Bilaga 2 - Lokal modell för fördjupad samverkan för nyanländas etablering på arbetsmarknaden

Bilaga 2 - Lokal modell för fördjupad samverkan för nyanländas etablering på arbetsmarknaden Innehåll Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet... 1 Östersund kommuns kompetensförsörjningsbehov... 1 Kartläggning och en analys av målgruppens sammansättning och behov... 2 Kartläggning unga nyanlända mellan 16 t.o.m. 24 år... 4 Prioriterad målgrupp i Östersunds kommun... 4 Vanligast sökta yrken... 5 Samlad analys... 5 Hur arbetet ska organiseras och bedrivas... 6 Organisering för samverkan... 6 Arbets- och ansvarsfördelning... 6 Utveckling och fortsatt arbete med jobbspåren... 6 Fackligt samarbete... 7 Likabehandling... 8 Arbetsprocess kring individerna... 8 Samverkan kring individens etablering... 9 Jobbförberedande insatser... 9 Samarbete med civilsamhället... 12 Handledning... 13 Lokala jobbspår... 13 Flexibel undervisning i svenska... 13 1

Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet Arbetsförmedlingen framhåller i sin senaste prognos att det överlag finns ett stort behov av arbetskraft i Jämtland län och att många arbetsgivare står inför att rekrytera. Arbetsgivarna har dock svårt att rekrytera då det råder en obalans mellan efterfrågan och utbud av arbetskraft i länet. Arbetsförmedlingen redovisar de branscher som i dagsläget har flest antal anställda i Jämtlands län, det är även inom dessa branscher som personalomsättningen är som störst. Nedan följer de fem största branscherna, samt några av de yrkeskategorier, där det finns goda möjligheter till arbete i länet. Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Yrkeskategorier: undersköterskor, vårdbiträden, skötare, sjuksköterskor, samt barnskötare. Försäljning, hotell, restaurang och service Yrkeskategorier: Kockar, serveringspersonal, bartender, bagare, konditorer, samt lokalvårdare. Ekonomi, administration Yrkeskategorier: Controller, redovisningsekonomer, samt medicinska sekreterare. Tillverkning, drift och underhåll Yrkeskategorier: Svetsare, fordonsmekaniker, samt fastighetstekniker. Pedagogiskt arbete Yrkeskategorier: Fritidspedagoger, förskolelärare, gymnasielärare, specialpedagoger, samt studie- och yrkesvägledare. Arbetsförmedlingens prognos visar även att det är inom följande branscher/yrkeskategorier som bristen på arbetskraft väntas öka mest: yrken inom hälso- och sjukvård läraryrken yrken inom teknik och IT yrken inom bygg och anläggningsarbete kvalificerade yrken inom industrin några yrken inom tjänster och service Enligt Arbetsförmedlingen ser behoven likartade ut i Östersunds kommun, såväl som på länsnivå. Inom det privata näringslivet finns stora behov av arbetskraft inom vissa branscher och yrkeskategorier. Näringslivskontoret i Östersunds kommun upplever att behoven främst finns inom IT-branschen, där IT-specialister är en stor brist. Andra yrkesgrupper inom den privata sektorn där stora behov identifierats är bland: ingenjörer, ekonomer, administratörer, taxiförare, vård- och omsorgspersonal, samt yrkesgrupper inom hotellbranschen. Östersund kommuns kompetensförsörjningsbehov Östersunds kommun står inför stora utmaningar gällande personalomsättning och framtida pensionsavgångar. Inom vissa branscher råder brist på utbildad personal och allteftersom pensionsavgångarna fortgår kommer kompetensförsörjningen bli alltmer kritisk. Det är främst 1

inom vård- och omsorgsförvaltningen, samt inom barn- och utbildningsförvaltningen, som bristen på personal väntas öka mest, men även serviceförvaltningen står inför utmaningar gällande framtida rekryteringar. En stor del av det framtida behovet av arbetskraft inom kommunal verksamhet grundar sig i de kommande pensionsavgångarna. Den 1 september 2017 fanns det inom Östersunds kommun 4507 anställda. Av dessa kommer 28 % att gå i pension under perioden 2017 2026, i faktiska tal uppgår detta till 1 280 individer. Det kan också konstaterats att personalomsättningen har ökat något inom de kommunala verksamheterna, 2015 var personalomsättningen 8,9 % och 2016 hade den stigit till 10 %. En prognos av framtida pensionsavgångar inom Östersunds