Titel: Sanering av Malmö avloppsledningsnät Lägesrapport

1

Titel: Sanering av Malmö avloppsledningsnät Lägesrapport 2007 2008-04-22 Kontaktperson: Omslagsfoto: Stefan Milotti Ulf Thysell 2

INNEHÅLL 1. inledning...4 2. Genomförda saneringsåtgärder...4 2.1. Projekt Fosieby/Hindby...5 2.2. Projekt Rådmansvången...6 2.3. Limhamns småbåtshamn...6 2.4. Projekt Eriksfältsgatan...6 2.5. Strypning av rännstensbrunnar...7 2.6. Lokalt omhändertagande av dagvatten...7 2.7. Separering Bellevuevägen...7 2.8. Återaktiverat bräddavlopp i Bellevue...7 3. Bräddningar...9 4. Översvämningar...10 4.1. Allmänt...10 4.2. Översvämningstillfället 2007-07-05...10 5. Nederbörd...19 5.1. Insamling av regndata...19 5.2. Uppmätt nederbörd...19 Bilaga regn - Bulltofta, mm/dygn...21 3

1. INLEDNING Nuvarande saneringsplan gäller fram till och med 2008. Föreliggande lägesrapport har till syfte att följa upp genomförandet av planen och översiktligt redovisa avloppsnätets nuvarande status och de saneringsåtgärder som utförts under år 2007. 2. GENOMFÖRDA SANERINGSÅTGÄRDER Under år 2007 har förbättringsåtgärder på avloppsnätet bl.a. skett på följande platser i Malmö: Plats Typ av åtgärd Huvudeffekter Fosieby/Ystadvägen Östra Hindbyvägen Rådmansvången Västervång, Riddaregatan Mellanheden, Annetorp, Virentoftagatan Ny dagvattenledning vid Hindby trafikplats. Separering Nya spillvattenledningar inom Rådmansvången Strypning av rännstensbrunnar Norra Fosieby får verksamt duplikatsystem. Minskad bräddning till Malmö kanaler. Kombinerad ledning i Östra Hindbyvägen blir dagvattenledning. Delar av Rådmansvången, Davidshall och lugnet får verksamt duplikatsystem. Minskad risk för källaröversvämningar inom Rådmansvången. Minskad bräddning till kanalerna. Minskad risk för källaröversvämningar. Palmgatan Nya spillvattenledningar Minskad risk för källaröversvämningar Hyllie Kyrkoväg Nordlinds väg Hörnbog/Nybog/Vallbog Dukatgatan Nya spillvattenledningar, se Åtgärdsplan Limhamn Se Lägesrapport 2006, Arbete färdigställt 2007 Se Lägesrapport 2006, Arbete färdigställt 2007 Se Lägesrapport 2006, Arbete färdigställt 2007 Minskad risk för källaröversvämningar. Minskad bräddning till recipienten. Minskad risk för källaröversvämningar. Minskad risk för källaröversvämningar. Minskad risk för källaröversvämningar. Insatta förbättringsåtgärder följer den år 1999 framlagda saneringsplanen för avloppsnätet. Huvudmålen med förbättringsåtgärderna på avloppsnätet är att minska föroreningsbelastningen på recipienten och risken för källar- och marköversvämningar. En viktig effekt av dessa mål blir reducerad tillrinning av dag- dränvatten till reningsverken. Under 2007 investerades 36,5 Mkr i olika förbättringsåtgärder. I diagrammet nedan visas hur mycket som satsats på förbättring av avloppsledningsnätet under de senaste åren. Investeringstakten har de fem senaste åren legat på i genomsnitt ca 24 miljoner kronor per år. 4

