BILTEKNIK Chassi- och manöveranordningar
ILTEKNIK Jouko Rantala Jarkko Sirola Chassi- och manöveranordningar UTBILDNINGSSTYRELSEN
Innehåll Hydrauliska bromsar 1. Bromssystemens utvecklingsskeden 11 2. Bromsarnas uppgift och konstruktionsbestämmelser 13 2.1 De hydrauliska bromsarnas konstruktion och funktion 14 2.2 Lagstiftning om bromsar 16 2.3 Granskning av bromsarnas skick 16 3. Bromsvätskor 23 3.1 Glykolbaserade bromsvätskor 23 3.2 Bromsvätskans kvalitet och bytesintervaller 23 3.3 Att mäta bromsvätskans kondition 24 3.4 Övriga bromsvätskor 24 4. När bromsarna sviker eller bromseffekten försvinner (bromsfading) 25 4.1 Friktionsmaterial 25 4.2 Bromsvätska 25 5. Manöversystem för hydrauliska bromsar 25 5.1 Bromshydraulikens grunder 25 5.2 Från liten pedalkraft till effektiv bromskraft 26 5.3 Huvudcylinderns konstruktion och funktion 27 5.4 Bromskretsar 29 6. Olika sätt att fylla på och lufta bromssystemet 30 6.1 Att fylla på och lufta med hjälp av cylinder 30 6.2 Att byta vätska och lufta med påfyllningsapparat 31 6.3 Att lufta med hjälp av undertryck 32 7. Trumbromsar 36 7.1 Olika typer av trumbromsar 36 7.2 Bromsbackarnas expansionsanordningar 38 7.3 Bromssköld och bromstrumma 38 7.4 Färdbromsens justeringsanordningar och justering 39 7.5 Parkeringsbroms i anslutning till trumbroms 43 7.6 Bromsarnas friktionsbelägg, byte och inpassning 45 7.7 Service av trumbromsar 46 8. Skivbromsar 51 8.1 Skivbromsarnas konstruktion och funktion 51 8.2 Bromsljud och andra fel samt hur man reparerar dem 55 8.3 Parkeringsbroms i anslutning till skivbromsar 57 8.4 Service av skivbromsar 62 9. Bromssystem 69 9.1 Bromsrör 69 9.2 Bromsslangar 70 9.3 Tillverkning och montering av bromsrör 70 9.4 Byte av bromsrör och bromsslang 72 7
10. Reglering och begränsning av bromskraften 76 10.1 Fördelning av den fasta bromskraften 76 10.2 Reglering av bromskraft (tryckbegränsning och reglering) 76 11. Bromsservo 81 11.1 Vakuumservo 81 11.2 Hydraulisk bromsservo 83 11.3 Hydrauliska bromssystem med tryckluftsservo 87 11.4 Hydrauliskt bromssystem med tryckluftsservo 91 12. System som förbättrar bilens inbromsning och körstabilitet 97 12.1 Namnförkortningar för broms- och stabiliseringssystem 97 12.2 Utvecklingen av stabiliseringssystem ABS, ASR och ESP 98 12.3 ABS-bromssystem 99 12.4 Konstruktion och funktion för ett traditionellt ABS-bromssystem 100 12.5 ABS-bromssystemets delar 102 12.6 ABS-bromssystem 105 12.7 Fördelar med ABS-systemet 107 12.8 Elektronisk fördelning av bromskrafterna (EBD) 107 12.9 Nödbromseffektivering (BAS) 108 12.10 Antispin (ASR) 109 12.11 Hanteringssystem för körstabilitet (ESP) 111 13. Service och reparation av ABS-bromssystem 118 13.1 Allmänna service- och reparationsanvisningar 118 13.2 Felsökning med diagnostester 119 13.3 Försiktighetsåtgärder vid service och kontroll av ABS-system 120 13.4 Felsökning i äldre ABS-system 120 13.5 Reparation av ABS-system 121 Hjul och däck 14. Hjulens och däckens uppgifter 123 14.1 Däckens egenskaper 124 14.2 Däckens lufttryck 128 14.3 Att byta plats på däcken 130 14.4 Förvaring av däck 130 14.5 Att blanda olika typer av däck 131 14.6 Däckens utbytbarhet 131 14.7 Praktiska anvisningar om däck och däcktryck 132 14.8 Demontering och montering av hjul 133 14.9 Montering av däck 137 14.10 Reparation av däck 140 14.11 Vibrationer som orsakas av däck 143 14.12 Hjulbalans 145 14.13 Besiktningskontroll av däck 151 15. Lagerkonstruktioner för hjulen 153 15.1 Lagringar för icke-drivande hjul 153 15.2 Lagringar för drivande hjul 154 15.3 Hjullagringar för tunga fordon 156 8
