TJÄNSTEUTLÅTANDE Koncernledningen 2003-06-05 LS 0302-0668 Landstingsstyrelsen Samverkan genom stiftelsen Vetenskapsstaden Ärendet Stiftelsen Vetenskapsstaden har ansökt om bidrag från Stockholms läns landsting om 4 150 000 kronor per år för åren 2003, 2004 och 2005. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta att att att bifalla stiftelsen Vetenskapsstadens hemställan om bidrag (bilaga) i enlighet med landstingsdirektörens tjänsteutlåtande finansiera bidraget för år 2003 ur landstingsstyrelsen anslag för oförutsedda utgifter, samt för åren 2004 och 2004 beakta finansieringen inom ramen för resp års budgetbeslut Stiftelsen Vetenskapsstaden har ansökt om bidrag från Stockholms läns landsting om 4 150 000 kronor per år för åren 2003, 2004 och 2005. En motsvarande hemställan har gjorts till Stockholm Stad. Stiftelsen avser utveckla och komplettera sitt nuvarande arbetet med tillväxtskapande aktiviteter och projekt som syftar till att etablera Vetenskapsstaden (områdena främst Norra Djurgården- Frescati, Albano/Kräftriket) i anslutning till Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholms universitet samt Karolinska Institutet) som en framstående innovativ miljö. Bilaga Ansökan
2(6) Enligt stiftelsens bedömning krävs en förstärkning av dess disponibla resurser med c:a 11,8 mkr per år. Resursförstärkningen, varav Stockholms läns landsting och Stockholm Stad förslås bidra med vardera 4 150 000 kr per år, avser insatser för att förstärka områdets identitet, för marknadsföring internationellt, för ökad kompetens inom planerings- och etableringsområdena, för projektfinansiering samt för att stärka och utveckla innovationsfrämjande åtgärder. Högskolorna och stiftelsen är för sin del beredda att tillsammans bidra med 3 500 000 kronor per år för denna satsning. Stiftelsen Vetenskapsstaden inkl Teknikhöjden AB Stiftelsen Vetenskapsstaden Stiftare är Stockholms stad, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Stockholms universitet (SU), Karolinska institutet (KI), Handelshögskolan (HHS), Axel och Margret Ax:son Johnsons Stiftelse, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Kjell och Märta Beijers stiftelse samt Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Stiftelsen har till ändamål att främja vetenskaplig undervisning och forskning genom att: - verka för att Vetenskapsstaden nyttjas för forsknings- och utvecklingsverksamhet. - medverka till att industriella forsknings- och utvecklingsverksamheter samt forskarbostäder och serviceanläggningar av olika slag etableras inom samma områden. - skapa förutsättningar för ett tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingssamarbete mellan högskolorna och i övrigt för ett vidgat gemensamt utnyttjande av de resurser som finns inom högskolorna och de därtill knutna forskningsinstituten och andra i anslutning till högskolorna etablerade verksamheter samt - stimulera och medverka till ökad samverkan mellan högskolorna och industrin. Stiftelsen drivs utan vinstsyfte. Avkastningen av stiftelsekapitalet uppgick till 1,4 mkr för 2002. Den används för att täcka kostnader för ett begränsat kansli. När stiftelsen initierar, driver och verkar i olika projekt finansieras verksamheten genom externa projektmedel. Stiftelsens styrelse består av högst tretton ledamöter. Stiftarna utser en ledamot vardera. Övriga ledamöter utses av stiftarna gemensamt, bl.a finns sedan 1995 en ledamot i styrelsen representerande Stockholms läns landsting. Stiftelsen Vetenskapsstaden har under åren huvudsakligen fokuserat på viktiga bygg- och fastighetsprojekt som, att Roslagstulls sjukhusområde omvandlats till ett högskoleområde med Fysikcentrum och gästforskarbostäder för utländska gästforskare. Stiftelsen har även medverkat
3(6) vid tillkomsten av Stockholms Teknikhöjden AB samt för utvecklingen av en teknikpark med anknytning till detta bolag. Teknikhöjden Stiftelsen Teknikhöjden KTH/Teknikhöjden AB har till uppgift att främja utvecklings- och innovationsverksamhet i anslutning till universitet och högskolor. Sedan starten har man bedrivit rådgivning till forskare och studenter inom KTH och Stockholms Universitet samt upplåtit lokaler till utvecklingsföretag i deras tidiga skeden. Teknikhöjden har under årens lopp medverkat till att ca 220 företag har etablerats inom regionen. Verksamheten har under senare år till viss del integrerats med stiftelsen Vetenskapsstaden, som äger den fastighet i norra Albano där verksamheten