Läkemedel och fysisk aktivitet/träning
För de allra flesta personer utgör samtidig läkemedelsbehandling inget hinder för fysisk aktivitet och träning Vid osäkerhet ska bedömning göras vad gäller: - biverkningar, - interaktioner, - farmakodynamik - farmakokinetik
Farmakodynamik = vad läkemedlet gör med kroppen Effekter av fysisk träning på ett läkemedels farmakodynamik är i allmänhet primärt beroende på förändringar av farmakokinetiken. Farmakokinetik = vad kroppen gör med läkemedlet 1. Absorption 2. Distribution 3. Metabolism 4. Elimination
Fysisk träning kan påverka läkemedelskinetiken, främst genom förändringar i blodflöde Organ som lever och njurar får under ett längre träningspass kraftigt minskat blodflöde Motsvarande ökning sker i muskulatur och hud
Kan påverka biotillgänglighet, metabolism och elimination och t.ex. ge en förlängd halveringstid Teoretiskt skulle kunna innebära en ökad risk för läkemedelsbiverkningar Detta gäller framför allt vid långvarig aerob fysisk träning.
Begränsat med studier kring läkemedelsbehandling och samtidig fysisk aktivitet Studier med s.k hårda utfallsmått behövs om fysisk träning ska kunna vara komplement till, eller ersätta, läkemedel Hårda utfallsmått ( hard end- points ) är sjuklighet och död.
Ställs ofta som krav på studier med läkemedel som ska förebygga t.ex. stroke eller hjärtinfarkt En surrogatvariabel, t.ex. blodtryck eller kolesterol, ger inte svar på om ett lm förbygger sjuklighet/död.
Antikoagulantia (t.ex Waran, Eliquis, Pradaxa, Xarelto & LMH) Blodförtunnande läkemedel ökar risken för blödningar Vid skador kan blödningen bli större och mer allvarlig. Kontaktidrotter bör undvikas, t.ex. kampsport och fotboll Idrotter som löpning, simning, cykling, tennis, badminton rekommenderas
Diabetes: Sulfonureider (glibenklamid, glipizid och glimepirid) kan orsaka hypoglykemi vid oregelbundet födointag, inte minst i samband med träningspass. - Gäller även repaglinid - Beta- receptorblockerare, salicylika, kloramfenikol, probenecid och kumarinderivat, MAO- hämmmare samt akut alkoholintag kan förstärka den hypoglykemiska effekten. Insulin: Dosjustera vid behov.
Betablockad (t.ex. metoprolol och bisoprolol): Kan ge lägre max- puls Minskar förmågan till mobilisering av kroppens energireserver, såsom glukos och fria fettsyror. Det ter sig också som om underhållsbehandling med betablockerare kan begränsa möjligheten till ökning av VO2max
Betablockad (t.ex. metoprolol och bisoprolol): Ibland kan det hjälpa att byta till en alternativ betablockerare be patienten kontakta sin läkare Behandling med betablockerare bör aldrig avbrytas abrupt, utan trappas ned.
Statin (t.ex. atorvastatin och simvastatin): En vanlig biverkning är muskelstelhet och muskelsmärtor I värsta fall kan patienten utveckla rabdomyolys (sönderfall av tvärstrimmig muskulatur).
Beta- 2- agoinster: SABA (short acting b2a); salbutamol och terbutalin LABA (long acting b2a); formoterol, salmeterol, olodaterol, indakaterol och vilanterol Regelbunden behandling med beta- 2- stimulerare vid astma kan ge en viss toleransutveckling och minska beta 2- stimulerare skyddande effekt mot bronkkonstriktion
Beta- 2- agoinster: Toleransutvecklingen kommer redan efter någon veckas behandling, och förefaller inte förstärkas över tid För långverkande beta 2- stimulerare har den sannolikt ingen klinisk betydelse vad gäller den bronkvidgande effekten
Beta- 2- agoinster: Vid ansträngningsutlöst astma har man framför allt noterat en kortare skyddsperiod på grund av kortare effektduration, vilket kan leda till dosökning och mer frekvent användning av beta 2- stimulerare Samtidig behandling med inhalationssteroider förefaller dämpa en del av toleransutvecklingen.
Epilepsiläkemedel och fysisk aktivitet För flera preparat är olika biverkningar, t.ex. muntorrhet, sedering, yrsel, ackommodations- svårigheter och även GI- besvär vanliga För topiramat är det viktigt med adekvat hydrering, bl.a vid fysisk träning, då preparatet ger ökad risk för njursten.
Epilepsiläkemedel och fysisk aktivitet Kan även ge minskad svettning och förhöjd kroppstemperatur, depression, förlångsammade förstånds- och känslomässiga funktioner, trötthet, somnolens, yrsel och påverkan på det muskuloskeletala systemet.
Epilepsiläkemedel och fysisk aktivitet Även för zonisamid finns angivet ökad risk för minskad svettning och värmeslag. Även risk för sönderfall av skelettmuskulatur (rabdomyolys). Läkarkontakt ska tas vid svår muskelsmärta utan annan uppenbar förklaring.
Psykostimulantia och fysisk aktivitet Inom gruppen återfinns atomoxetin, dexamfetamin, lisdexamfetamin, metylfenidat och modafinil som används för behandling av ADHD. Atomoxetin inte anses ha några CNS- stimulerande effekter och är inte beroendeframkallande. Preparaten har dock en del gemensamma biverkningar t.ex: - förhöjt blodtryck - ökad puls - minskad aptit/viktnedgång - huvudvärk.
