Luftföroreningssituationen i Landskrona
|
|
- Ellinor Amanda Axelsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 21
2 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 21 visar att halterna generellt var något lägre än 29. Redovisningen av luftföroreningshalterna i Landskrona görs med mätdata från den fasta mätstationen i taknivå. Mätningen görs på tre mätsträckor, med s.k. DOAS-teknik, i de centrala delarna av Landskrona. Sträcka 3 har dock varit ur funktion under hela 21. Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. Miljökvalitetsnormerna är utarbetade för platser där människor vistas utomhus. Exponeringen för de högsta halterna sker oftast i gatunivå då luftföroreningarna normalt är högre i gatunivå än i taknivå. Jämförelser med miljökvalitetsnormerna görs enbart för att få ett mått på halternas storleksordning. Mätningar i gaturumsmiljö görs också av Miljöförvaltningen genom IVL:s urbanmätnätverk. Resultatet från dessa mätningar redovisas i separat rapport från IVL, men vissa data omnämns för jämförelse med DOAS-mätningarna. En kort sammanfattning av uppmätta halter under 21 visar på låga svaveldioxidhalter, eller 5-1 % av miljökvalitetsnormerna och låga till måttliga kvävedioxidhalter eller 3-55 % av miljökvalitetsnormerna. De uppmätta ozonhalterna var däremot förhöjda, och direktiven för skydd av hälsa överskreds 4 gånger under 21. De uppmätta kolvätehalterna är svårtolkade och får bedömas med viss försiktighet, eftersom mätvärdena faller inom DOAS-utrustningens mätosäkerhet. Under säsongen var uppmätta bensenhalter enligt DOAS-utrustningen lägre än miljökvalitetsnormen. Toluen- och p-xylenhalterna var betydligt lägre än IMMs lågrisknivå. Under 21 låg årsmedeltemperaturen under den normala med.8 C och vintermånaderna januari och december var skärskilt kalla, medan juli var något varmare. Nederbördsmängderna var normala om än ojämnt fördelade över månaderna. 1
3 Mätstationer Stationära mätningar i Landskrona görs med DOAS-teknik* (Differentiell Optisk Absorptionsspektroskopi). Förutom DOAS-mätningarna görs mätningar inom Urban-nätverket på två platser markerade med A respektive B i kartan ovan. Den ena mätplatsen är en gatrumsmiljö (A, Eriksgatan) och den andra mätplasten är en bakgrundsmiljö i taknivå (B, Polishuset). Där mäts bl.a. partiklar (PM 1 ), kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), sot, VOC och ozon (O 3 ). Dessa mätningar presenteras årligen av IVL Svenska Miljöinstitutet AB och redovisas endast som en jämförelse i denna rapport. DOAS-utrustningen är placerad ovan tak i de centrala delarna av Landskrona. Mätningen görs med tre stycken mätsträckor. Tyvärr har även under detta år sträcka tre varit ur funktion. Förutom mätning av luftföroreningar mäts också temperatur, vindriktning och vindhastighet på taket till mottagarenheterna. Tabell 1. DOAS-mätningar i Landskrona Sträcka Längd Registrerade parametrar 1 42 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd m Kvävemonoxid, kvävedioxid och ammoniak. * för mer information om DOAS-tekniken hänvisas till OPSIS hemsida, 2
4 Mätresultat luftföroreningar Svaveldioxid Svaveldioxid uppkommer då svavel, i främst petroleumbränslen, reagerar med luftens syre vid förbränning. Svaveldioxidhalterna i atmosfären har idag sitt huvudsakliga ursprung från kontinenten. På en del platser kan lokala källor ha viss betydelse. Idag är det oftast närhet till sjöfart som har störst betydelse för uppmätta halter. Trots att svavelhalterna sjunkit mycket i atmosfären kan nedfallet av svavel fortfarande vara ett problem för naturen. Svaveldioxidhalterna var låga under året. Variationen i halterna har också varit måttlig under året. Det finns en tendens till att variationen är större under vinterhalvåret än under sommaren och att halterna är en aning lägre under sommaren. Uppmätta svaveldioxidhalter var i storleksordningen 5-1 % av miljökvalitetsnormen. Dygnsmedelhalterna varierade var mellan nästan och 1 µg/m³ under året. Sedan början av 9-talet har halterna sjunkit med ca 6-7 %, även om det är stor variation mellan säsongerna. De senaste fem åren har dock halterna stabiliserats på en tämligen låg nivå. Halterna i Landskrona har tidigare varit något högre än i Malmö och i Lund. Detta syns inte längre så tydligt, utan halterna är ungefär lika låga på alla tre orterna µg/m³ jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 jul-1 aug-1 sep-1 okt-1 nov-1 dec-1 jan-11 Figur 1. Svaveldioxidhaltens dygnsmedelvärden under 21 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. 3
