Luftföroreningssituationen i Landskrona

Transkript

1 Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 216

2 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 216 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes 215. Redovisningen av halterna av gasformiga luftföroreningar i Landskrona görs med mätdata från den fasta mätstationen i taknivå. Mätningen görs på tre mätsträckor, med s.k. DOAS-teknik, i de centrala delarna av Landskrona. Sträcka 3 har dock inte varit inkopplad under 216. Luftburna partiklar mindre än 1 µm (PM 1 ) mäts i gatunivå på Eriksgatan sedan 213. Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. Miljökvalitetsnormerna är utarbetade för platser där människor vistas utomhus. Exponeringen för de högsta halterna sker oftast i gatunivå då luftföroreningarna normalt är högre i gatunivå än i taknivå. Jämförelser med miljökvalitetsnormerna görs enbart för att få ett mått på halternas storleksordning. Mätningar i gaturumsmiljö görs också av Miljöförvaltningen genom IVL:s urbanmätnätverk. Resultatet från dessa mätningar redovisas i en separat rapport från IVL, men vissa data omnämns i denna rapport. Mätningarna under 216 visar på låga svaveldioxidhalter, eller 5-1 % av miljökvalitetsnormen. De uppmätta ozonhalterna under 216 ligger ungefär i samma nivå som 215 och 214, och riktvärdet för skydd av hälsa har överskridits en gång under 216. Kvävedioxidhalterna ligger ungefär på en tredjedel av miljökvalitetsnormen. Preciseringarna av det nationella miljömålet Frisk luft klaras eller tangeras för samtliga uppmätta ämnen förutom ozon, som överskrider både 8-timmarsmedelväre och maximalt timmedelvärde. Under 216 här även bensen, toluen och xylen mätts via Urban-nätverket (IVL Svenska Miljöinstitut AB). Uppmätta halter av partiklar ligger under miljökvalitetsnormer för PM 1. Jämförs PM 1 halterna på Eriksgatan med miljökvalitetsnormerna ligger de på ungefär % av normerna och i nivå med det nationella miljömålet (2 µg/m³). Under 216 har inga mätningar gjorts för PM 2,5 på Polishusets tak. Mätdata från meteorologiska masten vid DOAS-utrustningen i Landskrona har under 216 använts för vindriktningens fördelning och medelvindshastigheten jämfört med medelvärdet för perioden samt för temperaturstatistik. Vädret hade inte någon uttalad påverkan på luftföroreningshalterna under 216. Miljöförvaltningen i Landskrona 1

3 Mätstationer Figur 1. Mätstationernas placering i Landskrona. DOAS-instrumentet mäter längs hela de inritade sträckorna. Kontinuerliga mätningar i Landskrona görs med DOAS-teknik* och med ett beta-attenueringsinstrument (Opsis SM2). Förutom dessa mätningar görs mätningar inom Urban-nätverket (IVL Svenska Miljöinstitutet AB). DOAS-utrustningen är placerad ovan tak i de centrala delarna av Landskrona. Mätningen görs med tre mätsträckor markerade i kartan ovan. Sträcka 3 har dock varit ur funktion under 216. Övriga mätningar görs på två mätsationer markerade med A respektive B i kartan ovan. Den ena mätplatsen är en gatrumsmiljö (A, Eriksgatan) och där mäts PM 1 (Opsis SM2) och NO 2 respektive VOC med passiva provtagare. Den andra mätplatsen är en bakgrundsmiljö i taknivå (B, Polishuset). Mätningar av NO 2 respektive VOC med passiva provtagare utförs och presenteras årligen av IVL. Förutom mätning av luftföroreningar mäts också temperatur, vindriktning och vindhastighet på taket till mottagarenheterna (B, Polishuset). Tabell 1. DOAS-mätningar i Landskrona Sträcka Längd Registrerade parametrar 1 42 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon. * (Differentiell Optisk Absorptionsspektroskopi) För mer information om DOAS-tekniken hänvisas till OPSIS hemsida, Miljöförvaltningen i Landskrona 2