bedrivs. Teknikhöjden AB har under 2002 beslutat att göra en översyn av sina uppgifter. Med automatik kommer då också ske ett tydliggörande av samarbetet och rollfördelningen mellan å ena sidan högskolorna och Teknikhöjden AB och å andra sidan Teknikhöjden AB och stiftelsen Vetenskapsstaden. Landstinget har, liksom staden, sedan mitten av 1990-talet lämnat ett administrativt driftbidrag till verksamheten med 1 500 000 kr per år. Landstinget finns representerat i båda organens styrelse. Motiv för att Vetenskapsstaden Forskning och utbildning betraktas både i Sverige och internationellt som en drivkraft för tillväxt genom att ny kunskap utvecklas och nya vetenskapliga och tekniska genombrott sker, som kan leda till innovationer och företag. I Stockholmsregionen finns en hög koncentration av FoUresurser. Främst inom universitet och högskolor, men också inom stora världsledande företag i regel i nära samverkan med universitet och högskolor. Potentialen att omvandla kunskapsproduktionen till innovationer och tillväxt är således stor. Intresset från universitet och högskolor att medverka i sådana processer har ökat under senare år. Den beskrivna utvecklingen måste ske i stark samverkan med regionala intressen. Det offentligas roll handlar om att tillhandahålla en nödvändig infrastruktur för effektiva innovationsprocesser. I den av landstinget antagna regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) konstateras att den offentliga sektorn kan bidra till framväxten av fler täta och tillgängliga miljöer t ex i form av vetenskapsparker som kan stödja en expansion och koncentration av nya generationers kluster.
4(6) Framtidens kunskapsgenombrott sker inom gränsområdet mellan vetenskaper. En miljö som kan ge förutsättningar för möten mellan forskning och näringsliv inom skilda kompetensområden lägger grunden för framtida kunskapskluster och genererar grunden för utveckling av nya produkter och tjänster. En viktig förutsättning för Stockholmsregionens tillväxt och innovationskraft är därför att den som helhet har såväl stor täthet som en diversifierad näringslivsstruktur när det gäller resurser, kunder och företag. Men också särskilda, geografiskt avgränsade områden med hög täthet inom regionen bidrar till innovationsmiljön genom att möjliggöra effektivt samspel och kunskapsbildning mellan forsknings- och utbildningsinstitutioner och företag i näraliggande branscher. Det som i ansökan benämns Vetenskapsstaden är ett kunskapsintensivt centrum, som kan mäta sig med de bästa i Europa. Här hittar man som sagts tidigare Karolinska Institutet, Karolinska Sjukhuset, Stockholms universitet, KTH och Handelshögskolan. I norra Vasastaden och Norrtull finns dessutom ett stort antal företag i branscher med betydande kunskapsintensitet. Området erbjuder således en stark koncentration av verksamhet med högt kunskapsinnehåll inom såväl utbildning, forskning och vård som kommersiellt företagande. Trots att Stockholm således är Sveriges kanske mest betydande forsknings- och utbildningsstad är detta sällan denna aspekt som lyfts fram, när Stockholms och Stockholmsregionens starka sidor ska beskrivas. De institutioner som i praktiken befinner sig inom ett egentligen mycket begränsat geografiskt område uppfattas inte som en helhet med en tydlig identitet utan mer som isolerade öar. Städer som Lund och Uppsala har en självklar image som universitetsstäder, även om universitetens verksamheter är geografiskt mer spridda än vad de högskolor och universitet är som ingår i konceptet Vetenskapsstaden. Samarbetet mellan de enskilda universiteten och högskolorna har under senare år intensifierats. Den gemensamma skrivelsen från stiftelsen Vetenskapsstaden bör tolkas som ett uttryck för ambitioner att bidra till och starkare fokusera på Stockholmsregionens tillväxt. Att de ledande kunskapsinstitutionerna nu gått samman kring visionen om att utveckla verksamheten inom stiftelsen Vetenskapsstaden är ett inslag i tillväxtpolitiken, som bör tas tillvara av regionens offentliga aktörer. Företrädare för Stockholms Akademiska rektorskonvent efterlyser också regelmässigt ett ökat engagemang från både Stockholm Stad och landstinget att vårda och lyfta fram den akademiska styrkan i regionen. Under de senaste 20-25 åren har kunskapsparker med olika beteckningar skapats i alla världsdelar. De aktuella initiativen kring stiftelsen Vetenskapsstaden bör därför mer ses utifrån en internationell konkurrenssituation än en nationell sådan.