40 35 30 25 Mkr 20 15 10 5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Figur 1. Årliga kostnader för saneringen av avloppsnätet i Malmö 2.1. Projekt Fosieby/Hindby Under 2007 slutfördes Projekt Fosieby/Hindby. Genom att bygga en ny dagvattenledning förbi Hindby trafikplats avlastas det kombinerade systemet i Turbinens avloppsområde. Projektet har inneburit att norra delen av Fosieby industriområde fått verksamt duplikatsystem. Bräddningen till Malmö innerkanaler minskar därigenom med ca 87 000 m3/år, baserat på normalårets nederbördsserie. Det årliga dagvattenflödet till Sjölunda reningsverk minskas med ca 360 000 m3/år, baserat på årsmedelnederbörden för Malmö. Projekt Fosieby/Hindby är detaljerat beskrivet i Lägesrapport 2005. Figur 2. Ny dagvattenledning längs Inre ringvägen vid Hindby trafikplats 5

2.2. Projekt Rådmansvången Inom ramen för Projekt Rådmansvången har separering utförts i området runt Triangeln. Hela etapp 1 och delar av etapp 2 har utförts under 2007. Den sista etappen är avhängig Citytunneln och planeras till 2009. När alla tre etapper är genomförda medför detta att dagvatten från cirka 45 ha avlastas det kombinerade systemet. Enligt beräkningar med normalårets regnserie kommer den årliga bräddvolymen att minska med 170 000 m3 genom att bräddavloppen i Fersens väg, Davidshallsgatan och Södra Förstadsgatan slopas. Det aktuella området är redovisat i Lägesrapport 2005. Figur 3. Nya spillvattenledningar i Rådmansvången, etapp I. I februari månad 2007 proppades vid Triangeln förbindelsen mellan komb- och dagvattenledningarna. Detta har medfört att bräddavloppet i Södra Förstadsgatan har blivit ett dagvattenutlopp. 2.3. Limhamns småbåtshamn Vid ett planarbete rörande Limhamns småbåtshamn upptäcktes att bräddutloppet vid platsen var ur funktion p.g.a. tidigare åtgärder med strandskoningen. Detta åtgärdades skyndsamt, men var ett ganska stort jobb då utloppet är av dimensionen 1200 mm och krävde arbete i vatten. 2.4. Projekt Eriksfältsgatan Arbetet med en ny dagvattenledning i Eriksfältsgatan, mellan Nydalavägen och Heleneholmstigen påbörjades under hösten 2007. Projektet innebär att cirka 90 ha från Nydala och Hermodsdal får verksamt duplikatsystem och därmed bidrar till minskade bräddnings- och dagvattenmängder till 6

Sjölunda reningsverk. Baserat på normalårets regnserie minskar bräddningen till innerkanalerna med ca 27 000 m 3 /år. Figur 4. Område som får verksamt duplikatsystem med ny dagvattenledning i Eriksfältsgatan. 2.5. Strypning av rännstensbrunnar I enlighet med den under 2007 framtagna åtgärdsplanen för Limhamn har strypning av rännstensbrunnar utförts i områdena Annetorp, Rosenvång och Västervång. Totalt har 155 brunnar försetts med strypplåtar i dessa områden. Som en del av Projekt Hörnbogatan ströps tre stycken brunnar i Virentoftagatan. Strypning av rännstensbrunnar ingår inte i investeringsbudgeten. Åtgärden syftar till att minska risken för källaröversvämningar, och utförs endast i gator med lokal trafik. 2.6. Lokalt omhändertagande av dagvatten I områden med kombinerat avloppssystem har sammanlagt 28 stuprör på villor kopplats bort från den allmänna avloppsanläggningen. Det utbetalade ersättningsbeloppet uppgick till 42 000 kr. 2.7. Separering Bellevuevägen I Bellevuevägen mellan Skabersjögatan och Mellanhedsgatan ligger en vid kraftiga regn hårt belastad kombinerad 450-ledning samt en spillvattenledning S225. Flera av fastigheterna har upprepade gånger drabbats av källaröversvämning. Genom att nya spillvattenserviser byggdes till fyra av dessa fastigheter, under förutsättning att de först separerat avloppet inne på tomtmark har belastningen på den kombinerade ledningen reducerats och översvämningsrisken minimerats. 2.8. Återaktiverat bräddavlopp i Bellevue I samband med källaröversvämningsutredning avseende det kombinerade avloppsnätet i Bellevue upptäcktes att bräddavloppet i Limhamnsvägen (ANB0465) vid Beleshögsplan var ur funktion. Inloppet till den mottagande dagvattenledningen var igenmurat. Därtill upptäcktes att 7

