TIDNINGEN FRÅN SVENSKA GLAUKOMFÖRBUNDET

2 2018 Riksdagsmannen Staffan Danielsson (c) slåss stenhårt för glaukomiker som mist körkortet på grund av mindre skador i synfältet. Efter flera års kamp kan det nu bli ett genombrott! Siv och Ulla två skånska eldsjälar som startar glaukomcafé Ögonläkaren Sorran Arasan om Röda ögon TIDNINGEN FRÅN SVENSKA GLAUKOMFÖRBUNDET Ögontrycket Nr 2 2018 1

Nr 2 2018 Tidning från Svenska Glaukomförbundet Redaktionskommitté som framställt och ansvarar för innehåll: Lars Steen och Lars Karbin Ansvarig utgivare: Lars Steen Redaktör: Örjan Andersson Ej signerat material är författat av redaktören Ej namngiven fotograf är fotat av redaktören ISSN: 1653-4069 Redaktionens adress: Ögontrycket c/o Örjan Andersson Ekhovsvägen 20, 647 32 Mariefred Mail: ogontrycket@glaukomforbundet.se Om du vill ha Ögontrycket som taltidning i DAISY-format så kontakta din glaukomförening. Produktion: DanagårdLiTHO, Ödeshög Omslagsbild: Riksdagsmannen Staffan Danielsson som framgångsrikt interpellerat i körkortsfrågan. Foto: Örjan Andersson GLAU KOM FÖR BUN DET INNEHÅLL Ledare 3 Röda ögon 4 10 Årsmöte Stockholm 14 Fråga Doktorn 16 Glaukomcafé i Skåne 18 20 Landet Runt 22 Debatt 24 Noterat 26 Riksdagsmannen Staffan Danielsson interpellerar Motiv till medlemskap Ett stort tack till er som donerat och skänkt pengar till glaukomforskningen! Använd SGF:s plusgirokonto: 56 42 28-5 SGF donationer Utgivning av Ögontrycket 2018 Nr 3 Utgivning vecka 23 Manusstopp 7/5 Nr 4 Utgivning vecka 38 Manusstopp 20/8 Nr 5 Utgivning vecka 50 Manusstopp 12/11 2 Ögontrycket Nr 2 2018

Aktiviteterna viktiga under Världsglaukomveckan när kunskaperna om glaukom är begränsade. Ledare Bästa medlemmar och läsare! I skrivande stund har Glaukomförbundets regionala föreningar genomfört ett stort antal aktiviteter för att öka kunskaper och förståelse för glaukom. På annan plats i detta nummer av ÖT rapporteras från ett flertal aktiviteter. Vi vet att det är viktigt, därför att bland allmänheten i stort är kunskaperna väldigt begränsade. Vi behöver stärka dem med tanke på att vi, när vi blir äldre, får en ökad risk att drabbas. Eftersom den vanligaste formen av glaukom (öppenvinkelglaukom) är symptomfattig och ofta upptäcks först när skadorna på synfältet redan är etablerade är det viktigt att vara vaksam och ta kontakt med en optiker som är välutbildad och kan utföra ögonbottenundersökning. Vi i Glaukomförbundet välkomnar den utveckling som ses på olika håll i vårt land där ögonsjukvården går hand i hand med lokala optiker för att tidigare upptäcka glaukom och att sätta in effektiv behandling. Interpellation Körkortsfrågan är fortfarande synnerligen aktuell för oss som riskerar att få skador på synfältet. Många har drabbats av en väldigt obehaglig information vid det första besöket hos ögonläkaren. Du får inte längre köra bil. Det är inte bara vi i Glaukomförbundet som har argumenterat mot den rigida och fyrkantiga tolkningen av regelverket som görs hos Transportstyrelsen. Nu senast har riksdagsmannen Staffan Danielsson interpellerat i Riksdagen och fått ett svar som väcker hopp om en kommande förändring av tillämpningen av regelverket. Avslag på ansökan I föregående utgåva av ÖT rapporterade vi om en ansökan till Arvsfonden att utveckla metoder för att utbilda drabbade personer att träna upp sin kompensatoriska förmåga att kunna se trots synfältsdefekter. Dessvärre har vi fått avslag på denna. Vi intressenter för att utveckla detta har emellertid inte givit upp utan försöker ändå komma vidare på något sätt. Denna fråga kommer säkert att återkomma i ÖT i framtiden. Glaukomförbundet har nu gått ut och annonserat ett forskningsanslag på 100 000 kronor för glaukomforskning tillsammans med Ögonfonden. Vi hoppas på fortsatt välvilja från er att bidra till forskningsfonden i samband med högtidsdagar med mera. Slutligen, ställ upp och stötta era kamrater i styrelserna! Lars Steen, förbundsordförande Ögontrycket Nr 2 2018 3

GUL, GRÖN OCH GRÅ OM VANLIGA ÖGONSJUKDOMAR Sorran Arasan Sorran Arasan, kom till Sverige från Kurdistan som kvotflykting i december 1989. Han har gått hela sin utbildning i Sverige, först Komvux i Lund och sedan läkarutbildningen samt specialistutbildning i ögonsjukdomar vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Arbetade på sjukhus som överläkare i flera år innan han började som konsult. Hans subspecialitet är gråstarroperation och han har hittills genomfört flera tusen operationer. Han kom till Medsyn Ögonklinik i Tumba sensommaren 2015 och hade först tänkt sig ta uppdrag under en kortare period. Men kort efter att han började på kliniken upptäckte han att han kunde vara med och påverka utvecklingen av verksamheten på operation. Hans mål har alltid varit patientsäkerhet och att erbjuda hög kvalité på den vård patienterna får. Jag måste säga att dessa mål har varit klinikens mål också. Tack vare stort stöd från ledningen och övrig personal kan jag idag, nästan tre år senare, med gott samvete säga att vi på kliniken erbjuder en mycket säker vård med hög kvalité till våra patienter, säger Sorran Arasan. Röda ögon är ett samlingsnamn på ett antal åkommor som kan ha flera orsaker. Röda ögon för mina tankar till en historia som innebar allvarliga konsekvenser för de drabbade. För några år sedan berättade en kollega vad hennes pappa hade upplevt medan han var utomlands för att hjälpa sjuka människor. Han var allmänläkare som brukade åka till vissa områden i världen där sjukvården är undermålig. Han hörde häpnadsväckande berättelser om kvinnor med röda ögon. Han upptäckte snabbt att den bakomliggande orsaken till deras röda ögon var att de bakade bröd och lagade mat över öppen eld flera timmar om dagen och att ögonen blev röda av den rökiga och dammiga miljön. Men att få männen att förstå detta var en omöjlighet. Männen trodde att kvinnor som hade röda ögon var häxor vilket resulterade i att deras liv tog ett tragiskt slut. Förutom rökiga och dammiga miljöer finns andra orsaker bakom röda ögon. De flesta patienter med röda ögon söker i första hand primärvården. I de flesta fall kan man komma till diagnosen genom en väl upptagen anamnes, patientens beskrivning av sin sjukdom. Beskrivning av när och hur symptomen börjar, hur de utvecklar sig, kombinationen av symptom. Vidare huruvida det finns inflammatoriska tillstånd eller infektion i andra organ eller delar av kroppen, gradering av eventuell smärta, ljusskygg- 4 Ögontrycket Nr 1 2018