kommun visar tydligt att det är inom vård och omsorg, samt förskola/skola som de stora volymerna kommer att finnas. För vård och omsorgs del handlar det främst om undersköterskor och vårdbiträden. Inom förskola/skola är det yrkesgrupperna barnskötare, fritidspedagoger och specialpedagoger som utmärker sig med höga antal. Under 2017 har totalt 71 personer gått i pension inom kommunens verksamheter. Av dessa 71 återfinns 29 inom vård och omsorg och 23 inom förskola/skola. Ytterligare en yrkesgrupp inom Östersund kommun som väntar stora pensionsavgångar är lokalvårdare, där kommer 20 personer att gå i pension under perioden 2017 2021. Ytterligare 26 personer går i pension mellan 2022 2026. Stora pensionsavgångar väntas även för administratörer samt måltidspersonal inom olika kommunala verksamheter. Kartläggning och en analys av målgruppens sammansättning och behov I målgruppen ingår alla arbetslösa nyanlända som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen, oberoende vilken planering individen har. I november 2017 fanns det 308 nyanlända inskrivna, varav 26 återfanns i jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) alternativt jobbgaranti för ungdomar (UGA). Av målgruppen är 136 kvinnor och 172 män, majoriteten av de nyanlända är mellan 25 50 år och består av 101 kvinnor och 114 män. 2

<25 år 25-50 år >50 år Totalt Kvinnor Män kvinnor Män kvinnor män Antal (ungefärligt) nyanlända 308 25 46 101 114 10 12 varav utbildning Eftergymnasial utbildning, kortare än två år 23 2 7 5 7 2 0 Eftergymnasial utbildning, två år eller längre 67 6 3 29 25 1 3 Forskarutbildning 0 0 0 0 0 0 0 Förgymnasial utbildning 9 (10) år 48 3 14 11 17 0 3 Förgymnasial utbildning kortare än 9 år 73 3 10 27 29 1 3 Gymnasial utbildning 69 10 8 18 30 2 1 Saknar formell grundläggande utbildning 28 1 4 11 6 4 2 Totalt Kvinnor Män kvinnor Män kvinnor män Antal (ungefärligt) nyanlända i JOB eller UGA 26 1 5 4 14 1 1 varav utbildning Eftergymnasial utbildning, kortare än två år 6 1 1 0 4 0 0 Eftergymnasial utbildning, två år eller längre 6 0 0 2 3 0 1 Forskarutbildning 0 0 0 0 0 0 0 Förgymnasial utbildning 9 (10) år 4 0 2 0 2 0 0 Förgymnasial utbildning kortare än 9 år 3 0 0 2 1 0 0 Gymnasial utbildning 6 0 1 0 4 1 0 Saknar formell grundläggande utbildning 1 0 1 0 0 0 0 Källa: Arbetsförmedlingen Förgymnasial utbildning kortare än 9 år De som har en förgymnasial utbildning kortare än 9 år och som per definition är kortutbildade utgör den största gruppen bland de nyanlända, totalt 73 av 308. Majoriteten av dessa individer är i åldern 25 50 år och inom detta åldersspann är kvinnor och män representerade i lika stor utsträckning, 27 respektive 29. Bland de individer som har en förgymnasial utbildning kortare än 9 år finns det även en förhållandevis stor andel män under 25 år, totalt 10 individer. Förgymnasial utbildning 9 (10) år Denna grupp består av totalt 48 personer. Den största andelen är män i åldern 25 50 år, med 17 individer, följt av män yngre än 25 år, totalt 14 personer. Därefter följer kvinnor i åldern 25 50 år, totalt 11 individer. Gymnasial utbildning Den näst största gruppen bland de nyanlända är de individer som har en gymnasial utbildning, totalt 69 personer. Flest individer finns här i åldersspannet 25 50 år, där antalet män är nästintill dubbelt så många som kvinnor, 30 respektive 18 individer. Eftergymnasial utbildning, två år eller längre Denna grupp består av totalt 67 personer. Detta är den tredje största gruppen och majoriteten är i ålder 25 50 år. Det är relativt jämn fördelning mellan kvinnor och män, 29 respektive 25 individer. 3