15.4 Kontroll av lager 158 15.5 Byte av lager (koniskt rullager) 158 15.6 Att byta framhjulslager på en framhjulsdriven bil 165 16. Hjulupphängning 171 16.1 Hjulupphängningens uppgift 171 16.2 Att kontrollera ledernas förslitning 173 Fjädring och stötdämpning 17. Fjädringens uppgifter 179 17.1 Typer av skakningar i bilen 180 17.2 Bilens köregenskaper 181 18. Fjädrar 194 18.1 Fjädringskrav 194 18.2 De vanligaste fjäderkonstruktionerna 194 18.3 Ny fjädringsteknik 197 18.4 Skruvfjädern utmattas 198 18.5 Kontroll och reparation av bladfjäder 200 18.6 Montering av fjäderpaketet 202 19. Stötdämparna 206 19.1 Teleskopstötdämparen 206 19.2 Övriga dämparkonstruktioner 209 19.3 Att fastställa dämparnas skick 210 19.4 Reparation av fjäderben 212 19.5 Att förstöra använda dämpare 217 Styrinrättningar 20. Styrmetoder 221 20.1 Spindeltappsstyrning 221 20.2 Spindeltappsstyrning i bakhjulen 221 20.3 Fyrhjulsstyrning 221 20.4 Spindeltappsstyrning i tunga fordon 222 20.5 Midjestyrning 222 20.6 Styrning med hjälp av vridbar axel 223 20.7 Bandstyrning 223 21. Styrinrättningar i motorfordon 224 21.1 Lagstiftning som berör styrinrättningar 224 21.2 Olika typer av styrinrättningar 225 21.3 Centrala krav som ställs på styrinrättningar 225 21.4 Hur fordonet beter sig vid styrning 226 21.5 Kurvbeteende 226 21.6 Utvecklingsperspektiv för styrinrättningen 227 21.7 Styrkraft och utväxlingsförhållande 228 21.8 Den hydrauliska styrservon i en personbil 230 21.9 Elektroniskt effektiverad kuggstångsstyrning i en personbil 236 22. Fyrhjulsstyrning 241 22.1 Allmänt om fyrhjulsstyrning 241 22.2 Exempelkonstruktion och dess funktionalitet 241 22.3 Styrsystem för bakhjulen 243 9
23. Byte av kuggstångsstyrväxel 246 23.1 Demontering 246 23.2 Montering av styrväxeln 247 23.3 Service av styrservon 248 23.4 Luftning av styrservon 248 24. Besiktningsgranskning av styrinrättningen 249 24.1 Låsanordning 249 24.2 Elektronisk startspärr 249 24.3 Rattens konstruktion 250 24.4 Rattens och styraxelns fästen och leder 250 24.5 Styrväxelns fästen 250 24.6 Kuggstångens skyddsgummin 250 24.7 Glapp i styrinrättningarna 250 24.8 Tröga styrinrättningar 251 24.9 Hjulens ändlägen 251 24.10 Styrstag, leder och hjälpbalk 251 25. Hjulvinklarna och dess verkningar 253 25.1 Hjulupphängning och styrförmåga 253 25.2 Styrkinematik 253 25.3 Hjullutning (camber) 253 25.4 Axellutning (caster) 254 25.5 Styraxellutning (SAI) 255 25.6 Styrradie 256 25.7 Navets svängavstånd 256 25.8 Plogning och skränking (toe-in och toe-out) 257 25.9 Kurvtagningsvinkel 258 25.10 Hur de olika vinklara är beroende av varandra 258 25.11 Felsökning 260 26. Kontroll av inställningsvinklar 263 26.1 Fyrhjulsinställning 263 26.2 Inställningsmodeller 263 26.3 Principer för fyrhjulsinställning 265 26.4 Arbeten som bör utföras inför granskningen 265 26.5 Fyrhjulsinställningsapparat 267 26.6 Fyrhjulsinställning 268 26.7 Att granska kurvtagningsvinkeln med hjälp av vändplattor 270 26.8 Justeringspunkter för hjulvinklarna 270 10