GUL, GRÖN OCH GRÅ OM VANLIGA ÖGONSJUKDOMAR Ögonläkaren Sorran Arasan på ögonläkarkonferens i Lissabon. het, nedsatt syn, etc. Ofta blir båda ögonen röda, men det behöver inte ske samtidigt. Nedan beskrivs de vanligaste orsakerna bakom röda ögon eller ett rött öga. Blodrött öga Subkonjunktival blödning betyder blödning under ögats bindhinna. Det kom- mer plötsligt och utan smärta. Den beror på små blodkärl som brister och är helt ofarligt. Det går över av sig själv inom ett par veckor, men det kan vara bra att kontrollera blodtrycket. Bindhinnekatarr Det brukar kallas för ögoninflammation, är den vanligaste ögonsjukdomen och därmed den vanligaste orsaken till röda ögon. Injektion eller rodnad samt svullnad av bindhinnan förekommer vid ett antal tillstånd. Bindhinnan eller konjunktivan är ögats slemhinna, och är avgörande för att ögat ska må bra. Bindhinnan är den yttersta hinnan som klär ögonvitan och insidan av ögonlocken. I bindhinnan Ögontrycket Nr 1 2018 5

GUL, GRÖN OCH GRÅ OM VANLIGA ÖGONSJUKDOMAR Subkonjunktival blödning betyder blödning under ögats bindhinnna. Stickande, grus- och eller främmandekroppskänsla (vanligt hos äldre), orsakas ofta av torra ögon. Brännande känsla och kraftig ljusskygghet är oftast relaterade till snöblindhet, svetsblänk. finns bland annat celler som producerar tårvätska samt en viktig beståndsdel av tårfilmen, mucin, som är avgörande för tårfilmens förmåga att hålla sig vid hornhinnan. Tårfilmen håller ögat fuktigt, underlättar ögonlockets rörelser, det vill säga glidförmåga, och spelar en viktig roll i ögats försvar mot infektioner. Det finns flera orsaker till bindhinnekatarr. De vanligaste är infektion (virus, bakterier), allergi, torra ögon och inflammation i ögonlocken. Många gånger överlappas symptom vid röda ögon och ögonkatarr, men övertag av ett eller få symptom kan kopplas till ett specifikt tillstånd. Till exempel rikligt med klart tår- flöde i båda ögonen, samtidigt pågående eller nyligen genomgången förkylning brukar vara ofarliga virusinfektioner. Varbildning (pus) eller kladdighet beror på bakteriell infektion. Dominerande klåda talar ofta för allergi. Allergisk konjunktivit Båda ögonen drabbas. Det kliar och rinner från ögonen som är lätt röda och ibland lätt svullna. Allergi kan vara säsongsbunden eller hålla på året runt. Pollen är den vanligaste Episkleriten är oftast självläkande, brukar återkomma och är vanlig i medelåldern. 6 Ögontrycket Nr 2 2018

GUL, GRÖN OCH GRÅ OM VANLIGA ÖGONSJUKDOMAR orsaken och förekommer upp till cirka 15 20 % bland unga vuxna. Orsaken är det så kallade allergen som kan vara pollen, pälsdjur, kvalster med mera. Allergiutredning bör göras om det inte redan är gjort. Allergin behandlas med hjälp av receptfria läkemedel som finns på apoteket som natriumkromoglikat, Lomudal, eller antihistamin ögondroppar: Livostin och Opatanol. Infektiös konjunktivit Den vanligaste orsaken är virus, den påverkar båda ögonen, men ena ögat kan drabbas först. Ögonen är röda och rinnande. Konjunktivit uppkommer oftast i samband med förkylning, övre luftvägsinfektion. Ingen behandling behövs vid virusinfektion (herpes är ett undantag). Vid tecken på bakteriell konjunktivit, kladdighet och varbildning, behandlar man med lokal antibiotika. Episklerit och sklerit Inflammation i ögonvitan, senhinnan är oftast ensidig. Blåaktig rodnad inom en väl avgränsad del av ögonvitan som ömmar vid lätt tryck över området. Episkleriten är oftast självläkande, brukar återkomma, och är vanlig i medelåldern. Skleriten är ovanlig men kan vara allvarligare och hänger ofta samman med andra inflammatoriska systemsjukdomar. Behandlas i regel med kortisondroppar. Irit Irit är en inflammation i regnbågshinnan som omger pupillen. Oftast får man en så kallade blandinjektion, rodnad av ögat som är mer uttalad vid limbus (gränsen mellan hornhinnan och senhinnan). Ögat är ljuskänsligt och värken är intensivare om man lyser i det drabbade ögat. Irit kan vara ensidig, eller kan drabba båda ögonen samtidigt och den kan vara återkommande. Pupillen i det drabbade ögat är mindre. I cirka hälften av fallen förekommer inflammationen bara i ögat, i övriga fall finns koppling till andra inflammatoriska tillstånd i kroppen så som reumatism, ulcerös kolit (inflammation av slemhinna i ändtarmen och tjocktarmen) och Bechterew sjukdom (inflammation som angriper främst nedre delen av ryggraden). Sklerit behandlas i regel med kortisondroppar. Blefarit Blefarit är en inflammation i ögonlockskanterna. Den är vanligare hos äldre Ögontrycket Nr 2 2018 7

