade tilläggsvolymen. Ett riskområde som direkt påverkar ekonomi, produktion och tillgänglighet är rekryteringsproblematik avseende operationssjuksköterskor, vilket medfört stängda operationssalar. SU, område 5, är för närvarande särskilt utsatt vilket påverkar utfallet för handkirurgi, ÖNH, plastikkirurgi och ortopedi rygg som alla ligger under plan. Arbete med rekrytering pågår. 16 (67)
Helårsplan och utfall operationer per vårdområden som följs i regional PK, 2016, antal Verksamhet Basvolym VG Plan 2016 Utfall januari - december 2016 Regional tillgänglighetssatsning Summa planerad vård 2016 Utfall, antal 2016 Avvikelse jmf periodens plan totalt Volym utöver basvolym Utfall, andel av planerad vård 2016 Behandling/Op Höft- och knäprotes 488 400 888 933 45 445 105 % Ryggkirurgi 470 250 720 579-141 109 80 % Övr op ortopedi 3 100 250 3 350 3 518 168 418 105 % Katarakter 1 980 160 2 140 2 726 586 746 127 % Ögon övr op 2 300 400 2 700 2 917 217 617 108 % Allmän kirurgi 3 250 0 3 250 3 230 60 60 99 % Urologi 945 300 1 245 1 517 272 572 122 % Gynekologi 3 500 0 3 500 3 528 28 28 101 % ÖNH 3 200 0 3 200 2 466-734 -734 77 % Handkirurgi 1 550 200 1 750 1 673-77 123 96 % Plastikkirurgi 2 330 350 2 680 2 396-284 66 89 % 2 Summa 23 113 2 310 25 423 25 484 141 451 100 % Externa produktionsuppdrag, köpt vård Västra Götalandsregionen har i enlighet med beslut i regionstyrelsen upphandlat specificerade volymer besök inklusive operation för ögonsjukvård kataraktkirurgi och ortopedi ryggkirurgi. Verksamheterna avropar vård enligt plan. Det finns även rangordningsavtal inom hudsjukvård och övrig ortopedi som verksamheterna utnyttjat för att förbättra tillgängligheten. Köpt vård redovisas under avsnitt ekonomi. Samverkan SU och Angereds Närsjukhus, bemannad operationssal Hälso- och sjukvårdsnämnd Göteborg har under 2016 gett SU möjlighet att använda bemannad operationssal exkl. operatör för att utföra enklare dagkirurgi på Angereds närsjukhus (ANS). Detta samarbete planerades under 2015. Utgångsläget för dialogen har varit; vad ANS har möjlighet att erbjuda SU, när i tiden det kan ske och vilken utrustning som finns tillgänglig. Årlig planerad produktion per sal beräknas till cirka 1 000 operationer, verksamhetsutfall mars till och med december 2016 var cirka 750 operationer. Den 29 februari 2016 startade gynekologin med gott resultat och verksamheten har opererat 316 patienter. Från september fördelas tredje salen enligt planen; gynekologi 1,5 salsdagar, ortopedi 1,5 salsdagar och kirurgi 1 salsdag per vecka. Ortopedi och Kirurgi har opererat 48 respektive 41 patienter under 2016. SU-intern tillgänglighetssatsning med stöd av VÖK 2016 SU har sedan 2013 ett antal satsningar för att öka tillgängligheten till vård inom de mest angelägna områdena. Samtliga tillgänglighetssatsningar är beslutade volymer utöver 2011 års 17 (67)
produktion, fastställd basvolym. Sammantaget har satsningarna ett planerat ekonomiskt värde på 51 mnkr (varav 46 mnkr är inom budget) och omfattar: 4 200 öppenvårdsbesök exempelvis BUP, läkarbesök, sjukvårdande behandlingar, barnlogopedi, ögonsjukvård, hjärtsjukvård, onkologi, reumatologi, och reproduktionsmedicin 300 behandlingar/operationer benign tumörkirurgi, allmän kirurgi, neurokirurgi 14 700 medicinska undersökningar exempelvis radiologi, MR, datortomografi, ultraljud, patologi analyser, klinisk fysiologi ultraljud av hjärta och vener, gastroskopi både vuxna och barn förstärkt primärjourslinje akutsjukvård psykiatri och särskild satsning på strålbehandling Utöver fastställd basvolym har verksamheterna utfört knappt 11 000 besök och 31 660 medicinska undersökningar vilket är mer än dubblering av satsningen. Utfall antal operationer är något lägre på grund av svårigheter med att bemanna operationssalar, 261 operationer har utförs utöver basvolym vilket är 61 % av helårsplan. Verksamheterna ersätts efter utförd vård upp till budgetnivå och det ekonomiska värdet uppgick till 46 mnkr. Obesitas - Förändrad ersättningsmodell/finansiering Enligt beslut i regionstyrelsen (RS) december 2013 samlas all volym och ersättning kopplat till obesitasvård till RS. Planen för 2016 är att sjukhusen inom Västra Götalandsregionen ska utföra 765 obesitasoperationer. Sjukhusen prestationsersätts för utförd produktion. SU har en planerad volym på 325 operationer som utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi vilken för SU var 285 operationer samt ytterligare 40 operationer från en omföring av kirurgisk vård mellan Frölunda specialistsjukhus och SU, reglerat i TÖK december 2015. Under januari till december 2016 har SU utfört 242 obesitasoperationer, vilket innebär drygt 74 % av helårsplanen. Utfallet 2015 var 262 operationer. Prestationer Totalt för året var SUs utförda vård 2,4 % högre än budget och 0,7 % lägre än 2015 års utfall mätt enligt VGRs sammanvägda prestationstal. SUs prestationsredovisning 2016, avser VGR och icke-vgr patienter, antal sammanvägda poäng Kategori Perioden totalt Förändring utfall fg år Differens budget Patienter Utfall Budget Utfall Antal % Antal % 2016 2016 2015 VGR 221 034 218 243 223 504-2 470-1,1 % 2 791 1,3 % EJ VGR 20 564 17 724 19 724 840 4,3 % 2 840 16,0 % SU TOTALT 241 598 235 967 243 228-1 630-0,7 % 5 631 2,4 % Källa: VEGA/Cognos RDB Sjukhus NOT: För mer detaljerad information, se prestationsbilagorna, bilaga 3. Den utförda vården för Västra Götalands patienter översteg överenskomna uppdrag med 1,3 % samt för övriga patienter högt över planerade nivåer. Det minskade produktionsutfallet i jämförelse med föregående år är en planerad effekt utifrån beslutade åtgärdsplaner för en ekonomi i balans. Ökningen kan till stor del hänföras till öppen vård, där bland annat antalet inkommande patienter till akutmottagningarna har varit högt. 18 (67)
Procentuell förändring sammanvägt poäng jämfört budget för somatisk och psykiatrisk sluten respektive öppen vård Diagrammet nedan visar att sammanvägda prestationer har haft en positiv budgetavvikelse på 2,4 %. Budgetavvikelsen varierar mellan olika vårdområden. Antal slutenvårdstillfällen är färre men tyngre enligt DRG/CMI (genomsnittligt DRG per kontakt), totalt 11,2 % högre än budget. Även dagsjukvården visar på ett högre CMI, 18 % högre än budget. Vuxenpsykiatrisk slutenvård har varit i nivå med budget medan avvikelsen inom öppen vård till stor del kan förklaras av att telefonkontakter som ersätter besök ökat kraftigt. Inom Barnpsykiatrin (BUP) har produktionen överstigit budget både inom sluten och öppen vård. Källa: VEGA/Cognos RDB Sjukhus Remissinflöde Inkomna remisser har ökat med 3 363 (1,3 %) i förhållande till samma period föregående år, varav remisser från SUs upptagningsområde 3 586 (2,1 %). Remisser från övriga regioner och landsting har minskat med 1 331 (-11,8 %). Stora variationer av remissinflödet finns emellan verksamheter. Verksamheter med tillgänglighetsproblem har haft ett fortsatt högt remissinflöde. Akutmottagningar Söktrycket för samtliga akutmottagningar har varit högt under året. Akutmottagningarna har haft 203 766 vårdkontakter till och med december, vilket motsvarar ett genomsnittligt besökstal på 557 per dag, vilket är en ökning med 2,7 % jämfört med föregående år. Den totala ökningen av antalet patienter som söker akut vård har ökat belastningen på flera verksamheter, i både sluten och öppen vård. 19 (67)
Källa: Elvis Barnakuten har haft en ökning med 3 %. Antal inläggningar har varit 9,6 %. Ledtiderna har kunnat kortas på grund av förbättrade arbetssätt. Medelvärdet är sänkt från 2 timmar och 26 minuter under 2015 till 2 timmar och 21 minuter under 2016. Under våren 2016 präglades BUP akutvårdsavdelning av överbeläggningar samt en tilltagande orimlig arbetsbelastning med särskilt vårdtunga patienter. Sedan BUP korttidsvårdsavdelning Slottis under hösten genomfört en verksamhetsförändring och tagit emot akuta patienter har situationen kraftigt förbättrats. Överbeläggningar har minskat liksom utlokalisering av patienter till andra avdelningar inom Västra Götalandsregionen. BUP akutvårdsavdelning bedriver, som första BUP-akut i landet, ett pilotprojekt med triagering av akutsökande patienter. Antalet besök till akutmottagningen på Östra sjukhuset har ökat med 8 % jämfört med 2015 och dess flöde har förbättrats under året genom användande av omsorgskoordinator, ledningsläkare och slutenvårdskonsult. Det förändrade arbetssättet har bland annat inneburit att färre patienter har behövt läggas in i sluten vård. För att förbättra ledtider finns det pågående och lyckosamma projekt till exempel med direktinläggning från ambulans samt att akutens sjuksköterskor fått mandat att direktinlägga stabila patienter. På akutmottagningen Mölndals sjukhus finns ledningsläkare dagtid som delas mellan ortopedi och medicin. För att korta ledtiderna och förbättra omhändertagandet får arbetsterapeuter och fysioterapeuter direkt träffa patienten på akutmottagningen. Denna verksamhet har ökat till 2 300 besök i år mot 1 700 besök förra året. På akutmottagningen Sahlgrenska sjukhuset har medelväntetiden på akuten varit 6 timmar och 15 minuter, median tiden uppgick till 5 timmar och 21 minuter. Utflödet från akutmottagningen på Sahlgrenska sjukhuset är besvärligt eftersom tillräckligt antal vårdplatser för inläggning inte varit tillgängliga vilket gör att patienter blir kvar på akuten för utredning och behandling. Under 2016 har andelen patienter som läggs in i slutenvården minskat till cirka 26 % från 31 % år 2015. Ett stort förändringsarbete har påbörjats under året vilket innefattar indelning av patienter i olika team utifrån triagering. En akutläkarlinje har införts och kommer att utökas under 2017. Psykiatrisk akutmottagning har under 2016 även haft omfattande rekryteringsproblem avseende sjuksköterskor. Under 2017 kommer enheten att förstärkas ytterligare med specialistläkarkompetens och i samband med detta planeras även för en utökning av de tidsperioder då specialistläkare kommer att vara fysiskt närvarande på enheten. 20 (67)
Öppen vård Öppenvårdsbesöken ökade i jämförelse med föregående år. Det är främst inom den oplanerade vården som ökningen kan ses med 25 920 besök (+12,6 %). Till följd av det höga antalet patienter som söker akut vård har behovet av uppföljningsbesök blivit större, vilket påverkar förstabesök, tillgänglighet och vårdgaranti. Källa: Cognos RDB Sjukhus Det är främst sjukvårdande behandlingar som ökat mot föregående år. Antal läkarbesök är i samma nivå. Inom vissa områden finns en brist på läkare, t.ex. inom barn- och ungdomspsykiatrin har bristen på läkare medfört att färre utredningar kunnat utföras. Ökningen av öppenvårdskontakter har skett generellt över sjukhuset som en medveten riktning i verksamheternas utveckling av vården. För att begränsa påverkan på kapaciteten arbetar sjukhuset med att växla arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier där syftet är att hitta smartare lösningar för att bättre kunna nyttja den befintliga personalen till patientnära arbete och samtidigt skapa en bättre arbetsmiljö. Exempel på enheter som ökat öppenvårdskontakter mot föregående år: Geriatrik, Lungmedicin och Allergologi vilket bland annat kan förklaras med öppnande av KOLcentrum under våren 2016 Kraftigt ökad produktion inom ögonsjukvården, såväl operationer som injektioner Proteskirurgi och övrig ortopedi har nått produktionsmål Östra sjukhuset, främst akutmottagningen, tryckkammaren och smärtmottagningen Reumatologin har ökat antal läkarbesök eftersom det funnits ett uppdämt behov av uppföljande läkarbesök vilka prioriterades under våren och resulterade i ett antal fler läkarbesök Det har varit en stor negativ avvikelse inom verksamhet hud- och könssjukvård där flaskhalsen är bristen på kompetenta läkare. Det pågår ett generationsskifte samtidigt som konkurrens från privat sektor gör det svårt att rekrytera och behålla hudspecialister på sjukhuset. Åtgärder på kort sikt blir att reglera patientflödet, ha frivilliga extra mottagningar och köpa vård. Åtgärder på lång sikt är fler sköterske- och underläkaremottagningar samt diagnostik på distans genom bildöverföring och teledermatoskopi. Önskvärt är också att öka antalet specialister och skapa utbildningsplatser för ST-läkare. Bemanningssituationen i Västra Götalandsregionen är besvärlig inom både laboratoriemedicin och bild- och funktionsmedicin. Specialistläkare från området deltar i ökande grad i bemanning 21 (67)
och innehar det medicinska ledningsansvaret på flera av regionens sjukhus. Nya vårdformer som ännu inte räknas med i produktionsutfallet ökar. Telefonkontakter samt övriga digitala kontakter som ersätter ett fysiskt besök (besökstyp TB) ökar i snabb takt. Under året har sjukhuset haft 69 949 sådana kontakter mot föregående års 55 605, en ökning med 14 344 besök (26 %). Några exempel på denna vård kan vara hemmonitorering av pacemakers, mätning och justering av behandling inom diabetssjukvården, digital bildgranskning samt uppföljningsbesök inom vuxenpsykiatrin. Källa: Cognos RDB Sjukhus Sluten vård Antal vårdtillfällen minskade betydligt mot föregående år. Den oplanerade slutenvården minskade med 8,3 % och den planerade slutenvården minskade med 6,8 %. Minskningen kompenseras av ökad öppenvårdsverksamhet. Källa: Cognos RDB Sjukhus Inom sjukhuset har det skett en övergång från sluten till avancerad öppenvård. Ökningen har skett bland annat inom barnmedicin, neurologi, onkologi och reumatologi. Detta medger att ett ökande antal patienter erbjuds avancerade behandlingar och utredningar i öppen vård i stället för inom sluten vård. Detta är en önskvärd utveckling med stor potential att ytterligare öka vårdkvalitet och kostnadseffektivitet. 22 (67)
Viss planerad vård får stå tillbaka på grund av rekryteringsproblem av specialistsjuksköterskor, t.ex. inom barnsjukvård och specialistkompetenta läkare inom t.ex. viss psykiatri och laboratoriemedicin samt vårdadministratörer. Brist på tillgång till barnintensivvårdsplatser och rekryteringsproblematik avseende kvalificerad personal har begränsat operationskapaciteten och tvingat fram överföring av barn till andra sjukhus för operativ åtgärd. Det har varit särskilt svårt att bemanna med sjuksköterskor på natten. IVA-verksamheten har präglats av en ökad beläggningsgrad och ökade ansträngningar under 2016. IVA-patienter är alltmer vårdkrävande vilket ger betydligt fler vårdtimmar och högre vårdtyngd. Brist på intensivvårdssjuksköterskor har medfört stängning av IVA-platser vid flera tillfällen. Ett högt beläggningstryck på IVA har medfört behov av sekundärtransporter till andra IVA-enheter. Vakanser inom operation och IVA har lett till lägre kapacitet än planerat samtidigt som en allt större andel längre och mer komplicerade operationer kräver utökat operationsutrymme. Antal förlossningar var 10 234, vilket var 195 fler än föregående år. Antalet vårddygn efter förlossning minskade med 2 150 dygn. Minskningen mellan åren är en effekt av tidig hemgång inom obstetriken, samtidigt som antal besök i öppenvården har ökat. Ytterligare 10 diagnoser (till 28 diagnoser) infördes inom standardiserade vårdförlopp vid cancersjukdom, detta skapar risk för undanträngningseffekter. En allt större andel längre och mer komplicerade operationer kräver utökat operationsutrymme för att kunna nå avtalade volymer. Utvecklingen 2016 har varit en ökning av cancervård i sluten vård. Genomsnittstiden för en canceroperation har ökat med 5 %, något som krävt en större operationsresurs. Antalet transplantationer gick ned något jämfört med 2015 som var ett rekordår. Under 2016 utfördes 310 transplantationer, mot 354 föregående år. Verksamheten är nu tillbaka på de nivåer som var åren dessförinnan. Det var framför allt en nedgång av antalet njurtransplantationer. Antalet levertransplantationer var cirka 11 % fler än förra året. Hjärt- och lungtransplantationer var ungefär oförändrade. Variationer i produktion beror helt på tillgången på organ. Sett över längre tid har nya metoder utvecklats för att tillvarata fler organ, så variationen består, men på en högre nivå. Det höga inflödet av remisser tillsammans med ökningen av patienter i behov av akuta operationer, tvingade under 2015 fram en horisontell prioritering av alla operationsresurser. Ökningen av den akuta kapaciteten medförde således en minskning av kapaciteten för elektiv vård som egentligen skulle mött det ökande elektiva remissinflödet. Konsekvensen av omprioriteringen ser man även under 2016. Det saknas operationskapacitet för att utföra planerade operationer. Vid bristande operationskapacitet prioriteras de mer resurskrävande, svåra tillstånden och de enklare ingreppen får stå tillbaks (vilket innebär att antal operationsminuter ökar även om inte antal operationer ökar). Arbete med att skapa bättre förutsättningar att behålla och rekrytera personal pågår utifrån flera perspektiv. Det sker omfattande aktiviteter kring karriärgångar, utbildning, workshifting, nyttjande av mottagningspersonal, timanställda, övertid, hyra operationssalar och operera på andra sjukhus i VGR. Erbjudande av specialistutbildning inom operation, intensivvård, neonatalvård och obstetrik (barnmorskor) för redan anställda. Inom neonatalolgin räknar man 23 (67)