av en pedal med elektronisk lägessensor. Med den elektroniska pedalenheten reglerar föraren bromseffekten, på samma sätt som man nuförtiden reglerar motoreffekten med en elektronisk gaspedal till förbränningsmotorns styrenhet. 2. Bromsarnas uppgift och konstruktionsbestämmelser Bild 6. I systemet med elhydrauliska SBC-bromsar kan man bland annat dra nytta av bättre väggrepp för däcken i ytterkurva för att maximera bromseffekten. Det hydrauliska trycket per hjul kan med andra ord regleras steglöst (Bosch). 3 Bild 7. Pedalenhet för SBC-bromsar (Bosch) 1 bromsvätskebehållare 2 lägessensor 3 huvudcylinder för reservbroms 4 lägessimulator. 4 1 2 Färd- och reservbroms Med hjälp av färdbromsen ska föraren kunna kontrollera och stanna fordonet på ett säkert, snabbt och effektivt sätt, med vilken belastning och hastighet som helst, oberoende av hur mycket en uppförs- eller nedförsbacke lutar. Det ska vara möjligt att steglöst reglera färdbromsen och nuförtiden är antiblockeringssystem (ABS) standardutrustning i fordon. Den elektroniska stabilitetskontrollen (ESP) möjliggör inbromsning med ett enskilt hjul, utan att föraren rör bromspedalen. ESP är en allmän säkerhetsutrustning och den har blivit obligatorisk i bilar som är typbesiktade efter 1.11.2011. Efter 1.11.2014 får man inte sälja nya person- och paketbilar utan ESP. Det ska gå att stanna fordonet med reservbromsen på en rimlig färdsträcka i fall färdbromsen inte fungerar. För hydrauliska bromsar fungerar oftast färdbromsens andra bromskrets som reservbroms. I en nödsituation fungerar visserligen pedalenheten i de elhydrauliska SBC-bromsarna som den traditionella huvudcylindern, men den påverkar endast bromsarna på framhjulen och utan servoverkan. (Bild 7) 3 4 5 6 1 2 Bild 8. Parkeringsbromsens spak och låsanordning 1 bromsspak och knapp 4 glidstycke för friläge 5 returfjäder 2 spärrhake 6 vajer med hölje. 3 justeranordning Bild 9. En elektroniskt styrd parkeringsbroms, till vänster en bromsskiva med inbyggd trumma för parkeringsbroms, till höger en tillämpning av ABS-bromssystem inbyggd i skivbromsoket (ContiTeves). 13
Enhet för reglering av hydraultryck & elektronisk styrenhet Vakuumservo med huvudcylinder Styrvinkelgivare Motorns styrenhet 4 st hjulsensorer för mätning av rotationshastighet Givarenhet med sidoaccelerationssensor och girvinkelsensor Bild 10. Funktion och konstruktion för ett typiskt ESP- & ABS-system (ContiTeves). Parkeringsbroms Parkeringsbromsen ska kunna hålla fordonet på plats i uppförs- och nedförsbacke med 18 procents lutning, då en mekanisk låsanordning (Bild 8) i allmänhet håller bromsbeläggen låsta mot bromsskivan eller -trumman. Numera kan parkeringsbromsen också vara elektroniskt styrd. (Bild 9) 2.1 De hydrauliska bromsarnas konstruktion och funktion Personbilen på bild 10 har hydrauliska ABS-bromsar som färdbromsar med skivbromsar både framtill och baktill. För att minska den pedalkraft som behövs vid inbromsning har systemet utrustats med vakuumservo. ABS-systemet kan kompletteras med stabilitetskontrollsystemet ESP och med antislirsystemet ASR. Det är då ABS-hydraulikenheten som skapar trycket. I äldre hydrauliska bromssystem hindras bakhjulen från att låsa sig före framhjulen med hjälp av en tryckregleringsventil i bakhjulens bromskrets (Bild 11). I vanliga bromssystem från 2000-talet sker detta oftast elektroniskt (EBV) med hjälp av ABS-enhetens ventiler. När bromspedalen trycks ned uppstår ett hydraul- 14