GUL, GRÖN OCH GRÅ OM VANLIGA ÖGONSJUKDOMAR människor och drabbar båda ögonen. Det finns körtlar i ögonlockskanterna som producerar fett, talg. Talgen bidrar till att smörja ögonytan, hindrar snabb avdunstning av tårarna. Vid blefarit täpps dessa körtlar igen och talgen som behövs för stabilisering av tårfilmen kommer inte ut. Ögonlocken blir röda, irriterade och lätt svullna. Detta leder till skav och tårflöde, ögonen känns torra och grusiga. Inflammationen är långdragen och återkommande. Behandlingen är främst rengöring av ögonlocken. Ibland behövs behandling med en blandning av svagt kortison och antibiotika. Rengöring av ögonlocken Värm upp ögonlocken i duschen eller genom att lägga på en varm och fuktig handduk, använd hett vatten i 5 7 minuter och massera sedan ögonlocken först uppifrån och nedåt och sedan från sida till sida. Skölj därefter ögonen med ljummet vatten. Denna behandling brukar öppna upp talgkörtlarna och främja läkningsprocessen. Vagel Talgkörtlarna i ögonlocken mynnar under ögonfransarna. Inflammation i en eller fåtal talgkörtlar leder till rodnad och svullnad av ett väl avgränsande område av ögonlocket, som kallas för vagel. Behandlingen är rengöring av ögonlocket, se ovan. Ibland kapslar vageln in sig och bildar en knöl som kallas för chalazion. Om den inte försvinner inom några månader kan den opereras bort. Snöblindhet eller svetsblänk Snöblindhet är ett tillstånd som uppstår från att snö förstärker återspeglingen av solljuset varvid ett oskyddat öga utsätts för stora mängder UVljus (ultraviolett strålning). Det kallas även för fotoelektrisk keratit och beror på att små sår uppstår på hornhinnan. Snöblindhet eller svetsblänk kan inträffa även i solarier eller vid svetsning om man inte skyddar ögonen. Ögat blir rött, skaver, man får en känsla av skräp i ögat, tårarna rinner och starkt ljus blir outhärdligt. Hornhinnan är ett rikligt innerverat organ och är tiotals gånger känsligare än fingerblomman. Smärtstillande hjälper dåligt, smörjande ögonsalva lindrar smärtan. Ögonvila rekommenderas, så lite ögonrörelser som möjligt, lindrar smärtan och hjälper läkningen. Såren läker oftast av sig själva inom 24 timmar. Om man har kvarstående symptom efter 48 timmar bör man söka läkare, eftersom det då finns risk för infektion. Torra ögon Tårfilmen består av tårvätskan, fett och slemkomponenter. Den skapar en optimal optisk yta och en optimal miljö för yttre delen av hornhinnan. Tårfilmen fungerar som smörjmedel vid blinkrörelsen samt är ett skydd mot infektion. Vid torra ögon, så kallade tårfilmdysfunktion, rubbas tårfilmens optimala funktion. Torra ögon hänger ofta ihop med blefarit, se ovan. Behandlingen är ögonlocksrengöring och användning av smörjande ögondroppar och/eller ögonsalvor. Droppflaskor innehåller ofta konserveringsmedel som håller dem sterila. Det vanligaste konserve- 8 Ögontrycket Nr 2 2018

GUL, GRÖN OCH GRÅ OM VANLIGA ÖGONSJUKDOMAR ringsmedlet i droppflaskorna är bensalkonklorid som är bakteriedödande och håller innehållet i droppflaskan sterilt. Men den skadar tyvärr även ögats epitelceller och ökar risken för allergiutveckling och för infektion. Bensalkonklorid löser dessutom upp fettlagret, ger en instabil tårfilm och försämrar sårläkning. Vid övergående ögonbesvär och kortvarigt bruk av smörjande medel går det bra att använda droppflaskor med konserveringsmedlet bensalkonklorid. Men vid långvarig användning av tårersättningsmedel rekommenderas engångspipetter eller tårsubstitut på flaska utan konserveringsmedel. Det finns idag några sorters smörjande droppar på flaska som inte innehåller konserveringsmedel eller innehåller polyquad som är betydligt skonsammare mot ögat: till exempel Thealoz Duo utan konserveringsmedel. Systane Balance, Systane Ultra och Tears Naturale innehåller polyquad. Ögonläkare Sorran Arasan Medsyn Ögonklinik, Tumba HAR DU SVÅRT ATT TA DINA ÖGONDROPPAR PÅ RÄTT SÄTT? Santen tillhandahåller dropphjälpmedel för dig som behöver hjälp med droppningen! Droppstödet är ett hjälpmedel för dig som är ovan vid eller någon gång har haft problem med att använda ögondroppar. Droppstödet gör det lättare att hålla droppflaskan stadigt över ögat. Droppstöd finns även till endosbehållare. Fråga din läkare eller sköterska om du önskar prova. SantenPharma AB Solna Torg 3 171 45 Solna Tel 08-444 75 60 www.santen.se GLAU 1306-04SE Ögontrycket Nr 2 2018 9

Riksdagsmannen Staffan Danielsson(c) Han slåss stenhårt för dem som ser bra men har mindre brister i synfältet Staffan Danielsson är riksdagsmannen på Östgöta-bänken som i många år konsekvent engagerat sig för bilförare som mister sitt körkort på grund av mindre brister i synfältet. Han har motionerat och interpellerat ett flertal gånger mot de närmast rigida regler och oerhört höga krav som Transportstyrelsen ställer på den som har mindre brister i synfältet. Syntestmaskinen är inte konstruerad för körkortsprov då testet genomförs under oerhörd stress med huvudet fastspänt och blicken fixerad rakt fram, säger en upprörd Staffan Danielsson. Men vid sin senaste interpellation ställd till ansvarig minister Tomas Eneroth fick han gensvar och ministern kunde berätta att Transportstyrelsen utreder frågan och ska ta hänsyn till både ny forskning och internationella erfarenheter. Förhoppningsvis ett klart genombrott. 10 Ögontrycket Nr 2 2018

I sin argumentation ger Staffan Danielsson talande jämförelser med andra länder. I övriga länder i världen använder man praktiska körprov för att bedöma om de som ser bra men har mindre brister i sitt synfält klarar att köra trafiksäkert och kan behålla eller erhålla körkort, säger Staffan Danielsson. Han är som tidigare oerhört kritisk till Transportstyrelsen som förkastar praktiska uppkörningsprov eftersom de påstås ställa examinatorer och ögonläkare inför alltför svåra avvägningar. Det blir mer likabehandling och mer rättvist att uppställa exakta krav i syntestmaskin som gäller lika för alla. Det är Transportstyrelsens motivering. Enväldig domare Detta är mycket fyrkantigt och märkligt resonemang, som helt bygger Många motioner och interpellationer har det blivit under åren men nu kan han skönja ett genombrott. på att synmaskintestet är vetenskapligt exakt just för att kontrollera om synen är tillräckligt bra för att köra bil. Det är det dock inte! Dessutom bygger det på att Transportstyrelsens egna högt uppställda krav är vetenskapligt korrekt uppsatta, vilket de heller inte kan vara, framhärdar Danielsson. Och Staffan Danielsson skräder inte orden i sin skarpa kritik av Transportstyrelsens ensidiga fokus på syntestmaskiner och vägran att godta praktiska uppkörningsprov är unikt i världen. Humphry syntestmaskin har blivit en enväldig domare vilket innebär att tusentals människor som ser bra men har mindre brister i synfältet berövas sina körkort. Det är en enorm frihetskränkning att se bra och ändå berövas sitt körkort och det har orsakat stora lidanden och konsekvenser för dessa personer, säger Staffan Danielsson i sin interpellation samtidigt som han hävdar att många förlorar sitt arbete eller får svårt att ta sig till olika aktiviteter. I andra länder är det praktiska körprov som gäller med syntestmaskiner ibland som komplement. Och Staffan tar vårt grann- Ögontrycket Nr 2 2018 11

