1993L0014 SV

Transkript

1 1993L0014 SV Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV 93/14/EEG av den 5 april 1993 om bromsar på två- och trehjuliga motorfordon (EGT L 121, , s. 1) Ändrad genom: Officiella tidningen nr sida datum M1 Kommissionens direktiv 2006/27/EG av den 3 mars 2006 L Rättad genom: C1 Rättelse, EUT L 288, , s. 12 (2006/27/EG)

2 1993L0014 SV RÅDETS DIREKTIV 93/14/EEG av den 5 april 1993 om bromsar på två- och trehjuliga motorfordon EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DI- REKTIV med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100a i detta, med beaktande av rådets direktiv 92/61/EEG av den 30 juni 1992 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon ( 1 ), med beaktande av kommissionens förslag ( 2 ), i samarbete med Europaparlamentet ( 3 ), med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ( 4 ), och med beaktande av följande: Bestämmelser bör antas som syftar till att stegvis upprätta den inre marknaden under perioden fram till och med den 31 december Den inre marknaden omfattar ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs. Vad gäller bromsar måste två- och trehjuliga motorfordon i varje medlemsstat uppvisa vissa tekniska egenskaper som fastställts genom tvingande föreskrifter och som skiljer sig åt från en medlemsstat till en annan. På grund av dessa skillnader medför föreskrifterna hinder för handeln inom gemenskapen. Dessa hinder för upprättandet av en väl fungerande inre marknad kan avlägsnas genom att medlemsstaterna inför gemensamma krav i stället för de nationella bestämmelserna. Det är nödvändigt att utarbeta harmoniserade krav vad gäller bromsar på två- eller trehjuliga motorfordon för att göra det möjligt att tillämpa de förfaranden för typgodkännande som föreskrivs i direktiv 92/61/EEG för varje sådan fordonstyp. För att underlätta tillträde till marknaderna i icke-medlemsstater är det nödvändigt att få till stånd enhetlighet mellan kraven i detta direktiv och de i Förenta nationernas ECE-förordning nr 78. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Detta direktiv skall tillämpas på bromsar på alla typer av fordon som de definieras i artikel 1 i direktiv 92/61/EEG. Artikel 2 Det förfarande för att bevilja typgodkännande för bromsar på en tvåeller trehjulig motorfordonstyp och de villkor som styr fri rörlighet av ( 1 ) EGT nr L 225, , s. 72. ( 2 ) EGT nr C 93, , s. 24. ( 3 ) EGT nr C 305, , s. 114, och. EGT nr C 72, ( 4 ) EGT nr C 313, , s. 7.

3 1993L0014 SV sådana fordon skall vara de som föreskrivs i kapitel 2 och 3 i direktiv 92/61/EEG. Artikel 3 I enlighet med artikel 11 i direktiv 92/61/EEG erkänns härmed att de villkor som föreskrivs i detta direktiv och de som föreskrivs i Förenta nationernas ECE-förordning nr 78 (E/ECE/324 och E/EC/E TRÄNS/505 REV 1 ADD 77 av den 20 oktober 1988) är likvärdiga. De myndigheter i medlemsstaterna som beviljar typgodkännande skall godta godkännanden som beviljats i enlighet med kraven i ovan nämnda förordning nr 78 som alternativ till de motsvarande godkännanden och typgodkännandemärken som beviljas i enlighet med detta direktiv. Artikel 4 Detta direktiv får ändras enligt artikel 13 i direktiv 70/156/EEG ( 1 ) för att hänsyn skall kunna tas till de ändringar i ECE-förordningen som anges i artikel 3, bilagan skall kunna anpassas till den tekniska utvecklingen. Artikel 5 1. Medlemsstaterna skall anta och offentliggöra de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv före den 5 oktober 1994 och skall genast underrätta kommissionen om detta. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda. Från och med den dag som anges i första stycket får medlemsstaterna inte av skäl som hänför sig till bromsar förbjuda att fordon som uppfyller kraven i detta direktiv tas i bruk för första gången. De skall tillämpa de bestämmelser som anges i första stycket från den 5 april Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Artikel 6 Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. ( 1 ) EGT nr L 42, , s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 92/53/EEG (EGT nr L 225, , s. 1).