med att kunna bemanna upp tack vare utbildningsinsatser. Åtgärderna har resulterat i en gradvis öppning av salar under slutet av 2016. I slutet av året ökade de planerade operationerna något jämfört med tidigare månader på grund av fler öppna salar bland annat på kirurgi Östra sjukhuset och genom tillgång till operationssalar på Angereds Närsjukhus. Operationer utförda på Angereds Närsjukhus 2016 Specialitet Antal Kolorektteam Östra 41 Gynekologi 316 Ortopedi 48 Totalt 405 Källa: ELVIS Även inom barnkirurgin utförs operationer två dagar per vecka på Angereds Närsjukhus och alla ingrepp som kan göras med lokalanestesi och/eller lustgas görs på mottagningen. En del av neurokirurgens implantationskirurgi genomförs på Carlanderska sjukhuset och på Angereds Närsjukhus. Beläggning SU har 2 090 fastställda vårdplatser. Till följd av framför allt bemanningsproblematik har under året dagligen 10-15 % av dessa platser inte varit disponibla. Detta har bland annat medfört att sjukhuset inom den somatiska vården sett en successiv ökning av andelen överbeläggningar, från 2,8 % i december 2015 till 5,8 % i december 2016. Inom psykiatrin ligger andelen överbeläggningar kvar omkring 1 %. Andelen utlokaliserade patienter (endast aktuellt inom somatiken) ligger efter en topp under sommaren på samma nivå som under början av året (0,7 %). Under 2016 fanns det i genomsnitt 134 färre genomsnittligt disponibla vårdplatser än föregående år. Tabellen nedan visar 2016 års genomsnitt antal fastställda och disponibla vårdplatser i antal och procent samt genomsnittlig beläggningsprocent. Antal vårdplatser Genomsnitt 2016 Beläggning Fastställda vårdplatser antal Disponibla vårdplatser antal Disponibla vårdplatser % Beläggningsprocent Somatik 1 656 1 288 78 % 94 % Psykiatri 434 400 92 % 89 % SU 2 090 1 688 81 % Källa: Vårdinformation Sjukhus, Regionens Vårdinformationsdatabas Att vårdplatser är stängda beror till del på planerade åtgärder men största orsaken är kompetensförsörjningsproblem. Till följd av detta har beläggningsgraden på vårdavdelningarna generellt varit mycket hög under året. De senaste månaderna har beläggningsgraden på medicinoch geriatrikavdelningarna varit över 100 %. Rekryteringsproblematiken avseende sjuksköterskor till vårdavdelningar gör att Geriatrik, Ortopedi och Medicin på Mölndals sjukhus inte öppnat sina fastställda vårdplatser fullt ut efter sommaren. Detta har medfört fler utlokaliserade patienter, 24 (67)
överbeläggningar och lång väntan på akutmottagningen innan patienten får tillgång till vårdplats. En bidragande orsak till otillräcklig vårdplatskapacitet är också ett fortsatt högt söktryck till akutmottagningen samt fortsatt högt inflöde i andra akuta och subakuta vårdkedjor. Inom verksamhetsområde Medicin på Sahlgrenska sjukhuset har antalet utlokaliserade dygn ökat med 1 016 jämfört med föregående år och antal överbeläggningar var 262 fler är 2016 en ökning med 30 %. Ortopedi, Lungmedicin, Geriatrik/Medicin på sjukhuset har under 2016 dragit ned cirka 90 vårdplatser på grund av bemanningssituationen. Efter julhelgerna har ortopedin inte kunnat öppna enligt plan. På grund av vårdplatsneddragningar har patienter behövt stannat kvar på akuten Mölndal sjukhus i väntan på vårdplats. Nedstängda vårdplatser har också skett inom Thoraxkirurgi. Antal patienter inom barnintensivvården med vårdtid över 30 dagar har mer än fördubblats under 2016, 12 patienter jämfört med 5, 2015. Infektionsavdelningarna har en genomsnittlig beläggningsgrad på över 90 %. Under epidemitoppar kan ett relativt stort antal patienter, som skulle vara i behov av kvalificerad vård på Infektion inte erbjudas plats utan handhas genom infektionskonsulter. Inom psykiatrin har antalet disponibla vårdplatser varit 12 färre än förra året. Permissionsplatserna används regelbundet för att kunna erbjuda inläggningar för akutsökande. Den relativt höga beläggningsfrekvensen har emellanåt påverkat verksamhetens möjligheter att kunna använda sig av direktinläggningar. Verksamhet Beroende har haft en avdelning stängd under större delen av året på grund av personalbrist. Allmänpsykiatrin har haft en avdelning stängd efter sommaren på grund av svårigheter att rekrytera sjuksköterskor. Antalet utskrivningsklara patienter som genererar vårddygn har liksom föregående år varit höga. Utskrivningsklara har inte kunnat skrivas ut i väntan på adekvata omsorgsinsatser utanför 25 (67)
sjukhuset. Till och med december i år har det varit 38 371 vårddagar (varav 3 623 psykiatri), vilket motsvarar i genomsnitt 105 vårdplatser. Av dessa var cirka 10 psykiatriska vårdplatser. I förhållande till föregående år ses en minskning med 3 736 dagar (-8,8 %). Patientsäkerhetsarbetet SU arbetar ständigt med att identifiera åtgärder och framför allt förebygga patientsäkerhetsrisker. Under 2016 har SU haft fokus på införande av den sjukhusövergripande handlingsplanen som tagits fram efter analys av resultatet av patientsäkerhetskulturmätningen som genomfördes 2015. Syftet med handlingsplanen var att skapa en lärande organisation kring patientsäkerhet och kvalitet utifrån patienternas klagomål samt de avvikelserapporter som medarbetarna registrerat i MedControl Pro. Genomförande av handlingsplanen innebar bland annat workshops för samtliga ledningsgrupper och chefer på SU vilket bland annat lett till en handbok för chefer där man får tips på hur man håller patientsäkerhetsfrågor i verksamheten levande. I övrigt när det gäller patientsäkerhetsarbete presenterar sjukhuset årligen en patientsäkerhetsberättelse där det omfattande patientsäkerhetsarbetet som genomfördes under 2016 beskrivs i detalj. Nedan beskrivs sjukhusövergripande åtgärder. Respektive område inom SU har sin egen patientsäkerhetsgrupp med representanter från samtliga verksamheter där områdes- och verksamhetsspecifikt patientsäkerhetsarbete bedrivs. Aktiv avvikelsehantering för en lärande organisation Enligt SUs handlingsplan genomfördes workshops för samtliga ledningsgrupper och chefer. Synpunkter från arbetet har publicerats på hemsidan som en handbok för chefer från chefer. Registrerade patientärenden SU 2016 Antalet registrerade patientärenden under 2016 visade ett oförändrat antal lex Mariaanmälningar jämfört med 2015 (se tabell) medan antalet registrerade avvikelser i MedControl Pro (MCP) hade ökat med 13 % och antalet enskilda klagomål i MCP med 10 % i jämförelse med 2015. Ökningarna kan bero på en större medvetenhet att rapportera i MCP inom de olika verksamheterna. Antal registrerade patientärenden SU 2016 Lex Maria Kvinnor Män Övrigt IVO Enskilda anmälningar 2013 2014 2015 2016 117 95 129 129 55 53 65 67 57 40 60 61 5 2 4 1 263 381 317 345 Kvinnor Män Övrigt 162 100 1 211 168 2 178 138 1 LÖF (Patientförsäkring) 689 689 779 Övriga ärenden Exp. för patientärenden 143 141 150 139 Journalförstöring Kvinnor Män Avvikelser i MCP 18 200 19 813 22 536 25 418 Klagomål i MCP 1 445 1 455 1 962 Patientnämnden 1 194 1 299 1 577 1 390 18 10 8 24 14 10 19 14 5 202 143 0 3 2 1 26 (67)
Sjukhusövergripande aktiviteter Stora insatser har gjorts för att utbilda inom patientsäkerhetsområdet, förutom redan tidigare utbildningar exempelvis till nya AT-läkare och till de verksamheters som efterfrågar föreläsningar har även utbildningsinsatser gjorts inom ST-ledarutvecklingsprogrammet och för nya vårdenhetsöverläkare och sektionsledare. Vid ansökning om nya utbildningar prioriteras sådana som ökar patientsäkerheten. Information om journal via nätet har hållits övergripande inom SU och i de verksamheter som efterfrågat information. Under 2016 beslutades att chefläkarna minst en gång per år och inom varje verksamhetsområde ska närvara dels vid patientsäkerhetsrond och dels vid möte med respektive ledningsgrupp. En SU-övergripande mall för patientsäkerhetsronderna har tagits fram. Chefläkarna har startat en regelbunden dialog med verksamhetscheferna för att diskutera aktuella frågor gällande patientsäkerhet. Verksamheterna arbetar med egenkontroll genom bland annat Kvalitetsbarometern som är ett ledningssystem som följer 16 prioriterade kvalitets- och patientsäkerhetsparametrar. Värdebaserad vård Under året har 14 patientgruppsteam genomgått projektfasen i implementeringen av värdebaserad vård (VBV) på SU. SU har samtidigt utvecklat användandet av en så kallad sambandskarta för framtagande av utfalls-, process- och ekonomimått och deras relationer i syfte att skapa bättre fungerande styrkort för värdebaserad vård. Särskilt fokus har legat på att utveckla de ekonomiska måtten i styrkorten. I övrigt har en intensiv utbildningsinsats i VBV-metodik för verksamhetsutvecklare genomförts. Det har utvecklats ett anpassat verktyg för enklare hantering av data och resultatrapportering. 27 (67)
Totalt har nu 27 patientgrupper startat med VBV och intern uppföljning och utvärdering har initierats. Ett nytt initiativ har tagits i VBV implementeringen med en symtombaserad patientgrupp. Följande grupper har genomgått sin implementeringsfas enligt SU-modellen för värdebaserad vård 2016 Grupper som startat 2016 Område Verksamhet Grupp Akutsjukvård och barnkirurgi Esofagusatresi Barnkardiologi och AnOpIVA barn Barn med medfödda och förvärvade 1 hjärtfel Barnmedicin Akut lymfatisk leukemi Neonatologi Barn födda v.30-34 Obstetriken Diabetes under barnafödande Psykiatri psykos Schizofreni och schizofreniliknande 2 tillstånd Psykiatri affektiva Emotionellt instabil personlighetsstörning Rättspsykiatri Patienter överlämnade till vård enligt LRV 3 Ögon Katarakt CARE Tetrahand 4 Reumatologi Reumatoid artrit 5 Plastikkirurgi Kraniofaciala missbildningar 5, 6 Thorax och kardiologi Aortastenos 2, 5, 6 Kirurgi ÖS, Kirurgi SS, Medicin ÖS, Medicin SS och Akuta buksmärtor Urologi Grupper som startat 2013-2015 Område Verksamhet Grupp 1 Kvinnosjukvård Normal graviditet och spontan förlossningsstart Kvinnosjukvård Kvinnor som avbryter sin graviditet 1, 2 NPH och psykiatri affektiva Ätstörningar 2 Psykiatri Affektiva Bipolärt syndrom Ortopedi Höftartros/elektiv protesoperation 3 Ortopedi Knäartros/elektiv protesoperation Geriatrik Osteoporos 4 Infektion Kronisk Hepatit C Reumatologi Ankyloserande spondylit Plastikkirurgi Läpp-käk-gomspalt 5 Urologi Prostatacancer Kirurgi och onkologi Bröstcancer 6 Lungmedicin KOL Exempel på årsresultat från tidigare startade grupper Andel akuta kejsarsnitt hos förstföderskor med spontan förlossningsstart ligger kvar på låg nivå samtidigt som andelen med sfinkterruptur har fortsatt att minska. Patienter med bipolär sjukdom uppvisar en trend till minskat behov av slutenvård på grund av förbättrad vårdplanering tillsammans med patienten och öppenvård. Knäprotesopererade patienters medelvårdtid och antal med oönskade händelser under vårdtiden har minskat samtidigt som återinläggningar inom 30 dagar har minskat. Höftprotesopererade patienter uppvisar ökad nöjdhet med funktion och minskad smärta ett år efter operationen med bibehållen låg medelvårdtid. 28 (67)
Strategiskt läkemedelsarbete Under 2016 har Läkemedelsenhet ombildats till ett verksamhetsområde som rymmer Sjukhusapotek VGR/SU, Klinisk farmakologi, Strategiska rådet för läkemedelsfrågor och Klin farm lab. Ett tilltagande antal medarbetare, en komplex sjukhusövergripande och regional verksamhet motiverar organisationsförstärkningen. En målsättning är att fler synergier därmed kan hittas mellan ren läkemedelsförsörjning och det expertstöd som verksamhet Läkemedel kan erbjuda, för en mer patientsäker och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. Sjukhusövergripande strategiskt arbetet med läkemedelsfrågor har även fortsatt initieras från Strategiska rådet för läkemedelsfrågor (se även bilagan prioriterade mål och fokusområden). Två nya mätetal som rör kvalitetsförbättringar i läkemedelsarbetet har introducerats i Kvalitetsbarometern. Kvalitetsansvariga farmaceuter har tillsammans med chefläkare deltagit i utredning av inträffade patienthändelser där läkemedel hanterats felaktigt. Verksamhet Läkemedel har under hösten 2016 engagerat apotekarstudenter från Göteborgs universitet för deras examensarbeten. Ett arbete under hösten 2016 visar att cirka 30 % av återinläggningar till medicinkliniken kan härröras till läkemedelrelaterade problem och befäster den bild som t.ex. Socialstyrelsen ger om läkemedelsrelaterade problem hos äldre. Förbättringar i äldre patienters läkemedelsbehandlingar är också fortsatt ett viktigt fokusområde inför 2017. Efterfrågan på farmaceuter till vårdavdelningar i syfte att uppnå arbetsväxling och förbättrad kvalitet i läkemedelsarbetet har ökat snabbt under 2016. Flera nyanställningar av farmaceuter till verksamhet Läkemedel har därför behövts under 2016. Ett tjugotal vårdavdelningar, bland annat flera barnavdelningar, medicin, kirurgi och geriatrik på Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus samt neurologi på Sahlgrenska sjukhuset är nu inkluderade i verksamheten via tjänsteköp. Arbetet inleds alltid med en kartläggning av vårdenhetens behov och därefter utformas arbetet. Exempel på tjänster som regelbundet utförs är iordningställande av patientdoser och läkemedelsbeställningar och förbättringsarbete med t ex upprättande av korrekta lokala läkemedelshanteringsrutiner. Farmaceuter har även gett stöd till enhetens läkare i genomförandet av läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser. Utvärdering av arbetet är pågående. En enkät på Barncancercentrum visar att personalen upplever att en apotekare på avdelningen sparar tid, ökar patientsäkerheten och är en bra diskussionspartner. Inom barnkardiologin svarade närmare 80 % av tillfrågade sjuksköterskor i en enkät att närvaro av farmaceut möjliggjort att de kunde ge en vård av högre kvalitet. Inom Barn-IVA har en utvärdering visat bland annat att sjuksköterskor fått betydligt mer tid till patientnära arbete och en bättre arbetsmiljö när farmaceuter bistår sjuksköterskor i att iordningställa patienternas läkemedel. Framtidens vårdavdelning har jämfört kostnader för läkemedel/vårddygn och såg fördelar med en farmaceut närvarande i form av lägre kostnader än vid en motsvarande avdelning utan farmaceut. Inom klinisk farmakologi med regionalt biverkningscentrum har ett nytt samarbete inletts med Gothia Forum under 2016 för att hantera och bistå med farmakovigilansarbete inom kliniska studier. Formella krav i genomförandet av kliniska studier med läkemedel innebär att rapportering av biverkningar behöver göras till bland till den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. En stödfunktion för en korrekt hantering av biverkningar, 29 (67)
inklusive klassificering, bedömning och rapportering under genomförande av kliniska studier har tidigare saknats i VGR, varför detta initiativ innebär en kvalitetsförbättring som kan underlätta genomförande av viktiga kliniska studier. Mänskliga rättigheter och jämlik vård Sjukhuset arbetar både centralt och i verksamheterna med jämlik vård ur flera perspektiv. Enkäter analyseras könsuppdelat och dialoger som sjukhuset arrangerar exempelvis café entré tar hänsyn till könsuppdelning. Det är idag ofta förekommande att översätta information på olika språk och med andra metoder såsom bildspråk. För att möta patienter och närstående professionellt i skrift och tal har normkritisk kunskap spridits och ses exempelvis då rutiner skrivs och hemsidor skapas. Exempel på aktiviteter: DART-projektet för ökad användning av bildstöd främst för patienter med kognitiva funktionsnedsättningar men även ett bra stöd för i flyktingmottagandet. Enheter har HBTQ-diplomerats exempelvis i syfte att få en ökad kunskap och ett ökat professionellt patientbemötande Könsuppdelad statistik från kvalitetsregister till grund för analys och förbättringar i verksamheter t.ex. kardiologi. Samarbete med integrationscentrum i Göteborg för information till nyanlända om hälso- och sjukvård. Ökad användning av verktyg som stöd för hälsolitteracitet t.ex. Förstå mig rätt (teach-back) Särskilda mottagning för kvinnor med beroende problematik. Etiskt forum arbetar ständigt med utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna och har fokus på utsatta grupper såsom flyktingar, papperslösa, våldsutsatta, HBTQ samt barn. Detta genom etisk reflektion, öppna föreläsningar, riktade utbildningar och information/rådgivning till medarbetare. Kontaktpunkten arbetar för att mer jämlik vård kan ges då patienter erbjuds samma väg in till SU. Inventering av den fysiska tillgängligheten har gjorts under året och en lista på enklare avhjälpta hinder är överlämnad och åtgärder pågår. Folkhälsa Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete är ett av sjukhusets uppdrag. I arbete med värdebaserad vård är resultatet hälsa, vilket definieras tillsammans med patienter. Det sjukdomsförebyggande arbetet tillsammans med rätten till hälsa är förutsättningar för att möta framtidens utmaningar. Exempel på aktiviteter: Förutsättningsskapande förbättringsarbete enligt nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder gällande tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor i enlighet med regionuppdrag t.ex. utbildning, strukturerad uppföljning. Deltagande i regional suicidpreventiv kampanjvecka riktad till medarbetare, patienter och närstående. 30 (67)