land Norge som exempel i sin interpellation. Norge har en lika låg, eller lägre dödlighet i trafiken jämfört med Sverige. Men i Norge finns ingen övertro på syntestmaskiner och körsimulator används mycket sällan. I stället testas körförmågan för dem med brister i synfältet vid praktiska uppkörningsprov över hela landet, upplyser Staffan Danielsson samtidigt som han i sin interpellation hänvisar till en tidigare artikel i Ögontrycket. I den artikeln redogjorde Ole Björn Herland som är projektledare för körkortoch dispensfrågor för hur det går till när man vill ha körkort med dispens i Norge. Professor Jan Andersson, VTI i Linköping Orimligt ÖT citerar: Om ögonläkaren anser att synkraven inte är uppfyllda, då kan man söka dispens i sitt län/fylke till motsvarande landshövdingen som tar upp saken till behandling och beslut. Man kan träna på en trafikskola och de bedömer om det fungerar. Provkörning eller förarprov sker med särskilt utbildad sensor på Trafikstasjonen som tar ett slutligt beslut om rätten att köra bil. Med sitt talande exempel pekar Staffan Danielsson på det orimliga i att frågan om synfältsdefekter och bilkörning behandlas så olika i grannländerna Norge och Sverige. Det är oacceptabelt att Sverige som nästan enda land i världen vägrar praktiska körprov, säger han och han får medhåll av professor Jan Andersson vid VTI i Linköping som själv föreslår att den körsimulator han har varit med att utveckla kombineras med praktiska körprov. Det bästa vore nog om man fick komplettera simulatorkörningen med en riktig uppkörning i trafik, säger Jan Andersson och tar Holland som exempel. Där jobbar man på att ta fram träningsmetoder så att trafiksynen fungerar på ett bättre sätt och sedan får man göra en traditionell uppkörning med trafikinspektör. Destruktivt Staffan Danielsson avslutade sin interpellation och inlägg genom att upprepa det förslag som han även tidigare riktat till olika regeringar genom åren. Hans krav är att det borde göras en oberoende analys av hur Sveriges regelverk i denna fråga förhåller sig jämfört med Norges och övriga EU-länders krav. Han menar samtidigt att analysen ska utföras av någon oberoende och sakkunnig person som inte är berörd av den prestige som ofta präglat dem som drivit igenom Sveriges nuvarande linje på Transportstyrelsen. En sådan analys skulle ha stort värde både för Infrastrukturminister Tomas Eneroth 12 Ögontrycket Nr 2 2018

dem som förespråkar nuvarande regler och för dem som är kritiska, säger Staffan och tillägger: Det är i längden destruktivt att dessa motsättningar består utan att sakfrågan belyses och kan föras till ett avslut som kan nå bred acceptans. Hans avslutande fråga i interpellationsdebatten ställd till infrastrukturministern Tomas Eneroth är högst relevant och tydlig: Är statsrådet beredd att låta belysa frågan om Sveriges körkortsregler för dem med viss brist i sitt synfält i jämförelse med dem som gäller i Norge och i övriga nordiska länder och EUländer? Översyn Efter att Staffan Danielsson hade redogjort med en rad argument för sin interpellation äntrade infrastrukturminister Tomas Eneroth talarstolen och hade stora tidigare ickekända nyheter att komma med. Han kunde berätta att Transportstyrelsen under 2018 ser över det kapitel i de trafikmedicinska föreskrifterna som handlar om synkrav för körkortskrav. Översynen kommer att inkludera internationella jämförelser gällande En djupt engagerad Staffan Danielsson förstärker ofta sitt budskap med yviga gester. synfältskrav och de EUregler som togs fram utifrån det Europeiska medicinska expertgruppens arbete 2005 som byggde på den då bäst tillgängliga vetenskapen, säger Tomas Eneroth. Han menade samtidigt att ny forskning och nya undersökningsmetoder för att värdera synfältsdefekter har sedan dess kommit och kan möjligtvis leda till nya slutsatser. Jag utgår från att det sker en översyn både ur ett vetenskapligt och internationellt perspektiv, säger Tomas Eneroth samtidigt som han pratar för en rimlig och rättssäker behandling av dem med mindre synfältsskador. Staffan Danielsson tackade för det positiva svaret då detta med översynen hos Transportstyrelsen var en nyhet även för honom. Ministern berömde Danielsson för hans stora engagemang i frågan, vilket gjort att Tomas Eneroth också fått upp ögonen för problematiken på ett nytt sätt. Båda var tämligen överens vid interpellationsdebattens avslut och såg fram emot resultatet av Transportstyrelsens översyn. Många med glaukom och Ögontrycket som drivet frågan i åtskilliga intervjuer och artiklar under flera år hoppas nu på ett genombrott! Text och bild: Örjan Andersson Ögontrycket Nr 2 2018 13

Årsmöte i Stockholm med ambitiös verksamhetsplan Med sina 733 medlemmar och där ett 50-talet deltagare hade hörsammat kallelsen kunde Glaukomföreningen öppna sitt årsmöte på S:t Eriks ögonsjukhus i slutet av mars. Ordförande för årsmötet blev Rachel Norborg- Jerkeby och Britt-Marie Leijonhuvud höll i pennan som sekreterare. I verksamhetsberättelsen redovisades en rad aktiviteter som genomförts under det gångna året. Öppna informationsmöten, samtalsgrupper, medverkan på seniormässor och möten med referensgruppen där också ögonläkare ingår blandades med medlemsresa till Mariehamn med författarmedverkan. Föreningen har också en plats i S:t Eriks ögonsjukhus brukarråd tillsammans med andra patientföreningar. Kassören Christer Ekman föredrog resultat och balansräkning och konstaterade att föreningen gjort ett underskott på åtta tusen men där det också fanns godtagbara förklaringar till underskottet. Under 2017 firade föreningen 30-årsjubileum med ett omfattande program och festligheter som kostade lite utöver det vanliga. Föreningens ordförande Kristina Lundgren blev återvald och en ambitiös verksamhetsplan med vidhängande budget i balans godkändes av mötesdeltagarna. Planen innehåller fortsatta ansträngningar för att värva fler medlemmar, det lär finnas 20 000 personer med diagnosen glaukom inom föreningens upptagningsområde. För syns skull Opinionsbildning via besök hos äldre-organisationer och seniormässor och fortsatt jobb med samtalsträffar, medlemsutflykt med författarmedverkan och informationsmöten är det som planeras för 2018. Förutom tidningen Ögontrycket fem gånger per år får också medlemmarna föreningens eget informationsblad För syns skull två gånger per år som presenterar programaktiviteterna. En särskilt spännande punkt i verksamhetsplanen är också att Glaukomföreningen Stockholm vill försöka att bilda en intressegrupp för glaukom på Gotland och att föreningen står Kristina Lundgren, ordförande i Glaukomföreningen i Stockholm 14 Ögontrycket Nr 2 2018