dagvattenledningen var rasad under en fjärrvärmekulvert. Dagvattenledningen har sitt utlopp i Vaktgatan i Limhamns hamn. Bräddavloppet har stor betydelse för dämningsförhållandena i uppströms liggande område. Felen åtgärdades under hösten 2007. Figur 5 Rasad dagvattenledning vid Hylliekroken Figur 6 Bräddavlopp i Limhamnsvägen ur funktion 8

3. BRÄDDNINGAR Mängden vatten som bräddar från avloppsledningsnätet är beroende av hur mycket det regnar och på regnens intensitet och varaktighet. För att kunna följa effekterna av vidtagna saneringsåtgärder har vid bräddningsberäkningarna valts att utnyttja nederbördsförhållandena under ett valt normalår. Redovisade bräddvolymer kan således direkt hänföras till att avloppsnätet byggts om. Bräddningsminskande åtgärder har i första hand koncentrerats till Turbinens avloppsområde. Under 2007 har bräddningarna till parkkanalen minskat med ca 87 000 m 3. Reduktionen hänger samman med färdigställandet av Projekt Fosieby/Hindby. Sedan genomförandet av åtgärdsprogrammet enligt Saneringsplan 1999 inleddes har bräddningarna till Malmö stads kanaler halverats. Den årliga bräddvolymen har minskat från 876 000 m 3 till 422 000 m 3. I nedanstående figur visas hur bräddningarna till kanalerna minskat i takt med att de större saneringsprojekten genomförts. Figur 7 Bräddningar till Malmö kanaler, 1000 m 3 /år Den totala bräddningen från Malmös avloppsledningsnät för normalårets regnserie uppgår till 744 500 m 3 /år. Det i Affärsplanen uppställa resultatmålet är 750 000 m 3 /år senast år 2009. 9

4. ÖVERSVÄMNINGAR 4.1. Allmänt Som en följd av den pågående saneringen av avloppsledningsnätet minskar risken för källaröversvämningar successivt. I Figur 8 redovisas hur antalet källaröversvämningar per 1000 invånare och år har utvecklats sedan 1996. Antalet anmälda översvämningar uppgick under år 2007 till 135 stycken. Under den senaste 5-årsperioden ligger medelvärdet kring 0.5 översvämningar/1000 inv. 3.5 3 2.5 Antal/1000 inv. 2 1.5 1 Glidande 5-årsmedelvärde 0.5 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Figur 8 Inrapporterade källaröversvämningar i Malmö, antal/1000 invånare Den vanligaste orsaken till källaröversvämningar är uppdämning i ledningsnätet till följd av kraftigt regn. 97 % av de inrapporterade källaröversvämningarna 2007 orsakades av regn, övriga orsakades av stopp i ledning. Ca 80 % av 2007 års anmälda översvämningar inträffade i samband med extrema nederbördsmängder den 5 juli. 4.2. Översvämningstillfället 2007-07-05 Under torsdagen den 5 juli 2007 föll extrema mängder regn över Malmö, framför allt över de östra delarna. Vid Bulltofta vattenverk uppmättes 91 mm under 21 timmar. Sammanlagt registrerades 101 mm under torsdagen och fredagen. Regnet föregicks av tre veckor med mycket regn. Mellan den 15 juni och den 4 juli regnade det ca 165 mm. I nedanstående figur visas lägena för inrapporterade översvämningar som inträffade 2007-07-05. 10