5 14 12 µg/m Figur 2. Årsmedelvärden av svaveldioxidhalten (µg/m³) sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 2. Uppmätta svaveldioxidhalter under 21 (µg/m³). Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Medelvärde** * Dygnsmedelvärde, * 98-percentil Timmedelvärde, * 98-percentil Antal timobersvationer*** * Maxvärde (tim) * * Ur funktion ** gäller egentligen utanför tätbebyggt område *** Max antal timmar var 876 under 21 4
6 Kvävedioxid Kvävedioxid (NO 2 ) uppkommer i huvudsak genom oxidation av kvävemonoxid (NO), d.v.s. när kvävemonoxid reagerar med marknära ozon. Sammanfattande beteckning för kvävemonoxid och kvävedioxid är kväveoxider (NO x ). Den största källan till kväveoxider är trafiken, där kvävemonoxid utgör ca 9 % av utsläppen. Det mesta av uppmätta kvävedioxidhalter har lokalt ursprung. Dock förekommer det en viss intransport, främst från kontinenten. Halterna har oftast en viss säsongsvariation med högre halter under vintern och lägre under sommaren. De högsta halterna uppmätts i gatumiljön, där byggnader stänger in luftföroreningarna, medan i urban bakgrund eller utanför Landskrona uppmätts lägre kvävedioxidhalter. Under 21 var uppmätta halterna med DOAS-utrustning i taknivå i centrala Landskrona låga till måttliga eller 3-55 % av miljökvalitetsnormerna. Utvecklingen av trenden för årshalterna har varit svagt avklingande, dock med viss variation under åren. 21 var halterna ca 6-7 % av de halter som uppmättes för 2 år sedan. Notera att sträcka 3 under hela säsongen har varit ur drift. I figuren med genomsnittlig veckoprofil för mätsträckorna syns det tydligt hur trafiken påverkar halterna under morgonen/förmiddagen och eftermiddagen/kvällen under veckodagarna µg/m³ Miljökvalitetsnorm - dygn jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 jul-1 aug-1 sep-1 okt-1 nov-1 dec-1 jan-11 Figur 3. Kvävedioxidhalten som dygnsmedelvärden under 21 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1och 2. 5
7 6 5 µg/m³ 4 Miljökvalitetsnorm Figur 4. Årsmedelvärden av kvävedioxid i µg/m³ sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 3. Uppmätta kvävedioxidhalter under 21 (µg/m³). Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, * percentil Timmedelvärde, * 98-percentil Antal timobersvationer** * Maxvärde (tim) * * Ur funktion ** Max antal timmar var 876under µg/m³ måndag måndag tisdag tisdag onsdag onsdagtorsdag torsdagfredag fredaglördag lördag söndag söndag måndag Figur 5. Genomsnittlig veckoprofil (dygnsmedelvärden) under 21 för kvävedioxid. Medelvärde av sträcka 1 och 2. 6
8 Kvävemonoxid Kvävemonoxid mäts endast på sträcka 3, vilken under hela året har varit ur drift. Tabell 4. Uppmätta kvävemonoxidhalter under 21 i µg/m³. Uppmätta halter Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, 98-percentil * Timmedelvärde, 98-percentil * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) * * Ur funktion Ozon Ozon bildas då kväveoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus. Ozon kallas en fotokemisk oxidant, p.g.a. sitt uppkomstsätt. Uppmätta halter har sitt ursprung lokalt som regionalt. Under sommarhalvåret är ozonhalterna betydligt högre än under den kallare och solfattigare vintern. De uppmätta ozonhalterna var under 21 i nivå med föregående 15 år. Halterna är trots detta förhöjda jämförda med hur det borde sett ut i en ostörd atmosfär. Under året är halterna som högst under sommaren i juli månad. När toppen infaller beror på när vädret är soligt och varmt och vart luftmassan har sitt ursprung. Under den mörkare och kallare vintern är ozonhalterna betydligt lägre. EU-direktivet för skydd för hälsa överskreds 4 gånger under året. Om man undantar de första åren på 9-talet har ozonhalterna i det närmaste varit oförändrad. Notera att sträcka 3 under hela säsongen har varit ur drift µg/m³ jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 jul-1 aug-1 sep-1 okt-1 nov-1 dec-1 jan-11 Figur 6. Ozonhalten som dygnsmedelvärden under 21 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. 7