Mario Alexander Economov, ögonläkare vid S:t Eriks ögonsjukhus. som fadder för denna. Dragplåstret för dagens årsmöte var en högintressant föreläsning om aktuella operationsmetoder vad gäller glaukom av ögonläkaren Mario Alexander som också ingår i referensgruppen för glaukom. ÖT kommer i kommande nummer att i någon form redovisa hans föreläsning om gamla och nya operationsmetoder. Örjan Andersson STERILA VÅTSERVETTER Rengör Mjukgör Återfuktar Skonsam ögonlockshygien med bevisad klinisk effekt Klara att använda, behöver ej eftersköljas Godkända för vuxna och barn över 3 månader Framtagna i samarbete med hud- och ögonläkare Rekommenderas till torra ögon och MGD (Meibomian gland dysfunction), Blefarit (ögonlocksinflammation) och kladdiga ögon, orsakade av allergier, infektioner mm. Innehållsförteckning: Vatten, PEG 8, Poloxamer 184, Polysorbate 20, kaprylglycin, Propylenglykol, PEG 6 kapryl, Kaliumfosfat, Dikaliumfosfat, Alkohol, Centella asiatica rotextrakt, Iris florentina extrakt, Zinksulfat, Retinol, Natriumhyaluronat. THÉA NORDIC AB, STORGATAN 55, SE-703 63 ÖREBRO TEL: +46 19 33 37 80 EMAIL: INFO@THEA-NORDIC.COM WWW.THEA-NORDIC.SE ThSE20170210-482 Ögontrycket Nr 2 2018 15

Fråga Doktorn! Har du frågor som du vill ställa till vår ögondoktor Marcelo Ayala maila till hemsidan: www.glaukomforbundet.se Frågor & Svar Fråga Jag tar Latanoprost ögondroppar sedan ett år. Jag tycker min röst har förändrats. Särskilt att sjunga går sämre än tidigare. Är det en känd biverkning? Svar Nej, ingen känd biverkning av Latanoprost. Fråga Jag har 25 i tryck och ska utredas för glaukom. Kan jag under tiden träna, jogga och motionscykla? Svar Ja, du kan leva som vanligt. Fråga Har glaukom sedan 12 år tillbaka. Annars frisk. Synfältet på höger öga är fortfarande normalt, men på vänster öga har jag 23 % bortfall koncentrerat nedtill i synfältet. På sistone har jag haft en tendens att se dubbelt i höjdled. Kan orsaken vara det obehagliga bortfallet? Svar Ja, många patienter upplever dubbelseende på grund av synfältsdefekter. Fråga Min man har glaukom och är nu blind sedan ett år. Det är cirka fem år sedan sjukdomen upptäcktes. Finns det någon som återfått en del av synen vid glaukom? Är synnerven helt död? Forskas 16 Ögontrycket Nr 2 2018

det? Döva kan ju få ett chip inopererat. Finns sådan forskning för ögat? Svar Tyvärr inte så mycket som kan göras för att få synen tillbaka. Det är viktigt att patienten remitteras till Syncentralen för rehabilitering. Det forskas mycket på detta område, man har försökt med ett inopererat chip i näthinnan, men resultatet blev inte som man hade förväntat sig. Fråga Är behandlingen samma för grönstarr om trycket är högt eller om det är normalt? Svar Behandlingen är densamma, det vill säga att sänka trycket. Däremot har man inte samma gränser om hur mycket trycket ska sänkas. Man kan välja andra sorters ögondroppar vid normaltrycksglaukom som dels sänker trycket men som också kan ha en så kallad neuroprotektiv effekt. Fråga Jag undrar över iridotomioperation. Syns det på iris efteråt som ett hål? Hur stort hål gör man? Svar Nej, man ser ingenting efter iridotomier, de brukar ligga under övre ögonlocket. Storlek på hålet kan variera men är ungefär 0,2 mm. Fråga Hej, jag har glaukomdiagnos på mitt högra öga med bland annat begränsat synfält som följd av detta. Det synfält som är kvar är dessutom svårt att få kvalitativ skärpa på. Använder mig i andra medicinska sammanhang av den kinesiska medicinens filosofi och behandlingsmetoder. Min fråga är: Levern har ju i den kinesiska medicinen en omfattande funktion bland annat i relation till ögat levern kommunicerar med ögonen, genom att förse ögonen med blod, den bevattnar också ögonen. Finns det forskning kring hur denna, leverns funktion, påverkar till exempel glaukomproblematiken? Svar Tyvärr kan jag inte ge något svar till frågan eftersom jag saknar kunskap om kinesisk medicin. Som jag vet finns inte någon pågående forskning om hur leverfunktion kan påverka glaukom. Fråga Jag har lågt tryck (14) men synfältet blir sämre och sämre ändå, på bara fyra månader så har synfältet gått från 44 % till 23 %, är det vanligt? Svar Nej, det är inte vanligt. I ditt fall skulle jag upprepa synfältsundersökningen. Om synfältet visar en sådan kraftig försämring, får man utreda vidare. Det finns andra orsaker till synfältsförsämringen förutom glaukom. Ögontrycket Nr 2 2018 17

Efter 80 telefonsamtal startades glaukomcaféer i Helsingborg och Ängelholm Det finns två verkliga eldsjälar i Glaukomföreningen Syd i Ulla Göransson och Siv Hallström. Ambitionen var att starta två glaukomcaféer i Nordvästra Skåne i både Helsingborg och Ängelholm. Efter hela 80 telefonsamtal med medlemmarna är man nu i mål. Imponerande, vad två medlemmar i en glaukomförening kan åstadkomma! En tredjedel av Glaukomförening Syds medlemlemmar finns i Nordvästra Skånes sjukvårdsområde som består av Helsingborg, Ängelholm, Höganäs och Landskrona plus en del mindre kommuner. Ulla Göransson lyfte 18 Ögontrycket Nr 2 2018