4 1993L0014 SV BILAGA 1. DEFINITIONER I detta direktiv avses med 1.1. fordonstyp med avseende på bromsarna fordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som fordonskategori enligt definitionen i artikel 1 i detta direktiv totalmassa enligt definitionen i punkt massans fördelning mellan axlarna den högsta hastighet som fordonet är konstruerat för en annan typ av bromssystem axlarnas antal och placering motortyp växlarnas antal och totala utväxlingsförhållanden a. slutväxelns utväxling däckdimensionerna 1.2. bromsanordning Den kombination av komponenter förutom motorn, som har till uppgift att successivt minska hastigheten hos ett fordon i rörelse eller att få det att stanna eller att hålla det stillastående om det redan har stannat. Funktionerna specificeras i punkt Anordningen består av ett bromsmanöverorgan, transmissionen och själva bromsen manöverorgan Den del som påverkas direkt av föraren för att förse transmissionen med den energi som krävs för att bromsa eller styra denna. Denna energi kan utgöras av förarens muskelkraft eller komma från någon annan källa som styrs av föraren, eller en kombination av dessa energislag transmission Den kombination av komponenter som är placerad mellan manöverorganet och bromsarna och som kopplar ihop dessa funktionsmässigt. När bromskraften erhålls från eller bistås av en energikälla som är fristående från föraren men styrs av denne, skall anordningens energibehållare likaledes betraktas som en del av transmissionen broms De delar av bromsanordningen där krafter som motverkar fordonets rörelse utvecklas olika typer av bromsanordningar Utrustning som skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som de följande: De ingående komponenterna skiljer sig sinsemellan i fråga om egenskaper Någon komponent har tillverkats av material med annorlunda egenskaper eller har avvikande form eller storlek Komponenterna har kombinerats på ett annorlunda sätt del etter delar av bromssystem En eller flera enskilda delar som efter sammansättningen utgör bromsanordningen kombinerat bromssystem För tvåhjuliga mopeder och tvåhjuliga motorcyklar ett system där åtminstone två bromsar på olika hjul aktiveras tillsammans med samma manöverorgan.

5 1993L0014 SV För trehjuliga mopeder och trehjuliga motorcyklar en bromsanordning som påverkar alla hjulen För motorcyklar med sidovagn en bromsanordning som åtminstone påverkar det främre och det bakre hjulet. Därför anses en bromsanordning som samtidigt påverkar det bakre hjulet och sidovagnshjulet som en bakbroms progressiv och reglerad bromsning En bromsning under vilken inom anordningens normala arbetsområde under såväl ansättning som lossning av bromsarna föraren vid valfri tidpunkt kan öka eller minska bromskraften med hjälp av manöverorganet bromskraften verkar i samma riktning som manöverorganet påverkas (monotonisk funktion) och det är lätt att åstadkomma tillräcklig ansättning av bromskraften den högsta hastighet för vilken fordonet är konstruerat Den hastighet som fordonet inte kan överskrida på slät mark och utan otillbörlig yttre påverkan med hänsyn till eventuella särskilda begränsningar på grund av fordonets formgivning och konstruktion lastat fordon Om inte annat anges ett fordon som lastats till sin totalmassa olastat fordon Endast fordonet, som det överlämnas för provning, inklusive föraren och eventuellt nödvändig provningsutrustning eller instrument totalmassa Den totalmassa som fordonstillverkaren angivit som tekniskt tillåten (denna massa kan vara större än den tillåtna vikt som fastställts av den nationella myndigheten) våta bromsar Broms eller bromsar som har behandlats enligt avsnitt 1.3 i tillägg KONSTRUKTIONS- OCH MONTERINGSKRAV 2.1. Allmänt Bromsanordning Bromsanordningen skall vara så konstruerad och monterad att fordonet vid normal användning, trots de vibrationer som det kan utsättas för, kan uppfylla nedanstående krav. M Bromsanordningen skall särskilt vara så konstruerad och monterad att den kan motstå korrosionen och det åldrande den är utsatt för Bromsbelägg får inte innehålla asbest Bromsanordningens funktioner En bromsanordning enligt definitionen i punkt 1.2 skall uppfylla följande villkor: F ä r d b r o m s Färdbromsanordningen skall göra det möjligt att styra fordonets rörelse och stanna det snabbt, säkert och effektivt, oavsett vilken hastighet och last det framförs med och oavsett hur marken lutar. Det skall vara möjligt att reglera denna bromsverkan. Föraren skall ha möjlighet att åstadkomma bromsningen från förarsätet utan att behöva flytta händerna från styranordningen R e s e r v b r o m s ( n ödbroms) (när sådan finns) Reservbromsanordningen (nödbromsen) skall göra det möjligt att stanna fordonet inom en rimlig sträcka vid fel på färdbromsen. Det skall vara