9 µg/m Figur 7. Årsmedelvärden av ozon i µg/m³ sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 5. Uppmätta ozonhalter (µg/m³) under 21. EU-direktiv Uppmätt Sträcka 1 Sträcka 2 Medelvärde (år) 6 59 Maxvärde (tim) Minvärde (tim) 11 5 Antal tim observationer ** Skydd för människors hälsa Tröskelvärde för information Maximalt 8-timmars glidande timmedelvärde under ett dygn, skall vara mindre än 12 µg/m³ Varning till allmänheten vid halter större än 18 µg/m³ ggr 3 ggr ggr ggr Tröskelvärde för larm Larm till allmänheten vid halter större än 24 µg/m³ AOT4 * summan av alla ozonvärden över 8 µg/m³ (4 ppb), mellan 1 maj och 31 juli får vara max 18 µg/m³- timmar. Långsiktigt värde < 6 µg/m³- timmar * avser värden mellan kl 8 till kl 2 ** Max antal timmar var 876 under 21 ggr ggr 3 µg/m³- timmar 39 µg/m³- timmar 8
10 Ammoniak Ammoniak mäts bara på sträcka 3 under hela året har sträckan varit ur drift. Tabell 6. Uppmätta ammoniakhalter under 21 i µg/m³. Uppmätt Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, 98-percentil * Timmedelvärde, 98-percentil * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) * * ur funktion 9
11 Bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd Med DOAS-utrustningen registreras halterna av bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd. Bensen, toluen och p-xylen härstammar från drivmedelshanteringen och/eller direkt från bilarnas avgaser/avdunstning. För bensen är miljökvalitetsnormen 5, µg/m³ som årsmedelvärde. För de övriga kolvätena finns däremot inga rikt- eller gränsvärden. Däremot har Institutet för miljömedicin (IMM, tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. Mätvärden av kolvätena från DOAS-utrustningen är osäkra, då uppmätta halter är av samma storleksordning som utrustningens noggrannhet. Under säsongen har uppmätta bensenhalter enligt DOAS-utrustningen varit under miljökvalitetsnormen. En av tre komponenter i ämnet xylen är p-xylen. De övriga två är m- och o-xylen. Det är för summan av dessa tre komponenter (xylen) som det finns en angiven lågrisknivå. De uppmätta halterna av toluen- och p-xylen är förhållandevis låga jämfört med lågrisknivåerna. Tabell 7. Uppmätta bensen-, toluen-, p-xylen- och formaldehydhalter i µg/m³ under 21. Bensen Lågrisknivå/miljökvalitetsnorm Uppmätt Sträcka 1 sträcka 2 Medelvärde 1,3/5, 3 3 Timmedelvärde, 98-percentil Antal tim observationer Toluen Medelvärde Timmedelvärde, 98-percentil Antal tim observationer p-xylen Medelvärde 43* 1 1 Timmedelvärde, 98-percentil Antal tim observationer Formaldehyd Medelvärde Timmedelvärde, 98-percentil Antal tim observationer *) avser lågrisknivån för xylen. p-xylen är endast en komponent i kolväteblandningen xylen. Jämförs dessa värden med IVLs mätningar på Eriksgatan så ligger DOAS-mätningarna något högre, vilket sannolikt beror på mätmetodens stora osäkerhet vid de låga koncentrationer som uppmätts. 1
12 Partiklar Luftburna partiklar uppkommer dels vid naturliga processer och dels via mänsklig aktivitet. En stor källa i stadsmiljön är trafiken, en annan källa är den allmänna luftmassan som innehåller olika mängder partiklar beroende på var luftmassan kommer från. Jämförs PM 1 -halterna på Eriksgatan med miljökvalitetsnormerna ligger de på ungefär 5 % av normerna och i nivå med det nationella miljömålet (2 µg/m³). De högsta halterna registrerades under vårvintern då ökningen troligen till stor del bestod av lokalt emitterade större partiklar (2.5 1µm), t.ex. uppvirvlat vägdamm. Detta mönster återfinns även i mätningar från bl a Malmö, Göteborg och Stockholm. En hög andel kraftiga vindar från öster jämfört med normalåret visade sig bland annat i något förhöjda halter av partiklar intransporterade från kontinenten under oktober månad. 9 8 µg/m jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 jul-1 aug-1 sep-1 okt-1 nov-1 dec-1 jan-11 Figur 8. Dygnsmedelhalten av PM 1 i gaturummet på Eriksgatan under 21 i µg/m³. Mätdata erhållna från IVL. Tabell 8. Uppmätta halter av partiklar mindre än 1 µm (PM1) under 21 (µg/m³). Gaturumsmätning på Eriksgatan, samma som Figur 8. Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Årsmedelvärde 4 14 Dygnsmedelvärde, percentil Antal observationer* * Not: Fyra mätvärden ur mätserien exkluderade då dessa med stor sannolikhet var oriktiga (noll eller mer än 1 gånger högre än i tiden närliggande värden). 11