Eftergymnasial utbildning, kortare än två år Denna grupp består av 23 personer där de flesta är män som är yngre än 25 år (7 individer) och män i åldern 25 50 år (7 individer), tätt följt av kvinnor i åldern 25 50 år (5 individer). Saknar formell grundläggande utbildning Denna grupp består av 28 personer. Majoriteten är 25 50 år, varav 11 är kvinnor och 6 är män. I denna grupp finns även flest antal kvinnor i åldern 50 år och äldre, totalt 4 individer. Kartläggning unga nyanlända mellan 16 t.o.m. 24 år Nedan följer en kartläggning av målgruppen unga nyanlända i åldern 16 t.o.m. 24 år som behöver fullfölja en gymnasieutbildning. Antal unga nyanlända 16 t.o.m. 24 år som behöver fullfölja en gymnasieutbildning 275 Ungdomar inskrivna hos Arbetsförmedlingen 49 Ungdomar inskrivna vid språkintroduktionsprogrammet Jämtlands gymnasium 226 Källa: Arbetsförmedlingen och Jämtlands gymnasium Insatser som utförs, samt insatser som är under planering för målgruppen redovisas i bilagan för ungdomar (bilaga 1). Prioriterad målgrupp i Östersunds kommun Arbetsförmedlingen och Östersunds kommun har beslutat att utrikes födda ungdomar i åldern 16 24 år ska vara en lokalt prioriterad målgrupp i denna överenskommelse. Detta i linje med kommunens Integrationsstrategi 2020, där ett av målen är att minska arbetslösheten bland utrikesfödda ungdomar. I oktober 2017 uppgår gruppen utrikesfödda ungdomar i åldern 16 24 år till totalt 107 individer, 41 kvinnor och 66 män. Av dessa 41 kvinnor är 19 öppet arbetslösa och 22 arbetssökande i program med aktivitetsstöd. När det gäller männen är 27 öppet arbetslösa och 39 arbetssökande i program med aktivitetsstöd. Totalt Totalt Kvinnor män Antal (ungefärligt) utrikes födda ungdomar 16 24 år 107 41 66 varav utbildning Förgymnasial 52 15 37 Gymnasial utbildning 31 15 16 Källa: Arbetsförmedlingen Eftergymnasial utbildning 24 11 13 Förgymnasial utbildning Den största gruppen bland de utrikes födda ungdomarna är de med förgymnasial utbildning. De utgör nästintill hälften av det totala antalet, 52 av 107. I denna grupp är männen i klar majoritet, totalt 37 av 52. Gymnasial utbildning Den näst största gruppen av de utrikes födda ungdomarna, 31 av de totalt 107, är de som har en gymnasieutbildning. Fördelningen mellan kvinnor och män i denna grupp är mycket jämn. 4

Eftergymnasial utbildning Antalet utrikes födda ungdomar som har en eftergymnasial utbildning uppgår till totalt 24 av 107. Även i denna grupp är fördelningen jämn mellan kvinnor och män, med 11 respektive 13 individer. Vanligast sökta yrken Nedan presenteras de tio vanligaste yrkena som arbetssökande inom etableringen söker. 1. Övriga servicearbetare 2. Restaurang- och köksbiträden m.fl. 3. Butikssäljare, fackhandel 4. Elevassistenter m.fl. 5. Frisörer 6. Städare 7. Butikssäljare, dagligvaror 8. Barnskötare 9. Vårdbiträden 10. Grundskollärare Nedan presenteras de tio vanligaste yrkena som nyanlända arbetssökande söker. 1. Restaurang- och köksbiträden m.fl. 2. Övriga servicearbetare 3. Städare 4. Butikssäljare, fackhandel 5. Elevassistenter m.fl. 6. Butikssäljare, dagligvaror 7. Frisörer 8. Vårdbiträden 9. Barnskötare 10. Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer Samlad analys Sammantaget visar kartläggningarna att behoven av arbetskraft inom Östersunds kommun kommer vara störst inom vård- och omsorgsförvaltningen, samt barn- och utbildningsförvaltningen. Anledningen till detta är det höga antalet pensionsavgångar som väntas kommande år. Behov av arbetskraft kommer även finnas inom andra områden, exempelvis inom serviceförvaltningen. Eftersom den kommande efterfrågan på arbetskraft inom Östersunds kommun är stor, utarbetas inledningsvis samtliga jobbspår inom kommunens förvaltningar. Således kommer arbetsgivaren för samtliga jobbspår i denna överenskommelse att vara Östersunds kommun. Med tanke på de stora pensionsavgångarna inom vård- och omsorgsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen samt serviceförvaltningen har parterna kommit överens att inledningsvis prioritera jobbspår inom dessa områden. Statistik visar även att det finns ett intresse från målgruppen att arbeta inom dessa områden, då exempelvis yrken såsom vårdbiträde, barnskötare och lokalvårdare finns med bland de tio vanligaste sökta yrken bland nyanlända. 5