4 Mätresultat luftföroreningar Svaveldioxid Svaveldioxid uppkommer då svavel, i främst petroleumbränslen, reagerar med luftens syre vid förbränning. Svaveldioxidhalterna i atmosfären har idag sitt huvudsakliga ursprung från kontinenten. På en del platser kan lokala källor ha viss betydelse. Idag är det oftast närhet till sjöfart som har störst betydelse för uppmätta halter. Trots att svavelhalterna sjunkit mycket i atmosfären kan nedfallet av svavel fortfarande vara ett problem för naturen. Svaveldioxidhalterna var låga under året. Variationen i halterna har också varit måttlig under året. Det finns en tendens till att variationen är större under vinterhalvåret än under sommaren och att halterna är en aning lägre under sommaren. Tekniska problem under 216 har ursakat en del databortfall under april och maj. Uppmätta svaveldioxidhalter var i storleksordningen 5-1 % av miljökvalitetsnormen. Dygnsmedelhalterna varierade mellan 1 och 6 µg/m³ under året. Sedan början av 9-talet har halterna sjunkit med 6-7 %, även om det är viss variation mellan säsongerna. De senaste tio åren har dock halterna stabiliserats på en tämligen låg nivå. Halterna i Landskrona har tidigare varit något högre än i Malmö och i Lund. Detta syns inte längre så tydligt, utan halterna är ungefär lika låga på alla tre orterna µg/m Figur 2. Svaveldioxidhaltens dygnsmedelvärden under 216 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 3

5 Figur 3. 1 och 2. µg/m Årsmedelvärden för svaveldioxid (µg/m³) sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna Tabell 2. Uppmätta svaveldioxidhalter under 216 (µg/m³). Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Sträcka 1 Sträcka 2 Medelvärde* Dygnsmedelvärde, 98-percentil Timmedelvärde, percentil Antal tim-observationer** Maxvärde (timme) * Gäller utanför tätbebyggt område ** Max antal timmar var 876 under 216 Miljöförvaltningen i Landskrona 4

6 Kvävedioxid Kvävedioxid (NO 2 ) uppkommer i huvudsak genom oxidation av kvävemonoxid (NO), d.v.s. när kvävemonoxid reagerar med marknära ozon. Sammanfattande beteckning för kvävemonoxid och kvävedioxid är kväveoxider (NO x ). Den största källan till kväveoxider är vägtrafiken, där kvävemonoxid utgör ca 6 9 % av utsläppen. Det mesta av uppmätta kvävedioxidhalter har lokalt ursprung. Dock förekommer det en viss intransport, främst från kontinenten. Halterna har oftast en viss säsongsvariation med högre halter under vintern och lägre under sommaren. De högsta halterna uppmätts i gatumiljön, där byggnader stänger in luftföroreningarna, medan i urban bakgrund eller utanför Landskrona uppmätts lägre kvävedioxidhalter. Under 216 var uppmätta halterna med DOAS-utrustning i taknivå i centrala Landskrona låga till måttliga eller 25-5 % av miljökvalitetsnormerna. Utvecklingen av trenden för årshalterna har varit svagt avklingande, dock med viss variation under åren. 216 var halterna 6-7 % av de halter som uppmättes för 25 år sedan. Notera att sträcka 3 har varit ur drift under hela säsongen. Tekniska problem under 216 har ursakat en del databortfall under april och maj. 8 µg/m 3 6 Miljökvalitetsnorm - dygn 4 2 Figur 4. Kvävedioxidhalten som dygnsmedelvärden under 216 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 5

7 4 Miljökvalitetsnorm µg/m Figur 5. 1 och 2. Årsmedelvärden för kvävedioxid i µg/m³ sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna Tabell 3. Uppmätta kvävedioxidhalter under 216 (µg/m³). Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Sträcka 1 Sträcka 2 Medelvärde Dygnsmedelvärde, percentil Timmedelvärde, percentil Antal tim-observationer* Maxvärde (timme) * Max antal timmar var 876 under 216 Veckoprofilen för kvävedioxid visar tydliga samband med trafikintensiteten. I Figur 6 kan tydligt ses att halterna går upp under morgon- och eftermiddagsrusningstrafiken. Under helgen varierar halten betydligt mindre. 25 3,5 3, 2 µg/m3 Toluen 2,5 15 2, 1,5 1 1, 5,5, måndag måndag tisdag tisdag onsdag onsdag torsdag torsdagfredag fredaglördag lördagsöndag söndag måndag Figur 6. Genomsnittlig veckoprofil (timmedelvärden) för mätsträcka 1 (Blå kurva) och mätsträcka 2 (röd kurva) för kvävedioxid. Miljöförvaltningen i Landskrona 6