Figur 9 Lägen för inrapporterade översvämningar 2007-07-05 Många av de inrapporterade källaröversvämningarna den 5 juli saknar samband med det allmänna avloppssystemet. Drygt hälften av de anmälda skadorna har orsakats av att grund- och dränvatten trängt in genom husens grundkonstruktioner. Antalet översvämningar som berodde på uppdämning i kombinerade avloppsledningar var förhållandevis litet. Regntillfället den 5 juli utgjorde en extrem vädersituation för vilken avloppssystem inte dimensioneras. Dimensionerande situation för dagvattenssystem innebär 10 års återkomsttid, låg vattenhalt i marken, hög avdunstning och konvektivt regn. Situationen den 5 juli var den motsatta. Återkomsttiden var närmare 40 år, grönytor och omgivande naturmarker var i princip vattendränkta. En sådan extrem situation blir då inte längre bara en kommunal rörnätsfråga. På grund av den extrema vädersituationen med långvarig nederbörd och mättade markförhållanden blev konsekvenserna omfattande. I nedanstående text behandlas först och främst skador som kan relateras till det allmänna avloppssystemet. 4.2.1. Oxie Kristineberg Vid regntillfället 2007-07-05 drabbades två fastigheter av källaröversvämning i Kristineberg i stadsdelen Oxie. Fastigheterna är anslutna till verksamt duplikatsystem. Utifrån flödesmätningar i spillvattennätet har det kunnat konstateras att detta är starkt belastat av tillskottsvatten. 11

Fastighetsägaren till Träregeln 3 har bedömts vara utan ansvar för skadorna. Som förlikning bekostades därför ett bakvattenstopp på fastighetens huvudavloppsledning. Resultatet av mätningen visade på att problemen börjar längst upp i det aktuella avrinningsområdet. Här utgörs detta av ett ca 6 ha stort bostadsområde bestående av 83 fastigheter. Under våren 2008 kommer anslutningskontroll på tomtmark och allmänna markytor att genomföras. Arbetet kommer att utföras av Sweco Viak. Under 2008 ska hela spillvattenledningen i Kristinebergsvägen filmas. Figur 10 Åtgärder i Kristineberg 2008 4.2.2. Kronprinsen E.ON Kronprinsen och Eons fastigheter är belägna i nedströms del av Turbinens avloppsområde, drygt 700 m uppströms pumpstationen. Fastigheterna är anslutna till verksamt duplikatsystem. Översvämningarna orsakades av att vatten trängde upp i källarutrymmen genom golvbrunnar. Flödesmätningar under hösten 2007 har visat att spillvattensystemet inom stora delar av Turbinens avloppsområde är starkt belastat av tillskottsvatten, vilket orsakat uppdämningen. Huvudledningarna för spillvatten mellan Kronprinsen och Turbinens pumpstation har vid filmning bedömts vara i gott skick. Turbinens pumpstation var i normal drift under översvämningstillfället. Turbinens avloppsområde kan delas in i tre större dräneringsområden, Hylliediket, Dammfridiket och Pildammsdiket, se figur 11. De större huvudledningarna följer i stort de gamla dikenas sträckningar, se figur 11. 12

Figur 11 Mätning i spillvattenledningar inom Turbinens avloppsområde Flödesmätningar har utförts under hösten och vintern 2007 i fem mätpunkter inom Pildammsdikets och Dammfridikets dräneringsområden. Allt spillvatten från dessa dräneringsområden passerar mätpunkt 2 i Carl Gustafs väg, som ligger mitt emellan Eons två skadedrabbade fastigheter. Mätningarna har visat att tillförseln av tillskottsvatten till spillvattennätet har börjar långt uppströms inom Pildammsdiket. Av mätningen framgår att 1 mm regn genererar totalt 330 m 3 obehörigt vatten som passerar mätpunkt 2 och sedan transporteras vidare till Sjölunda reningsverk. 95 % av regnvattnet kommer från Pildammsdiket. I figur 12 visas uppmätt nivå vid Gamla IP i samband med regn. Figur 12 Uppmätt nivå i SNB1360, Gamla IP 13