Hur arbetet ska organiseras och bedrivas Arbetsförmedlingen och Östersunds kommun har idag praktiska rutiner för det löpande samarbetet mellan berörda enheter inom kommunen. Detta gäller rutiner mellan Arbetsförmedlingen och integrationsenhet, Arbetsförmedlingen och vuxenutbildning samt Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenhet. Rutiner för praktiskt samarbete mellan Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten och förvaltning inom kommunen som är involverade i aktuella jobbspår behöver dock tydliggöras ytterligare. Organisering för samverkan Samarbetet kring nyanlända organiseras utifrån gemensamma utvecklingsområden som utkristalliserats efter en processkartläggning som parterna tillsammans genomförde för att effektivisera etableringstiden för nyanlända. En operativ processuppföljningsgrupp ska upprättas, bestående av chef för vuxenutbildning, chef för integrationsenhet, verksamhetsutvecklare arbetsmarknadsenhet, samordnare för civilsamhälle och integration, verksamhetssamordnare Arbetsförmedlingen samt koordinator för arbetsmarknadsfrågor. Fokus för den operativa processuppföljningsgruppen är att identifiera utvecklingsområden samt löpande följa upp och uppdatera aktiviteter som finns angivna i handlingsplanen. Koordinatorn för arbetsmarknadsfrågor håller bevakning och driver på angivna aktiviteter i handlingsplan samt sammankallar till uppföljningsträffarna 4 6 gånger årligen. Vid behov genomförs särskilda erfarenhetsutbytesträffar på handläggarnivå för berörda medarbetare inom kommunen och Arbetsförmedlingen, i syfte att effektivisera matchning till praktik och anställning. Arbets- och ansvarsfördelning Arbetsförmedlingen åtar sig att hitta lämpliga kandidater för jobbspåren, samordna och utföra jobbförberedanade insatser samt tillhandahålla service för arbetsgivare i form av anställningsstöd, flexibla arbetsmarknadsutbildningar 1 samt Yrkessvenska. Östersunds kommun åtar sig att tillhandahålla flexibla studieformer, vägleda individen inom reguljära studier, utföra jobbförberedande insatser samt erbjuda ett arbetsmarknadsinriktat upplägg inom kortutbildadspåret. Arbetsgivaren/förvaltningen åtar sig att tillhandahålla lämpliga arbetsplatser med utvecklingsmöjligheter för individen, tillhandahålla handledare inom praktik/anställning samt tillhandahålla introduktionsprogram för de nya medarbetarna. Utveckling och fortsatt arbete med jobbspåren För utveckling av befintliga jobbspår har arbetsgrupper upprättats där chef för vuxenutbildning, integrationsstrateg, lokal projektledare inom Integration Jämtland/Härjedalen, verksamhetssamordnare hos Arbetsförmedlingen, koordinator för arbetsmarknadsfrågor samt representant för respektive förvaltning drivit arbetet. Arbetet med jobbspåren kommer att fortsätta under 2018 då det finns ett behov av fortsatt utveckling. Östersunds kommun har i dag en samordnare anställd inom vård- och omsorgsförvaltningen som arbetar med förvaltningens kompetensförsörjning. Samordnaren arbetar utifrån projektet KIVO och matchar nyanlända till praktik och/eller anställning inom förvaltningen. Stöd vid 1 Moduler från arbetsmarknadsutbildningar kan selekteras utifrån arbetsgivarens önskemål. 6

uppstart av praktik/anställning och kontinuerlig uppföljning ingår även i samordnarens uppdrag. Samordnaren har haft en viktig roll i utvecklandet av jobbspåret inom vård och omsorg, och kommer fortsatt vara viktig i arbetet med att utveckla och driva jobbspåret. Med detta som bakgrund har Östersunds kommun och Arbetsförmedlingen till avsikt att ingå en överenskommelse om ett arbetsmarknadspolitiskt projekt. Genom projekt avser kommunen att anställa en jobbspårskoordinator för att driva och utveckla arbetet med jobbspåren hos serviceförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen. Jobbspårskoordinatorn ska stötta förvaltningarna och deltagarna i jobbspåren, samt öppna dörrar och möjliggöra kombinerade tjänster inom förvaltningarna. Vidare kommer jobbspårskoordinatorn vara kontaktperson för jobbspåren och fungera som en länk mellan Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenhet, vuxenutbildning och förvaltningarna. Jobbspår och samarbetet inom det privata näringslivet Näringslivskontoret ska anställa en resurs för att utveckla samarbetet med det privata näringslivet - samordnare integration och näringsliv. Samordnaren ska ha i uppdrag att testa olika forum/metoder där näringslivet och nyanlända kan möta varandra. Samordnare integration och näringsliv ska efter avslutad projekttid ha: identifierat tre branscher