Dnr: ÖVERGRIPANDE HANDLINGSPLAN FÖR EN MER PERSONCENTRERAD VÅRD Landstinget Dalarnas Hälso- och sjukvård Utvecklingsavdelningen 2018 Utvecklingsavdelningen 2018-01-11
Innehåll Att ställa om till en mer personcentrerad vård i Landstinget Dalarna... 2 Uppdragsgivare... 3 Uppdrag till stödfunktioner... 3 Kund... 3 Vision... 3 Huvudaktiviteter... 3 Avgränsning... 3 Landstinget Dalarnas arbetssätt för en mer personcentrerad vård... 3 Tillvägagångssätt för stöd till en mer personcentrerad vård... 4 Ekonomi... 4 Process för en mer personcentrerad vård i Landstinget Dalarna... 5 Var befinner vi oss i processen?... 5 Idébärande arbetsgrupp... 6 Källhänvisning... 7 1
Att ställa om till en mer personcentrerad vård i Landstinget Dalarna Forskning och erfarenheter visar att vården blir både bättre och mer effektiv om patienter involveras mer i sin vård samtidigt som medarbetares arbetsvillkor förbättras (Sjögren m fl., 2015; Ulin m fl., 2015; Olsson m fl., 2006). Hälso- och sjukvården är i ett paradigmskifte (Norén, 2015; Masterton m fl., 2015; Stiernstedt, 2016). Tack vare medicinska framsteg har överlevnaden ökat i flera av våra kroniska sjukdomar. Det vill säga att fler lever längre med sjukdomar som påverkar vårt liv och vårt mående. Det innebär att hälso- och sjukvården, parallellt med medicinska framsteg, i större utsträckning behöver stärka människors förmågor att trots sjukdom kunna må så bra som möjligt utifrån vad varje människa värderar som viktigt. Samordning, kontinuitet, koordination, verktyg för delat beslutsfattande, teamarbete och e- hälsa är viktiga framgångsfaktorer för att anpassa hälso- och sjukvårdssystemet till en mer personcentrerad vård (HFS, 2014; Norén, 2015; Stiernstedt, 2016). I 2013 års patientmaktsutredning inför patientlagen (SFS 2014:821) konstateras att patienten haft och fortfarande har en svag ställning i Svensk hälso- och sjukvård. Utredningen föreslår åtgärder som förbättrad information till patienten, möjlighet till förnyad medicinsk bedömning och fast vårdkontakt (SOU 2013:44). Detta synliggör att patienten tillåts vara delaktig i vissa situationer men att vägen till en mer personcentrerad vård har en bra bit kvar. Personcentrerad vård bygger på ett partnerskap mellan hälso- och sjukvårdens professionella medarbetare och patienten som person (Ekman m fl., 2011). Personcentrerad vård innebär att ge personen bästa möjliga förutsättningar att kunna göra evidensbaserade val i relation till sin hälsa, men också att göra de val han eller hon önskar. Även personer som inte har förmågan att uttrycka sig av olika skäl har rätt till en mer personcentrerad vård. Detta ställer krav på relationen och förhållandet mellan professionen och patienten samt utmanar hälso- och sjukvårdens traditionella system, roller och hierarkier (Ekman m fl., 2014). Praktisk tillämpning av personcentrerad vård innebär ett perspektivbyte, från patienten i centrum till personen som medskapare eller medaktör. Tillämpning av personcentrerade arbetssätt kan innebära till synes små förändringar i sättet att lyssna, bemöta, komma överens om med patienter och kollegor eller andra verksamheter, men har en stor betydelse för hela vårdprocessens utfall. Beprövade praktiska exempel kan vara att hitta alternativa sätt till den traditionella ronden, att patienten förbereds på ett annat sätt inför och efter en sjukhusvistelse, att under vårdtiden få föra dagbok för ökad möjlighet till delat beslutsfattande, att bygga patientundervisning utifrån patienters frågeställningar, att använda smärtskalor utformade för demenssjuka för optimal smärtlindring mm. E- hälsa ses som ett underutnyttjat verktyg. Digitala lösningar som stödjer en mer personcentrerad vård kan bidra till ökat patientinflytande, göra vården mer tillgänglig och förbättra den medicinska kvalitén. Exempel på lösningar kan vara stöd och behandlingsprogram på nätet, SMS funktioner, 1177 vårdguiden, webbtidböcker olika typer av appar för självregistrerad data direkt i patientjournalen att använda för egenvård eller som tillägg i ett pedagogiskt underlag där patienten själv aktivt bidrar med direkt information mm. I landstinget Dalarnas landstingsplan och i hälso- och sjukvårdens verksamhetsplan och landstinget Dalarnas policy för ökad delaktighet (LD15/01821) finns en stark viljeinriktning om en omställning till en mer personcentrerad vård. Forskning och utveckling ses som viktiga förutsättningar för arbetet. Föreliggande handlingsplan för tillämpning och konkretisering av verksamhetsstöd till en mer personcentrerad vård gäller för 2018 i landstinget Dalarna och har status som arbetsdokument. 2