Appar för blodsockerkontroll och egenkontroll t.ex. diabetes genom insulinpumpar, rapporter från patienten om sitt sjukdomstillstånd. Projekt där patienter i hemmet själva mäter blodtryck, puls, vikt och svarar på frågeformulär. Via videolänk har de även direktkontakt med personal. Tobaksavvänjning erbjuds där sjukhuset har ett särskilt ansvar med specialistmottagning. Fortsatt spridning och utveckling av hållbarhetsfiltret. Verksamhetens miljöarbete Arbetet inom områdets samtliga verksamheter ska i enlighet med VGRs och SUs miljömål, präglas av miljömedvetenhet och bidra till en hållbar utveckling med minsta möjliga miljöpåverkan. Miljöarbetet ska ske som en integrerad del i det dagliga arbetet och inte ses som ett frikopplat spår. Sjukhuset arbetar systematiskt för att nyttja resurser effektivt och hållbart. Ett aktivt miljöarbete innebär också att ställa miljödrivande krav vid upphandlingar, använda miljöanpassade produkter, minimera mängden avfall och kassationen av läkemedel samt minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter. Regionalt långsiktigt mål År 2020 ska Västra Götalandsregionens person- och varutransporter vara oberoende av fossil energi. År 2020 ska Västra Götalandsregionens person- och varutransporter bedrivas energieffektivt. Regionalt mål 2016 relevant för SU Västra Götalandsregionens transporter ska till 60 % utföras med förnybar energi. SU mål 2016 Styrtal SU Måltal SU 2016 Utfall 2016 Vid nyanskaffning av fordon, Andel under året 100 % 100 % exklusive ambulanser, ska SU nyanskaffade fordon välja fordon som går på förnybar som går på förnybar energi. energi. Antalet resta mil med bil i tjänsten (tjänstebil, förmånsbil och privat bil) per årsarbetare ska 2016 ha minskat jämfört med 2013. Minskning av antal resta mil i tjänsten med bil per årsarbetare. 10 % 4 % Västra Götalandsregionen ska halvera sin energianvändning i egna lokaler till 2030 jämfört med 1995. I de hyrda lokaler där Västra Götalandsregionen bedriver verksamhet ska energianvändningen bli avsevärt effektivare till 2030. Resursanvändningen inom Västra Götalandsregionen ska stödja en hållbar utveckling. Det avfall som uppkommer inom Västra Götalandsregionen ska tas om hand på ett sådant sätt att det stödjer en hållbar utveckling. Mängden hushållsavfall till förbränning ska minska med 10 % jämfört med 2012. Mängden material för utvalda produktflöden inom Västra Götalandsregionen ska minska Alla avdelningar/enheter på SU ska identifiera vilken kontorsutrustning och medicinskteknisk utrustning som ska stängas av när den inte används och implementera den lokala rutinen. Mängden hushållsavfall ska 2016 ha minskat jämfört med 2012. Minska miljöpåverkan från inredning. Andel avdelningar/ enheter som identifierat kontors- och medicinskteknisk utrustning som ska stängas av när den inte används. Minskning av mängd hushållsavfall jämfört med 2012. Andel nyinköpta kontorsmöbler som finns med på Gröna Listan. 100 % 63 % 10 % + 11 % 100 % 58 % 31 (67)
Regionalt långsiktigt mål År 2020 ska Västra Götalandsregionen leva upp till det nationella målet om en giftfri miljö Regionalt mål 2016 relevant för SU Mängden miljö- och hälsofarliga ämnen i kemiska produkter har minskat med 80 % jämfört med 2010. SU mål 2016 Styrtal SU Måltal SU 2016 Utfall 2016 Användningen av kemikalier Minskning av använd 6 % 68 % upptagna på substitutionslistan mängd kemikalier på ska 2016 ha minskat jämfört med substitutionslistan 2014. (exklusive laboratorier). Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier upptagna på SIN-listan ska 2016 ha minskat jämfört med 2014. Minskning av använd mängd kemikalier på SIN-listan inom laboratorieverksamhet. 5 % 5 % Västra Götalandsregionen ska, utan att påverka patientnyttan, minimera miljöbelastningen av läkemedel. Miljöbelastningen av produktion, ordination och kassation har minskat jämfört med 2013. Minska ordination av identifierade miljöbelastande preparat. Antal kinolonrecept per 100 vårdtillfällen + vårdkontakter (läkare) (2015: 0,88) Intravenösa antibiotika -andel penicilliner av penicilliner+ cefalosporiner+pip/taz (antal DDD) på rekvisition Minskning >60 % 0,91 56 % Öka antal FaR (Fysisk aktivitet på recept). Antal förskrivna FaR. 1 400 1 327 År 2020 ska vårdens utsläpp av lustgas ha minskat med 75 % jämfört med 2009. Vårdens utsläpp av lustgas har minskat med 50 % jämfört med 2009. Öka andel opererande verksamheter som arbetar på rutin med Rökstopp i samband med operation. Mängden utsläppt lustgas ska minska. Andel opererande verksamheter som arbetar på rutin med Rökstopp i samband med operation. Minskad mängd utsläppt lustgas. 100 % <100 % 50 % 38 % Transport Alla förmånsbilar som införskaffats under 2016 drivs av förnyelsebara bränslen. Under 2016 har alla tjänstebilar funnits i Regionservice ägo, i en så kallad bilpool. Under 2016 minskade resandet med bil i tjänsten med 3,7 %. Det är en klar förbättring jämfört med förra året då antalet resta mil i tjänsten istället ökade, men vi når inte målet på en minskning med 10 %. Under 2017 kommer en ny resepolicy för Västra Götalandsregionen att lanseras och klimatväxlingsprogrammet fortsätter. Det finns anledning att tro att trenden med minskat antal resta km i tjänsten kommer att fortsätta. SUs styrelse har gett sjukhusdirektören i uppdrag att utreda förutsättningar för att starta en fordonspool i syfte att minska antalet resta mil i tjänsten med egen bil. Energi SU ansvarar för att minska användningen av verksamhetsel. Ett första steg i detta arbete är att identifiera all utrustning som kan/ska stängas av när den inte används. En checklista för detta arbete har tagits fram och börjat användas på enheterna. Målet för 2016 var att alla enheter skulle ha gjort denna identifiering, men målet har inte uppnåtts. Det är stora skillnader, på några områden har alla eller nästan alla enheter gjort identifieringen, medan andra områden inte ens når upp till hälften. Fler åtgärder krävs för att målet ska uppnås. 32 (67)
Avfall Målet om 10 % minskning av hushållsavfall (det avfall som går till förbränning) uppnås inte på SU, utan istället har en ökning uppmätts. En av anledningarna till detta är att ombyggnation av Miljöstationen på Mölndals sjukhus är fortsatt försenad, vilket begränsar möjligheterna till sortering av avfall där. Under 2013 genomfördes ett projekt på Centralkliniken på Östra sjukhuset där matavfall från personalutrymmen och avdelningskök sorterades ut. Utifrån resultatet konstaterades att mängden källsorterat avfall skulle kunna öka med 5 % om denna lösning infördes överallt på SU. Miljöavdelningen bedömer att lagstiftningen inom en snar framtid kommer att förändras på ett sätt som medför att utsortering av matavfall blir obligatorisk för SU. I dagsläget finns inte möjligheter till internt omhändertagande av matavfall från avdelningskök och personalutrymmen på sjukhustomterna, vilket måste åtgärdas. Inköp I Gröna Listan presenteras inredning som finns upphandlat i regionen och som dessutom är kontrollerat enligt gällande miljökrav. Dessutom finns information om tillgänglighet, hygien- och brandskyddskrav listat. Resultatet är beräknat per inköpt artikel. Målet uppnås inte för 2016. Värt att notera är att vissa typer av artiklar inte finns på Gröna Listan så som kabelrännor, datorhållare och liknande. Kemikalier Under 2015 och 2016 har SUs substitutionslista använts som ett verktyg för att minska användningen av miljö och hälsofarliga kemikalier. Listan som finns tillgänglig för sjukhusets personal listar produkter som ska undvikas och lämpliga substitut om det finns. Under målperioden 2014-2016 har användningen av kemikalier på listan minskat med 68 %, vilket är långt över målet och mycket glädjande. Inom laboratorieverksamhet används SIN-listan för motsvarande arbete. 2014-2015 minskade användningen med 5 %. 2016 har vi inte kunnat få fram en tillförlitlig siffra på årsförbrukningen av SIN-ämnen inom laboratorieverksamhet på grund av att alla avdelningar/enheter inte fyllt i årsförbrukning av alla SIN-ämnen i kemikaliehanteringssystemet under 2016. Målet var en minskning med 5 % under målperioden 2014-2016, vilket kan antas vara uppfyllt eftersom det uppnåddes redan 2015. Läkemedel Strategiska rådet för läkemedelsfrågor ansvarar för målen om antibiotika. Uppföljning gällande antibiotika sker genom att resultatet för kvartal 4 jämförs med motsvarande period 2014. Målen uppfylls inte. Hälsofrämjande sjukhus ansvarar för målen rörande fysisk aktivitet på recept och rökstopp i samband med operation. Målen uppfylls inte. När det gäller rökstopp i samband med operation har det målet inte följts upp under 2016 på grund av att man istället har satsat på att få in uppgifterna i Orbit 5 för att kunna göra mer noggrann uppföljning framöver. 33 (67)
Lustgas Lustgasutsläppen från SU har minskat med 38 % sedan 2009. Installationen av lustgasdestruktorerna vid förlossningsavdelningarna på Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus blev ytterligare försenad och de var endast i drift under cirka en månad av 2016. För att klara regionens mål om 75 % minskade lustgasutsläpp till 2020 krävs fler åtgärder, eftersom endast cirka 50 % av inköpt lustgas kan destrueras. Systematiskt förbättringsarbete Att stärka patientens ställning i vården är ett viktigt mål för SU. Verksamheter och staber arbetar fortlöpande med att göra patienter/närstående delaktiga för att förbättra vården. Modeller och verktyg för att stödja detta arbete tas fram och förhållningssättet är en viktig del inom flera staber. Exempel på aktiviteter Nivå 1 vården tar emot synpunkter från patienter/närstående Inom barnsjukvården tillfrågas patienter/närstående om upplevelse av nöjdhet innan hemgång Patienter kan lämna synpunkter/klagomål via telefon eller hemsida Patientenkäter genomförs inom många verksamheter. Nationella patientenkäter genomförs enligt nationell rutin. Patienters egna vårdresultat/upplevelse inhämtas via digitala verktyg. Nivå 2 dialoger förs med patienter/närstående Patienters/närstående för regelbundet dialog med vårdpersonal om vad som skattas som betydelsefullt. I samband med patientsäkerhetsronder träffar ledningen patienter/närstående och för dialog. Café entré genomfördes under året. Högsta ledningen, politiker och företrädesvis medarbetare från kvalitetsorganisationen frågade patienter/närstående om Vad är betydelsefullt för dig mötet med vården?. Resultatet ger en ökad kunskap om patienters tankar och funderingar. Syftet är också att gemensamt sända signaler att förhållningssättet är viktigt. Detta är ett sätt att leva värdegrunden. Inom verksamheterna förs dialoger med patienter/närstående i fokusgrupper och workshops. Patienter/närstående erbjuds medverka vid händelseanalyser och får möjlighet att bidra med förbättringsförslag Dialogmöten sker regelbundet mellan brukaföreningar och chefer Nivå 3 patienter/närstående involveras i styrning och ledning, tjänstedesign eller som medaktör i forskningsprojekt Patientnärvaro vid ledningsgruppsmöten. Utveckla enkäter tillsammans med patienter i syfte att forska på det som patienter skattar som viktigt. Patientwikin medför att vården och patienter utvecklar kunskap tillsammans PiR (Patientsäkerhet i realtid) Patientintervjuer i syfte att få ökad kunskap patientsäkerhetsrisker och att patienter kan inkomma med förslag till förbättring. Aktionsforskning tillsammans med patienter pågår inom en del verksamheter 34 (67)
Återkoppling till patienter/närstående Flera verksamheter har patienter och närstående i analys-, resultat- och spridningsfasen. Återkoppling av förbättringsarbeten sker ofta via patientföreningar och patientråd. En del förbättringar och resultat exponeras på externa hemsidan och via sjukhusets facebooksida. Medicinska framsteg På SU finns kompetens att utföra de allra mest avancerade behandlingar och ingrepp som dagens medicinska utveckling tillåter. Samtidigt är omtanken och omvårdnaden om patienten vårt främsta fokus. För att kunna garantera kvalitet är ständig utveckling och förbättring ett viktigt mål. Nedan följer ett axplock på medicinsk utveckling som skett på SU under året. Investeringen i BoIC ger SU nya och utvecklade möjligheter till avancerad diagnostik. Tillgängligheten har ökat att genomföra PET/CT-undersökningar med sockeranalogen FDG, som påvisar celler med ökad sockeromsättning. BoIC och Cyklotronen kommer under 2017 möjliggöra produktion av nya tracers (radioaktiva spårämnen) vilket leder till att nya patientgrupper kan undersökas och ge förbättrad diagnostik inom grupperna prostatacancer, neuroendokrina tumörer, hjärntumörer och demens. Även forskningsmöjligheterna inom dessa områden förbättras. Överlevnad i akut lymfatisk leukemi, den vanligaste formen av barnleukemi är idag 95 %. Nästan 50 hjärttransplantationer på barn har genomförts på DSBUS mellan 2000-2016. Satsningen på införandet av personcentrerat arbetssätt inom heldygnsvården på Psykiatri Psykos har lett till kraftig minskning av antalet tvångsåtgärder på samtliga avdelningar. En ny typ av skiktad hornhinnetransplantation, DMEK - Descmet Membrane Endothelial Keratoplasty, där bara ett lager av hornhinnan byts ut har startats. Under 2016 har SU etablerat en ny operationsteknik för hornhinnetransplantationer där ett betydligt tunnare skikt av hornhinnan byts ut än vid tidigare metoder. Transplantatet är bara någon tusendels millimeter tjockt. Den nya tekniken innebär snabbare synrehabilitering, bättre synskärpa och betydligt mindre risk för avstötning av transplantatet än tidigare. Standardiserade vårdförlopp inom 3 terapiområden inom hematologin infördes framgångsrikt under året och uppsatta ledtidsmål uppnås i allt väsentligt. Det samma gäller för patienter med lungcancer. Det SU-gemensamma KOL-centrum etablerades på verksamhetsområde Geriatrik, lungmedicin och allergologi under våren och ser nu ökade remissflöden med mera. Satsningen kommer på sikt bli till stor nytta för en stor kronikergrupp. För patienter med metastaser lokaliserade till extremiteter så är ett behandlingsalternativ isolerad hyperterm perfusion (ILP). Sedan 2016, i och med den nationella nivåstruktureringen, så är denna verksamhet helt centraliserad till kirurgkliniken SU och det görs cirka 40 ingrepp per år. Behandlingen går till så att den drabbade extremiteten isoleras kirurgiskt från systemcirkulationen, katetrar förs in i artär och ven som sedan ansluts till en hjärtlungmaskin. I detta läge är extremiteten frånkopplad resten av kroppen, blodet värms därefter till 40 grader varefter cellgifter cirkuleras i extremiteten under 60 minuter. Fördelen med behandlingen är att extremt höga doser av cellgift kan ges lokalt utan att orsaka systemiska biverkningar. Denna operation kräver dock en öppen kirurgi med friläggning av blodkärlen. En alternativ metod som utvecklats på SU innebär att man istället placerar katetrarna i blodkärlen perkutant i genomlysning. Denna metod innebär kortare ischemitider och att patienten slipper en öppen operation. Metoden är världsunik och hittills har på 35 (67)
hybridsalen fem patienter behandlats. Patienterna är alla inkluderade i en studie med syfte att se om den nya tekniken minskar komplikationer och patientens biverkningar. Personal Chefsförutsättningar Sjukhuset arbetade under 2016 aktivt för att alla verksamheter ska nå normtalet om 10-35 medarbetare per chef till slutet på 2017. Under 2015 nådde fem verksamheter normtalet, den siffran ökade under 2016 med ytterligare 22 verksamheter och sjukhuset har nu totalt 27 verksamheter som nått normtalet. Elva verksamheter påbörjade en ny organisation och kommer att vara klara under första kvartalet 2017. Handlingsplaner för organisatoriska förändringar har skrivits för övriga berörda verksamheter och kommer att initieras under 2017. För att sjukhuset ska nå normtalet prövas olika former av chefskap. Enheter delas, gemensamt chefskap införs och ett flertal verksamheter har fått godkännande till att pröva ett femte chefsled. Bedömningen är att vi kommer att nå normalen i december 2017. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Sjukfrånvaro 2016 Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 7,5% 5,0% 7,2% Undersköterskor m.fl. 11,2% 8,0% 10,8% Läkare 3,9% 2,1% 3,0% Administratör, vård 9,5% 2,2% 9,3% Rehabilitering och förebyggande 7,1% 4,2% 6,7% Sjukhustekniker/laboratoriepersonal, inkl. BMA 6,9% 4,2% 6,3% Utbildning, kultur och fritid 6,1% 5,1% 5,9% Teknik, hantverkare 11,4% 4,4% 5,8% Kök, städ, tvätt 9,3% 4,5% 8,8% Administration 6,7% 2,4% 5,8% Totalt 8,0% 4,0% 7,2% Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per kön och år 2016 2015 Kvinnor 8,0% 7,6% Män 4,0% 3,8% Totalt 7,2% 6,9% Källa: Cognos UDP 2017-01-11 Sjukfrånvaron var 2016 högst inom kategorierna undersköterskor m.fl. och administratör, vård. Lägst är sjukfrånvaron för läkare. Jämfört med 2015 ökade sjukfrånvaron med 0,3 procentenheter, en ökning som återfinns inom både den korta sjukfrånvaron (1-59 dagar), som ökade med 0,1 36 (67)