1 3 4 2 Bild 11. Bromsanordningar i traditionella personbilar 1 bromspedal 2 huvudcylinder (+vakuumservo) 3 spak för parkeringsbroms 4 frambroms (skivbroms) 5 ventil för tryckreglering 6 bakbroms (trumbroms). 5 6 tryck i huvudcylindern som fortplantar sig vidare i systemet. Trycket i systemet påverkar bromskolvarna i hjulbromsarna. Kolvarna pressar bromsklossarna mot bromsskivan eller bromsbackarna mot bromstrumman. När man lättar på bromspedalen, öppnas en returkanal i huvudcylindern. Genom den återgår vätskan till bromsvätskebehållaren. Trycket sjunker och tätningarna i skivbromsarna gör att kolvarna återgår till normalläge. För trumbromsarnas del är det bromsbackarnas returfjädrar som gör att kolvarna återgår till normalläge. Tryckreglering av bakhjulsbromsar 5 4 1 3 2 I en bromssituation förflyttas bilens tyngdpunkt framåt, vilket gör att belastningen på framhjulen ökar medan belastningen på bakhjulen minskar. Ju hårdare man bromsar, desto mer förflyttas tyngdpunkten mot framaxeln. För att förhindra att bakhjulen låser sig ska det i traditionella hydrauliska bromsar finnas en tryckbegränsnings- eller reglerventil, det vill säga ett så kallat antilåssystem (ALB). (Bild 11) fordonets läge stillastående i rörelse reglage tryck dra tryck och håll intryckt frigör greppet parkeringsbroms påkopplad i friläge påkopplad i friläge Bild 12. Elektroniskt styrd parkeringsbroms (Toyota) 1 sensor för dragkraft 2 elmotor 3 lägessensor 4 elektronisk styranordning 5 reglage på instrumentpanelen. Parkeringsbroms Traditionellt fungerar parkeringsbromsen via vajrar på bakhjulens trumbromsar (Bild 11). Spaken är utrustad med en spärrmekanism. När spaken förs tillbaka i viloläge, återgår bromsbackarna till sina ursprungspositioner med hjälp av returfjädrar. Enligt samma princip fungerar också parkeringsbromsen i samband med skivbromsen som är placerad på fram- eller bakaxeln. I nyare bilar används också elmekaniska lösningar så som på bild 9. Även elektroniskt styrda tilllämpningar används, där parkeringsbromsens vajrar spänns med hjälp av en elmotor (Bild 12). Om ett fel inträffar kan parkeringsbromsen kopplas bort med hjälp av den manuellt manövrerade vajer som finns under en lucka i bagageutrymmet. Vid bromsservice, till exempel vid byte av bromsklossar, behövs en diagnostester. 15
Tabell 1. Bromsdirektiv inom EU. Som grund ligger rådets direktiv 71/320/EEG (år 1971), som flera gånger har ändrats genom kommissionens senare direktiv: Ändringsdirektiv E-regel Innehåller bl.a. 74/132/EEG 75/524/EEG 13, 13-H, 90 Fordon i klasserna M, N och O 79/489/EEG 85/647/EEG 88/194/EEG 91/442/EEG ABS-bromsar, M3 och ADR 98/12/EG Godkännande av ersättningsbromsbelägg 2002/78/EG Märkning av ersättnings- bromsbelägg 2007/46/EG Typgodkännande av tryckluftsbromsar 2.2 Lagstiftning om bromsar En viktig förordning för fordonsmekanikern är förordningen om bilars och släpvagnars konstruktion och utrustning (1248/2002). Den har getts av kommunikationsministeriet med stöd av den nationella fordonslagen (1090/2002) och baserar sig