Nytorpsmodellen. Hur skapa stödjande och stimulerande lärmiljöer i skolan samarbete som utgångspunkt

Nytorpsmodellen Hur skapa stödjande och stimulerande lärmiljöer i skolan samarbete som utgångspunkt

Nytorpsmodellen 2009-2016 Grundskola Mentorsprojekt Centrala elevhälsan Rektorsområde skola 1 skola 2 skola 3 skola 4 G Y KIND 2005-2008 2009-2013 2013-2014 2014-2016

Nytorpsmodellen 2013/14 Huvudmannanivå Huvudmannanivå Organisations nivå Rektor/ elevhälsa Ska-arbete med fokus på hälsofrämjande insatser Gruppnivå (lärarnivå) Implementeringsarbete Handledning/coaching Kollegial handledning 2-lärarsystem Fortbildning ½ dag/månad Samarbete med KIND Forskning Arbetsmöten Finns individuella insatser generaliserbara för alla (gruppnivå) Viktiga att bygga in på gruppnivå(alltså i anpassad undervisning/bemötande)? F Ö L J A U P P! U T V Ä R D E R A Individuella insatser via Nytorpsmodellen Individ nivånivå Pedagogiska utredningar B28 elever Åtgärdsprogram Skollagen, styrdokument (Lgr 11, elevhälsan mfl)

Nytorpsmodellen Relation Förhållningssätt Kartläggning Individens delaktighet Samverkan mellan professioner Samverkan mellan aktörer Att sätta mål/följa upp/utvärdera

Relationens betydelse Av 138 påverkansfaktorer som Hattie (2009) rankat som betydelsefulla berör nio av de tretton första faktorerna läraren och undervisningen. 2011-2013 Europeiska socialfonden finansierade projektet i syfte att arbeta med skolkproblematik för att på lång sikt förebygga utanförskap.

Förväntningar från elever och lärare är däremot helt avgörande för elevernas progression Salutogent förhållningssätt

Förhållningssätt Problemfokuserat förhållningssätt Beskriver problem Medvetenhet om tidigare bakslag Analys av problem Förklaring till senaste försämring Synliggör brister och misslyckanden Skuldbelägger de som uppfattas som ansvariga för problemet Lösningsfokuserat förhållningssätt Konkreta mål (kort och lång sikt) Medvetenhet om tidigare lyckanden Analys av framsteg Förklaring till senaste förbättring Synliggör styrkor och tidigare lyckanden Tack till de som uppfattas bidragit till framgång

Att kartlägga- förstå Organisationsnivå Gruppnivå Individnivå

Skola och hälsofrämjande arbete Hur då?

Mål Öka/ fördjupa vår kunskap/ insikt om samspelet mellan lärmiljö och elevers individuella förutsättningar. Detta för att möjliggöra pedagogiskt stöd som skapar delaktighet och goda förutsättningar för lärande för varje individ. Skola och hälsofrämjande arbete

Multidisciplinärt samarbete

Kartläggningens mål: Balansera krav och förmåga Förebygga stress!

Individens delaktighet Robin hamnar ständigt i konflikter Beteende Joel vägrar vara med Vad vi (lärare/arbetslag) uppfattade. Lo får utbrott Ann låser in sig på toan Hur kan situationen vara ur elevens perspektiv? Samarbete med KIND

Kartläggning- individ Självskattning Cirklar Värdera Termometer Stämmer Stämmer inte Smileys Trappa Steg för steg mot mål Värdera Bra/dålig Kul/tråkig Känslor ex. ilska/glädje Ringa in alternativ Muntlig redovisning + Listor/ rangordna Skala Hemuppsats Prov

2013-2014

Kartlägga nätverket Identifiera styrkor och svårigheter Balansera anpassning och utveckling Individualisera bemötande och insats.? Skola/elevhälsa Fritid Elev? Vårdnadshavare Utan spaning, ingen aning.

Kartlägga nätverket Identifiera styrkor och svårigheter Balansera anpassning och utveckling Individualisera bemötande och insats. 2 1 VH Fritid 2 Läkare Elev Soc LSS 2 =18 1 Utan spaning, ingen aning. 4 Skola HAB BUP NÄPO 1. 2 3

Kartlägga nätverket Identifiera styrkor och svårigheter Balansera anpassning och utveckling Individualis era bemötande och insats. Utan spaning, ingen aning. S K O L A 2 1 VH Fritid Skola 1 Läkare Elev HAB 1 BUP Soc LSS NÄPO 1 1 =7

Aktörsdokument Mötesplats: Närvarande: Datum: Aktör: Nuläge: Mål: När: Metod: Ansvar: Utvärdering: Aktör: Nuläge: Mål: När: Metod: Ansvar: Utvärdering: Aktör: Nuläge: Mål: När: Metod: Ansvar: Utvärdering:

Samverkan mellan aktörer utifrån elev och synkroniseringsfokus!