13 Meteorologiska mätresultat Under 21 låg årsmedeltemperaturen under den normala med.8 C och vintermånaderna januari och december var skärskilt kalla, medan juli var något varmare. Halterna av luftföroreningar under 21 var generellt något lägre än 29. Figur 8 visar tydligt att januari och december månad hade lägre temperatur än normalt och det är under dessa månader som flest fall med inversion inträffade. En hög andel kraftiga vindar från öster jämfört med normalåret visade sig bland annat i något förhöjda halter av partiklar intransporterade från kontinenten under oktober månad C Månadsmedeltemperatur Normal medeltemperatur (1961-9) Differens jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 9. Månadsmedeltemperaturen under 21 i grader Celsius (källa: Väder och Vatten, SMHI). Normaldata är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg mm Månadsnederbörd Normal månads-nederbörd (1961-9) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 1. Månadsnederbörden under 21 i mm (källa: Väder och Vatten, SMHI). Data är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg. 12
14 Nordväst Väst % m/s Norr Nordost Ost Nordväst Väst Norr Nordost Ost Sydväst Sydost Sydväst Sydost Syd Figur 11. Vindriktningens fördelning under 21 i procent, jämfört med medelvärdet för perioden Syd Figur 12. Medelvindshastigheten i meter per sekund för de olika vindriktningssektorerna under 21, jämfört med medelvärdet för perioden Tabell 9. Temperaturstatistik från meteorologiska masten vid DOAS-utrustningen i Landskrona och från SMHI:s mätutrustning i Helsingborg. Årsmedeltemperatutemperatur Årsmedel- Högsta Lägsta Högsta Lägsta timmedel- timmedel- dygns- dygns ( C) 29 ( C) värde ( C) värde ( C) medel- värde ( C) medel- värde ( C) Landskrona - 7,7 29,9-15,6 25,9-9,9 SMHI (Helsingborg) 7,6 6,8 i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. = ingen uppgift 13
15 EU-direktiv och miljökvalitetsnormer Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls beslutades att nya miljökvalitetsnormer skall gälla för svaveldioxid, kvävedioxid och bly, grundat på direktiv från EU. Miljökvalitetsnormerna ersatte tidigare gränsvärden och började gälla fr.o.m för svaveldioxid och bly. För kvävedioxid gäller miljökvalitetsnormen fr.o.m Under 21 infördes en förordning avseende partiklar (SFS 21:527) som gäller från och med 25. Under 23 kompletterades förordningen med miljökvalitetsnormer för bensen och kolmonoxid. Förordningen uppdaterades allmänt, dessutom med mer information om utvärderingströsklar och toleransnivåer. EU har tidigare fastställt tröskelvärden för ozon via direktiv (22/3/EG), vilka Sverige har åtagit sig att följa. Institutet för miljömedicin (IMM, har tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. Lagstiftningen för övervakning av luftkvaliteten har uppdaterats under 21 som ett resultat av införandet av Europarådets och EU-parlamentets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa. Den nya Luftkvalitetsförordningen (21:477) ersätter den ovan nämnda Förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Den nya förordningen innehåller även miljökvalitetsnormer för fina partiklar (PM 2,5 ) och kommande miljökvalitetsnormer för polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och metaller (arsenik, kadmium, kvicksilver och nickel). Gränsvärdena och miljökvalitetsnormerna är utarbetade för att förebygga eller minska de skadliga effekterna på människors hälsa och miljön som helhet. De gäller på platser utomhus där människor stadigvarande vistas eller tillfälligt passerar (t ex gång- och cykelbanor). Undantagna är bland annat inneslutna ormråden som tunnlar och särskilt belastade mikromiljöer som området närmast en vägkorsning. Naturvårdsverket uppdaterade i januari 211 sin handbok Luftguiden som ger vägledning om hur reglerna skall tillämpas. För fördjupad kunskap om gränsvärden, miljökvalitetsnormer och hälsoeffekter hänvisas också till Referenslaboratoriet för tätortsluft vilka är organiserade under Institutionen för tillämpad miljöteknik på Stockholms Universitet. Deras hemsida innehåller mycket information om ovanstående ämnen och har adressen: (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt PM 1 µg/m 3 1 dygn 5 Avser dygnsmedelvärde. Värdet får överskridas 35 ggr per år (9-percentil). µg/m 3 1 år 4 Avser årsmedelvärde. PM 2.5 µg/m 3 1 år 25 Normen skall uppfyllas senast och bör eftersträvas fram till dess (gäller fr.o.m ). 14