nästan helt på gällande EU-lagstiftning. Som bilaga till förordningen finns en tabell (se finlex.fi eller trafi.fi), där det i punkt 9 gällande bromssystem hänvisas till de direktiv eller motsvarande E-förordningar som är i kraft inom EU. Det är inom ramen för dessa som de fordon som tagits i bruk efter år 1993 i huvudsak godkänns för trafik. (Tabell 1) Undantaget är bilar utrustade med tryckluftsbromsar och släpvagnar kopplade till dem. Deras bromsanordningar kan godkännas också i sådana fall att de uppfyller kraven i kommunikationsministeriets förordning (257/2009) som baserar sig på direktiv 2007/46 EG. Undantagslov för konstruktioner och utrustning på fordon kan också beviljas för vissa specialfordon (bl.a. fordon för handikappade förare) och för småskalig serieproduktion. Trafiksäkerhetsverket (Tra- Fi) beviljar undantagslov. På verkets webbplats (trafi. fi) finns mycket nyttig information och länkar bland annat till aktuell fordonslagstiftning. TraFi beviljar också så kallade A- och B-bromsreparationstillstånd för tunga fordon för verkstäder på basis av skriftlig ansökan samt upprätthåller en aktuell databas på sin webbplats där man hittar alla verkstäder som fått bromsreparationstillstånd. 2.3 Granskning av bromsarnas skick Färdbroms Krav 1 G F μe F e F μt F t Bild 13. Krafter som påverkar en verklig bromssituation F µe = framhjulens bromskraft F µt = bakhjulens bromskraft F e = framhjulens normalkraft F t = bakhjulens normalkraft G = bilens tyngdkraft. Enligt lag ska färdbromsens effekt vara sådan att bilens minimivärde för inbromsning (retardation) i en hastighet av 80 km/h med friktionskoefficient 0,8 (μ) är 5,8 m/s² för personbil (M 1 ) 5,0 m/s² för paketbil (N 1 ). Personbilens pedalkraftfår inte överskrida 500 N och paketbilens pedalkraft får inte överskrida 700 N. Tidigare nämnda minimivärden bör uppnås i en verklig körsituation när motorn är kopplad i friläge (s.k. O-typs prov). (Bild 13) 16
Bild 14. Bromsarnas effekt och skick kontrolleras med en bromsdynamometer på verkstaden och vid bilbesiktningen. Vid periodisk besiktning mäts färdbromsens effektivitet med ett så kallat bromsdynamometertest. Bromsdynamometern består i huvudsak av två par eldrivna rullar. Båda hjulen på samma axel (vänster och höger) har varsitt eget rullpar. (Bild 14) I dynamometern mäts bromskraften för alla hjul och på basis av resultaten beräknas bland annat bilens retardation. I moderna datorbaserade testanordningar beräknas resultaten automatiskt när man på förhand matat in fordonets vikt. En del testanordningar mäter själv tyngden med en axelvåg. Eftersom fordonet står stilla under dynamometertestet motsvarar inte resultatet för bilens retardation en verklig inbromsningssituation, när tyngden förflyttas mer mot framhjulen. Därför är värdet för när en personbils färdbroms underkänns i samband med besiktning definierat som bromskraftens summa, som är 30 procent av bilens tyngdkraft (G). F µtv F µev Exempel 1: Vid dynamometertest var bromskraften på personbilens hjul (Bild 15) följande: F µeo = bromskraft höger framhjul 1800 N F µev = bromskraft vänster framhjul 1700 N F µto = bromskraft höger bakhjul 1300 N F µtv = bromskraft vänster bakhjul 1100 N a = B g G B = summan av hjulens bromskraft (dvs. helhetsbromskraften = 5900 N) G = bilens tyngdkraft N (totalvikt framgår av registreringsuppgifterna) g = accelerationen för jordens dragningskraft m/s² (9,81 m/s² ) a = retardation m/s² F µto Bild 15. Hjulens bromskraft F µeo = bromskraft höger framhjul F µev = bromskraft vänster framhjul F µto = bromskraft höger bakhjul F µtv = bromskraft vänster bakhjul. F µeo v a = 5900 N 9,81 m/s² 5,85 m/s² 9900 N Exempel 2: Det andra sättet att fastställa färdbromsens effekt avviker från ovanstående endast så att det beräknas på ett annat sätt. Vid besiktningen mäts hjulens bromskraft med dynamometer och summan av hjulens bromskraft är den totala bromskraften (B) för bilen. 17
Kalkylmässigt fastställs helhetsbromskraftens värden som motsvarar minimiretardationen då friktionskoefficienten μ = 0,8 för personbilar B = F μe + F μt 58 % av G för övriga bilar B = F μe + F μt 50 % av G. G är tyngdkraften för bilens egen massa. Utifrån exempel 1 beräknas vilken helhetsbromskraft som behövs för att uppnå minimiretardationen för en personbil som väger 990 kg (då är alltså tyngdkraften ca 9900 N). B = 58 9900 N 5740 N 100 Då helhetsbromskraften är 5900 N för den aktuella personbilen uppnås den fordrade minimiretardationen 5,8 m/s² då hjulets och körbanans friktionskoefficient är 0,8. Färdbromsens effekt uppfyller alltså väl besiktningskravet 1. Bild 16. Om bakhjulen låser sig före framhjulen tappar bilen sin körriktning. 70% 100% 100% 70% Bild 17. Bromskraften på de hjul som sitter på samma axel bör helst vara så lika som möjligt. Den största tillåtna skillnaden är 30 % beräknat från det högsta värdet. V Krav 2 Bromskraften måste fördelas mellan axlarna så att bakhjulen aldrig låser sig före framhjulen, oavsett förhållanden, det vill säga F µe > F µt. (Bild 16) Krav 3 När det gäller bromskraften på samma axel tillåts små skillnader bland annat på grund av olika friktioner. Den tillåtna skillnaden för bilar av typen M1 (personbilar) och N 1 (paketbilar) är 30 % beräknat från det högsta värdet. (Bild 17) Krav 4 Den pedalkraft som behövs får vara högst 500 N för personbil och högst 700 N för övriga bilar. Det måste finnas tillräckligt med rörelsemarginal för pedalen, det vill säga ca 1/3 1/4 av pedalens totala rörelse. Bild 18. Mätare för pedalkraft.000 18
Krav 5 Bromsarna får inte ha störande ljud. (Bild 19) Krav 6 Bromsljuset ska lysa genast då bromsningen påbörjas. Bild 19. Bromsarna får inte avge störande ljud. Krav 7 Bromsarna ska vara justerade så att de är belastningsfria när manöveranordningen (pedalen) är i viloläge. Manöveranordningen får inte ha för stort spel, och man får inte reparera den genom svetsning. Krav 8 Bromsrören och -slangarna ska ligga i sina fästen och på rören får ingen korrosion förekomma. Slangarna får inte ge efter vid bromsning eller ha sprickor. (Bild 20) På bromsrören får inga reparerade ställen eller extra skarvanslutningar förekomma. Defekta rör ska bytas ut mot godkända reservdelar. Till bromsrör får endast officiellt godkända bromsrörsmaterial användas. Bild 20. Inga sprickor får förekomma på bromsslangarna. Krav 9 För bromsarna får enbart biltillverkarens originalinstallerade eller motsvarande reglerings- och säkerhetsutrustning som uppfyller funktionskraven användas. Utrustning som är godkänd