som har stora rekryteringsbehov. hittat och implementerat minst en bra kontaktyta/metod för nyanlända och arbetsgivare inom näringslivet att komma i kontakt med varandra. skapat en tydlig bild av vad företagen, främst inom de tre identifierade branscherna, behöver för stöd och information i arbetet med att ta emot nyanlända i praktik eller arbete. tittat närmare och testat minst tre goda metoder/arbetssätt som lyfts fram som fungerande arbetssätt på andra ställen i Sverige/Europa. undersökt vilka utbildningsbehov som finns och utformat minst en fungerande utbildningsinsats. identifierat ett koncept för möjlig arbetspool. Näringslivskontoret har även en resurs kallad matchningskoordinator som ansvarar för det operativa matchningsarbetet. Matchningskoordinatorn är knuten till Näringslivskontoret men har ett nära samarbete med andra aktörer som till exempel Arbetsförmedlingen, rekryteringsföretag etc. för att hitta lämpliga kandidater som näringslivet söker. Samordnaren och matchningskoordinatorn kommer att ha en ledande roll i utvecklingsarbetet gällande framtida jobbspår eller liknande inom det privata näringslivet. Fackligt samarbete Berörda fackliga representanter har blivit erbjudna att delta i arbetet kring utveckling av jobbspåren. Vidare har Östersunds kommun undertecknat lokala överenskommelser med Kommunal, Lärarnas riksförbund samt Lärarförbundet gällande extratjänster. Fackliga representanter kommer även fortsättningsvis att bjudas in till det fortsatta arbetet av jobbspåren. 7

Likabehandling Arbetsförmedlingen och Östersunds kommun arbetar aktivt med likabehandling och jämställdhet utifrån vägledande policydokument och handlingsplaner. Dessa övergripande riktlinjer kommer även vara styrande för arbetet i denna överenskommelse. Arbetsprocess kring individerna Arbetsförmedlingen har det samordnade ansvaret för den nyanlände och de insatser som ska leda till etablering på arbetsmarknaden. Jobbförberedande insatser kommer att utgå från nuvarande verksamhet där arbetsmarknadskunskap, utbildning i svenska och samhällsorientering är centrala insatser som erbjuds. För att säkra en kvalitativ kompetenskartläggning av individen använder Arbetsförmedlingen det systematiserade arbetssättet inom etableringsprogrammet (SAE). Det systematiserade arbetssättet är uppdelat i fyra steg: grundläggande kartläggning inledande aktiviteter, klargöra förutsättningar för arbete, utbildning samt verifiering av kompetens yrkesinriktade- och studieförberedande utbildning och insatser mot anställning, studier eller ett lokalt jobbspår Beroende på individens förutsättningar kan vägen till ett jobbspår vara olika lång. För vissa krävs flera insatser och kartläggningar under en längre period, medan för andra är vägen kortare. Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska bedömning avgör vilken planering som upprättas för individen. 8

Samverkan kring individens etablering Östersunds kommun har som mål att nyanlända som efter avslutad etablering är i arbete eller studier uppnår till minst 50 % år 2020 2. Statistik från Arbetsförmedlingen (december 2017) visar att 46 % av deltagarna inom etableringsuppdraget nu är i arbete eller studier efter avslutad etableringsperiod. Parterna genomförde 2015 en gemensam processkartläggning med syfte av att få en bild över hur etableringsprocessen ser ut och identifiera hur arbetet behöver utvecklas för att uppfylla önskad effekt. Den övergripande målsättningen var att öka andelen som går till arbete eller studier (egenförsörjning) efter avslutad etableringsperiod. Efter processkartläggningen togs en handlingsplan fram och med tydliga ansvarsområden och aktiviteter. Sedan 2015 har andelen som är i egen försörjning efter avslutad etableringsperiod successivt ökat. Handlingsplanen har successivt byggts på med nya utvecklingsområden som uppmärksammats under pågående utvecklingsarbete. Identifierade områden som fortsatt behöver vidareutvecklas är: validering av yrkeskunskaper och kompetenser ökad jämnställdhetsfokus stärkt kompetensförsörjningsperspektiv anpassad utbildning fördjupad samhällsinformation språkstöd Jobbförberedande insatser Nedan presenteras