16 Värde Övrigt µg/m 3 1 timme 9 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. 1 dygn 6 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. 1 år 4 Aritmetiskt medelvärde. (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Kvävedioxid Kolmonoxid mg/m 3 1 år 1 Avser maxvärdet av ett glidande 8- timmarsvärde under kalenderåret. (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Bensen µg/m³ 1 år 5 Avser aritmetiska medelvärdet under kalenderåret. (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon µg/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. AOT4 Timvärden under maj till och med juli 12 Skydd av hälsa. Värdet får ej överskridas mer än 25 dagar per kalenderår i medeltal under 3 år. Det långsiktiga målet (22) är att värdet inte får överskridas något år. 18 Skydd av vegetation. Summan av differensen mellan timmedelvärde över 8 µg/m³ och 8 µg/m³ timme för timme (AOT4 4 PPB = 8 µg/m³) mellan kl 8. till 2. under de tre månaderna maj, juni och juli. Det maximala värdet är 18 µg/m³timmar som ett medelvärde under 5 år. Det långsiktiga målet (22) är att AOT4- värdet får maximalt överskridas 6 µg/m³-timmar per år. Tröskelnivåer för information och larm för Ozon Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon 1 timme 18 Skyldighet att informera allmänheten. 1 timme 24 Skyldighet att varna allmänheten. Lågrisknivå Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Bensen µg/m 3-1,3 avser livstidsexponering Toluen µg/m 3-37 avser livstidsexponering Xylen µg/m 3-43 avser livstidsexponering 15
17 Hälso- och miljöeffekter Hälso- och miljöeffekter av åtta luftföroreningar. Tabellen är delvis kopierad från tabell 2.1 från IVL-rapporten Luftkvalitet i tätorter 25 sid 1 (IVL Rapport B1667). Effekter på hälsan Effekter på natur, Källor till luftutsläpp Ämnesgrupp miljö och material Kolmonoxid (CO) Skador på hjärta och hjärnan samt hämmar fostrets utveckling. Blockerar blodets förmåga att transportera syre till kroppens vävnader. Kolmonoxid i luften är troligen inget större problem i Sverige. Underlag saknas. Troligen inga effekter av betydelse för naturmiljön. Främst avgaser från äldre fordon, men också från uppvärmning och energiproduktion. Kvävedioxid (NO 2 ) Försämrar lungfunktion och kan förvärra astma. Kvävedioxid är en indikator på trafikens utsläpp och samband finns mellan sjuklighet och kvävedioxid i omgivningsluften. Kväveoxider bidrar till bildning av marknära ozon. Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning samt skador på växtligheten genom bildning av ozon. Bidrar till korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst bilavgaser, men även betydande utsläpp från arbetsmaskiner, sjöfart, uppvärmning, industrier och energiproduktion. Svaveldioxid (SO 2 ) Ökning av besvär och luftvägssjukdomar vid höga halter. Svaveldioxid som luftförorening i Sverige har knappast längre någon betydelse ur hälsosynpunkt. Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst uppvärmning, energiproduktion, samt utsläpp från industrier och sjöfart. Ozon (O 3 ) Korttidsexponering för marknära ozon har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus och kan förvärra astmabesvär. Ozon kan påverka lungorna och orsaka inflammation. Långtidsexponering påverkar eventuellt lungornas tillväxt negativt men tycks ej påverka dödligheten och inläggning på sjukhus. Skördeförluster genom skador på grödor. Troligen också skador på träd och vilda växter. Nedbrytning av material som papper, plast, gummi och textilier. Ozon är en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska källor. Partiklar (PM 1, PM 2.5 ) Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till flera tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige. Även lungfunktionen påverkas negativt. Korttidsexponering har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus. Partiklar påskyndar korrosion av metaller och skador på kulturföremål. Vägtrafiken är en viktig källa till grövre och finare partiklar. Energiproduktion, uppvärmning, industrier och naturliga källor. Tungmetaller Kan orsaka sjuklighet i nervsystemet, njurar och hjärta/kärl. Exponering som regel större från livsmedel än från omgivningsluft. Tungmetaller som luftförorening är troligen inget större problem i Sverige. Vissa tungmetaller misstänks minska den mikrobiologiska aktiviteten i marken. Förbränning av stenkol, vissa industrier samt förbränning av avfall. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Bidrar sannolikt till några extra fall av lungcancer per år. Underlag saknas. Främst utsläpp från fordon och vedeldning, även utsläpp från arbetsmaskiner och vissa industrier. Lättflyktiga organiska ämnen (VOC) Bensen kan orsaka cancer, främst leukemi. Aldehyder är irriterande för luftvägarna och kan förvärra astma. VOC (bensen, eten och butadien) bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige. VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Indirekta skador på växter och material genom att VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Främst bilavgaser. vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor. 16
Luftföroreningssituationen i Landskrona
Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 211 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 211 visar att halterna generellt var något högre än 21. Redovisningen av
Läs merLuftföroreningssituationen i Landskrona Stad
Luftföroreningssituationen i Landskrona Stad Årsrapport 217 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 217 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes
Läs merLuftföroreningssituationen i Landskrona
Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 213 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 213 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes 212.
Läs merLuftföroreningssituationen I Landskrona
Luftföroreningssituationen I Landskrona Säsongsrapport Sommarhalvåret 26 Sammanfattning Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från det fasta stationsnätet i taknivå. erna
Läs merLuftföroreningssituationen i Landskrona
Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 214 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 214 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes 213.
Läs merLuftföroreningssituationen i Landskrona
Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 216 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 216 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes 215.
Läs merLuftföroreningssituationen i Landskrona
Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 215 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 215 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes 214.
Läs merLuftföroreningssituationen i Landskrona
Luftföroreningssituationen i Landskrona Säsongsrapport Vinterhalvåret 26/27 Sammanfattning Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från det fasta stationsnätet i taknivå. Miljökvalitetsnormerna
Läs merLuften i Malmö. Årsrapport 1999
Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under
Läs merLUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET
Miljöförvaltningen RAPPORT Diarienummer 2005-10-17 2005.2261.3 1(8) LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET 2005 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende
Läs merLuften i Malmö. Vintersäsongen oktober mars 1999
Luften i Malmö Vintersäsongen oktober 1998 - mars 1999 Rapport 15/1999 ISSN 14-469 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se Var i Malmö mäts luftföroreningar? Mätning av olika luftföroreningar startade
Läs merLUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI
Miljöförvaltningen RAPPORT Datum Diarienummer 25-9-21 25.2261.1 1(7) LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI 25 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende svaveldioxid,
Läs merLuften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret 2008-2009 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning och resultat... sid 3 Svaveldioxid. sid 3 Kvävedioxid.. sid 3 Ozon.. sid 3 Bensen..