Analgetika Paracetamol är ett lämpligt förstahandsval vid lätta till måttliga smärtor Den antiinflammatoriska effekten svag och tillägg av en COX- hämmare (NSAID) är lämpligt om inflammatorisk komponent finns. Dokumentationen för paracetamol vid långvariga smärttillstånd är svag. Paracetamol i form av Alvedon 665 mg är under utredning EMA
COX- hämmare (NSAID) Används vid ett flertal smärttillstånd av lätt till måttlig karaktär, vanligen används naproxen, ibuprofen och diklofenak. Ska användas i lägsta möjliga dos och kortast möjliga tid på grund av risken för biverkningar, vilka är dosberoende. Preparat med COX- 2- selektivitet (t.ex. celecoxib, etoricoxib och diklofenak) ger en ökad risk för tromboser, hjärtinfarkt och stroke. Är därför kontraindicerade vid etablerad ischemisk hjärtsjukdom, perifer kärlsjukdom och/eller cerebrovaskulär sjukdom.
COX- hämmare (NSAID) Alla COX- hämmare kan ge njurpåverkan, vätskeretention och förhöjning av blodtrycket. Risken för njurpåverkan är störst hos de som redan har nedsatt njurfunktion och COX- hämmare rekommenderas i allmänhet inte till äldre. För preparat i gelform bör risken för lokala hudreaktioner, särskilt vid solexponering, beaktas.
Doping (eller dopning) Begreppet ergogena medel avser medel som ökar prestationsförmågan Inkluderar läkemedel som t.ex. anabola androgena steroider (AAS), tillväxthormon och erytropoetin. Men även medel som kreatin, koffein och bikarbonat brukar räknas hit.
Doping (eller dopning) I engelskspråkig litteratur återfinns även begreppet ergolytic drugs, vilket avser medel som minskar den fysiska prestationsförmågan Betablockerare och diuretika är exempel på sådana läkemedel, även om de inom vissa tävlingsformer snarare kan ge fördelar.
På WADA:s hemsida finns World Antidoping Code och The Prohibited List för nedladdning. WADA har även ett Monitoring Program, som är en övervakningslista En svensk version av förbjudna listan finns på Riksidrottsförbundets hemsida Listan uppdateras 1 ggr/år
AAS (androgena, anabola steroider) Clostebol (INN) (Steranabol, Test- Anabol) Är en syntetisk AAS som var utbredd ibland idrottare i Östtyskland under 1970- och 1980- talet Therese Johaug Funnits på WADA:s lista över förbjudna preparat sedan mitten av 1990- talet Är även förbjudet för medicinsk användning i stora delar av världen.
Koffein 1 kopp bryggkaffe (15 centiliter) 100 mg koffein 1 burk energidryck (25 centiliter) 80 mg koffein 1 burk Coca- Cola (33 centiliter) 30-50 mg koffein Även tillsatt i vissa kosttillskott och livsmedel Koffein är ej klassat som dopingmedel, men finns upptaget på WADA:s monitoreringsprogram Kan förstärka effekten av efedrin och synefrin
Synefrin Stimulerar det sympatiska nervsystemet och kan ge hjärt- kärlbiverkningar Liknar efedrin och har ersatt efedrin i många kosttillskott Används som bantningsmedel Finns naturligt i vissa citrusfrukter t.ex. pomeran men kan även framställas syntetiskt. Är upptaget på WADA:smonitoreringsprogram.
Efedrin - sympatomimetika Finns i kombination med prometazin och koffein för ett flertal olika diagnoser. Även i kombination med etylmorfin eller bromhexin Förekommer också i olika produkter som säljs via internet Stimulerar CNS, de kardiovaskulära och respiratoriska systemen (bronkvidgande) plus sfinktrar i magtarmkanalen och urinvägar Används som bantningsmedel
Efedrin sympatomimetika Har ergogena effekter, men är tillåtet vid tävling om koncentrationen i urin är 10 mikrogram/ml. Vanliga biverkningar med negativ effekt på fysisk aktivitet är yrsel, huvudvärk, tremor, hjärtklappning och oro. Har toleransutveckling och kan även vara beroendeframkallande Har amfetaminlik effekt och används ofta vid framställning av metamfetamin.
Pseudoefedrin så påverkar det kroppen (Publicerat 2014-02- 25) Nicklas Bäckström missade OS- finalen i Sotji. Anledningen är att han hade fått i sig den otillåtna substansen pseudoefedrin. Ett ämne som kan ge amfetaminliknande effekter.
Pseudoefedrin Finns för närvarande inte upptaget i FASS, men kan köpas utomlands som avsvällande vid övre luftvägsinfektioner Preparatet är upptaget under förbjudna medel vid tävling, men är tillåtet under förutsättning att urin- koncentrationen är 150 mikrogram/ml.
Fenylefrin Finns registrerat i FASS främst på indikationen hypotension vid anestesi. Är en potent vasokonstriktor Preparat med substansen kan köpas utomlands och används då som avsvällande vid övre luftvägsinfektioner. Fenylefrin är upptaget på WADA:s monitoreringslista och är därför inte att anse som ett förbjudet preparat.
Melodonium Används för att behandla bl.a ischemiska sjukdomar Ökar genomblödning i fr.a hjärtmuskeln vid Marja Sjarapova infarkter och förbättrar energiomsättningen i hjärtmuskelceller hos människor Meldoniums effekt kan spåras till cellens mitokondrier, vilket gör det möjligt att meldonium kan påverka alla organ i kroppen som kan ha nytta av en bättre energiomsättning Tillhör klass S4 (hormon och metabolism- modulatorer) i WADA:s dopinglista.