HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR Utbildningsdag 25 oktober 2016 Varberg Titus Kyrklund Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 1
Upplägg av presentationen Vilka är källorna till luftföroreningar Status för trender för luftens kvalitet Hur påverkar luftföroreningar hälsan samt särskilt barnens hälsa Vanliga sjukdomsutfall kan ofta inte kvantifieras - Vi styrs av den statistik som finns. Miljömål om luft, lagstöd, miljökvalitetsnormer för utomhusluft Vad man bör tänka vid planering av miljöer där barn vistas Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 2
Källor till luftföroreningar Transporter: Trafiken, arbetsmaskiner och sjöfarten Uppvärmning: Vedeldning Industriverksamhet: Förorening beror på typ av anläggning Långdistanstransport och bildning av luftföroreningar i atmosfären Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 3
Utsläpp av kväveoxider från olika sektorer i Sverige Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 4
Utsläpp av Partiklar från olika sektorer i Sverige Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 5
Inom sektorn transporter kommer utsläppen av PM10 från: Vägslitage (67 %) Slitage av däck och bromsar (18 %) Förbrukning av bränslen (15 %) Utsläpp av partiklar (PM10) från vägtrafik, väg- och bromsslitage tusentals ton/år Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 6
Trend för andel dubbfria vinterdäck Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 7
Källor till ozonbildande ämnen i Europa Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 8
Luftkvaliteten utvecklas positivt Luftkvaliteten är generellt god Intransporten av luftföroreningar har minskat kraftigt Onödig exponering sker främst i trafikbelastade miljöer samt områden med vedeldning Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 9
Trend för finapartiklar (PM2,5) på landsbygden Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 10
Trender för partiklar PM10 i tätorter Årsmedelvärden Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 11
Trender för årsmedelvärde för kvävedioxid i större tätorter Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 12
Trend Tillfällen med höga halter av marknära ozon minskar i söder men ökar i norr. 2016-10-28 13
Hälsa och närhet till vägar Hälsoeffekter kan kopplats till boende /vistelse med närhet till väg, även efter att hänsyn tas till buller, socioekonomi. Ultrafina partiklar, kolmonoxid, NO 2 och black carbon är betydligt bättre kopplade till närhet till väg än t.ex PM2,5 i omgivningsluft som främst speglar långdistanstransporterad PM Det är ett dilemma att exponering för PM2,5 i omgivningsluften är en så mycket mer robust indikator för ohälsa än de indikatorer som kan kopplas till närhet till väg. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 14
Kvävedioxid Hälsoeffekter som dödlighet och sjuklighet hos vuxna kan kopplas till korttidsvariationer i exponering för NO 2 samt till långtidsexponering för NO 2 Effekterna har observerats under det nuvarande EU gränsvärdet 200 µg/m 3 Påverkan på barns luftvägshälsa har observerats ner till ca 20 µg/m 3 som årsmedelvärde Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 15
Benso(a)pyren Samband med lungcancer känt sedan 1930-talet (Samband med hudcancer hos sotare känt sedan 1700-talet) Den vanligaste källan är ofullständig förbränning av kolinnehållande bränslen, t.ex. vedeldning och eldning av trädgårdsavfall Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 16
Partiklar Sambanden för dödlighet och sjuklighet hos vuxna vid såväl korttids(dygn)- som långtidsexexponering för PM2,5 har stärkts. Nya data kastar ytterligare ljus över kopplingen till sjukdomar i hjärta- kärl och partikelexponering. Data som ger tänkbara medicinska förklaringar till effekterna har tillkommit. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 17
Partiklar Nya sjuktomsutfall har tillkommit som ateroskleros, luftvägssjukdom hos barn Påverkan på graviditet, faderns exponering för senare luftvägssjukdom Misstankar gäller även koppling till påverkan på nervsystemet och diabetes Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 18
Partiklar Nya data talar för att grövre partiklar PM10-2,5 kan kopplas till sjukdomar i såväl luftvägar som i hjärta och kärl. Exponering för black carbon BC kan kopplas till hälsoeffekter i hjärta och kärl och tidigarelagd dödlighet hos vuxna. Dos responsfunktionen är mycket högre för BC än PM räknat per µg/m 3. Nya data talar för att exponering för ultrafina partiklar kan kopplas till hälsoeffekter i hjärta och kärl såväl som sjukdomar i nervsystemet. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 19
Ozon Nya data har tillkommit som stärker sambanden för dödlighet hos vuxna och sjuklighet och såväl korttids(dygn)- som långtidsexexponering för ozon. Sambanden är starkast för dödlighet (hos vuxna) i lungsjukdomar för redan lungsjuka. Även påverkan på sjuklighet i astma, behov av sjukhusvård och lungfunktionstillväxt är sannolik följd av ozonexponering sannolik. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 20
Ozon Ytterligare bevis för att korttidsexponering för ozon påverkar total dödlighet, dödlighet i hjärt-och lungsjukdomar hos vuxna har kommit fram. En stor mängd experimentella data finns som stärker det som kan observeras epidemiologiska i befolkningsstudier. Ozon är därför en trolig orsaksfaktor och inte bara en indikator för förorenad luft. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 21
Ozon Nya data talar för att exponering för ozon kan påverka mental utveckling och graviditeten, inklusive förtidig födsel. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 22