förslaget att starta glaukomcaféer i föreningsstyrelsen och fick gehör för detta. Vi tycker att vi har långa avstånd även i Skåne och vi vill ge information om glaukom och träffas lokalt för att utbyta tankar och erfarenheter, säger Ulla Göransson och kollegan Siv Hallström fyller i: Folk fullkomligt skriker efter information, säger Siv, hos läkaren får man veta väldigt lite om sjukdomen. De har ont om tid. Här har vi en uppgift som glaukomförening. Och efter 80 telefonsamtal där varje samtal tog minst en kvart är man nu igång med kontinuerliga glaukomcaféer både i Helsingborg och Ängelholm. Efter att initialt haft minst 20 timmar med medlemskontakter i telefon fortsätter man med mailkontakter och gensvaret låter inte vänta på sig. Vid första träffen i Helsingborg var vi 8 deltagare och vid den andra 23 medlemmar, säger Ulla och ambitionen är att ha två träffar per termin på de båda orterna. Basen i träffarna är samtalet med varandra och utbyte av erfarenheter. Men man har också haft medverkan av Christin Hult som jobbar för föreningen Bättre synmiljö och en veteran i glaukomsammanhang, Ulla-Britt Bramdal som var en av initiativtagarna till att starta Glaukomförbundet. Målen med glaukomcaféerna som Siv och Ulla har satt upp är att utgöra ett nätverk för medlemmar i Nordvästra Skåne. Vidare att dela med oss till varandra av våra egna erfarenheter. Informera om aktuella frågor inom förbundet. Engagera medlemmar att medverka vid olika informationstillfällen om glaukom. Och redan har man fått medlemmar att ställa upp vid informationsbordet på Helsingborgs lasarett under världsglaukomveckan. Dialog Man har vidare en ambition att skapa en dialog med ögonsjukvården i Nordvästra Skåne. Jag har tagit kontakt med sjukvården och ska ha vidare kontakt i april för att inleda en dialog, säger Ulla Göransson. Några av medlemmarna har redan tackat ja till att ingå i den samverkansgrupp med ögonsjukvården som är på gång. Mycket positiv reaktion från medlemmarna enligt Siv och Ulla och tydligt är att de bådas starka engagemang smittar av sig. I våra samtal med medlemmarna har vi bara fått ett positivt bemötande och är det någon som inte är intresserad av våra träffar så accepterar vi självklart detta, säger Ulla och Siv samtidigt som de pekar på ett bekymmer: Vi sitter lite på pottkanten, för vi har inga pengar och är en fattig förening. Vi söker hela tiden gratis lokaler för våra caféträffar men ibland är det svårt att få till blomman eller chokladasken som ett tack till föreläsarna. Ulla har till och med betalat glaukomtröjan ur egen kassa. Dessa båda skånska eldsjälar har också funderingar kring vilken resurs optikerna skulle kunna vara i glaukomsjukvården. Ögonläkaren Johan Semby som verkat i region Halland har nu fått uppdraget att inom landstinget i Östergötland göra en långtidsstudie kring frågan om optikerna kan bidra på ett bättre sätt till ögonsjukvården. Det ser vi fram emot och vi har också ambitionen att i kontakt med ögonsjuksköterskan Pia Gjälby i Halmstad initiera någon form av glaukomskola. Text och bild: Örjan Andersson Ögontrycket Nr 2 2018 19

Huvudmotiven till att bli medlem i en glaukomförening Gemenskap med andra i samma situation och starkt sug efter mer information Idag finns cirka etthundratusen patienter som fått diagnosen glaukom men det är bara tretusen som gått med i en glaukomförening. Glaukomförbundet och glaukomföreningarnas huvuduppgift är att informera om ögonsjukdomen glaukom och ta tillvara patienternas intressen i samarbete med ögonsjukvården. Även om medlemsantalet och antalet glaukomföreningar ökat på senare år är den ständiga frågan hur vi kan bli fler. Fler för att ta tillvara den enskildes behov och intressen och fler för att bli en starkare påtryckare på ögonsjukvården och forskningen. Intressant är då vad det är som får glaukompatienter att ta steget till att bli medlemmar i en glaukomförening. Starkt sug efter mer information om glaukom. Gemenskap med andra. Nyttigt att få träffa andra i samma situation. Behöver inte känna sig ensam om sitt glaukom. Stärkt självförtroende. Det var de främsta motiven när ÖT kortintervjuade fem ganska nya medlemmar i Glaukomföreningen Syd i mars 2018, medlemmar som också deltagit i de nystartade glaukomcaféerna i Nordvästra Skåne. Lars-Olof Olofsson, 71, Arild, Höganäs kommun Lars-Olof har jobbat som elektriker och varit Höganäs kommun trogen i hela sitt liv. Glaukomhistorik: Mitt glaukom upptäcktes i samband med gråstarropera- 20 Ögontrycket Nr 2 2018

tion på båda ögonen för tio år sedan vid Sydsvenska ögonkliniken. Tar idag en droppe på morgonen i vardera ögat och trycket håller sig på 15. Varje halvår går jag på kontroll hos optikern för synprov och tryckmätning. Har mitt körkort kvar men för ett halvår sedan gjorde jag en överenskommelse med min läkare att ställa bilen. Motiv medlemskap: Blev medlem för ett halvår sedan. Jag sökte mycket på nätet och hittade glaukomföreningen. Ville få mer information om glaukom, vilket jag redan fått genom tidningen Ögontrycket. Jag har förstått att förening och Glaukomförbund jobbar hårt. Jag är faktiskt fascinerad över engagemanget. Gunilla Askenbom, 79, Ängelholm Gunilla har jobbat som förskollärare och speciallärare bland annat på Lekterapin, Karolinska i Stockholm Glaukomhistorik: Glaukom konstaterades så nu droppar jag morgon och kväll en sort med två komponenter. Har idag ett tryck på 13 och 17. Motiv medlemskap: Kolla- de på nätet och hittade glaukomföreningen och gick med i oktober 2017. Mina förväntningar är att hålla mig à jour och få fortlöpande information. Initiativet med glaukomcafé är jättebra. Det är nyttigt att få träffa andra i samma situation, då förstår jag att det inte är så synd om mig jag får stå ut med mina droppar. Sigrid Granath Toft, 50, Munka-Ljungby utanför Ängelholm Sigrid jobbar som pedagog på lågstadiet. Glaukomhistorik: När jag var hos optikern 2016 fick jag en remiss till Sydsvenska ögonkliniken. Jag hade ett tryck på 50 och 30 första gången hos optikern. Har fått både droppar tre gånger dagligen och laserbehandling. I september 2017 gjorde jag en operation på båda ögonen. Nu har trycket hållit sig stabilt med tryck på 6-8 och 13. Har visst synfältsbortfall men på senare tid har inte synfältet försämrats. Motiv medlemskap: Vill ju få reda på nyheter och de senaste forskningsrönen. Därför blev jag medlem i höstas. Man kan ju prata med familj och vänner om sitt glaukom men det är något helt annat att få träffa dem som har egna erfarenheter av glaukom. Man behöver inte känna sig ensam och det är verkligt gott att få prata och lyssna till andra på glaukomcaféet. Ögontrycket Nr 2 2018 21

Antje Sigelius, 71, Helsingborg Bott i Skåne och arbetat med barn i hela sitt liv, de sista 20 åren före pensionen som skolledare. Fritiden ägnas åt läsning och odling. Vid pensionen sålde hon sin bil och rattar nu sin elcykel till sin koloni. Glaukomhistorik: Gick till optikern 2015 och det konstaterades högt ögontryck. Fick remiss och behandlas sedan dess med laser och droppar morgon och kväll. Motiv medlemskap: Hittade föreningen på nätet och gick med 2015. Siv ringde och undrade om jag var intresserad att gå på ett glaukomcafé. Det är väldigt lärorikt att lyssna till andra i samma situation och vi kan ge småtips till varandra. Siv Hallström och Ulla Göransson är så rara. Jag hade tidigare tappat lite av självförtroendet och hållit mig undan. Men nu är det inte mörkt och dystert längre, nu har jag mina glaukomkompisar i stan. Jag går med glädje till caféträffarna och så är det kul att läsa Ögontrycket. Marie Hansson, 55, Påarp, Helsingborg Älskar sitt jobb som pedagog på en förskola och bor på en liten gård med tre hästar. Här umgås hon med man, två underbara döttrar och svärsöner och ett barnbarn. Glaukomhistorik: Såg suddigt och gick till husläkaren 2016. Han konstaterade att jag inte såg riktigt frisk ut i ögonen. Senare konstaterade ögonläkaren Johan Semby trångvinkelglaukom. Den formen av glaukom är ovanlig i Sverige men vanlig i Asien eller som någon påpekade: Du har Nepalögon, korta ögon som är vanligt i Asien. Jag har en omfattande behandlingshistorik. Remiss till lasarettet i Helsingborg med en väntetid på åtta månader! Jag har också prövat det mesta som droppar och en förebyggande laseroperation. I mitten av januari fick jag åka till akuten med akut trångvinkel. Det blev laserbehandling en gång till och nu ska jag på återbesök i maj igen. Motiv medlemskap: Läste på nätet att det fanns en glaukomförening och gick med. Även om jag har ett ovanligt glaukom så är det trevligt att höra andra berätta på vårt glaukomcafé. Höra om behandlingsmetoder, aktuella väntetider etc. 22 Ögontrycket Nr 2 2018