att installeras i efterhand enligt tillverkarens direktiv och som inte äventyrar bromsarnas funktion får också användas. Parkeringsbroms Krav 1 Med en parkeringsbroms som överensstämmer med bestämmelserna ska man kunna stanna en bil i en uppförs- eller nedförsbacke med 18 % lutning då friktionskoefficienten (µ) är 0,6. (Bild 21) Kravet motsvarar värdet av parkeringsbromsens totala bromskraft i dynamometertestet, vilket är 16 % av bilens totala tyngdkraft (totalvikt) eller 20 % av bilens egenvikt. lutning 18 % F e G F μt F t Bild 21. Parkeringsbromsen måste hålla en bil på plats i en backe med minst 18 % lutning. 19
1300 N + 1350 N Exempel: Bilens totalvikt är 990 kg (dvs. tyngdkraften är 9900 N). Värdet på parkeringsbromsens bromskraft (Bild 22, F = F μo + F μv ) ska totalt vara minst: F = 16 9900 N = 1584 N 100 G = 9900 N Bild 22. Effektmätning av parkeringsbroms. Tabell 2. Riktvärden för friktionskoefficienter på olika körbansytor. körbana Friktionskoefficient [µ] våt betong 0,55 torr betong 0,85 våt asfalt 0,5 torr asfalt 0,8 vått oljegrus 0,3 torrt oljegrus 0,6 våt grusväg 0,25 torr grusväg 0,4 våt isyta 0,05 torr isyta 0,15 I exemplet uppfylls kravet mer än väl, eftersom den totala bromskraften blir 2650 N. Krav 2 Parkeringsbromsen måste fungera på båda sidornas bromsar. Den största tillåtna skillnaden för bromskraften är 70 % beräknat från det högre värdet. Den styrka som behövs för en handmanövrerad parkeringsbroms får vara max 400 N i en personbil och max 600 N i övriga bilar eller max 500 N för en fotmanövrerad parkeringsbroms. Krav 3 Parkeringsbromsen måste släppa greppet genast när man frigör den. Kom ihåg, oavsett skicket på bromsarna gäller följande: När hastigheten (v) fördubblas ökar bromssträckan (s) fyrdubbelt. Det vill säga, i ekvationsform: s = v² 2 µ g Tabell 3. Bromsarnas skick och retardation (a). bromsarnas skick dåliga bromsar bromsarna kräver reparation bra bromsar bra bromsar mycket bra bromsar maxvärde för hydrauliska bromsar a [m/s²] 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 20
UPPGIFTER 1. Till vilken energiform ändras bilens rörelseenergi vid inbromsning? 2. Retardation betyder att hastigheten förändras per tidsenhet. Enheten för retardation är: a) m/s b) ms c) m/s² d) s/m 3. Tidsförlusten vid en inbromsning kallas reaktionstid. Vilka av följande faktorer påverkar reaktionstiden? a) bilens vikt b) bromsarnas konstruktion c) föraren d) bilens hastighet 4. Man kan beräkna den kalkylerade bromssträckan (s) genom ekvationen s = v² 2 µ g Ange vad de olika bokstäverna betyder. s bromssträcka v µ g 5. Bromssträckans längd beror på följande faktorer: a) b) c) d) 21
6. Bilens axeltryck ändras vid inbromsning. Bilen niger i körriktningen. Hur förändras axeltrycket? Tyngden på framaxeln Trycket på bakaxeln 7. Vilken bromskomponent förhindrar att bakbromsarna låser sig alltför lätt vid en inbromsning? 8. Med vilken anordning mäter man konditionen på bilens bromsar? 9. Hur förändras bromssträckan när körhastigheten fördubblas? 10. Hur stor är bromspedalstyrkan i en personbil (ungefärligt svar)? 11. Med vilken bromspedalstyrka bör en personbil uppnå retardationen 5,8 m/s², när friktionskoefficienten mellan väg och däck är 0,8? 12. Vilka krav ställs på parkeringsbromsen? 22