6 1993L0014 SV möjligt att reglera denna bromsverkan. Föraren skall ha möjlighet att åstadkomma bromsningen från förarsätet medan han behåller minst en hand på styranordningen. För tillämpning av dessa krav förutsätts att högst ett fel i taget kan uppstå på färdbromsen P a r k e r i n g s b r o m s ( o m s å d a n f i n n s ) Parkeringsbromsen skall göra det möjligt att fordonet hålls stilla i en uppförs- eller nedförslutning även då föraren inte är där, genom att de arbetande delarna hålls låsta av en helt mekanisk anordning. Föraren måste kunna åstadkomma bromsningen från förarsätet Egenskaper hos bromsanordningar Tvåhjuliga mopeder och tvåhjuliga motorcyklar skall vara utrustade med två färdbromsanordningar med oberoende kontroller och transmissioner, en som fungerar åtminstone på framhjulet och den andra åtminstone på bakhjulet De två färdbromsanordningarna får ha gemensam bromsverkan så länge som bristande funktion i en bromsanordning inte påverkar den andras funktion. Vissa delar såsom själva bromsen, bromscylindrarna och deras kolvar (utom packningarna) och tryckstängerna och kammonteringarna i bromsarna skall inte anses benägna att gå sönder om de är tillräckligt dimensionerade. De skall vara lätt tillgängliga för underhåll och vara tillräckligt säkra Parkeringsbromsanordning är inte obligatorisk Motorcykel med sidovagn skall vara utrustad med sådana bromsanordningar som skulle krävas om den inte hade sidovagn. Om dessa anordningar gör det möjligt att uppnå den verkan som krävs i provningar med fordon med sidovagn skall broms på sidovagnshjulet inte krävas. En parkeringsbromsanordning är inte obligatorisk Trehjulig moped måste vara utrustad med antingen två oberoende färdbromsanordningar som tillsammans aktiverar bromsarna på alla hjulen, eller färdbromsanordning som fungerar på alla hjulen och en nödbromsanordning som får vara parkeringsbromsen Dessutom måste trehjulig moped vara utrustad med en parkeringsbromsanordning som verkar på hjulet eller hjulen på åtminstone en axel. Parkeringsbromsanordningen, som kan vara en av de två anordningar som specificeras i , måste vara oberoende av den anordning som verkar på den andra axeln eller axlarna Trehjulig motorcykel måste vara utrustad med en fotmanövrerad bromsanordning som fungerar på alla hjulen och en nödbromsanordning som får vara parkeringsbromsen, och en parkeringsbromsanordning som fungerar på hjulen på åtminstone ena axeln. Kontrollen av parkeringsanordningen måste vara oberoende av kontrollen av färdbromsanordningen Bromsanordningarna måste verka på bromsytor som är i permanent förbindelse med hjulen antingen strikt eller genom delar som sannolikt inte upphör att fungera Komponenterna till alla bromsanordningar som är fastade vid fordonet måste vara så fastsatta att bromsanordningarna inte upphör att fungera under normala verkningsförhållanden Bromsanordningarna skall fungera fritt när de är riktigt smorda och justerade Slitage på bromsarna måste lätt kunna tas upp genom antingen manuell eller automatisk justering. Bromsarna skall kunna justeras till en effektiv verkningsposition till dess att bromsbeläggen har slitits till den grad att de behöver bytas ut Manöverorganet och transmissionskomponenterna och bromskomponenterna måste ha en reservgång som är sådan att när bromsarna blir upphettade och bromsbeläggen har uppnått maximalt tillåten grad av slitage effektiv bromsning säkerställs utan att omedelbar justering är nödvändig.

7 1993L0014 SV När bromsanordningens komponenter är riktigt justerade får de inte vid manövrering vara i kontakt med andra än de avsedda delarna I bromsanordningar med hydraulisk transmission måste vätskebehållaren som innehåller reserwätskan vara så utformad och konstruerad att nivån på reservvätskan lätt kan kontrolleras. Denna bestämmelse gäller inte för mopeder med en maximal hastighet av 25 km/tim eller lägre.

8 1993L0014 SV Tillägg 1 Provning av bromsar och bromsutrustningens bromsverkan 1. PROVNING AV BROMSAR M1 C Allmänt Den bromsverkan som föreskrivs för bromsanordningarna skall grundas på stoppsträcka och/eller medelvärdet av fullt utvecklad retardation. Bromsverkan hos en bromsanordning skall bestämmas genom mätning av stoppsträckan i förhållande till fordonets utgångshastighet och/eller genom mätning av den fullt utvecklade medelretardationen under provningen Stoppsträckan skall vara den sträcka fordonet tillryggalägger från det ögonblick då föraren börjar aktivera bromssystemets manöverorgan tills fordonet stannar. Fordonets utgångshastighet v 1 skall vara hastigheten i det ögonblick föraren börjar aktivera bromssystemets manöverorgan. Utgångshastigheten skall vara minst 98 % av den föreskrivna hastigheten för provningen i fråga. Medelvärdet för den fullt utvecklade retardationen (d m ) skall beräknas som medelretardationen avseende avståndet under perioden v b till v e enligt följande formel: V 2 b d m ¼ V2 e 25; 92ðS e S b Þ m=s2 M1 där d m = fullt utvecklad medelretardation v 1 = såsom anges ovan v b = fordonshastigheten vid 0,8 v 1 i km/h v e = fordonshastigheten vid 0,1 v 1 i km/h s b = tillryggalagt avstånd mellan v 1 och v b i meter s e = tillryggalagt avstånd mellan v 1 och v e i meter Hastighet och avstånd skall bestämmas med hjälp av instrument som har en noggrannhet av ± 1 % vid den föreskrivna hastigheten för provningen. d m får bestämmas med användning av andra metoder än mätning av hastighet och avstånd. I detta fall skall mätnoggrannheten för d m vara ± 3 % Vid typgodkännande av M1 fordon skall bromsverkan mätas under provkörning på väg under följande förhållanden: Fordonets tillstånd med avseende på massan skall vara så som föreskrivs för varje provningstyp och anges i provningsrapporten Provningen skall utföras vid de hastigheter och på det sätt som föreskrivs för varje provningstyp. Om fordonets högsta hastighet inte överensstämmer med den som föreskrivs måste provningen utföras under de särskilda alternativa villkor som anges Den föreskrivna bromsverkan skall kunna uppnås utan att hjulet/hjulen låser sig, utan att fordonet avviker från sin kurs och utan onormal vibration Under provningarna får inte den kraft som måste anbringas på bromsens manöverorgan för att åstadkomma den föreskrivna bromsverkan överstiga det högsta värde som fastställts för provfordonets kategori Provningsförhållanden Provningarna av färdbromsanordningarna måste utföras under följande förhållanden:

9 1993L0014 SV Vid provningens eller en serie provningars början skall däcken vara kalla och med det tryck som föreskrivs för den last som faktiskt bärs av hjulen när fordonet är stillastående Fordonet måste vara lastat när det krävs att provningen skall ske med lastat fordon, med lasten fördelad i enlighet med tillverkarens föreskrifter För alla typ-o-provningar skall bromsarna vara kalla. En broms betraktas som kall om den temperatur som uppmäts på skivan eller utanpå trumman är lägre än 100 C Föraren skall sitta på sadeln som vid normal körning och skall bibehålla samma ställning under hela provningen Provningsområdet skall vara plant, torrt och ha en yta som ger god friktion Provningen skall utföras när det inte är någon vind som kan påverka provningsresultaten Typ 0-provning (provning av bromsverkan med kalla bromsar) M Allmänt De gränsvärden som föreskrivs för minsta bromsverkan är de som fastställs nedan för varje fordonskategori. Fordonet skall uppfylla både den föreskrivna stoppsträckan och det föreskrivna medelvärdet av fullt utvecklad retardation för ifrågavarande fordonskategori, men det är inte säkert att bägge parametrarna behöver mätas Typ 0-provning med motorn frikopplad Provningen skall utföras vid den hastighet som föreskrivs för den kategori som fordonet tillhör, varvid en viss tolerans medges för de värden som föreskrivs i detta sammanhang. För fordon som har två färdbromsar som kan användas var för sig skall bromsanordningarna provas var för sig. Den minsta bromsverkan för varje bromsanordning för varje fordonstyp skall uppnås För fordon med manuell växellåda eller automatisk transmission, där växellådan kan användas manuellt, skall provningarna utföras med växellådan urkopplad och/eller motorn frikopplad genom urkoppling eller på annat sätt För fordon med andra typer av automatisk transmission skall provningarna utföras under normala användningsförhållanden Typ O-provning med motorn ikopplad för motorcyklar (med eller utan sidovagn) och trehjuliga motorcyklar Provningarna skall utföras i olastat tillstånd vid olika hastigheter, den lägsta motsvarande 30 % av fordonets högsta hastighet och den högsta motsvarande antingen 80 % av den högsta hastigheten, eller 160 km/tim, varvid den lägsta hastigheten skall väljas. De högsta siffrorna för bromsverkan mäts och skall tillsammans med fordonets uppförande anges i provningsrapporten. Om två färdbromsanordningar kan användas var för sig skall båda anordningarna provas tillsammans och samtidigt med fordonet olastat Typ 0-provning med motor frikopplad, med våta bromsar Denna provning skall (med det undantag som anges i 1.3.1) utföras på mopeder och motorcyklar (ej trehjuliga). Förfarandet vid provning är identiskt med det för typ O-provning med motorn frikopplad utom för bestämmelserna för vattenbesprutning av bromsarna som beskrivs i Särskilda bestämmelser för provning av våta bromsar Skyddade bromsar: det är inte nödvändigt att utföra dessa serier av typ -Oprovningar om fordonen är utrustade med konventionella trumbromsar eller med helt skyddade bromsar som inte utsätts för inträngande vatten under normala körförhållanden.

10 1993L0014 SV Provningen av bromsar som utsätts för vatten måste utföras under samma förhållanden som provningen med torra bromsar. Bromsanordningen skall inte justeras eller ändras annat än genom fastsättning av utrustning för besprutning av bromsen Provningsutrusningen skall oavbrutet bespruta bromsarna före varje provningstur med en flödeshastighet av 15 l/tim för varje broms. Två skivbromsar på ett hjul anses som två bromsar För oskyddade eller delvis oskyddade skivbromsar skall den föreskrivna mängden vatten riktas mot den roterande skivan på ett sådant sätt att det fördelas jämnt på ytan eller ytorna på skivan genom friktionsbelägget eller friktionsbeläggen För helt oskyddade skivbromsar skall vattnet riktas mot ytan/ytorna på skivan 45 framför belägget/beläggen För delvis oskyddade skivbromsar skall vattnet riktas mot ytan/ytorna på skivan 45 framför skyddshöljet eller skyddsplåten Vattnet skall riktas mot ytan/ytorna på skivan/skivorna i en oavbruten stråle i lodrät riktning mot skivans yta från ett enda strålmunstycke som är så inställt att det är mellan den innersta punkten och en punkt på 2/3 avstånd från den yttersta punkten på den del av skivan som berörs av friktionsbeläggen (se figur 1) För helt skyddade skivbromsar där bestämmelserna i punkt inte är tillämpliga skall vattnet riktas mot båda sidor av skyddshöljet och skyddsplåten på en punkt och på ett sätt som motsvarar vad som beskrivs i punkt och Då munstycket sammanfaller med en ventilations- eller inspektionslucka skall vattnet anbringas ett kvarts varv före den nämnda öppningen Om det inte är möjligt att spruta vatten på den angivna punkten enligt och på grund av att det finns någon fastsatt del på fordonet skall vatten sprutas på den första punkt som överstiger 45 där oavbruten besprutning är möjlig För trumbromsar där kraven i punkt inte är tillämpliga skall den föreskrivna mängden vatten spridas jämnt på varje sida om bromsanordningen (dvs. på den stationära bakplåten och den roterande trumman) från munstycken som är så anbringade att de är på 2/3 avstånd från yttre omkretsen av den roterande trumman till hjulhuset Om inte annat följer av kraven i punkt och kravet att inget munstycke skall vara inom 15 från eller sammanfalla med en ventilations- eller inspektionslucka på den stationära bakplåten skall provningsutrustningen för trumbromsar vara så anbringad att optimal oavbruten bevattning erhålls För att säkerställa rätt besprutning av bromsar skall fordonet alldeles innan provningsseriens början köras med bevattningsutrustning som är i gång oavbrutet, som föreskrivs i detta tillägg, med den föreskrivna provningshastigheten, utan att bromsanordningens funktion provas, på ett avstånd av minst 500 m före den punkt där provningen skall utföras För fälgbromsar som finns monterade på en del mopeder med en högsta hastighet som inte överstiger 25 km/tim skall vattnet riktas mot hjulfälgen som visas i figur 2.