insatser som idag finns, eller är under planering, för att stödja individens etableringsprocess. En del av insatserna bedrivs enbart av Arbetsförmedlingen, kommunen, folkhögskola eller det civila samhället, medan andra insatser bedrivs i samverkan mellan parterna. Alla insatser som presenteras nedan kan med fördel ingå i modul två - jobbförberedande insatser. Samhällsorientering och arbetsmarknadskunskap Arbetsförmedlingen tillhandahåller arbetsmarknadskunskap, information om det svenska samhället och svenskt arbetsliv. Vidare erbjuder Integrationsservice samhällsorientering för samtliga nyanlända och finns som ett stöd och ger information under den första tiden i Östersunds kommun och Sverige. Integrationsservice kommer framledes även att erbjuda fördjupad SO gällande sociala koder i arbetslivet för nyanlända som ska ut i praktik/anställning. Öppen arena - samverkan kring individer som står långt ifrån arbetsmarknaden Öppen arena är ett EU-finansierat projekt som bedrivs under 2017 2019. Parter i projektet är Östersunds kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt Region Jämtland/Härjedalen. Projektet föregicks av en diskussion om behoven och möjligheten att utveckla och skapa fler lågtröskelarenor för målgruppen som står särskilt långt ifrån arbetsmarknaden. Huvudproblemet är att trots en förbättrad arbetsmarknad där allt fler får 2 Östersund kommuns Integrationsstrategi Strategi för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning 2020. 9

jobb, kvarstår en grupp individer i arbetslöshet utifrån låg utbildningsnivå, funktionsnedsättningar, utländsk bakgrund, psykisk ohälsa och andra svårigheter. Personer med utländsk bakgrund utgör en allt större del i denna grupp. Projektet utgår från målgruppens behov och innefattar samordning av operativa och praktiska insatser från parternas ordinarie verksamhet. Projektet har även en strategisk inriktning med fokus på en långsiktig samverkan mellan parterna. I dagsläget utförs ett utredningsarbete för att se över hur parterna kan samordna sina insatser utifrån målgruppens behov. Utredningsarbetet ser även över Arbetsmarknads och Lärandes organisatoriska verksamhet utifrån behovet att skapa fler lågtröskelsinsatser för målgruppen. Arbetsmarknadsinsatser Östersunds kommun tillhandahåller olika varianter av arbetsmarknadsinsatser inom kommunal verksamhet. Det innebär tidsbegränsade anställningar inom kommunal verksamhet. Anställningen varar mellan 6 12 månader och inleds med fyra veckors praktik. Arbetsmarknadshandläggare matchar individen till passande arbetsuppgifter/arbetsplatser, de ansvarar även för anställningsförförandet samt stöttar och följer upp individen. Under anställningen har individen möjlighet att studera SFI och övrig vuxenutbildning, det finns även möjlighet att studera körkortsteori. Arbetsförmedlingen och socialförvaltningen (område försörjning) tillhandahåller kandidater till arbetsmarknadsinsatserna. Vid behov stöttar även arbetsmarknadshandläggarna individen med upprättande av ansökningshandlingar och andra jobbförberedande insatser under anställningstiden. Socialt ansvarsfull upphandling Östersunds kommun har i dag ett samarbete med samordningsförbundet Jämtlands län för att utarbeta hur kommunen ska arbeta med socialt ansvarsfull upphandling. Vid projektets slut ska projektteamet komma med förslag på hur kommunen kan arbeta med detta. Under projekttidens gång ska upphandlingar med socialt ansvarsfull inriktning testas, utvärderas och implementeras. Detta kan exempelvis innebära att upphandlingarna innehåller krav på att företagen ska ta emot x antal lärlingar eller praktikanter. Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten kommer att ansvara för matchningen till framtida praktikplatser inom socialt ansvarsfull upphandling. Språkstöd Det pågår ett arbete med att ta fram en resurspool av språkstödjare inom Östersunds kommun. Språkstödjarna kommer att ha olika språkkompetenser och ska finnas som resurs ute i kommunens olika verksamheter. Inledningsvis kommer språkstödjarna att vara bokningsbara för Integrationsservice, Lärcentrum, Östersunds bibliotek samt kundcenter. Planen är att utveckla poolen för att möjliggöra användning av språkstödjarna hos arbetsgivare inom jobbspåren och på sikt även inom socialt ansvarsfull upphandling. Yrkessvenska A och B Syftet med yrkessvenska är att den arbetssökande ska förbättra sina kunskaper i den yrkesspecifika svenska som behövs inför anställning/studier. Yrkessvenska startar alltid med ett språk- och nivåbedömningstest. Syftet med testet är att testa deltagarens språkkunskaper för att ge underlag till vidare ställningstagande kring vilken/vilka aktiviteter som är aktuella. 10