procentenheter och den långa sjukfrånvaron (över 60 dagar), som ökade med 0,2 procentenheter. Kategorin undersköterskor m.fl. har högst sjukfrånvaro för både kvinnor och män. Jämfört med 2015 ökade sjukfrånvaron för samtliga större kategorier med undantag för rehabilitering och förebyggande där sjukfrånvaron sjönk något (- 0,1 procentenheter). Störst var ökningen i kategorierna sjukhustekniker/laboratoriepersonal, inkl. biomedicinska analytiker (BMA) (+0,6 procentenheter) och undersköterskor m.fl. (+0,5 procentenheter). För den korta sjukfrånvaron har ökningen skett inom samtliga större kategorier med störst ökning inom kategorierna administratör, vård (+0,3 procentenheter) och undersköterskor m.fl. (+0,2 procentenheter). Fördelat per åldersgrupp ökade sjukfrånvaron 2016 jämfört med 2015 för samtliga åldersgrupper med undantag för åldersgruppen 60- år som minskade med -0,1 procentenheter. För den långa sjukfrånvaron ökar sjukfrånvaron tydligt med stigande ålder, för den korta sjukfrånvaron är fördelningen jämnare med undantag för åldersgruppen 20-29 år som redovisade högst sjukfrånvaro. Trenderna 2016 speglar i huvudsak trenderna 2015. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid för 2016 och 2015; ackumulerat Källa: Cognos UDP 2017-01-10 Sjukhusets sjukfrånvarotrend över året följer i huvudsak utvecklingen inom såväl riket som inom Västra Götalandsregionen. Efter högre sjukfrånvaronivåer i början av året, till stora delar till följd av influensaperiod, har sjukfrånvaron sjunkit under året. I januari var sjukfrånvaron 0,5 procentenheter högre än motsvarande månad 2015 vilket var den största registrerade skillnaden under året. I december var skillnaden 0,3 %. För information om hur sjukhuset arbetar för att sänka sjukfrånvaron hänvisas till avsnittet med regionfullmäktiges prioriterade mål och fokusområden Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska. 37 (67)
Personalvolym och personalstruktur och personalkostnadsanalys Personalvolym Antal anställda och nettoårsarbetare (antal och %), 2016 i jämförelse med 2015 Personalvolym 2016 2015 Förändring Antal Antal Antal % Månadsanställda 16 354 16 244 110 0,7% Nettoårsarbetare 13 958 13 766 192 1,4% Källa: Cognos UDP 2017-01-10 Antalet månadsanställda i december 2016 var 110 fler jämfört med motsvarande månad 2015. Med avseende på nettoårsarbetare var antalet i december 192 fler än motsvarande månad 2015. I jämförelse är det värt att notera att för både månadsanställda och nettoårsarbetare var värdet i december 2015 den lägsta noteringen under det året. Både antalet månadsanställda och nettoårsarbetare har i december 2016 minskat i förhållande till föregående månad med 32 respektive 54. Finansierad ökning av nettoårsarbetare motsvarar 236 medarbetare. En minskad användning av bemanningsföretag har inneburit rekrytering motsvarande cirka 37 nettoårsarbetare. Nettoårsarbetare 2016 och 2015 Not: Definition av Nettoårsarbetare: Nettoårsarbetare baseras på en omräkning av sysselsättningsgraden för anställda samt justering för frånvaro som omfattar en månad eller mer. Semester innebär inte någon justering. För timanställda beräknas antalet genom att arbetade timmar divideras med 165. Budgeterat utrymme 2016 är den beräknade möjliga personalvolymen respektive månad utifrån ekonomiskt utrymme för löner och sociala avgifter motsvarande månad. Värdet är baserat på personalvolym, personalmix samt den ackumulerade budgetavvikelsen för löner och sociala avgifter. Värdet är ett ackumulerat medelvärde. Källa: Cognos UDP 2017-01-13 Ökningen av nettoårsarbetare jämfört med motsvarande månad föregående år återfinns i huvudsak inom Psykiatri Affektiva (+44), Kardiologi (+24) och Sterilteknik (+23). Ökningen inom Psykiatri Affektiva har huvudsakligen skett till följd av öppnande av ny avdelning för anorexi och bulimi. Volymökningen inom Kardiologi är till stor del ett resultat av högre närvaro jämfört med motsvarande månad föregående år. Ökningen inom Sterilteknik är enligt plan och är huvudsakligen ett resultat av öppnande av en sterilcentral på Sahlgrenska sjukhuset. Sjukhuset uppvisar för 2016 en extern personalomsättning (lämnar SU) på 11,2 % vilket är en ökning jämfört med föregående år på 1,4 procentenheter. Ökningen beror i huvudsak på ökning 38 (67)
av avslut genom egen begäran och återfinns inom samtliga större personalkategorier med undantag för läkare som uppvisar en marginell minskning. Sjukhuset arbetade under 2016 utifrån fastställd rutin avseende hantering av ofrivilligt deltidsanställda, vilket innebär bland annat att kvarvarande ofrivilliga deltider ska anmälas hos sjukhusets bemanningsservice för att ges möjlighet till ökad tjänstgöring. Antalet ofrivilligt deltidsanställda för 2016 var 20 (0,1 %) varav 1 män och 19 kvinnor, vilket är en ökning med 10 jämfört med föregående år. Personalstruktur Nettoårsarbetare, antal och andel per personalgrupp, 2016 i jämförelse med 2015 Netto årsarbetare 2016-12 2015-12 Förändring Antal Andel Antal Andel Antal Andel Sjuksköterskor, barnmorskor 4 332 31,0 % 4 434 32,2 % -102-1,2 % Undersköterskor m.fl. 3 006 21,5 % 2 938 21,3 % 68 0,2 % Läkare 2 250 16,1 % 2 183 15,9 % 67 0,3 % Administratör, vård 836 6,0 % 856 6,2 % -20-0,2 % Rehabilitering och förebyggande 979 7,0 % 934 6,8 % 46 0,2 % Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 1 051 7,5 % 1 037 7,5 % 13 0,0 % Utbildning, kultur och fritid 71 0,5 % 79 0,6 % -8-0,1 % Teknik, hantverkare 47 0,3 % 49 0,4 % -2 0,0 % Kök, städ, tvätt 71 0,5 % 65 0,5 % 6 0,0 % Administration 1 317 9,4 % 1 192 8,7 % 125 0,8 % Huvudgrupp 13 958 100,0 % 13 766 100,0 % 192 0,0 % Källa: Cognos UDP 2017-01-10 Anställda, antal och andel per anställningsform, 2016 i jämförelse med 2015 Anställningar 2016-12 2015-12 Förändring Antal Andel Antal Andel Antal Andel Tillsvidareanställd 15 039 85,1 % 14 889 85,4 % 150-0,3 % Visstidsanställd 1 315 7,4 % 1 355 7,8 % -40-0,3 % Summa Månadsanställda 16 354 92,6 % 16 244 93,2 % 110-0,6 % Timavlönad 1 312 7,4 % 1 186 6,8 % 126 0,6 % Summa Anställda 17 666 100,0 % 17 430 100,0 % 236 0,0 % Källa: Cognos UDP 2017-01-10 Utifrån personalstrukturen har störst ökning av nettoårsarbetare jämfört med motsvarande månad föregående år skett inom kategorierna administration (+125), undersköterskor m.fl. (+67) samt läkare (+66). Ökningen i gruppen administration är till största delen biträdande vårdenhetschefer och enhetschefer (+41). Ökningen är till del ett resultat av sjukhusets arbete med normtal. Volymökningen av undersköterskor m.fl. är till del kopplad till workshifting och är en del av sjukhusets kompetensförsörjningsstrategi. Volymökningen i gruppen läkare är i huvudsak ej legitimerade läkare (+26) inom psykiatrin samt ST-läkare (+31). Kategorin sjuksköterskor, barnmorskor har jämfört med motsvarande månad föregående år minskat med 102 nettoårsarbetare. 39 (67)
Arbetade timmar Arbetad tid 2016 jämfört med 2015 uttryckt i heltidsekvivalenter (medelvärde) Arbetade timmar 2016 2015 Utfall 2016/ Utfall 2015 Differens Antal Utfall 2016/ Utfall 2015 Differens % Arbetade timmar i heltidsekvivalenter (faktiska) 11 527 11 408 119 1,0 % Arbetade timmar i heltidsekvivalenter (justerade) 11 476 11 408 68 0,6 % Not: Definition av Heltidsekvivalenter: Heltidsekvivalenter baseras på att antalet arbetade timmar under perioden dividerat med 165 * antalet månader i perioden. Justerade timmar avser justering med anledning av fler arbetsdagar 2016 jämfört med 2015. 2016 var antalet arbetsdagar 2 fler jämfört med 2015. Redovisas för jämförbarhet mellan perioderna. Källa: Cognos UDP 2017-01-10 Den arbetade tiden 2016 ökade med 1,0 % eller 119 heltidsekvivalenter jämfört med 2015. Med justering utifrån att antalet vardagar var två mer 2016 jämfört med föregående år blir ökningen av den arbetade tiden 0,6 % eller motsvarande 68 heltidsekvivalenter. Personalkostnadsanalys Personalkostnad Under 2016 har personalkostnaderna ökat med cirka 270 mnkr (3 %) jämfört med 2015. I förhållande till budget redovisade sjukhuset en negativ avvikelse på personalkostnader motsvarande -18 mnkr, fördelat på löner och sociala kostnader +2 mnkr, inhyrd personal -18 mnkr och övriga personalkostnader -2 mnkr. Avvikelsen på löner och sociala kostnader motsvarar i bemanning cirka 4 anställda baserad på aktuell personalmix. Kostnader; Grundlön, Ob och Mertid/Övertid, 2016 i jämförelse med 2015, i mnkr Period Grundlön Ob Mertid & Övertid Totalt ersättningar Kostnad % avvikelse % avvikelse Kostnad grundlön grundlön Kostnad 2016 6 344 217 3,4 % 137 2,2 % 354 2015 6 175 220 3,6 % 142 2,3 % 362 Diff. 168-3 -0,1 % -5-0,1 % -8 Not: Konton för kostnadsredovisningen är i enlighet med anvisning från koncernkontoret. Källa: Cognos UDP 2017-01-12 Ob-ersättning Kostnaden för Ob-ersättning minskade i förhållande till grundlönen från 3,6 %, 2015 till 3,4 %, 2016. En minskning på 0,14 procentenheter. Kostnaden för Ob-ersättning minskade för samma period med cirka 2,9 mnkr (1,3 %). Minskningen av antalet ob-timmar 2016 jämfört med 2015 motsvarande cirka 26 heltidsekvivalenter. En total reducering av ob-ersättningen kan ses trots att ersättningen sedan maj 2016 enligt avtal har ökat med 2,2 % för kommunals yrkesgrupper. Orsak till den totala reduceringen kan till del kopplas till färre öppna vårdplatser. Mertid och övertid Kostnaden för mertid och övertid minskade i förhållande till grundlönen från 2,3 %, 2015 till 2,2 %, 2016. En minskning på 0,14 procentenheter vilket motsvarar en kostnadsreducering på cirka 4,7 40 (67)
mnkr. Under motsvarande period minskade antalet arbetade mer- och övertidstimmar med motsvarar cirka 15 heltidsekvivalenter. Orsaken till reduceringen i övertid kan till del kopplas till ett aktivt arbete med att minska övertidsarbetet och därmed övertidskostnaderna. Arbete utfört av timanställda under 2016 motsvarade 359 heltider vilket var oförändrat jämfört med 2015. Orsaken till reduceringen i övertid kan till del kopplas till ett aktivt arbete med att minska övertidsarbetet och därmed övertidskostnaderna. Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, 2016 i jämförelse med 2015, mnkr Kategori 2016 2015 Läkare 20 25 Sjuksköterskor 2 43 Övriga 5 3 Totalt 28 72 Källa: Cognos UDP 2017-01-12 Sjukhuset anlitade under 2016 bemanningsföretag till en kostnad av 28 mnkr, vilket var 44 mnkr mindre än 2015. Reduceringen återfinns inom gruppen sjuksköterskor och är ett resultat av Västra Götalandsregionen beslut om ett stopp för användandet av bemanningsföretag för sjuksköterskor som infördes i oktober 2015. De läkarspecialiteter som huvudsakligen hyrdes in genom bemanningsföretag var radiologer och ögonläkare. Inom kategorin sjuksköterskor har inhyrning skett på barn intensivvård och operation samt inom barnkardiologi. Kategorin övriga är inhyrning av medicinska sekreterare. Inhyrningen av läkare ökade i samband med sommaren och har under hösten legat på en stabil nivå något högre än motsvarande månader 2015. För sjuksköterskor har inhyrningen över året legat på en låg nivå till följd av hyrstoppet med bara ett par verksamheter med beslutat undantag. Inhyrningen av medicinska sekreterare har varit högre 2016 jämfört med 2015 med en något högre kostnadsnivå under våren. Mängden köpta bemanningsläkare motsvarar cirka 8 årsarbetare eller en andel i förhållande till det totala antalet läkare på 0,3 %. Mängden köpta bemanningssjuksköterskor motsvarar cirka 2 årsarbetare eller en andel i förhållande till det totala antalet sjuksköterskor på 0,04 %. Utvecklingen av bemanningsläkare följs kontinuerligt upp. För att säkerställa att sjukhuset endast anlitar regionens avtalade leverantörer av hyrpersonal finns rutin som föreskriver att HR-specialist och ekonom ska bistå verksamhetschef vid avrop från bemanningsföretag. 41 (67)
Forskning, utveckling, utbildning och innovation (FoUUI) Ett av Sahlgrenska universitetssjukhusets mål för 2016 är att bli landets ledande universitetssjukhus. För att nå dit är forskning en viktig del. Forskningen ska utgå från patientens behov, integreras med vården och sker i samverkan med Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Likaså är utveckling och innovation i ett vidare perspektiv viktigt. Genom dessa aktiviteter genereras ny kunskap och den omsätts i det dagliga arbetet. Verksamhetsförlagd utbildning av inom de flesta av vården professioner sker vid sjukhus och är viktigt för att trygga den framtida kompetensförsörjningen i hela regionen. Nedan följer en kortfattad beskrivning av de olika verksamheterna inom dessa områden. Gothia Forum Inom ramen för nationell samverkan, Kliniska Studier Sverige, deltar Gothia Forum som regional nod i ett flertal nationella samverkansprojekt inkluderande bland annat projekt för Standardiserad process för avtal, Samverkan kring kvalitetssystem samt Arbetsprocesser och utveckling av forskningspersonenkät. Arbetet som regional nod sker i samverkan mellan VGR och FoU i Region Halland. Arbetet i övrigt inom Gothia Forum bedrivs inom de olika enheterna beskrivna nedan. Sahlgrenska biobank (SaB) byggs kontinuerligt ut för att på sikt inkorporering av samtliga provsamlingar inom VGR. Under 2016 har inkluderande av nuvarande provsamlingar inom SU skett i en snabbare takt än prognostiserat. Ett nytt laboratorium är etablerat på Östra sjukhuset och ett nytt fryshotell är invigt på SU i Mikrobiologens lokaler. Den kliniska prövningsverksamheten inom Clinical trial center (CTC) har en hög efterfrågan men en expansion hindras av lokalbrist. Under 2016 har en fas-1 verksamhet inom onkologi etablerats. Man har även startat en fas-1 verksamhet riktad specifikt mot företag verksamma inom AstraZenecas BioVentureHub. Engagemang i SCAPIS-projektet fullföljs enligt plan. Prövningsenhet i samverkan med Primärvården (Primary care Trial Center - PTC) har under 2016 etablerats i Skövde och för verksamheten i Frölunda har ändamålsenliga nya lokaler färdigställts. Enheten har ett gott inflöde av studieförfrågningar men tackar fortfarande nej till många studier då många studieprotokoll i internationella studier inte är förenliga med svensk behandlingstradition. Stödfunktioner för klinisk forskning Verksamhetsutveckling, administration och strategiskt stöd, (VASS) och Research Support Office (RSO)) har under perioden haft en fortsatt stark efterfrågan på uppdrag och utbildningar inom Good Clinical Practice som utförts enligt plan. Arbete med att stärka regenerativ medicinsk utveckling regionalt och nationellt är initierat med nyanställd projektledare. Grants Office fullföljer sitt uppdrag med att stödja ansökningar till strategiska fonder enligt plan. En regionalisering av RSOs och Gothia Forums tjänsteutbud är under planering. RSO har engagemang i ett flertal e-hälsoprojekt för att undersöka möjligheter att använda etablerade IT-system i syfte att effektivisera patientrekrytering i kliniska studier. Klinisk prövningsenhet för barn (Primary Care Research Center - PCRC) i samverkan med Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus är under etablering. Personal (chef, forskningssköterskor samt läkare) är anställda och start av tre kliniska projekt är initierade under 2016. Lokalbrist är ett stort bekymmer. 42 (67)