11 1993L0014 SV Figur 1 Metod för vattenbesprutning av skivbromsar

12 1993L0014 SV Figur 2 Metod för vattenbesprutning av fälgbromsar

13 1993L0014 SV Typ I-provning (avmattningsprov) Särskilda bestämmelser Färdbromsarna på alla motorcyklar (med eller utan sidovagn) och trehjuliga motorfordon skall provas genom en serie upprepade bromsningar och fordonet skall vara lastat enligt de krav som anges nedan. För fordon som är utrustade med ett kombinerat bromssystem är det tillräckligt att denna bromsanordning typ I-provas Typ I-provningen utförs i tre moment En enda typ O-provning enligt punkt eller punkt En serie med 10 upprepade bromsningar som utförs enligt kraven i punkt En enda typ O-provning som utförs så snart som möjligt efter det att den provning som specificeras i punkt avslutats och i varje fall inom en minut och utförd under samma provningsförhållanden som enligt punkt , särskilt med den kraft som anbringas på manöverorganet så konstant som möjligt med ett medelvärde som inte överstiger den medelstyrka som faktiskt används i den provningen. M Provningsförhållanden Fordonet och bromsen/bromsarna som skall provas skall vara huvudsakligen fria från fukt och bromsen/bromsarna skall vara kalla. En broms anses som kall om den temperatur som uppmäts på skivan eller utanpå trumman är lägre än 100 C Utgångshastigheten för provningen är för provning av främre bromsar, antingen 70 % av fordonets högsta hastighet eller 100 km/tim, varvid den lägre hastigheten skall väljas för provning av bakre bromsar, antingen 70 % av fordonets högsta hastighet eller 80 km/tim, varvid den lägre hastigheten skall väljas för provning av ett kombinerat bromssystem, antingen 70 % av fordonets högsta hastighet eller 100 km/tim, varvid den lägre hastigheten skall väljas Avståndet mellan inledningen av en bromsning och inledningen av nästa skall vara m Användningen av växellådan och/eller kopplingen skall ske enligt följande: För ett fordon med manuell växellåda eller automatisk transmission där växellådan kan frikopplas manuellt, skall den högsta växel som är förenlig med att uppnå utgångshastigheten för provning kopplas i vid bromsningarna. När fordonshastigheten har gått ner till 50 % av utgångshastigheten skall motorn frikopplas För fordon med helt automatisk transmission skall provningen utföras under normala manöverförhållanden för sådan utrustning. Vid ansatsen skall den växel som är lämplig för utgångshastigheten användas Efter varje bromsning skall fordonet omedelbart accelereras maximalt för att uppnå utgångshastigheten och sedan bibehålla den hastigheten till inledandet av nästa bromsning. Om det är lämpligt kan fordonet vändas runt på provningsbanan före accelerationen Under provningen skall den kraft som anbringas på manöverorganet vara inställd så att det vid den första bromsningen går att bibehålla antingen en medelretardation på 3 m/s 2 eller den maximala retardation som uppnås med den bromsen, varvid det lägre värdet skall väljas. Denna kraft måste hållas konstant under de följande bromsningar som krävs enligt punkt Återstående bromsverkan I slutet av typ I-provning skall färdbromsanordningens återstående bromsverkan mätas under samma förhållanden (och särskilt med