8 Ozon Ozon bildas då kväveoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus. Ozon kallas en fotokemisk oxidant, p.g.a. sitt uppkomstsätt. Uppmätta halter har sitt ursprung från främst regionala källor (intransport med vinden från t ex kontinenten) men bildas även till viss del lokalt. Under sommarhalvåret är ozonhalterna betydligt högre än under den kallare och solfattigare vintern. De uppmätta ozonhalterna var under 216 i nivå med föregående 16 år. Under året är halterna som högst under juni och juli med några toppar under februari och september. När toppen infalller beror på när vädret är soligt och varmt och vart luftmassan har sitt ursprung. Under den mörkare och kallare vintern är ozonhalterna lägre. EU-direktivet för skydd för hälsa har inte överskridits under året. Med undantag av de första åren på 9-talet har ozonhalterna i det närmaste varit oförändrade de senaste 3 åren ( Figur 8). Tekniska problem under 216 har ursakat en del databortfall under maj och juni µg/m Figur 7. Ozonhalten som dygnsmedelvärden under 216 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 7

9 8 7 µg/m Figur 8. Årsmedelvärden av ozon i µg/m³ sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 4. Uppmätta ozonhalter (µg/m³) under 216. MKN/EU-direktiv Uppmätt Sträcka 1 Sträcka 2 Medelvärde (år) Maxvärde (tim) Antal tim observat ioner *** Skydd för människors hälsa Tröskelvärde för information Maximalt 8-timmars glidande timmedelvärde under ett dygn, bör vara mindre än 12 µg/m³ Varning till allmänheten skall ske vid halter högre än 18 µg/m³ Tröskelvärde för larm Larm till allmänheten vid halter högre än 24 µg/m³ (81 %) inget överskridande inget överskridande inget överskridande (46 %) Ett överskridande* inget överskridande inget överskridande AOT4 ** * Under ** Avser värden mellan kl 8 till kl 2 *** Max antal timmar var 876 under 216 Summan av alla ozonvärden över 8 µg/m³ (4 ppb), mellan 1 maj och 31 juli får vara max 18 µg/m³- timmar. Långsiktigt värde < 6 µg/m³- timmar 3746 µg/m³- timmar 323 µg/m³- timmar Preciseringarna av det nationella miljömålet Frisk luft anger att halten av marknära ozon inte ska överstiga 7 µg/m³ beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 8 µg/m³ räknat som ett timmedelvärde. ( Under 216 överskreds således det nationella miljömålet avseende både åttatimmarsmedelvärde och maximalt timmedelvärde för marknära ozon. Miljöförvaltningen i Landskrona 8

10 Bensen, toluen och xylen Bensen, toluen och xylen härstammar från drivmedelshanteringen och/eller direkt från bilarnas avgaser/avdunstning. För bensen är miljökvalitetsnormen 5 µg/m³ som årsmedelvärde. För de övriga kolvätena finns däremot inga rikt- eller gränsvärden. Däremot har Institutet för miljömedicin (IMM, tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. Under säsongen har uppmätta bensenhalter varit under miljökvalitetsnormen. De uppmätta halterna av toluen och xylen är förhållandevis låga jämfört med lågrisknivåerna. Mätningen av kolväten med DOAS-utrustningen som genomförts under tidigare år har inte genomförts under 216 då halterna var lägre än utrustningens mätosäkerhet med undantag av P-Xylen som i juni 216 åter har börjat mätas. Det mäts för närvarande P-Xylen på sträcka 2 från och med juni 216. Mätosäkerheten för kvarvarande ämnen (SO 2, NO 2, O 3 ) förbättras också genom att begränsa antalet analyserade ämnen. Mätningarna i Tabell 5 har utförts av IVL med adsorbent provtagning och gaskromatografisk analys. Provtagningstiden var en vecka för vart och ett av de 14 insamlade proven, vilka var jämnt fördelade över året. Analysresultat kunde erhållas i stort sätt från alla prover. Tabell 5. Uppmätta bensen-, toluen- och xylenhalter i µg/m³ under 216. Medelvärde av alla analyserade prover. Bensen Lågrisknivå/ miljökvalitetsnorm Eriksgatan Medelvärde 1,3 / 5,6 Antal prover 13 Toluen Medelvärde 37 / - 1,2 Antal prover 14 Xylen Medelvärde 43 / - 1, Antal prover 14 Miljöförvaltningen i Landskrona 9

