Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan

Relevanta dokument
LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Nätverk 1 28 september 2018

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet

Behöver du mer skrivyta får du be om anteckningspapper eller använda baksidan på pappren.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Tisdag den 27 september 2016

SVENSKA. Ämnets syfte

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2

BOKRESAN. för barn mellan 0-6 år

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Inledning, Lästrumpet

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

KÖRLING MODELLAR UNDERVISNINGSINNEHÅLL

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober Föreläsare Maj J Örtendal

Dikter. Junibackens pedagogiska program för åk 1-3 på temat poesi

Förra mötet: WidgitOnline bildstöd Kommunabonnemanget upphör 11 april 2019

Sammanfattning och analys av kartläggning språklig miljö i förskolan 2012.

Svenska Läsa

Långsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling?

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Kursplan - Grundläggande svenska

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

LPP Läsprojekt Svenska År 1. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.

Medvetenhetens intåg...

Svenska som andraspråk åk 1

Språk: Mål från Lpfö 98 reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

Den betydelsefulla högläsningen. 1 april 2019

Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass

Handledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Pedagogens reflektioner

Henke och bokstäverna som hoppar

Kan man lära sig att läsa genom att skriva?

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?

Västra Vrams strategi för

Handlingsplan GEM förskola

SPRÅKUTVECKLANDE ARBETE. Jennifer Flodin.

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Arbetsplan förskoleklassen Ugglemoskolan Fågelfors

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin

Lokal Pedagogisk Planering

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Kvalitetssammanfattning Sallerup

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Prioriterade Mål Förskolan Stadsskogen 2016/2017

Lokal studieplan för svenska.

Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel

LOKAL ARBETSPLAN VT 2017 & HT 2017

Mjölnargränds förskola

- Kan skriva grundläggande information utifrån sig själv t.ex. personnummer, adress, telefonnummer etc.

"Siri och ishavspiraterna"

Transkript:

Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan

Innehållet i utbildningen Förläst Del 1 Språk - vad är egentligen språk och hur hänger det ihop med Kapprumsbibliotek? Aktiv läsning - er roll som goda förebilder Aktivitet Del 2 Reflektion från del 1 Fonologisk medvetenhet Repetition aktiv högläsning Återkoppling aktivitet Bokstunden Nästa steg för den egna avdelningen

Reflektioner från förra gången?

FONEM = SPRÅKLJUD Ca 30 st i svenskan Inte samma som bokstaven; ex c eller sj-ljud Medvetandegör barnen om skillnaden! Fonologisk medvetenhet kritisk faktor i tidig läsinlärning Särskilt viktigt för barn i riskzonen att utveckla läsproblem i skolan

Praxismaterialet Utgår från språkljud/fonem Ljudhärmande alfabet Kan med fördel kombineras med Bornholm eller Fonomix

Fonologisk medvetenhet - vad? Att kunna bortse från betydelse och istället lyssna på form Att förstå att ord är uppbyggda av ljud Fonologisk och fonemisk medvetenhet har en avgörande betydelse för läs- och skrivutveckling!

Fonologisk medvetenhet vad? Språklig medvetenhet Fonologisk medvetenhet Fonemisk medvetenhet Förstår att innehåll och form inte är samma sak (mening, ord) Medveten om att ord är uppbyggda av ljud (orddelar, rim) Medveten om minsta betydelseskiljande enheten fonem (första ljudet, hur många ljud osv)

Fonologisk medvetenhet - hur? Mängder av material, men välj fokus på fonem! Bornholm Fonomix

Före Bornholmsmodellen Språklekar i förskolan Strukturerat innehåll! 25 språksamlingar för barn mellan 2-6 år med konkreta övningar i progression Lekar Sånger Rim och ramsor Ords sammansättningar och innebörder Diktering Högläsning

Westlund menar att den goda högläsaren gör följande under läsningen: Bygger upp förförståelse hos barnet före läsningen vad vet barnet redan? Knyter ihop textens innehåll med barnets egna erfarenheter. Sammanfattar berättelsen själv och med barnet. Låter barnet ställa frågor. Ställer frågor om texten och dess tolkning.

Textkopplingar

Inre bilder Vår förmåga att skapa inre bilder använder vi då vi går in i bokens föreställningsvärld. Vi kan tolka vår upplevelse med hjälp av mentala bilder istället för med ord och tankar. Britta Stensson, 2009

Jag undrar vad tror du kommer hända? vem tror du X är? Hur tror du X ser ut? om det var något speciellt i boken som du tyckte om? om det var något som du inte tyckte om? var det något som var konstigt? kommer du ihåg när du...?