Att sätta mål

Att sätta mål/följa upp/utvärdera Individens styrkor i fokus Mål (kort- och långsiktiga) Realistiskt Utmanande, möjligt men snäppet över Kommunicerat, skapa en vi-känsla Konkret (Hur? När? Var? Vad? med vem/vilka? Hur länge? Hur mycket? Sedan?) Mätbart Tidsbestämt Nedskrivet Utvärderingsbart Balans

Hur göra mål som berör? Vad vill du nå? Vad skulle det betyda att nå målet? Hur vet du när du nått det? Hur kommer vi veta när du nått det? När vill du nå det? Vad har hindrat dig från att ha nått målet tidigare? Vad har du redan idag som kommer att hjälpa dig att nå målet? Hur kommer det du vill nå att kunna ha effekter på andra plan? Visualisera dig att nå målet.

Nytorpsmodellens fokus Göra veckoplanering på individnivå Kartläggnings samtal Åtgärdsprogram Pedagogisk utredning

Nytorpsmodellen - veckoplanering

Nytorpsmodellen 2013/14 Huvudmannanivå Huvudmannanivå Organisations nivå Rektor/ elevhälsa Ska-arbete med fokus på hälsofrämjande insatser Gruppnivå (lärarnivå) Implementeringsarbete Handledning/coaching Kollegial handledning 2-lärarsystem Fortbildning ½ dag/månad Samarbete med KIND Forskning Arbetsmöten Finns individuella insatser generaliserbara för alla (gruppnivå) Viktiga att bygga in på gruppnivå(alltså i anpassad undervisning/bemötande)? F Ö L J A U P P! U T V Ä R D E R A Individuella insatser via Nytorpsmodellen Individ nivånivå Pedagogiska utredningar B28 elever Åtgärdsprogram Skollagen, styrdokument (Lgr 11, elevhälsan mfl)

Generaliserbara insatser stödjande på gruppnivå Framkomna ur kartläggningssamtal, PU/ÅP 16 ämnen ämneslärarsystem grupparbeten eget arbete många klassrum matsal Idrottslektion(innan och efter) läxor Inlämningsuppgifter / prov olika tider för olika deadlines elevskåp Förstå och hålla schemat planering av tid i förhållande till uppgifter /ämne planering av arbetsuppgifter organisering av arbetsuppgifter skolportaler (schoolsoft, learnpoint) startknapp välja vänta växla/ hålla fokus egen drivkraft impulskontroll se sammanhang uthållighet upprätthålla koncentration relatera lärandet till sig själv uttrycka egna åsikter ångestreducering motivation överblick kunna fråga avsluta förhålla sig i tid förhålla sig till andra arbetsminne självreglering perceptionskänslighet strukturera organisera Planera Etc

Kartlägga- Förstå GÖRA OM! Tydlighet/förutsägbarhet Visualisera mera Utforma pedagogiken

Att kartlägga- förstå- GÖRA OM!

En tydlig och konkret skolmiljö Informationsflöden Tydlig, konsekvent och kortfattad information. Samordnad information etc. Orientering i lokalerna Generella förbättringar av skolans lokaler var nödvändiga. Ex. struktur för namn på salar, tydlig skyltning med bra typsnitt och färger, symboler för olika typer av lokaler, tydliga klockor i lokaler- timstock/timetimer etc. Akustik/ Ljudmiljö/ljusmiljö Ljudabsorbenter som skapar ett behagligt ljud, fläktar. Väggarnas färg, ersatte lysrör, tennisbollar på stolar och bord sänkte bullernivån betydligt, etc. Övriga anpassningar Schema, gruppstorlek, personaltäthet, kognitiva hjälpmedel och ett förstärkt samarbete mellan hem och skola. Etc.

Yttre stöd Lektionsupplägg Stödet hela dagen Förvaring och placering

Att kartlägga- förstå- göra- utvärdera Organisationsnivå Gruppnivå Individnivå

2010-2011

2011-2012

Utvärdering Förseningar minskade drastigt! Förseningar under v 1-9 120 100 80 60 40 20 0 vecka 1 vecka 9

Utvärdering, Konflikter kring pingisbordet Före sportlov -13 Efter sportlov -13 Fler kom i tid till angränsande lektion Fler kom i tid efter rast Färre konflikter att reda ut

Utvärdering genom färgkodning

Utvärdering: Närvarodata- (?)

Elevutvärderingar 2013/14 Lättare att hitta mitt material i bänkar. Nu vet jag var jag ska gå. Äntligen hittar jag till bilden. Nu gör det inget om jag glömmer något eftersom jag har allt i bänken redan. Bra att ha egen krok på gymnastiken för då vet jag var jag ska hänga mina kläder. Är inte orolig över att jag ska få någonstans att sitta längre

Utgångsvärde (pre/post) Nytorpsmodellen 47

Tack! Anna.borg@ki.se