Innovationsplattformen Under 2016 har Innovationsplattformens verksamhet expanderat med rekryteringar av jurist, projektledare, administratör och idétransportörer. För 2017 planeras ytterligare expansion bland annat för att tillgodose behov inom Folktandvården och för att administrera och förvalta Innovationsfonden. En viktig aktivitet under 2016 var att bygga upp Innovationsfonden VGR vilket innebar att administrera en första utlysning av projektmedel samt att administrera ansökningar, granskningar och beslutsprocess. Detta arbete genomfördes framgångsrikt under en kort tidsrymd. Ett arbete är initierat för tydliggörande av immaterialrättsliga hantering, inkl. fribrevsinventering. Man har engagerats i en stor mängd avtalsstöd (granskning av befintliga avtal samt framtagande av nya) åt såväl Plattformens projekt som SU-medarbetare i övrigt. Medarbetare har engagerats i 15 projekt åt externa aktörer där man kunnat debitera för upparbetade kostnader. Man har vidare arbetat med kulturfrågor som förhållningssätt gentemot externa aktörer i ljuset av bland annat kommunalrättsliga aspekter. Vidare deltar man i ett Vinnova-finansierat projekt för att utveckla en Patientinnovationssluss med fokus på barnobesitas. Detta är ett viktigt steg för att kunna involvera patienterna i det framtida innovationsarbetet. Utvärderingsenheten Health Technology Assessment (HTA-Centrum) Under 2016 publicerades nio HTA-rapporter. Sedan 2007 har 419 individer utbildats i systematisk översikt och Health Technology Assessment genom att delta i en HTA-projektgrupp. Arbetssättet att personer från verksamheterna själva tillsammans med personer från HTA-centrum granskar och färdigställer HTA rapporterna har visat sig vara ett framgångskoncept, både för att ta till sig resultatet av en HTA-rapport och ur ett pedagogiskt perspektiv. Arbete har initierats för att ta reda på vad rapporterna har resulterat i beträffande vilka beslut som har fattats på basen av rapporterna och om rapporterna har lett till nya riktlinjer eller förändrade kliniska rutiner samt om beslut tagits om utmönstring. Ambitionen är att fortsätta utveckla verksamheten, att öka deltagandet från regionen samt att öka samverkan med läkarutbildningen, AT- och ST-utbildningen. Medicinska biblioteken För att marknadsföra de digitala resurserna har bibliotekens personal informerat på t.ex. arbetsplatsträffar (APT), chefsmöten och introduktionsdagen för nya ST-läkare. Kontakt har också etablerats med utvecklingscheferna. Det har också under året påbörjats ett arbete med att se över innehållet på bibliotekens webbplats för att öka tillgängligheten till de digitala resurserna. Under året har handledningarna mer än dubblerats jämfört med föregående år. Man har under 2016 deltagit i två projekt inom Värdebaserad vård och kontakt har etablerats med Värdekontoret. Utbildningsenheten Under 2016 har ett gemensamt arbete skett med formulering av Utbildningsenhet FoUUIs uppdrag. Syftet har varit att tydligare verka för att nå ett av SUs tre huvudmål att vara landets ledande universitetssjukhus och därigenom landets bästa utbildningssjukhus. 43 (67)
AT-organisationen Två nya AT-läkarchefer har under våren 2016 påbörjat sina uppdrag och HR stödet för ATläkarcheferna har förstärkts, vilket förväntas vara positivt i deras arbete som personalansvariga chefer för cirka 100 AT-läkare. Söktrycket på AT vid SU är fortsatt mycket högt och nådde en rekordnivå under 2016. I SYLFs årliga AT ranking noteras en placering som landets bästa universitetssjukhus med plats nr 8. ST-kansliet Ett stort arbete har varit att utveckla riktlinjer för ST-läkare på SU i enlighet med föreskriften (SOSFS 2015:8). Här läggs stor vikt vid en kvalitetssäkrad ST. Parallellt med detta har utbudet av verksamhetsgemensamma utbildningar för SUs cirka 550 ST-läkare utökats. Dessa utbildningar motsvarar A-målen i ST-föreskriften. Ambitionen är att dessa mål helt ska kunna uppfyllas med hjälp av utbildningar som ST-kansliet ansvarar för. För att klara detta har det administrativa stödet utökats och en ny övergripande studierektor på 50 % har anställts. Akademiska vårdutbildningar (AVU) Under 2016 har tillhandahållits cirka 7 500 studentveckor på grund- och avancerad nivå samt 17 terminslånga verksamhetsförlagda placeringar för socionomprogrammet. Arbetet med att planera verksamhetsförlagd utbildning för 2017 har varit svårt och man har inte helt kunna leva upp till avtalet. Detta förklaras av stor personalomsättning, brist på handledare samt minskat antal vårdplatser. Sahlgrenska akademins handledarutbildning (7.5 hp) har inte helt fyllt behovet varför tre kurser har getts av vår egen verksamhet för sammanlagt 65 deltagare. IPL (interprofessionellt lärande) har introducerats på tre nya avdelningar och engagerat cirka 200 studenter. Även socionomprogrammet är involverat i denna verksamhet. Studierektor för AVU har tillsammans med övriga styrgruppen för det övergripande rådet för disputerade inom akademiska vårdutbildningar och HR tagit fram ett förslag på tjänster för disputerade med utrymme för forskning. Förslaget är ute på remiss i verksamheterna. Gymnasie- och yrkeshögskolan (GYH) Under 2016 har tillhandahållits cirka 2 300 elevveckor och 33 terminsplatser (motsvarar 660 elevveckor) för vård och omsorgsprogrammet. För medicinska sekreterare har 1 920 elevveckor tillhandahållits och 202 elevveckor för specialiseringar av undersköterskor, barnskötare och skötare. En ny handledarutbildning för undersköterskor/barnskötare/skötare har startat under hösten 2016 där cirka 50 medarbetare deltagit. Samarbete med HR har skett i samband med ett antal mässor för att göra SUs verksamhet känd. Simulatorcentrum Ombyggnad av lokaler stod klar under våren 2016 och centret har nu dubbel kapacitet jämfört med tidigare och man har fått ett välkomnande, modernt och professionellt utseende som speglar verksamheten i lokalen. Nyinvigning och öppet hus ägde rum i maj med cirka 150 besökande. Centrets olika erbjudande av verksamheter demonstrerades, vilket har bidragit till många nya beställningar. Centrets har under året haft cirka 3 400 besökare och kursdeltagare, en ökning sedan 2015 med nästan 20 %. Verksamheten har till största delen bestått av teamträning (54 %) och den största beställaren har varit Sahlgrenska akademin (43 %). 44 (67)
Strategiska centrumbildningar Inom ramen för FoUUI-verksamheten har utretts förutsättningar för strategiska centrumbildningar för att stödja särskilda vårdprocesser och satsningar inom life science-området. Under 2015 etablerades KOL-centrum under VO Geriatrik, Lungmedicin och Allergologi och detta centrum har fortsatt att utvecklas mot en tydlig samverkan mellan sjukvård, akademi och näringsliv. Ytterligare utredningar pågår med sikte på bland annat kongenitalt hjärtcentrum, bröstcentrum, prostatacentrum, metabolt centrum med inriktning på obesitas och diabetes samt ett tarmsviktcentrum. Även verksamheter som kraniofacial kirurgi och epilepsikirurgi är i fokus, delvis i samarbete med SICAB. Ekonomi Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet 2016 uppgick till -74 mnkr (-122 mnkr i resultat 2015). Mot den godkända avvikelsen på -75 mnkr avvek resultatet därmed positivt med 1 mnkr. Budget utfall SU 2016, mnkr Källa: Cognos Året som gått präglades av den ekonomiska obalans som uppstod under 2015 och följde med in i 2016. I budgeten för 2016 antogs ett omfattande åtgärdsprogram om 280 mnkr som inkluderade samtliga områden på SU. Åtgärdsprogrammet har följts upp månadsvis och bedöms ha haft god effekt beräknas ha reducerat kostnaderna med 199 mnkr. Diagrammet nedan visar intäkts- och kostnadsutvecklingen i rullande 12-månadersperioder under 2015-2016. Kostnadsutvecklingen var som högst under andra halvan av år 2015, för att sedan sjunka succesivt under 2016, och var vid årsskiftet nere på 4,2 % i årstakt. Antagen budget för 2017 medger en kostnadsökningstakt på 4,0 % på årsbasis. 45 (67)
Intäkts- och kostnadsutveckling 2015-2016, i % Källa: Cognos Kostnadsutvecklingstakten mellan 2015 och 2016 var 4,2 % vilket är betydligt lägre än föregående år, då ökningstakten var 6,7 %. Lokalhyror, köpt vård och köpta tjänster var de kostnadsslag som har haft den högsta kostnadsökningstakten under året som gått. Fakturerade prestationer översteg budgeterad nivå i vårdöverenskommelsen, och därmed fick SU full ersättning enligt vårdöverenskommelsen. En hög produktionstakt, ett fortsatt högt remissinflöde och ett fortsatt högt inflöde av patienter till akutmottagningarna i kombination med fortsatta rekryteringsproblem inom ett flertal verksamheter har lett till högre kostnader än budgeterat. Med en uppskattad marginalkostnad på 50 % motsvarar överproduktionen 159 mnkr i produktionskostnader som SU inte fått ersättning för. Diagrammet visar avvikelse gentemot antagen budget mellan åren 2012-2016. Störst var avvikelsen 2012, inte något av de redovisade åren har sjukhuset haft en avvikelse som överstigit 1 % av omsättningen. SUs budgetavvikelse 2012-2016 Källa: Raindance ekonomisystem *2016: Differens mot godkänd avvikelse 2016 (-75 mnkr) 46 (67)
Finansiell ställning Nyckeltalen visar att den finansiella ställningen har försämrats sedan år 2012. Det egna kapitalet är förbrukat och vi har nu ett negativt eget kapital på 77 mnkr. Soliditeten (andelen av tillgångarna som är finansierade med eget kapital) har därmed succesivt minskat och är vid årsskiftet ungefär -3 %. Möjligheten för sjukhuset att själva finansiera ny- och reinvesteringar har minskat de senaste fem åren (se självfinansiering av investeringar i tabell nedan) vilket också innebär att låneskulden ökar betydligt. Så länge räntan är låg innebär en ökad låneskuld inte så stora ekonomiska påfrestningar, men risken för framtida kostnader ökar ju större låneskuld SU har. Ju mindre de ekonomiska marginalerna är, desto svårare får SU att agera vid oförutsedda händelser. Nyckeltal Finansiella nyckeltal 2012 2013 2014 2015 2016 Soliditet (%) 5,8 % 5,4 % 3,1 % 0,1 % 2,7 % Självfinansiering av investeringar (%) 116 % 67 % 67 % 38 % 42 % Låneskuld (tkr) 240 297 424 266 352 784 989 571 1 082 452 Källa: Raindance Ekonomiskt resultat per område Att ha en ekonomi i balans för samtliga områden är mycket viktigt för att kunna planera långsiktigt. Under 2016 var SUs budgetavvikelse i nivå med godkänd avvikelse, men områdenas avvikelser mot budgeterat resultat varierade. Område 1 Budgeterat resultat: -60 mnkr. Avvikelse mot budget: +4 mnkr. Området hade en resultatförbättring med 48 mnkr jämfört med utfall föregående år. Resultatförbättringen berodde till stor del på att området fått statsbidrag och regional ersättning på 127 mnkr utöver budget. Vårdintäkterna för extern vård gav totalt plus 14 mnkr jämfört med budget. Område 2 Budgeterat resultat: 0 mnkr. Avvikelse mot budget: +42 mnkr. Det positiva resultatet kunde hänföras till de psykiatriska verksamheterna och berodde på ökade vårdintäkter (asyl, papperslösa, medicinskt färdiga, Kriminalvård, Halland m.fl.) samt på lägre personalkostnader inom heldygns- och öppenvård. För de somatiska verksamheterna ses ett underskott där orsakerna var flera, men där en stor del berodde på ökade kostnader för medicinsk behandling. Område 3 Budgeterat resultat: -20 mnkr. Avvikelse mot budget: +19 mnkr. En bidragande orsak till den positiva avvikelsen var att området har fått ersättning för de regionala tillgänglighetssatsningarna även utöver beställd volym och detta beslutades först i bokslutsberedningen. Det som tillkommit under året var den kraftigt försämrade bemanningssituationen som försämrade möjligheterna att utföra områdets produktionsuppdrag. Område 4 Budgeterat resultat: +25 mnkr. Avvikelse mot budget: +29 mnkr. Planerade åtgärder för ökad effektivitet har genomförts och gett förväntad ekonomisk effekt. Därtill fanns ett stort överskott inom personalbudget, som till stora delar berodde på svårigheter att rekrytera medarbetare inom 47 (67)
flera personalkategorier. Efterfrågan av områdets tjänster har varit hög, vilket har visat sig i ökade intäkter. Område 5 Budgeterat resultat: 0 mnkr. Avvikelse mot budget: -35 mnkr. En allt större del av Områdes ekonomi har gått till kostnader för vård och tjänster utanför SU. Köpt vård, receptläkemedel samt hyrda operationssalar är några poster som tillsammans har ökat med drygt 40 mnkr sedan 2015. Dessa kostnader är sällan finansierade, men påtvingade av olika beslut samt vikande intern produktion. Område 6 Budgeterat resultat: -25 mnkr. Avvikelse mot budget: -36 mnkr. Området hade en ekonomisk obalans på -1,3 % av omsättningen. Det var i nivå med 2015 och en stor del förklaras av en prognosticerad men icke budgeterad kostnadsutveckling för läkemedel samt kostnader för köpt vård och kostnader för material, varor och tjänster. Personalkostnaderna var i balans med budget. Resultaträkning 2016 Resultaträkning visar jämförelse med beslutad budget för 2016 och föregående års utfall, i mnkr. Godkänd budgetavvikelse om -75 mnkr syns inte i kolumnen budget 2016. Rapportrad 2016 2016 budget 2016 jämfört 2015 Vårdintäkter VGR 11 829 11 664 166 11 572 258 Vårdintäkter övriga 1 068 1 021 48 1 046 23 Patientavgifter 168 170-2 175-6 ALF-medel 467 437 31 427 40 Övriga intäkter 1 770 1 620 150 1 419 351 Intäkter 15 303 14 911 392 14 638 666 Löner och arvoden -6 329-6 303-27 -6 136-194 Sociala avgifter -2 726-2 755 29-2 602-124 Övriga personalkostnader -152-150 -2-156 4 Inhyrd personal -28-9 -18-72 44 Personalkostnader -9 235-9 217-18 -8 965-270 Köpt vård -278-108 -170-260 -18 Läkemedel -1 773-1 625-148 -1 697-76 Lokalhyror -821-835 14-742 -78 Material, varor, tjänster mm -2 937-2 782-155 -2 795-142 Avskrivningar -301-309 8-276 -25 Övriga kostnader -6 109-5 658-451 -5 770-339 Finansiella intäkter kostnader -33-35 2-25 -8 Kostnader -15 377-14 911-466 -14 760-617 Resultat -74 0-74 -122 49 Källa: Cognos rapport 6010 Budget helår 2016: avser beslutad budget Intäktsutveckling Utfall ackumulerat Budget ackumulerat Avvikelse utfall mot Utfall 2015 Avvikelse utfall 2016 Totala intäkter avvek positivt mot budget med 392 mnkr. Vårdöverenskommelsen 2016 med hälsooch sjukvårdsnämnderna Göteborg och Väster utgjorde den största andelen av SUs intäkter. Totalt 48 (67)
ersättningsutrymme från nämnderna var för länssjukvård 8 035 mnkr och för region- och högspecialiserad vård 3 184 mnkr. Intäkter jämfört med budget 2012-2016, utfall i fasta priser Källa: Raindance ekonomisystem Intäktsutvecklingen i fasta priser visar en ökning med 1,0 % mellan 2015 och 2016. Fakturerade prestationer översteg budgeterad nivå i vårdöverenskommelsen och därmed erhölls full ersättning enligt vårdöverenskommelsen. Att utfallet totalt för vårdintäkter VGR ändå var 166 mnkr högre än budget berodde huvudsakligen på: 49 (67)
ersättning för asylsökande och patienter som vistas i Sverige utan tillstånd (+68 mnkr) ersättning för köpt vård avseende volymavtal och övrig ortopedi (+33 mnkr) extraersättning om (+25 mnkr) för garantivård och egenregivård ersättning SICAB (+13 mnkr) såld vård (+8 mnkr) fria läkemedel barn (+7 mnkr) ögon extra tillgänglighet (+6 mnkr) tillgänglighetsatsning inklusive ortopediplan, obesitas och koloskopier (+2 mnkr) Den positiva budgetavvikelsen på 48 mnkr för övriga vårdintäkter berodde främst på högre intäkter inom bland annat barnkardiologin och onkologin än budgeterat. Den positiva budgetavvikelsen för övriga intäkter uppgick till 150 mnkr och berodde främst på: obudgeterad ersättning för dyra läkemedel och ordnat införande (+66 mnkr) obudgeterad ersättning för psykisk ohälsa samt övrig psykiatri (+40 mnkr) obudgeterade statsbidrag för förlossningar (+28 mnkr) obudgeterad ersättning för ökade flyktingströmmar (+23 mnkr) obudgeterad ersättning för specialistutbildning av sjuksköterskor (+22 mnkr) underskott inom verksamhet FOUUI (-27 mnkr) Kostnadsutveckling Kostnaderna var 466 mnkr högre än budgeterat och 617 mnkr (4,2 %) högre än föregående år. Kostnader jämfört med budget 2012-2016, utfall i fasta priser Källa: Raindance ekonomisystem Kostnadsutvecklingen i fasta priser visar en ökning med 0,7 % mellan 2015 och 2016. 50 (67)
Personalkostnader Personalkostnaderna var för 2016 totalt 18 mnkr högre än budget. Kostnader för löner och arvoden var 27 mnkr högre än budget. Satsningar på undersköterskor i kommunals nya löneavtal innebar att kostnaderna för löneöversynen blev ungefär 10 mnkr högre i år än budgeterat. Den positiva budgetavvikelsen avseende sociala avgifter (29 mnkr) kan hänföras till att personalmixen bestod av fler anställda yngre än 25 och äldre än 65 år än vad som budgeterats. De sociala avgifterna var lägre för dessa kategorier under hela eller delar av 2016 än för övriga anställda. Kostnaden för inhyrd personal var under 2016 cirka 28 mnkr, och det är cirka 44 mnkr lägre än förföregående år. Detta är en följd av beslutet som togs under 2015 om att inte hyra in sjuksköterskor. Köpt vård Kostnaderna för den köpta vården uppgick till och med december till 278 mnkr, vilket var 170 mnkr högre än budget och 18 mnkr (7 %) högre jämfört med utfallet motsvarande period föregående år. Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Budget Avvikelse Budget % Utfall 2015 Förändring 2016/2015 % Köpt 58 3 55 1833 % 93 38 % vårdgarantivård Övrig köpt vård 97 52 45 87 % 81 20 % Köpt 123 53 70 132 % 86 43 % valfrihetsvård Summa kostnader 278 108 170 157 % 260 7 % Intäkter köpt 33 garantivård Nettoavvikelse 137 Budgetavvikelsen på -170 mnkr berodde på att köpt garantivård i princip inte är budgeterad (men kompenseras till delar på intäktssidan) och att valfrihetsvården visade på kraftigt ökade kostnader. 51 (67)