Språktestets resultat baseras på hör-, skriv-, tal- och läsfärdigheter. Resultatet ger en så kallad språkfärdighetsprofil som beskriver personens färdigheter inom de olika områdena. Yrkessvenska A är en förberedande utbildning ska förbereda i den yrkesspecifika svenska som behövs inför nästa steg i planeringen. Yrkessvenska B är när den arbetssökande kombinerar undervisning i yrkessvenska med arbetsmarknadsutbildning eller praktik/anställning. Upplägget är individuellt och undervisningen har två olika inriktningar beroende på vilket program som tjänsten kombineras med. Yrkessvenska kombinerat med arbetsmarknadsutbildning avropas 1 2 dagar i veckan. Vid yrkessvenska kombinerat med praktik/anställning avropas undervisningen fyra timmar i veckan. Dessa fyra timmar kan fördelas flexibelt under veckan alternativt, vid behov, under en 14-dagarsperiod. Målsättningen är att utbildningsinnehållet i stor utsträckning anpassas i förhållande till arbetsplatsen/utbildningen. Branschvalidering och yrkeskompetensbedömning Arbetsförmedlingen har i dag nationellt upphandlade branschvalideringar enligt lagen om valfrihet (LOV). Lokala aktörer som uppfyller kriterierna kan bli utförare av branschvalidering. Det finns dock lokala utvecklingsmöjligheter för att få fler utförare att lägga anbud till att bli utförare av branschvalidering. Lokala möjligheter där kommunen tillhandahåller fler platser för yrkeskompetensbedömning (YKB) är även det ett utvecklingsområde. Ladies Villa Ladies Villa är en mötesplats för nyanlända kvinnor. Verksamheten bedrivs av Integrationsservice i samarbete med Röda Korset. Hos Ladies Villa har kvinnor möjlighet att utveckla det svenska språket och öka kunskapen om det svenska samhället. Östersunds bibliotek Östersunds bibliotek bedriver verksamheter för nyanlända och har personal med bred språkkompetens. Den nyanlände kan få hjälp med digitala frågor/problem, språkstöd samt trafikkunskap på lätt svenska. Det sistnämnda är ett samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Östersundshem Innanförskapsakademin Innanförskapsakademin är ett utvecklingsprogram där syftet är att förebygga utanförskap bland ungdomar och nyanlända. Samarbetar med Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Mittuniversitetet med fokus på att främja integration och bidra till att minska arbetslösheten. Programmet möjliggör även för företag att hitta ny kompetens och potentiella framtida medarbetare i branscher där det idag råder brist på kompetens och rekryteringsunderlag. Arbetsplatsförlagd praktik kombineras med workshops och föreläsningar inom bland annat entreprenörskap, projektledning och kunskap om svensk arbetsmarknad. Deltagaren praktiserar under tre månader hos upphandlade entreprenörer inom byggbranschen och inom föreningar som Östersundshem samarbetar med. Det finns tre resurser med bred språkkompetens vilka arbetar med handledningsstöd/språkstöd. De roterar på arbetsplatserna och finns som stöd för praktikanter och arbetsledare. 11