Intressant studie kring behandlingsformer vid Skånes universitetssjukhus I Hässleholm under världsglaukomveckan samlades ett 50-tal åhörare för att lyssna till specialistläkaren och forskaren Johan Aspberg från Malmö. Den tidigare ordföranden Leopold Ericson hälsade välkommen och introducerade dagens föreläsare. Johan Aspberg hade en omfattande genomgång alltifrån förekomsten av glaukom, behandlingsformer och aktuella forskningsstudier. Glaukom är en lömsk ögonsjukdom där det friska ögat täcker upp för det skadade ögat. Därför är det svårt för den enskilde att upptäcka, säger Johan Aspberg. Synfältet minskar men långt in i förloppet ser man fortfarande ganska bra rakt fram då synen i centrum är ganska bra. Det här påverkar också följsamheten hos glaukompatienterna. Det är lätt att glömma de ordinerade dropparna när man tycker att man ser bra. Johan Aspberg konstaterade att 2 % tycker att man ser bra. Johan Aspberg konstaterade att 2 % av befolkningen Landet runt som är över 40 år har glaukom och hela 10 % vid 90- årsåldern. Glaukom är den andra vanligaste orsaken till blindhet efter katarakt och det finns idag 4000 personer i Sverige som är blinda på grund av glaukom, berättar han. Men positivt är att det färre som blir blinda idag jämfört med hur det var 50-talet. Johan Aspberg kunde också berätta om en intressant pågående studie där man vill jämföra behandlingsmetoder. Det är en studie som ska pågå i Johan Aspberg Leopold Ericson Ögontrycket Nr 2 2018 23

Landet runt fem år och där en grupp på 120 patienter behandlas på vanligt sätt med ögondroppar och en annan grupp med 120 personer får behandling med laser och tre sorters droppar. Blir det någon skillnad mellan dessa grupper vad gäller utvecklingen av glaukom? I den pågående debatten om optikernas roll i ögonvården gav Johan Aspberg klara besked. Han tyckte att det var bra att optikerna mäter trycket och skriver remisser. Men ibland blir det problem med för många remisser gjorda på lösa grunder, säger han, samtidigt som det talar för någon form av certifiering av optikerna om dessa i framtiden ska utgöra en större resurs i ögonsjukvården. Han berättade också om hur man kan följa progresstakten genom att upprätta kurvor från de olika resultaten från återbesöken. - Kurvorna innebär att vi kan se om det går snabbt utför eller håller sig på en konstant nivå. Det innebär också att alla glaukompatienter inte behöver återbesök och kontroll lika ofta, vilket är viktigt att konstatera då vårdresurserna är begränsade. Debatt Optiker Per Blomkvist: Apoteket aningslöst beträffande kontaktlinser Jag har några synpunkter på spalten Fråga Doktorn i Ögontrycket nr 4 2017. I sista frågan svarar läkaren på om det är OK att använda kontaktlinser när man har glaukom. Svaret var: kolla gärna med apoteket. Det som är oroande med glaukom och kontaktlinser är om det blir för hård kontakt av lins utanför limbus (området runt hornhinnan där avflödet från ögats inre skall passera). Det vet kontaktlinsoptikern (Apoteket aningslöst) som även kan notera tryckförändringar, förändringar i synnervsutträdet och ofta även kontrollera synfältet. Läkarna skriver ännu idag i stor utsträckning ut ögondroppar mot glaukom innehållande toxiska konserveringsmedel. Konserveringsmedlen Benzalkoniumklorid och cetrimid är kvartära ammoniumföreningar som man inte bör utsätta ögats vävnader för. För att kontrollera, går det att ta kontakt med Fredrik Källmark på Källmarkskliniken i Kista eller läsa ögonläkaren och forskaren Bo Hedqvist bok Det torra ögat. Apotekets droppar för allergi: Livostin och Lomudal innehåller samma elaka konserveringsmedel som ökar risken för överkänslighet och ger torrare ögon och bara är bra för apotekens ekonomi. Gäller det kontaktlinser, stryk läkare och apotek, dom vet ovanligt lite om hur det fungerar. Vad skulle kollas med apoteket? Patienten vet vilken droppe han har och linsoptikern kan meddela läkaren att skriva ut en vettigare droppe. Helst endos. Undrar varför Glaukomförbundet, som har många medlemmar som lider av dessa droppar, inte gjort uppror eller påstötningar på ögonvården, vilket faktiskt behövs. Många medlemmar som har röda ögonlockskanter skulle då få ett trevligare liv. Per Blomkvist, leg. Optiker Msc in Clinical Optometry 24 Ögontrycket Nr 2 2018

Och ÖT:s Marcelo Ayala håller delvis med: Frågan borde lyftas till en högre nivå kanske till Optikerförbundet Tack för frågan, som jag ser det handlar ditt inlägg om två olika saker. Dels användning av ögondroppar hos kontaktlinspatienter. Dels ögondroppar utan konserveringsmedel. Det första tycker jag är riktigt intressant. Jag håller med Per Blomkvist att optikerna skulle vara det självklara alternativet för att svara på dessa frågor och så hänvisade jag för några år sedan många patienter till optikerna. Jag tänkte att optikerna vet bäst om olika typer av material, om linserna kan förstöras med olika konserveringsmedel etc. Men tyvärr från tre olika optiker hänvisades patienterna till apoteket. Som i sin tur hänvisade patienterna till mig. Efter detta har jag hänvisat patienterna till apoteket. Tycker att frågan ska lyftas på högre nivå, Optikerförbundet? Den andra frågan är inte lika intressant (tycker jag), den handlar mest om pengar. Man vill gärna skriva recept på preparat utan konserveringsmedel när sådana finns. Vi alla vet att konserveringsmedel är inte bra för konjunktiva och glaukompatienterna använder ögondroppar livet ut. Tyvärr är de dyrare och många kliniker i Sverige har begränsad budget. Marcelo Ayala, överläkare, Med Dr Karolinska Institutet, Docent Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet, Ögonkliniken Skaraborgs sjukhus, Skövde Debatt Glaukom-appen hjälper dig att minnas dina ögondroppar Ladda ner den i dag för din syns skull Glaukom-appen finns att ladda ner på AppStore och på Google play Android. Sök efter: Glaukom appen för min syns skull Allergan Norden AB, Strandbergsgatan 61, 112 51 Stockholm SW/0049/2015a Date of prep. Jun 2016 Ögontrycket Nr 2 2018 25