Detta kan hänföras dels till den patientlag som trädde i kraft 2015 men också till att regionens rutiner avseende registrering och debitering successivt ställts om i enlighet med en upprättad regional matris, vilket SU inte fått kompensation för 2016. I budget 2017 har SU tillförts ytterligare 43 mnkr för köp av valfrihetsvård. Budgetavvikelsen inom den övrigt köpta vården berodde främst på köp av ecmo- och brännskadevård samt köp av vård på grund av platsbrist. Läkemedelskostnader Kostnader för läkemedel 2016 jämfört med budget och med föregående år, mnkr Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse budget Avvikelse budget % Utfall 2015 Förändring 2016/2015 % Recept 989 839-150 -18 % 900 10 % Rekvisition 784 786 2 0 % 797-2 % Total 1 773 1 625-148 -9 % 1 697 4 % Exklusive Ordnat införande 1 504 1 326-178 -13 % 1 429 5 % Läkemedelskostnaderna avviker negativt mot budget med 148 mnkr. Jämfört med utfall 2015 innebär resultatet en kostnadsökning med 4 %. Kostnadsökningen återfinns inom receptläkemedel. Verksamheter med ökade läkemedelskostnader Ökade läkemedelskostnader återfinns inom neurologi, medicin, urologi, transplantation, reumatologi, ögon, barnneurologi och barnmedicin. Inom neurologi har kostnaderna ökat mycket de senaste åren. Avvikelsen avser främst läkemedel för behandling av MS. De senaste åren har många nya preparat introducerats som innebär att fler patienter kan behandlas för sin sjukdom. Inom medicin fanns kostnadsökningen till stor del inom hematologi och kan knytas till behandling av olika cancerformer. Inom urologi ses ökade läkemedelskostnader för behandling av prostatacancer. Inom transplantation fanns obudgeterade kostnader för läkemedlet Soliris för en diagnos (ahus) som inte täcks av solidarisk finansiering. Inom ögonsjukvården berodde avvikelsen främst på injektionsläkemedlet Eylea. Det pågår en HTA-analys för att se om Avastin delvis kan ersätta Eylea och Lucentis. Den beräknas vara klar i februari 2017. Inom barnmedicin bestod ökningen av kostnader kopplade till behandling av patienter med Wilsons syndrom, samt dyra behandlingar med Soliris och Translarna (mot Duchennes muskelsjukdom). Barnneurologi, barnpsykiatri och barnhabilitering har ökade läkemedelskostnader som dels berodde på ökade kostnader för fria läkemedel till barn och ökade volymer. Kostnader för fria läkemedel till barn ersätts till stor del av statsbidrag. 52 (67)
Ordnat införande läkemedel - särskild ersättning, mnkr Särskild ersättning Anslag Ersättning Avvikelse anslag - ersättning Ordnat införande 102 60-42 Ordnat införande, hepatit C 84 84 0 Rörelseorganens sjukdomar 18 30 12 VÖK-ordnat införande 39 40 1 Regionalt solidariska 57 55-2 Total 300 269-31 Utfallet på Ordnat införande av läkemedel låg under beslutat anslag. Främst berodde det på att det ordnade införande som ingick i etapp 1 och 2 för år 2016 inte har kommit igång fullt ut. Avseende läkemedel för rörelseorganens sjukdomar (RÖS) har 100 % av beslutat ordnade införandet förbrukats. SU fick enligt beslut fortsätta avropa intäkter motsvarande 50 % av kostnader för RÖS som överstiger taket på 18 mnkr. Detta gav en ökad intäkt på 12 mnkr. Lokalhyror För hyreskostnaderna redovisades ett positivt resultat med 14 mnkr (2 %) mot budget. I huvudsak berodde det positiva resultatet på förseningar i planerade byggnationer. Totalt ökade lokalhyrorna under året med 78 mnkr, vilket motsvarar en ökning med knappt 11 %. Beräknat som andel av bruttokostnaderna ökade hyreskostnaderna från 5,0 % år 2015 till 5,3 % år 2016. Under 2017 förväntas hyreskostnaderna som andel av totalkostnaderna öka ytterligare. Material, varor och tjänster Material, varor och tjänster avviker mot budget med -155 mnkr. Totalt sett ökade kostnaderna med 7,5 % i jämförelse med år 2015. Ökningen avsåg i första hand varor och tjänster. Materialkostnaderna ökade med 24 mnkr i jämförelse med 2015 vilket var en ökning med måttliga 2 % i jämförelse mellan åren. De material som hade den största kostnadsökningen är hjälpmedel som ökade med drygt 9 mnkr, vilket motsvarade en fördyring med 11 %. Kostnaderna för laboratorieartiklar minskade däremot. Inom köp av tjänster och varor visade både röntgen- och laboratorietjänster en negativ budgetavvikelse vilket förklaras till stor del av hög produktion. Utfallet för övriga tjänster inklusive IT-tjänster visade en negativ budgetavvikelse och förklaras bland annat av ytterligare kostnader för regionens IT-organisation enligt regionbeslut sent på året. SU har också haft kraftigt ökade kostnader för larm och bevakning under 2016, dessa kostnader har mer än fördubblats och uppgick till 13 mnkr under 2016. Merkostnaden för SU under 2016 för serviceöverenskommelsen med Regionservice utöver indexkompensation var 7 mnkr. I bokslutet har Regionservice gjort en återbetalning till sina kunder vilket för SUs del inneburit en minskad merkostnad på 13 mnkr. Avskrivningar Avskrivningarnas överskott på 8 mnkr berodde till största delen på att det finns större investeringar inom Hybrid och intervention, Neurologi, Radiologi och Medicinsk Fysik och Teknik som inte har tagits i bruk enligt budgeterad tidplan. 53 (67)
Åtgärder vid ekonomisk obalans I oktober 2015 beslutade styrelsen om ett åtgärdsprogram värderat till 226 mnkr, för ett omedelbart genomförande och för att under 2016 nå en balans i ekonomin. Efter styrelsens genomförandebeslut konkretiserades arbetet och vid en närmare värdering av ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter byttes vissa åtgärder ut mot nya eller så omvärderades aktiviteter. Vid ingången av 2016 fanns det 213 åtgärder värderade till 280 mnkr vilka planerades att genomföras under 2016. Åtgärderna inarbetades i områdenas budgetar för 2016. Åtgärdernas genomförande har följts upp varje månad och avrapporterats vid varje styrelsemöte under året. Det sammanlagda värdet för under året genomförda åtgärder uppgick till 199 mnkr. Eget kapital Det negativa egna kapitalet uppgick i bokslutet 2016 till 77 mnkr. Årets resultat uppgick till -74 mnkr. Enligt beslut i regionfullmäktige i februari 2016 medgavs ett underskott för sjukhuset om högst -75 mnkr 2016. I enlighet med detta beslut uppgår SUs egna kapital till -4 mnkr efter att årets resultat räknats av. Återställande av återstående negativt eget kapital (-4 mnkr) kommer att ske under 2018. Investeringar SU behov att investera båda i fastigheter och utrustning har de senaste åren ökat. För att bemöta dagens och framtidens behov i diagnostik och behandling inom Västra Götaland har SU tillsammans med VGR byggt ett Regionalt Bild- och InterventionsCentrum på SU, vilket är en av regionens största satsningar någonsin. Totala investeringsutgifter uppgick till 1 244 mnkr, varav fastighetsinvesteringar om 740 mnkr och utrustningsinvesteringar om 504 mnkr. Fastighetsinvesteringar Större byggprojekt Låghusprojektet, Etapp 4 på Sahlgrenska sjukhuset färdigställdes och är sedan februari i verksamhetsdrift. 54 (67)
Husbyggnationen för Hus R på Mölndals sjukhus, en nybyggnad för forskning och utbildning, beräknas färdigt till våren 2017. Regionstyrelsen beslutade i augusti 2014 att genomföra fastighetsinvesteringen för Etapp 3 i Regionalt Bild- och InterventionsCentrum, som avser invändig byggnation och installationer omfattande resterande hälft i plan 1 och 2/3 samt hela plan 4. Byggnationen beräknas slutförd kommande år, däri plan 1 och 2/3 blir färdiga i april 2017. Parallellt pågår planering/inköp för inredning och den omfattande medicintekniska utrustningen. Regionstyrelsen beslutade också i augusti 2014 att genomföra byggprojektet för tillbyggnad av Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, där husbyggnationen beräknas pågå till 2020. Program- och systemhandlingsarbetet för etapp 1 och 2, en tillbyggnad inom neonatal- och förlossningsvård på Östra sjukhuset pågår och förväntas färdig i andra kvartalet 2017. Arbetet med en fördjupad förstudie i projektet Sahlgrenska Life pågår och beräknas färdig till sommaren 2017. Andra omfattande ombyggnationer Övriga omfattande projekt som genomförts eller påbörjats under 2016 är: - Byggnationen för ombyggnad av MR-enheten på Östra sjukhuset är slutförd och utrustningen är i drift. - Byggentreprenaden för ombyggnad av OP 2-3 på Mölndals sjukhus och OP 1-7 på Sahlgrenska sjukhuset, är till delar färdigställt för verksamhetsdrift. - Byggentreprenaden för ombyggnad inom Transfusionsmedicin på Sahlgrenska sjukhuset pågår. Säkerhetsanläggningar moderniseras löpande under året och byggnadsanpassningar av lokaler, när ny medicinteknisk utrustning ska installeras utförs kontinuerligt på alla sjukhustomterna. Fastighetsinvesteringar, utfall i jämförelse med investeringsram Fastighetsinvesteringar exklusive så kallade strategiska investeringar uppgick till 83 mnkr. Utfallet är att jämföra med investeringsramen som inbegriper sjukhusets årliga ram, plus sparad ram för beslutade fastighetsinvesteringar från tidigare investeringsmodell. Utfallet för strategiska fastighetsinvesteringar uppgick till 657 mnkr, som huvudsakligen handlar om utgifter i projekten regionalt Bild- och InterventionsCentrum på SU, R-huset på Mölndals sjukhus och Nya Barnsjukhuset på Östra sjukhuset. Investeringar i fastigheter 2016. Utfall och investeringsram, mnkr Utfall 2016 a) Investeringsram 2016 b) Fastighetsinvesteringar 83 186 Strategiska fastighetsinvesteringar 657 831 Summa 740 1 017 Not; Källa: a) Västfastigheters bokföring b) VGRs detaljerade investeringsplan 2016-2018 55 (67)
Fastighetsinvesteringar 2009-2016 exkl. strategiska, mnkr Utrustningsinvesteringar Investeringar i medicinteknisk och annan utrustning För investeringar i medicinteknisk och annan utrustning disponerade SU en investeringsram om 444 mnkr under året. Till detta kommer ett investeringsutrymme från VGRs särskilda satsning på strategiska utrustningsinvesteringar med 135 mnkr inklusive BoIC etapp 2 om 50 mnkr. Tidigare sparade ramar om 105 mnkr skulle användas under 2016. Det innebär att SU totalt hade 684 mnkr att disponera i utrustningsinvesteringsram. Investeringsutgifterna under 2016 uppgick till 504 mnkr vilket var 123 mnkr högre än föregående år. Utrustningsinvesteringarna under åren 2009 till 2016, mnkr Följande är exempel på stora utrustningsinvesteringar som installerats under 2016: Utrustning till BoIC uppgick till 173 mnkr. En operationsrobot som används för operation av patienter med prostatacancer. Investeringsutgift om 24 mnkr. Utrustning till ombyggnad av låghus etapp 4 till en utgift om 14 mnkr. Byte och uppgraderingar av övervakningsutrustningar genomfördes till en utgift om 22 mnkr. En linjäraccelerator till strålbehandling installerades för 25 mnkr. En 3,0 Tessla MR till Östra installerades för 23 mnkr och en 1,5 Tessla MR till Barn förbereds för 14 mnkr. 56 (67)
Utrustning BoIC-projektet Den 16 maj 2016 kom de första patienterna till BoIC-huset. Fem verksamheter, Sterilteknisk enhet, Radiofarmakacentralen, Klinisk fysiologi, Radiologi och Hybrid- och interventionsverksamhet är igång. Här ryms avancerade utrustningar för bildiagnostik och intervention som röntgen, magnetresonanstomografi (MR), ultraljud, datortomografi (CT), positronemissionstomografi (PET). En cyklotron som är först i VGR och som ska tillverka isotoper till PET-kameror, levererades våren 2016 och drifttestades under hösten 2016. SU beräknas börja producera egna isotoper efter godkännande från läkemedelsverket, preliminärt 2018. Utrustning till BoIC finansieras av: 2012-2015 2016 Summa Samplanering 0 26 26 Särskilda projekt 77 99 176 Strategiska utrustningsinvesteringar 25 48 73 Totalt 102 173 275 Bokslutsdokument och noter Belopp i tkr Resultaträkning Not Utfall 2016 Utfall 2015 Verksamhetens intäkter 1 15 303 378 13 789 674 Verksamhetens kostnader 2,3-15 043 431-14 458 923 Avskrivningar och nedskrivningar 4-300 647-276 060 Verksamhetens nettokostnader -40 700-945 309 Finansnetto 5-33 072-25 182 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 848 076 Årets resultat -73 772-122 415 Kassaflödesanalys Not Utfall 2016 Utfall 2015 Löpande verksamhet Årets resultat -73 772-122 415 Investeringsbidrag -10 783-9 457 Avskrivningar 300 647 276 060 Utrangeringar/nedskrivningar 0 26 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 6 762 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 216 854 144 214 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd -13 840-8 483 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar -9 829 54 495 Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder 4 541 138 727 57 (67)
Kassaflöde från löpande verksamhet 197 726 328 953 Förändring av eget kapital 1-1 Investeringsverksamhet Investeringar 7-525 991-393 596 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0-40 Försäljningar anläggningstillgångar 8 5 368 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -520 623-393 636 Finansieringsverksamhet Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 103 598 353 719 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 43 790 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 10 783 9 457 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 114 381 406 966 ÅRETS KASSAFLÖDE -208 515 342 282 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar 789 230 446 947 Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 580 712 789 230 Kontroll av årets kassaflöde -208 518 342 283 Differens -3 1 Balansräkning Not Utfall 2016 Utfall 2015 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - maskiner och inventarier 9 1 372 606 1 158 340 - pågående investeringar 10 162 069 157 118 Summa anläggningstillgångar 1 534 675 1 315 458 Omsättningstillgångar Förråd 94 387 80 547 Kortfristiga fordringar 11 663 673 653 844 Kortfristiga placeringar 12 2 306 2 060 Likvida medel 578 406 787 170 Summa omsättningstillgångar 1 338 772 1 523 621 Summa tillgångar 2 873 447 2 839 079 58 (67)
Eget kapital Eget kapital -3 688 74 937 Bokslutsdispositioner 0 43 790 Årets resultat -73 772-122 415 Summa eget kapital -77 460-3 689 Skulder Långfristiga skulder 13 1 139 815 1 036 217 Kortfristiga skulder 14 1 811 092 1 806 551 Summa skulder 2 950 907 2 842 768 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 873 447 2 839 079 Bokslutskommentarer och noter (tkr) Redovisningsprinciper Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 1. Verksamhetens intäkter 2016 2015 Patientavgifter med mera 168 174 174 518 Såld vård internt 10 964 210 11 079 570 Såld vård externt 1 068 490 1 045 803 Försäljning material, varor och tjänster, internt 386 077 436 581 Försäljning material, varor och tjänster, externt 248 135 221 104 Hyresintäkter 2 726 2 108 Statsbidrag 473 753 433 677 Investeringsbidrag 10 783 9 457 Övriga bidrag, internt 1 752 504 115 641 Övriga bidrag, externt 192 786 185 400 Övriga intäkter, internt 3 988 27 457 Övriga intäkter, externt 31 752 58 358 Totalt 15 303 378 13 789 674 2. Verksamhetens kostnader 2016 2015 Personalkostnader 9 207 519 8 893 761 Bemanningsföretag 27 629 71 538 Köpt vård internt 655 535 Köpt vård externt 277 138 259 016 Läkemedel 1 772 728 1 697 137 Lämnade bidrag, internt 18 740 22 608 Lämnade bidrag, externt 4 890 1 372 Lokalkostnader, internt 901 738 823 792 59 (67)
Lokalkostnader, externt 128 993 127 730 Verksamhetsanknutna tjänster, internt 225 474 217 650 Verksamhetsanknutna tjänster, externt 243 649 196 338 Material och varor, internt 374 166 358 402 Material och varor,externt 1 011 086 999 356 Övriga tjänster, internt 438 979 414 624 Övriga tjänster, externt 217 737 198 931 Övriga kostnader, internt 106 866 103 836 Övriga kostnader, externt 85 444 72 297 Totalt 15 043 431 14 458 923 3. Personalkostnader, detaljer 2016 2015 Löner 6 329 481 6 135 806 Övriga personalkostnader 151 885 155 812 Sociala avgifter 2 726 153 2 602 059 Pensionskostnader 0 84 Totalt 9 207 519 8 893 761 4. Avskrivningar och nedskrivningar 2016 2015 Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 70 Maskiner och inventarier 300 647 275 990 Totalt 300 647 276 060 Totalt avskrivningar och nedskrivningar 300 647 276 060 5. Finansnetto 2016 2015 Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt 0 302 Övriga finansiella intäkter, internt 0 6 Övriga finansiella intäkter, externt 882 1 131 Totalt 882 1 439 Finansiella kostnader Räntekostnader, internt 32 743 25 052 Räntekostnader, externt 103 202 Övriga finansiella kostnader, internt 0 60 Övriga finansiella kostnader, externt 1 108 1 307 Totalt 33 954 26 621 Totalt finansnetto -33 072-25 182 6. Reavinster och reaförluster sålda anläggningstillgångar 2016 2015 Reavinster fastigheter Reavinster inventarier 157 0 Totalt 157 0 60 (67)