Då mätutrustningen i mätpunkt 5 i Heleneholmsstigen inte har fungerat på ett tillförlitligt sätt har det inte varit möjligt att avgöra sjukhusområdets bidrag till inläckaget eller om det förgrenas vid Heleneholmsstigen/Eriksfältsgatan. Fortsatta arbeten Flödesmätningar i spillvattenledningar inom Pildammsdikets dräneringsområde kommer att fortsätta under 2008. Att lokalisera var tillskottsvattnet belastar spillvattensystemet är mycket tidskrävande, och utgången är inte säker. Beaktat att Eons båda fastigheter och Kronprinsen utgör viktiga samhällsfunktioner bör problemet åtgärdas snarast. En bra lösning kan vara att koppla ihop S1000 med en lågt utnyttjad S1200 i Östra Rönneholmsvägen, se figur 13. Förslaget kommer att utredas närmare under 2008. Figur 13 Förslag till ny spillvattenledning i Östra Rönneholmsvägen 4.2.3. Kronetorpsgatan - Segevång Fem stycken flerfamiljshus tillhörande Riksbyggen och ett vårdboende på Kronetorpsgatan drabbades av omfattande översvämningsskador den 5 juli. Byggnaderna har verksamt duplikatsystem och är belägna 1000 m uppströms Spillepengens pumpstation. Regresskravet för skadorna i Riksbyggens fastigheter rör sig om ca 1,5 Mkr. Översvämningarna orsakades av extrem dämning i Spillepengens pumpstation. Maximal dämningsnivå har uppmätts till ca +1.3 möh. Lägsta källarnivå bland de drabbade byggnaderna ligger på +1.00. Bidragande orsaker till att avloppsvattennivån steg så kraftigt i pumpsumparna var nedsatt pumpkapacitet kombinerat med stor belastning av kombinerat avloppsvattenflöde. 14

Figur 14 Källaröversvämningar på Kronetorpsgatan Förenklat schema av pumpstationen visas i nedanstående figur. Figur 15 Förenklat flödesschema för Spillengens pumpstation Den reducerade pumpkapacitet berodde på att pump P8, med en maxkapacitet på 500 l/s, var helt ur drift, samt att pump P2 slog av under den mest kritiska delen av tillrinningen till pumpstationen. I pumpsump 1 styrs P4 manuellt, medan P2 styrs mot uppmätt nivå. Nivån mäts med ekolod. Då nivågivaren i pumpsump 1 dränks registreras ett felaktigt värde på -4,8 m, vilket medför att pumpen slås av. Under regnförloppets mest kritiska skede var Spillepengens pumpkapacitet summan av P6 och P7. I nedanstående figur visas uppmätta pumpade flöden. Vid normala driftförhållanden kan Spillepengen pumpa maximalt 1900 l/s. 15

1600 SP.FLÖDEP2_P4 [l/s] 1400 SP.FLÖDEP6_P8 [l/s] Tot flöde (l/s) 1200 1000 Flöde l/s 800 600 400 200 0 07-04 12:00 07-05 00:00 07-05 12:00 07-06 00:00 07-06 12:00 07-07 00:00 07-07 12:00 Figur 16 Spillepengen flöden 2007-07-05 Åtgärder Klagshamn drift har i samarbete med Rörnätsutredning under 2007 påbörjat arbetet med att aktivera åkerventilen. Reglerventilen i den kombinerade ledningen ska styras mot nivån i pumpstationen, och strypa inflödet till denna då nivån stiger. Vad gäller nivåmätning och pumpstyrning kommer olika alternativ att diskuteras mellan Klagshamn drift och Rörnätsutredning. Möjligheter till att öka säkerheten i mätningen bör utredas närmare. 4.2.4. Valdemarsro I Valdemarsro i nordöstra hörnet av Malmö finns ett äldre lågt liggande villaområde från 1920- talet. Avloppsnätet är byggt som kombinerat system och ligger inom Spillepengens avloppsområde. I samband med regnet den 5 juli drabbades minst ett trettiotal fastigheter av källaröversvämning. Flertalet av översvämningarna inträffade genom att avloppsvatten trängde in genom golvbrunnar. Översvämningarna orsakades först och främst av extrema nivåer i Spillepengens pumpstation och Sege å. Under 1990-talet sattes en del förbättringsåtgärder in i delar av området. Bland annat byggdes en ny dagvattenledning i Rännemästaregatan och Staffanstorpsvägen kombinerat med proppning av rännstensbrunnar i vissa gator. Även om 2007 års situation var extrem, har sommarens händelser i området pekat på att kompletterande åtgärder krävs. Under 2008 kommer därför möjligheter till strypning av rännstensbrunnar att utredas samt LOD-kampanj att genomföras. Inom ramen för Åtgärdsplan Malmö Avlopp kommer även flödesmätningar och modellering av det kombinerade ledningsnätet att utföras. 4.2.5. Toftanäsmagasinet Under regnet den 5 juli svämmade dagvattenmagasinet i Toftanäs över, vilket orsakade skador på 5-6 närliggande hus. Dammen är inte försedd med något bräddavlopp. I utloppet finns en manuellt reglerbar lucka. Då utloppet var hårt strypt, luckans öppningsgrad var 15x60 cm, anses 16