Uppdragsgivare Elisabet Franson hälso- och sjukvårdsdirektör Landstinget Dalarna Uppdrag till stödfunktioner Att stödja hälso- och sjukvårdens chefer och ledare i arbetet för en mer personcentrerad vård Kund Chefer och ledare i landstinget Dalarna Vision Ett hälsosammare Dalarna- För ett friskare och tryggare liv genom en mer personcentrerad vård Huvudaktiviteter Med arbetssätt för personcentrerad vård öka förståelsen hos chefer för hur en mer personcentrerad vård kan påverka medarbetares arbetssituation och vårdens effektivitet Identifiera arbetssätt för att utveckla vårdens insatser tillsammans med patienter och närstående Övergripande mått för personcentrerad vård finns identifierade och systematiskt följs över tid Skapa mötesplatser för utbildning, omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyte för att öka förståelsen om varför en mer personcentrerad vård är viktigt Stödja användningen av e- hälsosystem som stödjer en mer personcentrerad vård Avgränsning I uppdraget för landstinget Dalarnas stödfunktioner ingår inte att införa bestämda metoder eller arbetssätt för personcentrerad vård i den patientnära verksamheten. Landstinget Dalarnas arbetssätt för en mer personcentrerad vård Landstinget Dalarna har valt att utgå från GPCC*s definition av personcentrerad vård. Grundkomponenterna är: Inleda partnerskapet Patientens berättelse, Utveckla partnerskapet - delat ansvar för vården, Överenskommelsen och Säkerställande av partnerskapet - Dokumentation av överenskommelsen. I personcentrerad vård ses alla parter som jämlika medskapare där olika expertkunskap tas tillvara i ett ömsesidigt samspel. Praktisk tillämpning av arbetssätt för en mer personcentrerad vård ser olika ut beroende på sammanhang, grundkomponenterna är alltid desamma. Professionell kunskap, erfarenhetsbaserad kunskap, förbättringskunskap och forskning är nödvändigt för att lyckas med ständiga och hållbara förbättringar. Därför behöver utvecklingen av en mer personcentrerad vård ske tillsammans med patienter, närstående, profession, stödjare av olika slag, forskare, chefer och ledare. De teoretiska ramarna för en mer personcentrerad vård återfinns i teorier och forskning om personcentrerad vård, förbättringskunskap, förändringpsykologi, organisationsteorier och implementeringskunskap. 3
Tillvägagångssätt för stöd till en mer personcentrerad vård Vi involverar patienter och närstående som medskapare Vi stödjer opinionleaders Vi identifierar och involverar olika befintliga grupperingar för spridning av kunskap och förståelse för en mer personcentrerad vård Vi lyssnar in våra chefers, ledares och olika stödjares erfarenheter och kommer överens om behovet av stödjande aktiviteter utifrån deras frågor och sammanhang Vi uppmuntrar viljan till förändring. Vid efterfrågat stöd stimulerar vi verksamheter på olika nivåer att själva systematiskt agera och driva förbättringsarbetet inom sin verksamhet och med samarbetspartners Vi arbetar inom ramen för de resurser som finns inom den egna organisationen både i den patientnära verksamheten och landstingets centrala förvaltning Vi utvärderar och dokumenterar regelbundet vårt arbetssätt för en mer personcentrerad vård med frågan Hur vet jag/ vi/ att mitt/vårt arbetssätt är personcentrerat? Vi stödjer forskning och utveckling inom området Ekonomi 2018 Aktivitet Uppskattad kostnad En workshop för erfarenhetsutbyte med deltagare 150 000 från omgång 1 och 2 ca 200 personer Två lärandeseminarier för nya personer (två till finns 200 000 planerade VT 2019, men ingår i nästa års budget) för introduktion av personcentrerad vård med nya verksamheter Forskning och utveckling 100 000 Omvärldsbevakning, konferenser och resor 150 000 Utredning och E- hälsa Inom befintliga resurser Hälsofrämjande och hållbar utveckling Kommunikation MIT Utvecklingsavdelningen Analysavdelningen Totalt 600 000 4