11 Partiklar Luftburna partiklar uppkommer dels vid naturliga processer och dels via mänsklig aktivitet. En stor källa i stadsmiljön är trafiken, en annan källa är den allmänna luftmassan som innehåller olika mängder partiklar beroende på var luftmassan kommer från. Jämförs PM 1 -halterna på Eriksgatan med miljökvalitetsnormerna ligger de på ungefär % av normerna och i nivå med det nationella miljömålet (2 µg/m³). De högsta halterna registrerades under vårvintern då ökningen troligen till stor del bestod av lokalt emitterade större partiklar (2.5 1 µm), t.ex. uppvirvlat vägdamm. Detta mönster återfinns även i mätningar från bl a Malmö, Göteborg och Stockholm. Under 216 har inga mätningar gjorts för PM 2,5 på Polishusets tak. 8 6 µg/m3 SM2 PM1 4 2 Figur 9. Dygnsmedelhalten av PM 1 i gaturummet på Eriksgatan respektive under 216. Mätvärden i µg/m³. Tabell 6. Uppmätta halter av partiklar mindre än 1 µm (PM 1 ) under 216 (µg/m³). Gaturumsmätning på Eriksgatan, samma som Figur 9. Miljökvalitetsnorm Eriksgatan - (3m) Årsmedelvärde 4 14 Dygnsmedelvärde, 9-percentil 5 23 Antal dygn över 5 µg/m 3 35 Antal observationer Miljöförvaltningen i Landskrona 1

12 Meteorologiska mätningar Under 216 har mätdata från meteorologiska masten vid DOAS-utrustningen i Landskrona använts för vindriktningens fördelning och medelvindshastigheten jämfört med medelvärdet för perioden ( Figur 133 och Figur 144) samt för temperaturstatistik (Tabell 1). Mätdata från SMHI:s mätstation i Helsingborg har använts för att jämföra månadsmedeltemperaturen och månadsnederbörden under 216 med normaldata från (Figur 1 och 11). Under 216 låg årsmedeltemperaturen i Landskrona över den normala med hela 3 C. Figur 1 visar att temperaturen legat över normalårskurvan under hela året. Nederbördsmängden var,1 % under den normala (681 respektive 737 mm/år) med en stor variation över året. 2 Månadsmedeltemperatur Normal medeltemperatur (1961-9) Differens 15 C jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 1. Månadsmedeltemperaturen under 216 i grader Celsius (källa: Väder och Vatten, SMHI). Normaldata är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg mm Månadsnederbörd Normal månadsnederbörd (1961-9) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 11. Månadsnederbörden under 216 i mm (källa: Väder och Vatten, SMHI). Data är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg. Miljöförvaltningen i Landskrona 11

13 Månadsnederbörd Normal månadsnederbörd (1961-9) Differens jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 12. Månadsnederbörden under 216 i mm och differensen med normalnederbörd (1961-9) (källa: Väder och Vatten, SMHI). Data är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg. % m/s Väst Nordv äst 1 Norr Nordo st Ost Väst Nordv äst 5 Norr Nord ost Ost Sydvä st Sydost Sydv äst Sydo st Syd Figur 13. Vindriktningens fördelning i Landskrona under 216 i procent, jämfört med medelvärdet för perioden i Landskrona. Syd Figur 14. Medelvindshastigheten i meter per sekund för de olika vindriktning sektorerna i Landskrona under 216, jämfört med medelvärdet för perioden i Landskrona. Tabell 7. Temperaturstatistik från meteorologiska masten vid DOAS-utrustningen i Landskrona och från SMHI:s mätutrustning i Helsingborg. Årsmedeltemperatur ( C) Årsmedeltemperatur 216 ( C) Högsta timmedelvärde ( C) Lägsta timmedelvärde ( C) Högsta dygnsmedelvärde ( C) Lägsta dygnsmedelvärde ( C) Landskrona i.u. 1,6 28,5 8,5 25,6 5,6 SMHI (Helsingborg) 7,6 1,1 28,8 8,1 23,6 6,3 i.u. = ingen uppgift Miljöförvaltningen i Landskrona 12