Birka folkhögskola Birka folkhögskola har tidigare endast erbjudit studier utanför Östersunds tätort. Utifrån detta har det varit problematiskt för Arbetsförmedlingen att motivera arbetssökande att påbörja studier hos Birka. Birka har således öppnat en filial i centrala Östersunds där två etableringskurser samt tre till fyra tillfällen av studiemotiverande kurser kommer att erbjudas under 2018. Etableringskursen är för personer som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen och omfattas av etableringsuppdraget. Kursen bedrivs under sex månader och innehåller studier i svenska språket samt orienterande och arbetsförberedande delar. Kursen kan anpassas utifrån deltagarnas behov och har främst varit riktad till personer med kort utbildningsbakgrund. SFIstudier kan kombineras med etableringskursen. Studiemotiverande folkhögskolekursen är för personer som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen och inte har fullständiga betyg från grund- eller gymnasieskolan. Kursen bedrivs under 12 veckor där individen får prova på hur det är att studera. Upplägget varierar beroende på deltagarens önskemål och förutsättningar, där syftet är att motivera individen till att slutföra sina studier. Samarbete med civilsamhället Civilsamhälleslotsen Östersunds kommun har tagit fram en modell för hantering av förfrågan om samarbete gällande inkluderande arbetsmarknad från civilsamhället. Det finns många aktörer i det civila samhället som arbetar med individer/grupper som är i behov av att etablera sig på arbetsmarknaden. Civilsamhälleslotsens fokus är socialt inkluderade metoder som bland annat stöd, dialog och samverkan, idéburet offentligt partnerskap (IOP) samt olika former av föreningsstöd. Även frågor om socialt hållbar upphandling kan ingå i lotsens uppdrag. Gruppens uppgift är att ta emot förfrågan, undersöka om det är möjligt med ett samarbete, samt föreslå beslut till kommunstyrelsens arbetsutskott. Hej främling Östersunds kommun har ingått ett IOP med Hej främling gällande matchning. Hej främling håller informationsträffar för nyanlända om till exempel praktikens betydelse, men även riktad information om hur det är att arbeta inom vård och omsorg. Östersunds kommun har ytterligare ett IOP med Hej främling där de ska arbeta med ensamkommande asylsökande efter de har fyllt 18 år. Målet är att skapa förbättrad förutsättning för unga vuxna i asylprocess, med särskilt fokus på de ungdomar som tidigare tillbringat sin tillvaro i verksamheten för ensamkommande barn. Insatser via partnerskapet ska verka hälsofrämjande, öka trygghet och erbjuda ett socialt umgänge. Då många av ungdomarna troligen kommer att få ett avslag i sitt asylärende är motivering till att fortsätta sina studier, samt samtal kring återvändande och framtidsförberedande insatser en stor del av uppdraget. 12

Handledning Östersunds kommun arbetar med att ta fram modell för en gemensam handledarutbildning. Den ska erbjudas alla arbetsplatser som tar emot praktikanter eller andra arbetsmarknadsinsatser via Östersunds kommun. Handledarutbildningen kommer även erbjudas arbetsgivare inom det privata näringslivet som tar emot praktikanter genom socialt ansvarsfull upphandling. Tidigare har handledarutbildning erbjudits via projektet Integration Jämtland/Härjedalen. Projektet löpte ut vid årsskiftet och tanken är att Östersunds kommun ska överta handledarutbildningen och utbilda handledare internt. Lokala jobbspår Jobbspåren är individuellt utformade där Arbetsförmedlingens och kommunens insatser ska fungera som stöd för arbetsgivare och arbetssökande. Då Östersunds kommun står inför stora utmaningar med framtida kompetensförsörjningsbehov är samtliga jobbspår upprättade inom kommunens verksamheter. Utformningen av jobbspåren utgår från DUA:s modell och redovisas i bilaga 3. Flexibel undervisning i svenska Deltagarna inom jobbspåren erbjuds flexibel undervisning i svenska för invandrare (SFI). Beroende på deltagarens behov och förutsättningar erbjuds SFI på förmiddag, eftermiddag eller på kvällstid. Undervisning erbjuds dels genom lärarledd undervisning i grupper och dels genom ett mer flexibelt upplägg med blandade läroformer. Lärcentrum har kontinuerlig antagning av elever inom SFI. Inom ramen för jobbspåren finns även möjligheten att kombinera studier i svenska som andraspråk på grundläggande nivå med praktik och övriga beskrivna insatser. Studierna i svenska som andraspråk kan läsas genom lärarledd undervisning i grupper och/eller genom ett mer flexibelt upplägg med blandade läroformer. Möjlighet finns även att läsa kursen på distans. Studieformen anpassas individuellt utifrån elevens behov och förutsättningar. Lärcentrum erbjuder kontinuerlig antagning på grundläggande- och gymnasial nivå. 13