14 1993L0014 SV den kraft som anbringas på manöverorganet så konstant som möjligt med ett medelvärde som inte överstiger den medelstyrka som faktiskt används) som vid typ O-provning med motorn frikopplad (temperaturförhållandena får dock vara annorlunda) Återstående bromsverkan får inte om den uttrycks som en retardation, vara mindre än 60 % av det retardationsvärde som uppnås under typ O-provning, eller om den uttrycks som stoppsträcka, vara mer än stoppsträcksvärdet, beräknat enligt följande formel: där S 2 1,67 S 1-0,67 av S 1 = den stoppsträcka som uppnås i typ O-provning S 2 = den stoppsträcka som uppmäts vid provningen av återstående bromsverkan a = 0,1 V = utgångshastigheten då bromsningen inleds enligt definitionen i punkt eller punkt BROMSYSTEMENS BROMSVERKAN 2.1. Bestämmelser för provning av fordon med bromsanordningar som verkar på hjulet eller hjulen på endast den främre eller bakre axeln: Provningshastighet V = 40 km/tim ( 1 ) för mopeder. Provningshastighet V = 60 km/tim ( 1 ) för motorcyklar (med eller utan sidovagn) och trehjuliga motorcyklar Bromsverkan med lastat fordon Med typ I-provning av återstående bromsverkan (motorcyklar med eller utan sidovagn), avses de uppmätta bromsverkansvärdena i fråga om stoppsträckor, varvid medelretardation så väl som den anbringade manöverkraften uppmäts B r o m s n i n g m e d e n d a s t f r ä m r e b r o m s e n Kategori Stoppsträcka (S) (i m) Motsvarande medelretardation (i m/s 2 ) Tvåhjuliga mopeder S 0,1. V + V 2 /90 3,4 ( 1 ) Trehjuliga mopeder S 0,1. V + V 2 /70 2,7 ( 2 ) Tvåhjuliga motorcyklar S 0,1. V + V 2 / 115 4,4 ( 2 ) Motorcyklar med sidovagn S 0,1. V + V 2 /95 3,6 ( 1 ) För mopeder med en högsta hastighet av 25 km/tim eller lägre som har en hjulfälg på 45 mm eller mindre (kod 1,75), är detta värde 2,8 eller S 0,1V + V 2 /73. Om detta värde inte kan uppnås med varje bromsanordning på grund av begränsad friktion skall värdet 4,0 m/s 2 användas för provning på ett lastat fordon som använder bada bromsanordningarna samtidigt. ( 2 ) Om dessa värden inte kan uppnås för enkla bromsanordningar p. g. a. begränsad friktion skall följande värden användas vid provning med det lastade fordonet och med användning av båda bromsanordningarna samtidigt: trehjuliga mopeder: 4,4 m/s 2 tvåhjuliga motorcyklar: 5,8 m/s 2 ( 1 ) Fordon med en högsta hastighet som är lägre än 45 km/tim vad avser mopeder eller 67 km/tim vad avser motorcyklar (med eller utan sidovagn) måste provas vid en hastighet som motsvarar 0,9 Vmax.

15 1993L0014 SV B r o m s n i n g m e d e n d a s t d e n b a k r e b r o m s e n Kategori Stoppsträcka (S) (i m) Motsvarande utvecklad medelretardation (i m/s 2 ) Tvåhjuliga mopeder S 0,l.V + V 2 /70 2,7 Trehjuliga mopeder S 0,l.V + V 2 /70 2,7 ( 1 ) Tvåhjuliga motorcyklar S 0,l.V + V 2 /75 2,9 ( 1 ) Motorcyklar med sidovagn S 0,l.V + V 2 /95 3,6 ( 1 ) Om dessa värden för enstaka bromsanordningar inte kan uppnås p. g. a. begränsad friktion skall följande värden användas för provning med lastat fordon och med användning av båda bromsanordningarna samtidigt. trehjuliga mopeder: 4,4 m/s 2 tvåhjuliga motorcyklar: 5,8 m/s Bromsverkan med olastat fordon Praktisk provning av fordonet framfört av föraren ensam krävs inte om en beräkning visar att fördelningen av massan på de bromsade hjulen tillåter en medelretardation på minst 2,5 m/s 2 eller en stoppsträcka S 0.1 V +V 2 /65 som skall uppnås för var och en av bromsanordningarna på en axel Bestämmelser om provningar av fordon som har (åtminstone) en bromsanordning som är ett kombinerat bromssystem För typ I-provning av återstående bromsverkan på motorcyklar (med eller utan sidovagn) och trehjuliga motorcyklar noteras de uppmätta bromsverkansvärdena vad avser stoppsträcka, utvecklad medelretardation såväl som den anbringade manöverkraften Provningshastighet V = 40 km/tim ( 1 ) för mopeder Provningshastighet V = 60 km/tim ( 1 ) för motorcyklar och trehjuliga motorcyklar Fordonet provas både olastat och lastat Bromsning med endast det kombinerade bromssystemet Kategori Stoppsträcka (S) (i m) Motsvarande utvecklad medelretardation (i m/s 2 ) Mopeder S 0,1. V + V 2 /115 4,4 Tvåhjuliga motorcyklar S 0,1. V + V 2 /132 5,1 Motorcyklar med sidovagn S 0,1. V + V 2 /140 5,4 Trehjuliga motorcyklar S 0,1. V + V 2 /130 5, Bromsningmed extra färdbroms eller reservbromsanordningar (nödbroms), alla kategorier Stoppsträckan är: S 0,1 V +V 2 /65 (motsvarar medelretardation 2,5 m/s 2 ). ( 1 ) Fordon med en högsta hastighet som är lägre än 45 km/tim vad avser mopeder eller 67 km/tim vad avser motorcyklar (med eller utan sidovagn) måste provas vid en hastighet som motsvarar 0,9 Vmax.