14 Slutsatser Mätningarna under 216 visar på låga svaveldioxidhalter, eller 5-1 % av miljökvalitetsnormen och låga till måttliga kvävedioxidhalter eller % av miljökvalitetsnormen. Uppmätta halter av partiklar ligger under miljökvalitetsnormer för PM 1. Jämförs PM 1 halterna på Eriksgatan med miljökvalitetsnormerna ligger de på ungefär % av normerna och i nivå med det nationella miljömålet (2 µg/m³). Under 216 har inga mätningar gjorts för PM 2,5 på Polishusets tak. De uppmätta ozonhalterna under 216 ligger ungefär i samma nivå som 215 och 214, och riktvärdet för skydd av hälsa har överskridit vid ett tillfälle under 216. Preciseringarna av det nationella miljömålet Frisk luft klaras eller tangeras för samtliga uppmätta ämnen under 216 förutom ozon, som överskrider både 8-timmarsmedelväre och maximalt timmedelvärde. Miljöförvaltningen i Landskrona 13

15 EU-direktiv och miljökvalitetsnormer Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och för miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. Lagstiftningen för övervakning av luftkvaliteten har uppdaterats under 21 som ett resultat av införandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa (28/5/EG och 24/7/EG). Den nya Luftkvalitetsförordningen (21:477) innehåller även miljökvalitetsnormer för fina partiklar (PM 2.5 ) och kommande miljökvalitetsnormer för polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och metaller (arsenik, kadmium, kvicksilver och nickel) som träder i kraft 213. Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 213:11) reglerar hur övervakningen skall ske. Gränsvärdena och miljökvalitetsnormerna är utarbetade för att förebygga eller minska de skadliga effekterna på människors hälsa och miljön som helhet. De gäller på platser utomhus där människor stadigvarande vistas eller tillfälligt passerar (t ex gång- och cykelbanor). Undantagna är bland annat inneslutna ormråden som tunnlar och särskilt belastade mikromiljöer som området närmast en vägkorsning. Naturvårdsverket uppdaterade under 214 sin handbok Luftguiden som ger vägledning om hur reglerna skall tillämpas. Institutet för miljömedicin (IMM, har tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. För fördjupad kunskap om gränsvärden, miljökvalitetsnormer och hälsoeffekter hänvisas också till Referenslaboratoriet för tätortsluft vilka är organiserade under Institutionen för tillämpad miljöteknik på Stockholms Universitet. Deras hemsida innehåller mycket information om ovanstående ämnen och har adressen: (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Svaveldioxid µg/m 3 1 timme 2 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. 1 dygn 1 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. Vinterhalvår (1 okt 31 mar) 2 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför tätorter. 1 år 2 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför tätorter. (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt PM 1 g/m 3 1 dygn 5 Avser dygnsmedelvärde. Värdet får överskridas 35 ggr per år (9-percentil). g/m 3 1 år 4 Avser årsmedelvärde. PM 2.5 g/m 3 1 år 25 Normen skall uppfyllas senast (gäller fr.o.m ). Kolmonoxid mg/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. 1 Avser maxvärdet av ett glidande 8-timmarsmedelvärde under kalenderåret. Miljöförvaltningen i Landskrona 14