Hälsokonsekvenser av föroreningar i utomhusluften. 430 000 förtida dödsfall och 7 miljoner förlorade levnadsår per år av partiklar i Europa (personer över 30) För Sverige uppskattas det totala årliga antalet förtida dödsfall (vuxna) till mellan 3500 och 5500 beroende på om man antar en och samma dos responsfaktor för alla partiklar eller om man antar att lokala partiklar har en högre faktor. Av lokala källor bidrar vedeldning då med ca 1000 och trafiken med ca 1300. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 23
Jämförelse mellan luftföroreningar och övriga riskfaktorer, Europa Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 24
Barn är inte små vuxna Utvecklingen av barnets lungor har betydelse för hälsan senare i livet Barn rör sig mera och har en snabbare andning samtidigt som lungorna är mindre Barns immunsystem är under utveckling och därför drabbas barn ofta av infektioner i luftvägarna. Även föräldrarnas exponering kan påverka barnets hälsa Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 25
Luftföroreningar kan förvärra sjukdomar i luftvägarna hos barn Kvävedioxid och partiklar ökar risken för sjukhusinläggning och astma hos barn i tidsseriestudier (dygn till dygn variationer). Ingen säker lägsta nivå har observerats Trafiken viktigaste källan Även exponering för ozon kan kopplas till sjukhusinläggning med astma. I Sverige lägger vi inte in så många patienter för astma då de ofta medicineras väl i hemmet. Men det finns samband mellan luftföroreningar och hur ofta medicinering sker Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 26
Utveckling av luftvägssjukdomar vid exponering för luftföroreningar under lång tid Exponering tidigt i livet för luftföroreningar från trafiken bidrar till sjukdomar i luftvägarna Lägsta halter 17-20 µg/m 3 med kvävedioxid som indikator för luftföroreningar Luftföroreningar har en negativ påverkan lungfunktion och på lungtillväxten hos barn (åtminstone fram till pubertet) ner till 18-23 µg/m 3 kvävedioxid Tecken finns även på att uppkomst av astma kan kopplas till exponering för luftföroreningar Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 27
Svårt att beräkna hälsokonsekvenser av luftföroreningar på barns hälsa Exponeringen under barndom kan ge effekter senare i livet (lungfunktionsförändring kan bli permanent funktionshinder) Lämplig statistik som kan kopplas till dos-respons saknas ofta Kostnadsuppskattning kan saknas Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 28
Av flera hälsoutfall faller få ut för en komplett hälsokonsekvensberäkning Lung function development Sensitisation to allergens Development of air-way disease (asthma) Reproductive disorders Cancer Children with asthma diagnosis Hospital admission Emergency care General practitioner visit Medication Restricted activity days Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 29
Beräknad hälsovinst av att minska exponeringen för NO2 med 1 µg/m³ fångar endast del av nyttan Stockholm Astma 168 milj SEK Inläggningar på sjukhus 47000 SEK Umeå Astma 8 milj SEK Inläggningar på sjukhus 2000 SEK Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 30
Luftföroreningshalterna minskar Studier i Sverige och Canada visar på effekter av luftföroreningar även vid låga nivåer, det vill säga även under våra MKN och ner mot Miljömålets preciseringar. Stor samhällsekonomisk nytt att hålla föroreningsnivåer så låga som möjligt. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 31
Nuvarande MKN Källa: Luftguiden. Naturvårdsverkets handbok 2014:1
Viktiga preciseringar för Frisk luft målet Bensen 1µg/m 3 (IMM,KI) Bens(a)pyren 0,0001µg/m 3 (WHO) Butadien 0,2µg/m 3 (IMM, KI) Formaldehyd 10µg/m 3 (AMM,GU) Partiklar: -partiklar (PM 2,5) överstiger inte 10 µg/m 3 beräknat som ett årsmedelvärde och 25 µg/m 3 beräknat som ett dygnsmedelvärde (får överskridas 3 dagar). -partiklar (PM 10) överstiger inte 15 µg/m 3 beräknat som ett årsmedelvärde och 30 µg/m 3 beräknat som ett dygnsmedelvärde (får överskridas 35 dagar)(who). 2016-10- Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection 28 Agency 33
Målets preciseringar Ozon 70 µg/m 3 åttatimmarsmedelvärde, 80 µg/m 3 timmedelvärde (WHO) och ozonindex överstiger inte 10 000 mikrogram x timme beräknat som ett AOT40-värde under perioden från och med april t.o.m september (IVL). Kvävedioxid 20 µg/m 3 årsmedelvärde, 60 µg/m 3 timmedelvärde (98-percentil) (IMM). Korrosion: Korrosion på kalksten understigande 6,5 mikrometer per år (ICP Materials, WGE, CLRTAP) 2016-10- Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection 28 Agency 34
Miljökvalitetsnormer 5 kap. MB. 2 Miljökvalitetsnormer skall ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse 1 kap. MB. 6 I lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiskaunionen finns föreskrifter om verkan av unionens fördrag och andra instrument samt de Europeiska gemenskapernas beslut. Gränsvärde-nivå i syfte att undvika, förebygga eller minska skadliga effekter på människors hälsa och som ska uppnås inom viss tid och som därefter inte får överskridas Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 35
Att tänka på vid planering Planera för att främja barns hälsa - inte bara följa lagstiftning En bra barnhälsa lönar sig- barn har ett helt liv framför sig MKN ger i många fall ett bristfälligt skydd miljömål mer vägledande Luftföroreningar i miljöer där barn vistas kommer ofta från trafiken, från eldning med ved eller från rökning. Möjligheter till ett aktivt uteliv sammanfaller ofta med god luftkvalitet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 36