16 1993L0014 SV Bromsverkan med parkeringsbromsanordning (om tillämpligt) Parkeringsbromsanordningen skall även om den är kombinerad med den ena eller den andra av bromsanordningarna kunna hålla det lastade fordonet stillastående i en uppförs- eller nedförslutning på 18 % Bestämmelser om de krafter som belastar bromsmanöverorganen Krafter som belastar färdbromsens manöverorgan handbroms 200 N fotbroms 350 N [mopeder och motorcyklar (med eller utan sidovagn) fotbroms 500 N (trehjuliga motorcyklar) Krafter som belastar parkeringsbromsmanöverorganet (om tillämpligt) manuellt organ 400 N fotbroms 500 N För handbromsspakar antas punkten för manuell belastning vara 50 mm från den yttre änden av spaken Bromsverkansnivåer (minsta och högsta) som skall uppnås med våta bromsar Den medelretardation som skall uppnås med våta bromsar mellan 0,5 och 1,0 sekunder efter ansättningen av bromsen måste vara åtminstone 60 % ( 1 ) av det som uppnås med torra bromsar under samma tidsrymd och med samma manöverstyrka Den manöverkraft som används, vilken skall anbringas så snabbt som möjligt, skall vara densamma som krävs för att uppnå en medelretardation av 2,5 m/s 2 med torra bromsar Inte vid någon tidpunkt under typ O-provningen med våt broms får retardationen överstiga 120 % av den som uppnås med torra bromsar. ( 1 ) För mopeder med en högsta hastighet av 25 km/tim eller lägre är detta värde 40 %

17 1993L0014 SV Tillägg 2 Krav för tvåhjuliga mopeder, tvåhjuliga motorcyklar och trehjuliga motorcyklar utrustade med antilåsningsanordningar 1. ALLMÄNT 1.1. Ändamålet med dessa bestämmelser är att definiera den minsta bromsverkan för bromssystem med antilåsningsanordningar som är monterade på tvåhjuliga mopeder, tvåhjuliga motorcyklar och trehjuliga motorcyklar. Detta gör inte att det är obligatoriskt att utrusta fordon med en antilåsningsanordning men om sådana anordningar finns monterade på fordonet skall de uppfylla kraven nedan De anordningar som finns för närvarande omfattar en eller flera givare, en eller flera styrenheter och en eller flera modulatorer. Alla anordningar med en annan konstruktion kommer att bedömas vara en antilåsningsanordning enligt detta tillägg om de uppvisar en funktion som åtminstone motsvarar den som föreskrivs i denna bilaga. 2. DEFINITIONER I detta tilägg avses med 2.1. Antilåsningsanordning en del av ett färdbromssystem som automatiskt reglerar släppningsgraden i hjulets/hjulens rotationsriktning på ett eller flera hjul på fordonet under bromsningen Givare en komponent som konstruerats för att avkänna och till styrenheten överföra hjulens rotationstillstånd eller fordonets dynamiska tillstånd Styrenhet en komponent som konstruerats för att utvärdera de data som överförs av givaren/givarna och sända en signal till modulatorn Modulator en komponent som konstruerats för att variera bromskraften/bromskrafterna enligt den signal som mottas från styrenheten. 3. SYSTEMETS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER 3.1. Varje hjul som kontrolleras av styrenheten skall vara sådant att det kan aktivera åtminstone sin egen anordning Varje fel i strömförsörjningen till anordningen och/eller i systemet utanför den elektroniska styrenheten /styrenheterna skall signaleras till föraren genom en optisk varningssignal, som skall vara synlig även i dagsljus. Det skall vara lätt för föraren att kontrollera att den fungerar ( 1 ). 3.3 Om det uppstår ett fel i en antilåsningsanordning får inte bromseffekten på det lastade fordonet vara mindre än den föreskrivna vilken är det lägre av de två krav som definieras för fordonet i punkt eller punkt i tillägg Anordningens funktion skall inte kunna påverkas negativt av elektromagnetiska fält ( 2 ) Antilåsningsanordningarna skall bibehålla sin verkan när bromsen är helt ansatt under en bromsnings varaktighet. 4. FRIKTIONSUTYTTJANDE 4.1. Allmänt ( 1 ) Den tekniska tjänsten bör undersöka den elektroniska styrenheten och/eller andra drivsystem med avseende på möjliga orsaker till bristande funktion. ( 2 ) Till dess att enhetliga förfaranden för provning har fastställts skall tillverkarna informera de tekniska tjänsterna om sina provningsförfaranden och sina resultat.