16 (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Kvävedioxid Kväveoxider µg/m³ 1 timme 9 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. 1 dygn 6 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. 1 år 4 Aritmetiskt medelvärde. 1 år 3 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter. (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Bensen µg/m³ 1 år 5 Avser aritmetiska medelvärdet under kalenderåret. (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon g/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. AOT4 Timvärden under maj till och med juli 12 Skydd av hälsa. Skall eftersträvas (målvärde). Avser maxvärdet av ett glidande 8- timmarsmedelvärde under kalenderåret. 18 Skydd av vegetation. Summan av differensen mellan timmedelvärde över 8 µg/m³ och 8 µg/m³ timme för timme (AOT4 4 PPB = 8 µg/m³) mellan kl 8. till 2. under de tre månaderna maj, juni och juli. Det maximala värdet är 18 µg/m³timmar som ett medelvärde under 5 år. Tröskelnivåer för information och larm för Ozon Det långsiktiga målet (22) är att AOT4- värdet får maximalt överskridas 6 µg/m³-timmar per år. Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon 1 timme 18 Skyldighet att informera allmänheten. 1 timme 24 Skyldighet att varna allmänheten. Lågrisknivå (framtagna av IMM) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Kolmonoxid mg/m 3 8 timmar 6 Bensen g/m 3-1,3 avser livstidsexponering Toluen g/m 3-37 avser livstidsexponering Xylen g/m 3-43 avser livstidsexponering Miljöförvaltningen i Landskrona 15

17 Hälso- och miljöeffekter Hälso- och miljöeffekter av åtta luftföroreningar. Tabellen är delvis kopierad från tabell 2.1 från IVL-rapporten Luftkvalitet i tätorter 25 sid 1 (IVL Rapport B1667). Effekter på hälsan Effekter på natur, Ämnesgrupp miljö och material Kolmonoxid (CO) Skador på hjärta och hjärnan samt hämmar fostrets utveckling. Blockerar blodets förmåga att transportera syre till kroppens vävnader. Kolmonoxid i luften är troligen inget större problem i Sverige. Underlag saknas. Troligen inga effekter av betydelse för naturmiljön. Källor till luftutsläpp Främst avgaser från äldre fordon, men också från uppvärmning och energiproduktion. Kvävedioxid (NO 2 ) Försämrar lungfunktion och kan förvärra astma. Kvävedioxid är en indikator på trafikens utsläpp och samband finns mellan sjuklighet och kvävedioxid i omgivningsluften. Kväveoxider bidrar till bildning av marknära ozon. Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning samt skador på växtligheten genom bildning av ozon. Bidrar till korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst bilavgaser, men även betydande utsläpp från arbetsmaskiner, sjöfart, uppvärmning, industrier och energiproduktion. Svaveldioxid (SO 2 ) Ökning av besvär och luftvägssjukdomar vid höga halter. Svaveldioxid som luftförorening i Sverige har knappast längre någon betydelse ur hälsosynpunkt. Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst uppvärmning, energiproduktion, samt utsläpp från industrier och sjöfart. Ozon (O 3 ) Korttidsexponering för marknära ozon har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus och kan förvärra astmabesvär. Ozon kan påverka lungorna och orsaka inflammation. Långtidsexponering påverkar eventuellt lungornas tillväxt negativt men tycks ej påverka dödligheten och inläggning på sjukhus. Skördeförluster genom skador på grödor. Troligen också skador på träd och vilda växter. Nedbrytning av material som papper, plast, gummi och textilier. Ozon är en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska källor. Partiklar (PM 1, PM 2.5 ) Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till flera tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige. Även lungfunktionen påverkas negativt. Korttidsexponering har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus. Partiklar påskyndar korrosion av metaller och skador på kulturföremål. Vägtrafiken är en viktig källa till grövre och finare partiklar. Energiproduktion, uppvärmning, industrier och naturliga källor. Tungmetaller Kan orsaka sjuklighet i nervsystemet, njurar och hjärta/kärl. Exponering som regel större från livsmedel än från omgivningsluft. Tungmetaller som luftförorening är troligen inget större problem i Sverige. Vissa tungmetaller misstänks minska den mikrobiologiska aktiviteten i marken. Förbränning av stenkol, vissa industrier samt förbränning av avfall. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Bidrar sannolikt till några extra fall av lungcancer per år. Underlag saknas. Främst utsläpp från fordon och vedeldning, även utsläpp från arbetsmaskiner och vissa industrier. Lättflyktiga organiska ämnen (VOC) Bensen kan orsaka cancer, främst leukemi. Aldehyder är irriterande för luftvägarna och kan förvärra astma. VOC (bensen, eten och butadien) bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige. VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Indirekta skador på växter och material genom att VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Främst bilavgaser. vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor. Miljöförvaltningen i Landskrona 16