Reaförluster fastigheter Reaförluster inventarier 919 0 Totalt 919 0 Netto reavinster/-förluster -762 0 7. Investering i anläggningstillgångar 2016 2015 Årets investering i maskiner och inventarier 413 634 238 647 Årets pågående investering 112 357 154 949 Totalt 525 991 393 596 8. Försäljning anläggningstillgångar 2016 1512 Försäljning maskiner och inventarier 5368 0 Totalt 5 368 0 9. Maskiner och inventarier 2016 2015 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 3 952 352 3 742 168 Nyanskaffningar 413 634 238 647 Omklassificeringar 107 406 76 451 Överfört mellan enheter 0 73 Försäljningar/utrangeringar -80 021-104 987 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 4 393 371 3 952 352 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 2 794 011 2 622 949 Årets avskrivning och nedskrivning 300 647 275 990 Överfört mellan enheter 0 33 Försäljningar/utrangeringar -73 892-104 961 Utgående ackumulerade avskrivningar 3 020 766 2 794 011 Utgående restvärde 1 372 605 1 158 341 10. Pågående investeringar 2016 2015 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 157 118 78 620 Nyanskaffningar 112 357 154 949 Omklassificeringar -107 406-76 451 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 162 069 157 118 11. Kortfristiga fordringar 2016 2015 Kundfordringar, internt 66 184 57 604 Kundfordringar, externt 244 235 318 676 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt 101 253 70 244 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt 49 719 75 280 Övriga fordringar, internt 123 819-40 Övriga fordringar, externt 78 463 132 080 Totalt 663 673 653 844 12. Kortfristiga placeringar 2016 2015 61 (67)
Kortfristiga placeringar 2 306 2 060 Totalt 2 306 2 060 13. Långfristiga skulder 2016 2015 Långfristig skuld, investeringsbidrag 57 363 46 645 Övriga långfristiga skulder, internt 1 082 452 989 572 Totalt 1 139 815 1 036 217 14. Kortfristiga skulder 2016 2015 Leverantörsskulder, internt 21 396 4 507 Leverantörsskulder, externt 370 419 373 221 Semesterskuld 422 700 410 347 Löner, jour, beredskap, övertid 241 475 241 011 Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt 290 131 284 029 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt -9 961 2 508 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt 279 830 318 282 Övriga kortfristiga skulder, internt 139 108 94 741 Övriga kortfristiga skulder, externt 55 994 77 905 Totalt 1 811 092 1 806 551 Tillkommande rapportering Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen Den ökande tillströmningen av asylsökande och individer utan giltiga papper påverkar sjukvården, då många är i behov av vård. Allra störst har tillströmningen varit inom barnsjukvården som fått ta emot ett stort antal nyanlända barn med komplicerade sjukdomar som varit obehandlade i hemlandet. Tidigare mer sällsynta sjukdomar och ovanliga frågeställningar har ökat, framför allt vad gäller latent tuberkulos, Hepatit B och Hepatit C. Barnkardiologin har haft många asylpatienter med hjärtåkommor som medfört hög vårdtyngd. Inom öppenvården är diagnoser som tuberkulos och immunologiska ledsjukdomar vanligt förekommande. Även infektionsmottagningen har under året haft en ökande andel migranter och asylsökande patienter. Antalet infektionskonsulter har ökat markant de senaste åren vilket speglar det ökade behovet av kvalificerad bedömning av specialist i infektionssjukdomar vid allvarliga infektioner. Det ökade antalet asylsökande har medfört en ökning av vissa analyser. Analyser som framför allt ökat är de som påvisar tuberkulos, hepatit B och C och stelkramp. En fortsatt ökning väntas under 2017. När statsbidraget tilldelades gjordes en kartläggning baserat på antal sökande per verksamhet och behov tilldelades samtliga medel oavkortat till respektive verksamhet. Den största delen av medlen tilldelades till område 1 som härbärgerar barn- och kvinnosjukvård. Där har medlen används för att öka bemanningen på kvällar, nätter och helger på akutsjukvården och barnkirurgi, ökning av kuratorstid då kurator behövde inkopplas vid samtliga vårdtillfällen. Man har även konstaterat att besökstiden är längre på grund av tolksamtal och för att kunna förebygga kulturella barriärer och minska missförstånd, detta ledde till ökat behov av bemanning på mottagningarna för att kunna kompensera för tiden. Även BUP förstärktes då det stora antalet ensamkommande barn innebar en större belastning för verksamheten, det har också funnits en 62 (67)
ökad efterfrågan från externa samverkanspartner på informations- och utbildningsinsatser från BUP. Generellt när det gäller barn- och kvinnosjukvården har man använt de medel som tilldelades för att öka bemanningen vid behov för att kunna möta den ökade efterfrågan på vård. Inom område 2 tilldelades medlen till rättspsykiatri, kirurgi, medicin, psykiatri och medlen har använts för att täcka tolkkostnader samt för att öka bemanningen och täcka övertidskostnader på akutmottagningen på Östra sjukhuset. Inom psykiatrin har man använt medel för att täcka kostnader för extravak då flera patienter haft en hög suicidrisk. Man har även kunnat erbjuda andra enheter utbildningsinsatser för att kunna bemöta flyktingarnas speciella psykiska lidande till följd av traumatiska upplevelser. Inom område 3 har medel använts för att ta fram informationsmaterial på olika språk, ökade tolkkostnader samt för att täcka merkostnader i samband med extrapass vid tillfälligt ökad belastning. Inom område 4 och framför allt infektionskliniken har man uppmärksammat att besöken tar längre tid och man har använt medel för att kompensera så att sjuksköterskor, läkare och sekreterare kan arbeta längre för att verksamheten ska kunna behålla samma produktion. Man har även haft ökade tolkkostnader samt kostnader för material och tjänster som inte täckts på annat sätt. Inom område 5 har medel använts för att täcka ökade tolkkostnader och för att täcka personalkostnader som uppstår vid tillfällig ökad belastning men även kuratorskostnader. Område 6 har använt medel för översättning av informationsmaterial på olika språk och utbildningsinsatser för att öka kunskapen av patientgruppen på olika enheter. Medel har också använts för förstärkning av omsorgskoordinatorsfunktionen tillfälligt med en halv tjänst samt personalförstärkning i form av extra personal vid ökad tillströmning på akutmottagningen samt ökade tolkkostnader. Källa: Cognos RDB Sjukhus Verksamhetens säkerhetsarbete SUs plan för Intern styrning och kontroll och Regional strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter 2013 2016 utgör tillsammans med förvaltningsspecifika dokument grunden för SUs säkerhetsarbete. Under 2016 har SUs Säkerhetshandbok reviderats 63 (67)
och uppdaterats och beslutats av ledningen som ett verkställighetsbeslut. Ytterligare styrande dokument som har tagits fram i SUs säkerhetsarbete är Brandskyddsdokumentation, (SBA), som har ersatt Brandskyddshandboken och Intern Brandskyddskontroll. Ett stort antal rutiner till stöd för verksamheten har tagits fram under 2016. Två exempel på detta är Stöd vid besök av stora grupper på Sahlgrenska och Rutin vid behov av kameraövervakning SUs säkerhetsarbete i förhållande till de 7 målen som är beskrivna i Regional strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter 2013 2016: 1. Förebyggande arbete inklusive klassificering av lokaler - SUs förbyggande arbete är omfattande. Utbildning i brandskydd, personsäkerhet och krisberedskap erbjuds årligen ett stort antal medarbetare. SU har sedan länge en Skalskyddsriktlinje som vi hänvisar till avseende lokaler. I nybyggnationer är det Västfastigheters modell för zonindelning som används tillsammans med ovan nämnd riktlinje. SU har ett systematiskt sätt att avvikelserapportera och gör händelseanalyser vid inträffade vid oönskade händelser. 2. Säkerhetsarbete är en ledningsfråga - SUs säkerhetsavdelning presenterar säkerhetsarbetet för ledningen vid flera tillfällen varje år. Aktuella säkerhetsfrågor tas till sjukhusledningen för beslut. SUs ledning rapporterat säkerhetsarbetet till den politiska ledningen årligen. Inventering av risker och sårbarheter hanteras i de dagliga säkerhetsarbetet och enligt SUs plan för Intern styrning och kontroll. Årligen tas en handlingsplan fram för att hantera SUs krisberedskapsarbete. 3. Västfastigheter och fastighetsbunden säkerhet - SU Säkerhetsavdelning har ett gott samarbete med Västfastigheter. Västfastigheter har tagit ett rejält kliv framåt i ansvarsfrågan. Dock återstår en hel del för att rutiner i samarbete med verksamheten ska fungera. 4. Regionservice och administrativa säkerhetstjänster - SU använder Regionservice för ett antal säkerhetstjänster inom våra sjukhus. Det har dock inte skett någon utveckling av dessa tjänster beroende på att Regionservice i stora delar saknar insikt och enligt uppgift ekonomiska medel för att utveckla tjänsterna och erbjuda ett större tjänsteutbud. 5. Risk och krishantering och handlingsplaner - SU upprättar årligen en krishanteringsplan. Förvaltningsövergripande RSA och MVA analyser har genomförts under 2016. Ett antal verksamhetsbaserade riskanalyser har också genomförts. Övningar i krishantering har utförts. 6. Säkerhetskultur och personsäkerhet - Säkerhetskultur är en del av verksamhetsutvecklingen inom SU. I samtliga säkerhetsutbildningar lyfts vikten av att ha en god säkerhetskultur fram. I alla delar fungerar det inte väl och av den anledningen har SUs ledning tagit beslut om att avdelningar ska hållas låsta, oavsett tid på dagen. När det är möjligt för att verksamheten ska fungera. Avvikelsehantering inom säkerhetsområdet fungerar tillfredsställande och lärande av avvikelser, risk- och händelseanalyser görs i allt högre utsträckning. Personsäkerhetsutbildningar hålls årligen ett antal inom SU. Dock är efterfrågan större än vi haft möjlighet att ge. Under 2017 ska PKMC utbilda ett antal personer inom förvaltningen för att kunna ge utbildning på bredare front. 7. Rätt och riktig information i rätt tid - (Informationssäkerhetsavdelning inom e-hälsostrategisk avdelning på SU). E-Hälsostrategisk avdelning har under 2016 certifierats inom ISO 27001 Ledningssystem för informationssäkerhet. Detta har bland annat lett till nya och uppdaterade sjukhusövergripande rutiner och informationsklassning på avdelningen. Intranätet har uppdaterats så att medarbetare lättare ska hitta information och rutiner kring bland annat ITavbrott. Riskanalyser genomförs enligt rutin vid införande av nya system. Avvikelser inom informationssäkerhetsområdet anmäls, åtgärdas och följs upp i allt högre utsträckning. 64 (67)
Uppföljning av intern kontroll under 2016 Enligt SUs plan för intern styrning och kontroll (ISK) 2015-2016 ska en övergripande uppföljning av planen göras minst två gånger per år. Styrelsen för SU kan på förekommen anledning alltid begära en mer fördjupad uppföljning av något av planens riskområden. Nedan redovisas den uppföljning av planen som skett till styrelsen för SU under 2016. En första övergripande uppföljning av planen rapporterades till styrelsen i samband med styrelsemötet 31 mars 2016. Enligt rapporten hade merparten av beslutade åtgärder genomförts. Inom ett antal områden redovisades dock avvikelser, t.ex. vad gäller upprättande av kontroll- och revisionsplaner avseende vård- och patientadministrativa processer, FoUUI respektive ordnat införande. I samband med beredning av förslag på plan för intern styrning och kontroll 2017 gjordes en andra uppföljning av 2015-2016 års plan på operativ nivå. Denna uppföljning visade dels att tidigare rapporterade avvikelser inte åtgärdats, dels ett behov av att utveckla och förtydliga en del av åtgärderna i planen. En generell översyn av planen gjordes, vilket bland annat resulterade i komplettering och förstärkning av planens kontrollåtgärder, bland annat ifråga om förtydligande av ansvarsfördelning och åtgärdernas koppling till sjukhusets kontrollmiljö. Styrelsen hade under 2016 särskilt fokus på löpande uppföljning och kontroll av följsamhet till de åtgärdsplaner som förvaltningen upprättat, bland annat med anledning av de ekonomiska risker som identifierats i samband med beredning av verksamhetsplan 2016. Styrelsen informerades löpande om situationen. Rapporteringen till styrelsen utgjorde en utökad/förstärkt kontroll som är kopplad till åtgärderna i sjukhusets plan för intern styrning och kontroll 2015-2016. På styrelsemötena informerades styrelsen även löpande om patientsäkerhet och avvikelser, vilket också var en stående punkt på styrelsemötena under 2016. Chefläkare rapporterade bland annat om aktuella lex Mariaärenden och väsentliga avvikelser som identifierats/hanterats under aktuell period. Rapporteringen är kopplad till åtgärder i sjukhusets plan för ISK 2015-2016. Styrelsen beslutande om plan för intern styrning och kontroll 2017 på styrelsemötet 25 november 2016, i enlighet med förvaltningens förslag på revideringar och kompletteringar. Inför beslutet informerades styrelsen muntligt bland annat om planens inriktning och dess mest väsentliga förändringar jämfört med föregående periods plan, med motivering till föreslagna förändringar. Riskområden och förbättringsområden som identifierats under 2016 Styrelsen beslutade den 22 april 2016 att sjukhusets plan för ISK ska upprättas årligen, inte vartannat år, som tidigare. Denna förändring beror delvis på att styrelsen årligen ska upprätta och fastställa en riskanalys som beaktar regionfullmäktiges mål och budget. För övrigt identifierades ett behov av en årlig översyn av planen, för att säkerställa den är aktuell och uppdaterad ifråga om sjukhusets organisation, ansvarsfördelning samt interna och externa kontrollmiljö. Planen ska på ett övergripande plan spegla sjukhusets uppdrag, organisation, och processer. Planen ska även beakta och relatera till aktuella styrdokument, lagar och förordningar. Styrelsen genomförde inför beslutet om sjukhusets plan för ISK 2017, en riskanalys avseende dess samlade uppdrag. Styrelsen beaktade då regionfullmäktiges mål och budget 2017, reglemente för styrelsen och delegationsordningen. Styrelsen fastställde genom beslut om plan för ISK 2017 särskilda kontrollåtgärder för att hantera de av styrelsen högst värderade riskerna i genomförd riskanalys, vilka redovisas i den nya planens bilaga 4. 65 (67)
Som ovan nämnts identifierades, i samband med beredning av plan för ISK 2017, ett behov av att förtydliga, utveckla eller förstärka kontrollåtgärder inom ett antal riskområden. Detta gällde t.ex. riskområden och processer såsom vård- och patientadministration, krishantering, säkerhet, informationssäkerhet, data- och dokumenthantering samt egenkontroll avseende FoUUI. Samtidigt identifierades ett behov av ytterligare förändringar, såsom att förtydliga kopplingen mellan diverse kontrollåtgärder och sjukhusets interna likväl som externa kontrollmiljö. Utöver detta fanns även behov av en generell översyn av ansvarsfördelning. Dessa observationer och behov beaktades i samband med beredning av förslag på plan för ISK 2017. Avstämning och samråd gällande väsentliga förändringarna skedde med Koncernkontorets ledningsstöd med ansvar för internkontroll. Slutligen bör nämnas att styrelsen den 17 juni 2016 fastställde en särskild åtgärdsplan med anledning av risker avseende bristande följsamhet till lagen om offentlig upphandling (LOU 2007:1091) och regionens inköpspolicy, vilka identifierats i samband med revisionens granskning avseende direktupphandling. Som en del av sjukhusets interna kontroll genomfördes under 2016 en riskanalys med fokus på följsamhet till den regionala inköpsprocessen, i enlighet med fastställd åtgärdsplan. Genomförd riskanalys låg till grund för upprättande av förslag på plan för en internkontrollplan avseende inköp. Styrelsen har i samband med beslut om plan för ISK 2017 fastställt att en särskild plan för internkontroll avseende inköp och avtalstrohet även ska upprättas under 2017. Särskild återrapportering enligt beslut i regionfullmäktige Regionfullmäktige har ställt krav på en kortfattad återredovisning av beslut som riktar sig till SU. Regionövergripande styrdokument, policys och andra beslut i regionfullmäktige Detaljbudget 2016 medgivande av överskridande av budget (RS 11-2015), 2016-02-02. Regionfullmäktige medger att resultatet för SU 2016 får uppgå till högst -75 mnkr samt att sjukhuset skall vara i ekonomisk balans på månadsbasis från och med november 2016. SU redovisar i 2016 års bokslut ett ekonomiskt resultat om -74 mnkr samt genomförda åtgärdsplaner. Riktlinjer för representation samt gåvor och uppvaktningar (RS 1525-2014), 2015-04-15. Information om policy och tillämpning av regler kommer under 2017 att ingå i arbetet med intern kontroll. Policy för inköp (RS 2016 03129), 2016-10-10. Under 2016 beslutade styrelsen om att en särskild internkontrollplan för inköp skulle upprättas. Styrelsen ska fastställa en åtgärdsplan för att säkerställa efterlevnad av policy. Uppföljning ska ske i samband med årsbokslut. Löpande kontroll, uppföljning och analys av inköp och avtalstrohet görs i den ordinarie planen för intern kontroll Miljöplan (RS 2016 05464), 2016-10-10. Återredovisning sker under särskild rubrik i årsredovisning 2016. Intern kontroll (RS 1195-2012). Återredovisning sker under särskild rubrik i årsredovisning 2016. Mänskliga rättigheter (RS1436-2013), 2015-06-08. Återredovisning sker under särskild rubrik i årsredovisning 2016. 66 (67)