5(6) Detta förhållande är ett av flera skäl till varför man inte skall se satsningen Vetenskapsstaden som konkurrerande och hämmande på utvecklingen av Novumstiftelserna och området kring Södertörns Högskola/Huddinge Universitetssjukhus. Snarare bör projekten kunna gå hand i hand eller vara draghjälp åt varandra. Samtidigt som man inte få glömma betydelsen av geografisk täthet som drivkraft för utvecklingen, Vetenskapsstaden har sin egen och Novum Forskningspark sin täthet, var och en bör betraktas som unik och därför inte sammanblandas. Kampen om spetskompetens och kunskapsintensiva företag hårdnar. Varje institution och enhet inom Vetenskapsstaden område bör idag ses som en aktör på en internationell kunskapsmarknad. Med tanke på detta och att den intensiva utveckling i vilken denna marknad befinner sig är det logiskt att en samling nu sker runt stiftelsen Vetenskapsstaden. Det finns många skäl varför forskare och forskningsnära företag väljer att befinnas sig på en viss plats. Tillgången till intressanta forskningsmiljöer och forskningsresurser är den kanske starkaste drivkraften. Genom att stimulera uppbyggnaden av en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö samtidigt som goda livskvaliteter erbjuds uppnås goda förutsättningar att stötta universiteten i deras ansträngningar att konkurrera på en internationell arena. Förslag till åtgärder Bedömningen är att en utvidgning av stiftelsen Vetenskapsstadens verksamhet i den riktning som angetts i hemställan är viktig för Stockholmsregionens framtida tillväxt och förmåga att framstå som en internationellt attraktiv region med dragningskraft på individer och företag. Den föreslagna satsningen kommer också att öka möjligheterna till vetenskapliga och tekniska genombrott, vilka kan bilda grund för framtida företagande och tillväxt i nya branscher och kluster Stockholm-Mälardalsregionen. I dag bidrar landstinget årligen med 1 500 000 till Teknikhöjden AB. Med den föreslagna konstruktionen kan detta bidrag utgå och i stället ingå i det av stiftelsen hemställda anslaget. Då stiftelsens utökade verksamhet kommer sannolikt inte igång förrän under hösten 2003 bör landstingets bidrag för i år kunna hamna på en betydligt lägre nivå än 4 150 000 kr. Landstinget har sedan början av 1980-talet framgångsrikt satsat på kunskapsintensiva verksamheter i området Huddinge/Flemingsberg. Jämfört med de ekonomiska insatser landstinget årligen gör för att stötta utvecklingen där är det ur ekonomisk synpunkt en mycket begränsad insats som stiftelsen Vetenskapsstaden hemställer om. Samtidigt torde uppväxlingseffekten av en eventuell ekonomiskt bidrag vara betydande.
6(6) Mot denna bakgrund tillstyrks stiftelsens hemställan. För att garantera långsiktighet i planeringen är det lämpligt att beslutet omfattar de tre åren 2003, 2004 och 2005. Prövning av medelstilldelning år 2004 och 2005 bör ske i samband med landstigets budgetbeslut och mot av stiftelsen redovisat ekonomiskt resultat och måluppfyllelse. En förutsättning för att bidrag skall utgå från landstinget är förutom ekonomiska utfästelser från övriga i ansökan angivna finansiärer- att stiftelsen snarast tar fram en konkret plan över hur det fortsatta utvecklingsarbete ska bedrivas samt hur de totala medlen, som kommer att stå till stiftelsens förfogande avses att disponeras. Sören Olofsson