18 1993L0014 SV Bromssystemen på tvåhjuliga motorcyklar och trehjuliga motorcyklar skall vara utrustade med en anti-låsningsanordning som bedöms acceptabel när villkoret ε 0,70 är uppfyllt där ε representerar den friktion som utnyttjas enligt definitonen i bihanget till detta tillägg ( 1 ) Koefficienten för den friktion som använts ε skall mätas på vägytor med en friktionskoefficient som är lägst 0,45 och högst 0, Provningarna skall utföras med olastat fordon Förfarandet för provning som bestämmer fnktionskoefficienten (K) och formeln för att beräkna den friktion som använts ε är de som föreskrivs i bihanget till detta tillägg. 5. TILLÄGGSKONTROLLER 5.1. Följande tilläggskontroller skall utföras med olastat fordon Hjul som styrs av en antilåsningsanordning får inte låsa sig då full kraft ( 2 ) plötsligt anbringas på dess manöveranordning, på två slags vägytor som specificeras i punkt med utgångshastigheter av upp till 0,8 Vmax men som inte överskrider 80 km/tim ( 3 ) Då ett hjul som styr fästs av en antilåsningsanordning övergår från en yta med hög friktion eller från en yta med friktion enligt punkt med full kraft ( 2 ) anbringad på manöverorganet får inte hjulet låsa sig. Körhastigheten och det ögonblick då bromsarna anbringas skall vara så beräknade att, med antilåsningsanordmngen i full gång på ytan med hög friktion övergången från en yta till en annan sker med omkring 0,5 Vmax utan att överstiga 50 km/tim Då ett fordon övergår från en yta med låg friktion till en yta med hög friktion som beskrivs i punkt med full kraft ( 2 ) anbringad på manöveranordningen skall retardationen på fordonet stiga till det lämpliga höga värdet inom rimlig tid och fordonet skall inte avvika från sin ursprungliga kurs. Körhastigheten och det ögonblick då bromsarna anbringas skall vara så beräknade att med antilåsningsanordmngen i full gång på ytan med låg friktion övergången från en yta till en annan inträffar vid omkring 0,5 Vmax utan att överstiga 50 km/tim Då de båda oberoende bromsanordningarna är utrustade med en antilåsningsanordning skall provningarna som föreskrivs i punkt 5.1.1, och utföras med båda de oberoende bromsanordningarna tillsammans och fordonets stabilitet skall bibehållas hela tiden Emellertid skall vid de provningar som föreskrivs i punkterna 5.1.1,5.1.2,5.1.3 och tillåta perioder av hjullåsning eller extrem hjulglidning förutsatt att fordonets stabilitet inte påverkas negativt. Vid lägre fordonshastigheter än 10 km/tim är hjullåsning tillåten. ( 1 ) För tvåhjuliga mopeder skall det uppmätta värdet noteras i provningsrapporten till dess att ett minimivärde för ε har bestämts. ( 2 ) full kraft betyder den maximala kraft som föreskrivs i avsnitt 2.4 i tillägg 1 för fordonskategori: en högre kraft kan anvädas om det krävs för att aktivera antilåsningsanordningen. ( 3 ) På ytor med låg friktion ( 0,35) kan utgångshastigheten minskas av säkerhetsskäl: i sådan fall skall K-värdet och utgångshastigheten anges i provningsrapporten.

19 1993L0014 SV Bihang 1. BESTÄMNING AV FRIKTIONSKOEFFICIENTEN (K) 1.1. Friktionskoefficienten bestäms utifrån fordonets maximala bromsverkan utan hjullås med antilåsningsanordning(ar) frånkopplade och vid bromsning av alla hjul samtidigt ( 1 ) Provningen av bromsarna utförs genom att aktivera bromsarna vid en utgångshastighet av 60 km/tim (eller för fordon som inte kan uppnå 60 km/tim, en hastighet av ungefär 0,9 Vmax), fordonet är olastat (förutom provningsinstrumenten och/eller den nödvändiga säkerhetsutrustningen). Den kraft som används på bromsorganet skall vara konstant under alla proven En serie provningar kan utföras fram till den kritiska punkten nås omedelbart innan hjulet/hjulen låser sig eller genom att variera bromsverkan på den främre och bakre bromsen för att bestämma den maximala bromsverkan på fordonet ( 2 ) 1.4. Bromsverkan (Z) skall bestämmas med hänsyn till den tid det tar för hastigheten på fordonet att minska från 40 km/tim till 20 km/tim genom att använda formeln 0; 56 Z ¼ t där t mäts i sekunder. Alternativt för fordon som inte kan uppnå 50 km/tim bestäms bromsverkansvärdet med hänsyn till den tid det tar för fordonet att minska från 0,8 Vmax till 0,8 Vmax 20 då Vmax mäts i km/tim. Det maximala värdet på Z = K. 2. BESTÄMNING AV DEN ANVÄNDA FRIKTIONEN 2.1. Den använda friktionen definieras som kvot av det maximala bromsverkansvärdet med antilåsningsanordningen i funktion (Zmax) och det maximala bromsverkansvärdet med antilåsningsanordningen frikopplad (Zm). Särskilda provningar måste utföras på varje hjul utrustat med en antilåsningsanordning Zmax beräknas som ett genomsnitt av de tre provningarna och med användning av den tid det tar för fordonets hastighet att uppnå de hastighetsminskningar som specificeras i Den friktion som används ges i formeln ε ¼ Zmax Zm ( 1 ) Ytterligare krav kan behöva införas för fordon som är utrustade me d kobinerade bromssystem. ( 2 ) Som ett första steg för att underlätta dessa preliminära prov kan den maximala manöverkraften som anbringas före den kritiska punkten uppnå för varje individuellt hjul.

20 1993L0014 SV Tillägg 3

21 1993L0014 SV Tillägg 4