Läsa sakprosatexter Sakprosan omfattar texter som är informerande, uppmanande, instruerande eller argumenterande som exempelvis faktatexter, bruksanvisningar, recept eller tidningsartiklar. Sakprosan vill förmedla information och fakta om sakförhållanden och har inte samma konstnärliga intentioner som skönlitteraturen. Högläsarens förberedelse fokuseras på vilken kunskap och information som texten kan ge barnen.

Situationsobundet abstrakt språk I all högläsning möter barnen skriven text, som innebär en abstraktion som behöver tolkas för att förstås. Det gäller inte minst i högläsning av sakprosa. Barnen behöver med tiden kunna hantera följande drag (Axelsson, 2010): Förstå och lära av definitioner (som exempelvis: hundar är däggdjur). Förstå principer för kategorisering (hammare och tång är verktyg eftersom de används för att bygga). Precisera när upplevelser eller åsikter inte är delade (jag tycker inte om att bygga men mamma gör det). Kunna prioritera språklig information och slutledning framför egen upplevelse (månen lyser för att solen lyser på den). Lära av andra och göra referenser till källan (Kalle visade mig hur man spelar dataspelet).

Erfarenhetsutbyte boksamtal Sätt er tillsammans med några från de andra förskolorna/avdelningarna 4 per grupp (ca 5 min per person) Berätta kort vilken bok ni läst och vad ni har tagit upp i boksamtalet. Delge era erfarenheter. Vad hände? Vad handlade samtalet om? Såg ni några möjligheter? Såg ni några hinder? Barnens reaktioner? Vad tar jag med mig till mitt arbetslag? (anteckna gärna) Vad vill ni lyfta i helgruppen?

Bokstunden Sagostunden på förskolan När? Var? Hur? Rätt tid, Hur ofta?, Hur länge? När? Rätt plats, Rummet, osv Magiska ritualer och rutiner, gränsövergång, rekvisita, vem läser? Förbjudet att störa läsande barn!

Bokstunden Sagostunden på förskolan Rätt bok, Vem väljer? Bredd, tema, budskap? God kvalitet, kapitelböcker? Presentera författare och illustratör, idolporträtt, Varifrån kommer dom? Läs på! Förförståelse och bearbetning, lässtrategier, läs om! Läs med inlevelse! Boksamtal

Hur arbetar vi idag med barnlitteratur? Hur vill vi i vårt arbetslag arbeta ännu mer medvetet? Vad behöver vi utveckla? Vad behöver vi göra då?

Bildpromenad

Bildpromenadenatt medvetandegöra bilden 1. Vi pratar om det vi faktiskt ser i bilden. Vi tittar objektivt. 2. Vi tänker, funderar, gissar och samtalar om våra föreställningar. Vi tittar subjektivt. 3. Vad kan vi dra för slutsats? Vad kan vi förvänta oss att det handlar om? Vad kan hända på nästa sida?

Metod bildpromenad Föder boken med ord Aktiverar barnens förförståelse Utvecklar ordförråd Skapar flera ord än de som står i texten Skapar gemenskap med boken Skapar nyfikenhet Utvecklar kritiskt tänkande Synliggör bilden och bildens betydelse Medvetandegör bildens eget språk Utvecklar strategin att ta stöd av bilden för att förstå texten Är rolig Kan användas oavsett vilket språk undervisningen bedrivs på Är en tolkning- det finns inga rätt eller fel Utvecklar förmågan att iaktta Utvecklar det egna bildskapandet och bildberättandet hos eleverna Utvecklar fantasi Utvecklar förmågan att uttrycka sig

Om läshunger O mäktiga féer ge mitt barn i faddergåva Inte bara skönhet, hälsa och rikedom Och allt det där ni brukar komma stickande med. Ge mitt barn läshunger Det ber jag med brinnande hjärta. Jag vill så gärna att mitt barn Skall få i sin hand Nyckeln till det förtrollade landet Där man hämtar Den sällsammaste av all glädje. Astrid Lindgren

Högläsning- dagens viktigaste stund? Högläsningen lägger grunden till en ord- och språkbank Under högläsningen lyssnar barnen till skriftspråket och kan uppfatta struktur, meningsbyggnad, satsmelodi och uttal. För barn vars föräldrar inte har svenska som modersmål är högläsningen på förskolan kanske den enda gången de faktiskt hör hur språket verkligen låter i en vuxens lättflytande läsning. Barn upptäcker sambandet mellan bokstäver och ljud om de tittar i boken när den vuxne läser. Boken vidgar ramarna: text och bild ger inspiration till samtal både om saker utanför vardagsmiljön och om de dagliga händelserna, vilket sätter ord på barnens vardag och omgivning.