försumlighet av kommunen ha orsakat skadorna. Yrkade skadekrav från drabbade fastighetsägare har därför medgivits. Figur 17 Översvämning i Toftanäs (foto: Ronnie Persson) 4.2.6. Risebergabäcken Den 5 juli svämmade Risebergabäcken över vid Valdemarsros kolonistugeområde. Senast det inträffade på samma ställe var 5 juli 1988. Den främsta orsaken var den höga nivån i Sege å, vilket i sin tur medförde att Risebergabäcken blev uppdämd och svämmade över och in i stugområdets västra del. Åttio stugor fick omfattande skador. Sydsvenskan skrev flitigt om händelsen. Vad gäller skadekrav från ägare till skadade kolonistugor i Valdemarsro gäller inte vattentjänstlagen då de inte är va-abonnenter. Eftersom det inte har förelegat någon vårdslöshet eller försumlighet från VA-verkets sida har yrkade skadestånd inte medgivits. Under vintern 2007/2008 dialog har förts mellan stugföreningen och kommunen. Malmö fastighetskontor, som äger marken, kommer att ansvara för förbättring av bäckens invallning i Valdemarsro. 4.2.7. Söderkulla trafikplats Inre ringvägen vid Söderkulla trafikplats fick stängas av den 5 juli, för tredje gången under tre veckor. För att minska risken för liknande översvämningar vid kraftiga regn har VA-verket öppnat upp strypningen i dagvattenmagasinet i Fosietorpsparken, samt rotskurit ledningen strax nedströms trafikplatsen. Ansvaret ligger nu hos Gatukontoret att höja säkerheten ytterligare ett steg med en kraftigare pumpstation. 17

Figur 18 Åtgärder på avloppsnätet Söderkulla 18

5. NEDERBÖRD 5.1. Insamling av regndata Under 2007 inköptes två nya regnmätare och installerades i Bellevue respektive Höja. Adresserna är Villa Lindhaga förskola på Vikingagatan 67 respektive Höja tryckstegringsstation på Agnesfridsvägen. Mätningen startade 2007-06-28. VA SYD förfogar nu över tio stycken stationära regnmätare placerade i Malmö. Inläsningen från mätarna i Bellevue, Höja och Hammars park är sedan årsskiftet 2007/2008 anslutna till Uni-view via gsm-uppkoppling. Undercentralen till varje mätare kan lagra upp till 400 mm regn under 12 timmar. Figur 19 Regnmätare i Malmö anslutna till Uni-view 5.2. Uppmätt nederbörd Sommaren 2007 blev ovanligt blöt. Enligt SMHI regnade det 126,5 millimeter, vilket är betydligt mer än Malmös gamla junirekord från 1999 då det kom 87 millimeter. Normalt brukar det inte regna mer än 52 millimeter i juni. Även Malmös gamla nederbördsrekord för juli har slagits med råge. Enligt SMHI regnade det under juli månad 231 mm. Gamla julirekordet inträffade 2004 då Malmö fick 121,9 millimeter. Årsnederbörden uppgick till 863,8 mm, vilket är drygt 40 % mer än normalt. Regntillfället den 5 juli uppmättes 91 mm vid Bulltofta vattenverk. Under de tre veckor som föregick detta datum regnade det 165 mm. 19