Process för en mer personcentrerad vård i Landstinget Dalarna Klar Påbörjad Inte påbörjad Ingen plan Ansats 4: Ansats 0: Legimititet för processen. Politiskt beslut Ledningsbeslut Ansats 1: Skapa mötesplatser för utbildning, omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyte Ansats 2 : e-hälsa och dokumentaiton som stödjer en mer personcentrerad vård Ansats 3: Identifiera hälsoutfall Kliniska mått och upplevda mått Ansats 3: Incitament och åtgärder som uppmuntrar till att skapa värde för patienter och medarbetare Chefsstöd Stödja en vårdkultur som präglas av en vilja att ständigt förbättra och lära Nya sätt att styra och mäta vårdens resultat Var befinner vi oss i processen? Tidsplanen är schematisk. I processen kan ansatserna integreras, byta plats och förändras. Ansats 0 Ansats 1 Ansats 2 Ansats 3 Ansats 4 Ansats 5 HT 2015 2016/ 2017 2017/ 2018 2018/2019 2019- ---- 5
Idébärande arbetsgrupp Anna Ehrenberg professor i omvårdnad och forskningschef Hälsa och välfärd, Högskolan Dalarna Annika Olofsson, utvecklingsledare, Utvecklingsavdelningen, landstinget Dalarna Björn Sternhammar, Förvaltningsledare för VIS (Vårdinformationssystem), landstinget Dalarna Charlotta Borelius, utvecklingsledare, landstinget Dalarna Christina Birgersson, verksamhetsutvecklare primärvård, landstinget Dalarna Frederik Buijs, överläkare Mora lasarett, landstinget Dalarna Johan Hallberg, samhällsmedicinsk läkare avd för hälsofrämjande och hållbar utveckling, landstinget Dalarna Kerstin Slottpers- Lundberg, vårdutvecklare Mora lasarett, landstinget Dalarna Marion Vaeggemose, vårdförbundet Mats Hogmark, läkare Samordnare MI, landstinget Dalarna Ulla Fridh avd. chef utvecklingsavdelningen, landstinget Dalarna Victoria Lindmo, utvecklingsledare, landstinget Dalarna Åsa Hansson avd. chef utvecklingsavdelningen, landstinget Dalarna 6
Källhänvisning Ekman, I,. Swedberg, K,. Taft, C,. Lindseth, A,. Norberg, A,. Brink, E,. Carlsson, J,. Dahlin-Ivanoff, S,. Johansson, I-L,. Kjellgren, K,. Lidén, E,. Öhlén, J,. Olssoon, L-E,. Rosén, H,. Rydmark, M,. Sunnerhagen, K,. For the University of Gothenburg Centre for Person-Centred Care (GPCC) Person-Centred Care Ready for Prime Time. Eur J Cardiovasc Nurs. 2011;10(4):248-51 www.gpcc.gu.se Ekman I, Hedman H, Wallengren C, Swedberg K. Person-centred care, - the Swedish initiative. British medical journal 2015;350 doi; 10.1136/bmj.h160 Nätverket hälsofrämjande Hälso-och sjukvård (HFS) (2015) De kroniska sjukdomarnas utmaning- Personcentrerad vård- En effektivare häls- och sjukvård med människan I centrum. Linköping,. Linköping Tryckeriaktiebolag. www.hfsnatverk.se Landstinget Dalarna. (2016-2020). Landstingsplan LS 2016-11-07; LF 2016-11-21/22: Dnr LD16/01336 Landstinget dalarna. (2015). Policy för ökad delaktighet i hälso- och sjukvården för patienter, närstående och patient och brukarorganisationer. Dnr LD15/0182 Masterton, M., Boström, L., Winblad, U. (2015) Patientcentrerade vårdmöten- förutsättningar och begränsningar i Svensk hälso- och sjukvård Stockholm. www.healthpolicy.se Norén, D. (2015) Hälso- och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte. Implement Consulting group. Stockholm http://www.svid.se/upload/aktuellt/2015/20150203_frukostseminarium_halsoo_sjukvard_paradigmskifte/halso-och_sjukvardens_och_omsorgens_viktiga_paradigmskifte.pdf Olsson, L-E., Karlsson, J., Ekman, I. (2006). The integrated care pathway reduced the number of hospital days by half: a prospective comparative study of patients with acute hip fracture. Journal of Orthopaedic Surgery and Research; 1:3 doi: 10.1186/1749-799X-1-3 Sjögren, K., Lindkvist, M., Sandman P- O., Zingmark, K., Edvardsson, D. (2015) To what extent is the work environment of staff related to person-centered care? A cross-sectional study of residential aged care. Volume 24, Issue 9-10. Pages 1310 1319 SOU 2013:44. Ansvarsfull hälso- och sjukvård. Slutbetänkande av patientmaktsutredningen. (2013). Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. http://www.regeringen.se/contentassets/58370125ba8f4611827977f35181dc94/ansvarsfull-halso-- och-sjukvard-sou-201344 SOU 2016:2 Effektiv vård. Slutbetänkande av en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. (2016). Stockholm: Wolters Kluwers. http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2016/01/sou-2016_2_hela4.pdf 2014:821Patientlagen. (2014) Stockholm: Regeringskansliet http://www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821 7
Aktivitetsplan Se särskilt dokument i landstingets Dalarnas intranät, INTRA arbetsrum