Noterat Småland Vill veta mer om glaukom Under världsglaukomveckan informerade Glaukomföreningen Småland om glaukom och om sin verksamhet på länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Måndag till torsdag fanns representanter för styrelsen i sjukhusets entré och delade ut broschyrer och tidningar och informerade in- tresserade besökare. Många som redan hade glaukom men även de som inte visste så mycket och ville veta mer stannade och diskuterade. För föreningen var det mycket givande med intressanta diskussioner och några nya medlemmar. På tisdag kväll hölls ett informationsmöte med cir- ka 25 deltagare i samband med föreningens årsmöte. Ögonläkare Anders Strömbom talade om glaukom i allmänhet med särskild tonvikt på sjukdomens utveckling och behandlingsformer. Föreningen bjöd på musikunderhållning och kaffe. Ny förening i Gävleborg I slutet av november förra året samlades 30-talet deltagare i Gävleborgs län för att starta en glaukomförening. Första dagarna i april blir det årsmöte med val av styrelse och antagande av stadgar för föreningen. Därmed är snart ytterligare en vit fläck på glaukomföre- ningskartan utsuddad. ÖT välkomnar Glaukomföreningen Gävleborg och önskar lycka till! Avslag från Allmänna arvsfonden I förra numret av Ögontrycket presenterade Christer Ekman projektet Chans till dispens. Projektet går ut på att systematiskt utveckla ett träningsprogram, som ger personer med synfältsskador förmågan att köra trafiksäkert. Glaukomförbundet tillsammans med Diabetesförbundet, StrokeRiksförbundet, VTI, Föreningen för Synrehabilitering och Sveriges Ögonläkarförening ansökte om medel hos Allmänna arvsfonden för att kunna genomföra projektet. Arvsfonden bedömer att förutsättningarna för projektets genomförande är svag. Det kan gälla metoden, förankring, kompetens eller kapacitet. Det kan även gälla förutsättningar för hur projektet ska kunna fortsätta i någon form till exempel hur erfarenheterna och kunskaperna ska tas till vara efter projektets slut. Vad det egentliga skälet till avslag är, är höljt i dunkel. Det finns åtskilligt att välja emellan! ÖT kommer att följa vad nästa steg blir för projektgruppen Chans till dispens. 26 Ögontrycket Nr 2 2018

Välkommen till SGF! Glaukomföreningen Dalarna Norra Tel. 072-336 13 48 Pg 77 94 96-9 dalarnanorra@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Dalarna Södra Tel. 070-516 21 05 Pg 17 62 65-7 dalarnasodra@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Jämtland/Härjedalen Tel. 070-330 72 13 jamtlandslan@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Norrbotten Tel. 070-673 95 00 Bg 777-9481 norrbotten@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Syd Tel. 070 612 01 76 Pg 444 14 56-3 syd@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Småland Tel. 070-661 02 12 Bg 568-8999 smaland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen i Stockholm Tel. 08-33 38 36 Pg 495 80 90-5 stockholm@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen i Sörmland Tel. 070-342 00 83 Pg 28 24 77-9 sormland@glaukomforbundet.se GLAU KOM FÖR BUN DET Glaukomföreningen Uppland Tel. 018-34 33 37 Pg 33 34 95-0 uppland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Värmland Tel. 070-52 95 479 Pg 38 36 54-1 varmland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Väst Tel. 0761-42 59 21 Pg 439 67 40-5 vast@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Västerbotten Tel. 090-12 26 89 Bg 416-1147 vasterbotten@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Västernorrland Tel. 060-12 85 21 Pg 29 28 91-9 vasternorrland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Örebro län Tel. 070-591 86 34 Pg 62 57 67-9 orebro@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Östergötland Tel. 072-370 78 63 Bg 222-6504 ostergotland@glaukomforbundet.se Svenska Glaukomförbundet Organisationsnummer: 802 408 7325 Plusgiro: 46 06 00 0 Bankgiro: 5424 1211 Tel. 070-291 56 66 Telefonsvarare www.glaukomforbundet.se e-post: info@glaukomforbundet.se Vill du bli medlem? Kontakta närmaste lokalförening eller SGF så förmedlar vi kontakt. Du får tidningen Ögontrycket fem gåner per år. Ögontrycket Nr 4 2017 27

GLAU KOM FÖR BUN DET c/o Örjan Andersson Ekhovsvägen 20 647 32 Mariefred Hon körde bil i motljus när det bara började att blixtra Ulla Göransson, 71, uppväxt i Norrköping men som större delen av sitt liv varit bosatt i Skåne, i Ängelholm och numera i Helsingborg med grandios utsikt över Öresund. Personalfrågor är det som har präglat yrkeskarriären. Frigoscandia, Bostik och Ängelholms sjukhus är organisationer som fått ta del av hennes kompetens inom arbetsområdet. De sista fem arbetsåren rattade hon personalfrågorna inom KAMBER, ambulans- katastrof- och beredskapsförvaltningen inom region Skåne. I början av 90-talet fick hon diagnosen glaukom. Ja, jag åkte bil i motljus, det var fruktansvärt, det bara började blixtra, säger Ulla Göransson. Det blev akut undersökning och man misstänkte glaukom och ville ha mig under kontroll. Hon berättar att hennes glaukom förmodligen är ärftlig eftersom både hennes farmor och syster fått diagnosen. Efter diverse behandlingar blev det trabekelektomioperation av vänster öga 2014 och höger öga 2016. Idag tar hon flera droppar dagligen i höger öga och betonar vikten av kontinuerliga kontroller. Uppskattad Blev medlem i Glaukomföreningen Syd 2014 och idag sitter hon i styrelsen för föreningen. Eller sitter är fel uttryckt, Ulla är en eldsjäl som ständigt är på språng för att informera om glaukom och förenkla livet för föreningens medlemmar. Styrelsemötena har känts välkomnande och jag känner mig väldigt uppskattad i föreningsjobbet, säger hon entusiastiskt. Tillsammans med styrelsekollegan Siv Hallström har hon startat glaukomcaféer i både Helsingborg och Ängelholm. För framtiden oroas Ulla över de bristande resurserna inom glaukomsjukvården och risken för att hennes båda döttrar ska drabbas då hon har glaukom med ärftligt inslag. Att upptäcka sjukdomen i tid handlar om samhällsekonomi och här undrar jag om inte de specialiserade optikerna kan utgöra en resurs i glaukomsjukvården. Jag hoppas att sjukvården är med på att släppa in optiker som har rätt kompetens och utrustning, men då måste optikernas undersökningar omfattas av högkostnadsskyddet, avslutar Ulla Göransson. Text och bild: Örjan Andersson www.danagardlitho.se