Revisionsrapporter Styrelsen behandlade under 2016 de av revisionens granskningsrapporter som berör SU. I de fall revisionen funnit väsentliga brister, t.ex. avseende följsamhet till regionala styrdokument, beslutade styrelsen om särskilda åtgärder för att säkerställa att identifierade brister hanterats. Följande granskningsrapporter låg till grund för beslut om särskilda åtgärder: - Granskning av verksamhetsanpassad bemanning (Rev 29-2015) - Granskning av hantering av den ökande sjukfrånvaron (Rev 30-2015) - Granskning av samverkan mellan kommunen och regionen kring barn med behov av samordnade insatser (Rev 52:2015) - Granskning av Direktupphandling (Rev 72-2015) - Granskning av Tillgängligheten på akutmottagningarna (Rev 40-2015) Styrelsen genomförde, i samband med beredning av sjukhusets plan för intern styrning och kontroll 2017, en riskanalys avseende styrelsens samlade uppdrag. Revisionens granskningsrapporter utgjorde en del av det material som låg till grund för riskanalysen. Revisionen har genomfört ytterligare granskningar under 2016, som kommit sjukhuset tillhanda under december. Dessa behandlas av styrelsen först under 2017. Det avser särskilt revisionens Granskning av vård till asylsökande utan nödvändiga tillstånd (Rev 28-2016) respektive Granskning av jämlik cancervård Professionernas styrning (Rev 14-2016). 67 (67)
Bilaga 1 Regionfullmäktiges prioriterade mål och fokusområden 2016 Framtidstro inom hälso och sjukvården Prioriterade mål Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras I VGRs budget finns en text om hur de prioriterade målen för 2016 2018 ska kunna uppnås. Under rubriken Krafttag för förbättrad psykisk hälsa har åtgärdsförslagen i huvudsak tagits ur Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri, 2014 2018 (RUP). I VGRs budget föreslås sammanfattningsvis följande områden (i kursiv text anges hur SU kommer att arbeta för att uppnå målen) Utveckla omhändertagandet efter olika diagnosgruppers behov Fortsatt fokus på subspecialisering i enlighet med tidigare strategiska beslut. Regionala och nationella ekonomiska satsningar har omsatts i pågående och planerade satsningar inom SU psykiatrin för patienter med bland annat EIPS/självskada, schizofreni, ADHD/autism, ätstörning. Exempelvis har rekryterats och utbildats medarbetare till nya mottagningar (utmattningssyndrom, ätstörning, e psykiatri, självskada) och subspecialiserade team på affektiva mottagningar. Dessutom har vi satsat på införande av metoden IPS (Individual Placement and Support som syftar till att patienter ska komma i arbete). Säkra kunskapsinhämtning så att personal på alla nivåer arbetar utifrån den mest aktuella kunskapen och tillämpar de lämpligaste behandlingsmetoderna Nationella riktlinjer och regionala vårdprogram/rmr ska vara vägledande i arbetet. Resursförstärkning kan komma att krävas. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har genomfört utbildningar i Bemötande i HDV i enlighet med riktlinjer från nationellt självskadeprojekt. Dessutom har personal utbildats metodspecifikt i DBT (dialektisk beteendeterapi) och MBT (Mentaliseringsbaserad Terapi). Under 2015 kom nya NR för missbruks och beroendevård vilken föranledde ett omfattande arbete med inventering och gap analys på SU. Förändra heldygnsvården så att vården utgår från bättre evidens, kompetens, bemötande och större inflytande för patienter och närstående. En generellt högre kompetensnivå med till exempel specialistsjuksköterskor behöver kompletteras med fler arbetsterapeuter, fysioterapeuter och psykologer. Heldygnsvårdens fysiska vårdmiljö behöver förbättras Existerande vägledande dokument ska följas och där sådana saknas tas de fram. Utbildning av personal genomförs och struktur för patient och närståendeinvolvering implementeras. Utökning av yrkeskategorier och förändrad vårdmiljö kräver resursförstärkning. En plan för hur heldygnsvårdens lokaler ska förbättras upprättas med en gap analys mellan nuvarande läge och önskat läge i framtiden. Den aktuella bemanningssituationen med många vakanta sjukskötersketjänster inom psykiatrin har drabbat heldygnsvården tungt och motverkat satsningar som gjort för att höja kvaliteten. Men SU har ändå genomfört ett antal kvalitetshöjande åtgärder som t.ex. standardvårdplaner och PCPC, dessutom har en vårdavdelning på SU har fått resurser för att pilottesta psykolog och arbetsterapeut i HDV. Ett stort arbete med att höja säkerheten har gjorts fysiskt i lokaler på Östra sjukhuset och dynamisk säkerhet med utbildning av personal och användning av 1 (17)
Bilaga 1 väktare/vakter på samtliga tomter. Rättspsyk har infört allmän inpasseringskontroll. Inom rättspsyk och psykos också satsning på IB (interaktivt bemötande). Främja den kroppsliga hälsan inom specialistpsykiatri, för att minska den höga dödligheten i kroppsliga sjukdomar hos patienter med psykisk ohälsa Patienters totala sjukdomsbild och vårdbehov undersöks systematiskt ihop med primärvård och somatisk specialistsjukvård. Hälsofrämjande insatser ska rapporteras i kvalitetsregister och följas. Förbättringsprojekt på enskilda enheter uppmuntras. Inom psykos och beroendeverksamheten har SU anställt invärtesmedicinare och somatiskt inriktad sjuksköterska för en intern konsultmottagning, inom äldrepsykiatrin har man anställt geriatriker och rättspsykiatrin har initierat flera satsningar på fysioterapi i HDV. Utveckla samverkan med patienter och närstående på olika organisatoriska nivåer Fortsatt arbete i rådande strukturer avseende inflytanderåd samt inom nya arenor som värdebaserad och personcentrerad vård. Arbetssätt som inkluderar metoder för delat beslutsfattande ska fortsatt implementeras för patienter med behov av insatser från flera huvudmän. Ett projekt med peer support har initierats i psykosvården, och ett beslut finns att anställa brukare till den nystartade högspecialiserade enheten för självskada. Brukarrevision för bipolära patienter och ätstörningspatienter kommer att genomföras under hösten. Samarbete med NSPHiG. Kontinuerlig närvaro av brukarrepresentanter i arbetsmöten kring de patientgrupper som ingår i värdebaserad vård satsningen (schizofreni, bipolär, ätstörning, LRV och EIPS). Rättspsykiatrin har tagit initiativ till att starta en brukarförening för sina patienter. Ett arbete med personcentrerad vård pågår på psykoskliniken och rättspsykiatrin inom både HDV och ÖV. Förbättra vägarna in i psykiatrin så att det är lättare att söka hjälp Förfina samarbetet mellan remittenter, kontaktpunkten och de psykiatriska verksamheterna. Ett kontinuerligt samarbete mellan chefer inom PV och psykiatrin har pågått relativt frekvent på verksamhetsområdesnivå och som ett resultat av detta har ett förslag tagits fram om hur man kan arbeta vidare med problemlösning kring samverkan. En utredningsmottagning har startats inom psykosverksamheten vilket kortat tiden för bedömning av nya patienter. Under 2015 gjordes ett mer omfattande arbete inom Affektiva för att komma fram till ett ändamålsenligare arbetssätt ihop med kontaktpunkten. En systematisk utvärdering genomförs under höst 16. Tillämpa nya behandlingsprogram inom beroendevården ihop med kommuner Utveckla och fokusera på nya behandlingsprogram och arbetssätt som kräver samverkan mellan sjukvård och kommuner. I Göteborg har en stor satsning gjorts på utbildning och handledning i vård och stödsamordning i samverkan mellan kommun och sjukvård. Satsningen följs upp och vidareutvecklas under 2016 2017. Kraftfull och långsiktig satsning på kompetensförsörjning av flera personalgrupper inom psykiatrin Säkra ett gott omhändertagande i hela kedjan från VFU till fortbildning för specialister. Nya kompetenser utifrån nya behov och workshifting behöver anställas såsom behandlingspedagoger, socialpsykiatriska vårdare och specialistutbildade skötare. Utökning av vissa tjänster som ST läkare och specialistpsykologer kräver finansiering 2 (17)
Bilaga 1 Det har gjorts satsningar för att inrätta differentierade tjänster för vissa psykiatriska professioner, (psykologer, skötare/undersköterskor, sjuksköterskor) Dessutom har ökad subspecialisering (med bland annat diagnosbaserade team) innehållit utbildningssatsningar riktade till yrkesgrupperna baserat på kompetensnivå. Antalet ST läkare har utökats genom intern omfördelning av resurser och regionala tillskott. Följande indikatorer som speglar ovanstående åtgärder föreslås: 1. Andel vårdgarantipatienter som väntat högst 90 dagar på besök inom vuxenpsykiatri OK 2. Ta fram nya indikatorer som motsvarar den behandlingsgaranti som finns inom somatiken Som ett led i arbetet med VBHS arbetas detta fram diagnosvis. 3. Redovisning av arbetet med subspecialisering och följsamhet till vägledande dokument Svar i text ovan 4. Redovisning av samarbetet med somatiska vårdgivare och patientorganisationer Svar i text ovan Patientens ställning inom hälso och sjukvården ska stärkas Ett av sjukhusets prioriterade mål är ökat värde för patienten som tillsammans med värdegrunden utgör drivkraften och det målmedvetna arbetet med att stärka patientens ställning inom hälso och sjukvård. Allt vi gör utgår från patienten. Utifrån patientens behov och erfarenhet och med medarbetarnas kunskap och yrkesskicklighet skapar vi tillsammans vård av högsta kvalitet citat från Värdegrunden. Allt fler förbättringsarbeten drivs tillsammans med patienter och närstående och deras synpunkter och erfarenheter ligger till grund för det systematiska lärandet och utformningen av vården. Exempel på aktiviteter och uppnådda resultat: Café entré genomfördes med fokus på patientens upplevelse av trygghet i vården. Resultatet sammanställdes och pekade på tre huvudområden; bemötande, respekt och kommunikation. Kvalitetsdagarna genomfördes med högt deltagande och flera starka patientberättelser vittnade om vikten av ett personcentrerat arbetssätt såsom delaktighet, respekt och ett gott bemötande. Patientwiki fortsätter att utvecklas tillsammans med patienterna. Kvällsföreläsningar för allmänheten i samarbete med stadsbiblioteket Göteborg har genomförts som en del i sjukhusets hälsofrämjande arbete. Ökad digitalisering och tillgång till e hälsotjänster för patienter arbetas med inom psykiatrin. Patienter och närstående erbjuds vara delaktiga vid händelseanalyser som delvis ligger till grund för förbättringsarbete. Projekt har inletts där PROM (patient reported outcome measure) rapporteras via läsplatta. Flera nivåer inom sjukhuset uppmuntrar patienter och närstående att använda 1177 då alltmer information om patienten samt journal finns tillgängligt. Samtliga verksamheter inom hälso och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Alla verksamheter rapporterar till nationella kvalitetsregister och har uppföljning av sina resultat (intern kontroll). Målet är förankrat i verksamheterna och de verksamheter som har avvikande resultat analyserar och tar fram åtgärdsplanen för att förbättra resultaten. Ett antal indikatorer följs upp regelbunden i kvartalen genom regional controlling. 3 (17)
Bilaga 1 Framtidstro inom hälso och sjukvården Fokusområden Förbättra tillgänglighet inom barn och ungdomspsykiatrin status: pågår Tillgängligheten inom BUP är ansträngd. Enheterna håller inte vårdgarantin vilket dels beror på ökat antal inkommande remisser och dels på rekryteringsproblematiken som gör att enheterna är underbemannade. Enheterna tar emot allt fler sjuka patienter och har flera oerfarna behandlare vilket gör att utredningar/behandlingar tar längre tid samt att de erfarna medarbetarna ägnar stor del av sin tid i att handleda. Dessutom finns ett stort antal av och ombokningar av besök från patienterna. De flesta enheter har svårt att hålla vårdgarantin i steg ett (30 dagar), vilket avser första besök. Andel patienter som fick vänta mer än 30 dagar på ett första besök var i genomsnitt 37 % (2015; 25 %) och varierade under året mellan 20 60 % Andel patienter som fick vänta mer än 30 dagar på en fördjupad utredning var i genomsnitt 86 % (2015; 68 %) och varierade under året mellan 76 92 % Andel patienter som fick vänta mer än 30 dagar på en fördjupad behandling var i genomsnitt 64 % (2015; 44 %) och varierade under året mellan 60 96 %. Sammanställning av BUP öppenvårdsenheter (BUP Gamlestaden, BUP Hisingen, BUP SöBO, BIP Kungshöjd samt Anorexi/Bulimi öppenvård inkomna remisser) från 2014 till och med 2016. Källa: Data hämtad från Cognos verksamhetsdata Inkomna remisser med H status. Enheten för barnneuropsykiatri (BNK) har under 2016 års tre första kvartal ett högt inflöde av remisser av patienter i samtliga åldrar. Den 20 december en ökning på 14 % av inkommande remisser jämfört till och med 31 december 2015. Det höga inflödet av remisser gör att enheten inte kan leva upp till vårdgarantin utan har fyra sex månaders väntetid för förskole /specialteamet och sex nio månaders väntetid till skolteamet. På grund av svårigheten för patienter att erhålla adekvata uppföljningsmöjligheter inom habiliteringen fortsätter patienterna få sin uppföljning på BNK vilket minskar möjligheten för nya patienter att få tillgång till enhetens utredningsarbete. 4 (17)
Bilaga 1 Åtgärder: 1. Ökning av antal besök/vecka/behandlare. BUP har infört blockschema och öppna tidböcker. 2. Måltal som följs varje månad (BUP ÖV har satt måltal/månad/antal besök). Det arbetet pågår och fortsätter. 3. Minska antal utredningstider till neuropsykiatriska utredningar. Från 6 7 gånger/patient till 4 5 gånger. Mäta antal besök/patient. BUP har infört ett snabbspår med 3 5 gånger och bildat ett neuropsykiatriskt team. Pågående effektiviseringar med snabbspår och produktionsplanering pågår för att ytterligare effektivisera flöden och bibehålla kvaliteten. Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna status: pågår RUP gäller för tidsperioden 2014 2018 och SU:s verksamhetsplan gäller för 2016. Åtgärder och uppföljningsmått beräknas pågå under tre år medan delredovisning kommer att ske under innevarande budgetår. RUP omfattar 76 sidor och beskriver område för område enligt upplägget; nuläge, önskat läge, GAP analys, förslag på åtgärder för att komma i önskat läge senast 2018 samt förslag på uppföljningsindikatorer. Majoriteten av åtgärder kräver regional samordning vilket betyder att SU behöver inta en aktiv roll i framtagandet av vägledande dokument, deltagande i regionala satsningar och framtagande av beslutsunderlag. En tät dialog med olika aktörer är avgörande för att lyckas förverkliga beslutade åtgärder. Insatser på alla nivåer behövs och vissa åtgärder förutsätter resurstillskott vilket till viss del kommer att möjliggöras av regionens treåriga psykiatrisatsning. Ytterligare tillskott kommer att krävas vilket behöver tydliggöras i vårdöverenskommelse (VÖK) samt i SUs interna budgetarbete. I RUP finns SKL:s sammanställning över den procentuella förändringen av nettokostnader mellan primärvård, somatik och psykiatri. Likt riket i stort visar psykiatrin även i VGR på den svagaste utvecklingen. Detta trots att psykiatrin varit föremål för nationella satsningar sedan 2006. 5 (17)
Bilaga 1 I den nationella psykiatrikompassen har ansvariga inom varje kvalitetsregister valt ut några mått som är särskilt viktiga att följa. Måltal för varje utfallsmått finns och SUs vuxenpsykiatriska verksamheter ska innan 2018 års utgång ha nått målen i alla delar. Följande mått och måltal finns: PsykosR Läkemedelsuppföljning 90 % Nuläge: 95 Hälsosamtal 60 % Nuläge: 69 Remissionsskattning 30 % Nuläge: 51 BipoläR Litium 70 % Nuläge: 75 Återfall i skov 40 % Nuläge: 52 BUSA Multimodal behandling 30 % Nuläge: 13 Behandlingsuppföljning 30 % Nuläge: ingen reg SBR Vårdplan 80 % ECT Etablerad indikation 90 % Nuläge: 96 Symptomskattning vid depression 60 % Nuläge: 39 RiksÄt Blivit av med anorektisk undervikt 65 % Nuläge: ej reg Diagnosfri vid uppföljning 40 % Nuläge: 5 Rättspsyk BMI 30 28 % Nuläge: 20 Brottslig gärning under pågående vård 10 % Nuläge: 3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa status: pågår Regionen beskriver hur man önskar att framtidens hälso och sjukvård ska se ut. I den ingår flera områden som visar på en önskan om ökat samarbete såväl inom som mellan vårdgivare. För psykiatrins vidkommande är samarbetet med såväl primärvård som kommuner helt avgörande för att kunna ge befolkning en sammanhållande och sömlös vård. 6 (17)