Figur 20 Uppmätt regn vid Bulltofta 4-5/7 2007 Under året förekom få kortvariga intensiva regn. Det intensivaste 10-minutersregnet inträffade den 27 juli. Vid Limhamns pumpstation registrerades 11 mm på 10 minuter, motsvarande en återkomsttid på 7,5 år. Totalt sett regnade det vid detta tillfälle 15,2 mm under 30 minuter. Figur 21 Uppmätt regn vid Limhamns pumpstation 27/7 2007. 20

BILAGA REGN - BULLTOFTA, mm/dygn jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Året 1 4.2 0.2 4.6 0 0 0.2 0 0.2 0.8 1.6 0.2 6.2 18.2 2 0 4 0.2 0 0 1 5.6 0.6 5.4 0 0 9.8 26.6 3 2.2 0 0.4 1 0.2 0 12.4 2.4 0.2 0 0.4 5 24.2 4 6.2 0 0 0 0.2 0.8 3 0 0.2 3 0 0.4 13.8 5 1 1.6 4.8 0 0 0 91 0 0 0.6 3.4 2.8 105.2 6 0 2 1.4 0 0 0 10 0 1.4 0 10 0 24.8 7 4.4 0 6.6 0 6.4 0 0.2 0 0 0 2.4 14.2 34.2 8 2.6 0 0 7.2 11.6 0 0 0 0 0 1.2 1.8 24.4 9 1 0.2 1.4 2.8 5 0 0 0 0 0 2.4 2.4 15.2 10 9.8 0 0 1.6 2.8 0 0 4.2 20 0 5.4 0 43.8 11 2.6 0 0 0 2.8 0 12.2 11.8 0 0.8 0 0 30.2 12 4.2 0.4 0 0 1.4 0 0.8 0 0 1 0 0 7.8 13 0.6 3.2 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 4.8 14 1 0 0 0 0.2 0 0.2 0.2 3.4 0 0 0 5 15 0 0 0 0 0.2 1.8 0 11 0 0 0 0 13 16 0.6 0 0.6 0 8.4 25.6 0 8 0.6 1.6 0 0 45.4 17 7.4 0 2.4 0 1 0.4 0.2 0.4 0.4 6.4 0 0 18.6 18 7.8 0 3.6 0.2 0.6 0.4 0 0 3 0 0 0 15.6 19 0 0 1.4 2.6 6.2 0 0 0 1.8 0 0 0 12 20 17.4 0.2 1.8 0 0 0 0 2 6.4 0 0 0 27.8 21 2.6 0.2 1 0 0 6.8 2 0.6 0.8 0 0 0 14 22 1.4 0 0 0 0 40.6 39 10.2 0 0 0 0 91.2 23 0.6 0 1.4 0 0.2 0.2 1.8 3.8 0 0 0 0 8 24 0 0.2 0 0 0.4 0 1.2 0.6 0 0 5 0 7.4 25 0 3.4 0 0 1.4 9 6.8 0 8.2 0 2.8 0 31.6 26 1.6 1.4 0 0 2.2 13.2 2.2 4.2 0.2 0 0.6 0 25.6 27 0.2 1.8 0 0 2.6 29 11.4 1.4 0 0 0 0.2 46.6 28 3.4 3.8 0.4 0.2 0.4 5.4 0 0 1.6 0.2 1.4 2.4 19.2 29 0 0 0.2 16.6 0.4 0 0 12.2 13.4 1.8 0.2 44.8 30 2.4 0 0.2 0.4 11.6 0 1.2 4.6 4.8 0 0.2 25.4 31 4.6 0 0.2 0 3.2 0.2 0 8.2 Summa 89.8 22.6 32 16 72.4 146.4 200 66 71.2 33.6 37 45.6 832.6 21

22

23