Läs merResultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2012
Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 3 juni 212 Miljöförvaltningen: Torsten Nilsson Dnr 27-1822 MILJÖNÄMNDEN Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Mätplatser och mätningar...
Läs merLuften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr
RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,
Läs merLUFTEN I LUND RAPPORT FÖR SOMMARHALVÅRET 2006
Miljöförvaltningen RAPPORT Diarienummer 2006-10-27 2006.0384.14 1(14) LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR SOMMARHALVÅRET 2006 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende
Läs merLuftkvaliteten i Malmö 2007
RAPPORT Luftkvaliteten i Malmö 27 Antagen av Miljönämnden 28-3-31 Rapportnr 4/28 ISSN 14-469 Rapporter (ISSN 14-469) utgivna fr.o.m. 24: 1/24 Livsmedelstillsyn av storhushåll med orientalisk tillagning
Läs merResultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011
Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011 Miljöförvaltningen: Torsten Nilsson Dnr 2007-1822 MILJÖNÄMNDEN Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...
Läs merLuften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar 1990 2010 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (19) Innehållsförteckning Sammanfattning... sid 3 Metod.. sid 3 DOAS sid 3 Partikelmätare. sid 4 Miljökvalitetsnormer
Läs merLuften i Lund: Rapport för 2009 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för 2009 med jämförande mätningar 1990 2009 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (16) Innehållsförteckning Sammanfattning... sid 3 Metod.. sid 3 DOAS sid 3 Partikelmätare. sid 4 Miljökvalitetsnormer
Läs merLuftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2015 samt luftmätningsdata för åren
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2015 samt luftmätningsdata för åren 1990 2015 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Metod i gatunivå...
Läs merLuften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009
Handläggare: Tomas Sjöstedt Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 29 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds två dagar i april 29. Övriga lagstadgade
Läs merLuftkvaliteten i Malmö 2011
RAPPORT Luftkvaliteten i Malmö 211 Antagen av Miljönämnden 212-4-25 Rapportnr 4/212 ISSN 14-469 Rapporter (ISSN 14-469) utgivna fr.o.m. 28: 1/28 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö stad 27 2/28 Livsmedelskontroll
Läs merLuftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren 1990 2016 Miljöförvaltningen 2017-01-19 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Metod i
Läs merLuften i Sundsvall 2011
Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuften i Sundsvall 2012
Luften i Sundsvall 2012 Miljökontoret jan 2013 Tel (expeditionen): 19 11 90 DOKUMENTNAMN: LUFTEN I SUNDSVALL 2011 ÄNDRAT : 2013-01-31 14:28 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(7) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort Sammanfattning Mätningar av kvävedioxid och partiklar i luften på Viktoriagatan har nu pågått kontinuerligt
Läs merMånadsrapport för luftövervakning i oktober 2018
Februari 19 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson Författare: Malin Fredricsson På uppdrag av: Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Fotograf: Malin Fredricsson Rapportnummer
Läs merMånadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018
Januari 19 Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 18 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson, Karin Söderlund Författare: Malin Fredricsson, Karin Söderlund På
Läs merLuften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2016 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2017-05-18 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Läs merLuften i Lund - Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun
MR 2018.1056.1 MN 2018/0047.1 Luften i Lund - Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun Luftmätningsdata för 2017 samt perioden 1990 2017 Miljöförvaltningen 2018-03-26 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merLuftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...
Läs merMiljökontoret. Luften i Sundsvall 2017
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2017 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL... 5 3.1 PARTIKLAR... 5 3.2 KVÄVEDIOXID...
Läs merRapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren
Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren 1990 2012 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...
Läs merMätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012
Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Oktober 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober 18... 1 Vad mäter
Läs merI detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
Läs merLuftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Juli 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Juli 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juli 18... 1 Vad mäter vi?...
Läs merMätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Sommaren 2005 Vintern 2005/2006 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2006:13 Miljöförvaltningen
Läs merEn sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1
Maj 216 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj 216... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Årets överskridanden av miljökvalitetsnormer... 2 Sammanfattning
Läs merSammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari Var mäter vi?... 1
Januari 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Väder... 1 Luftföroreningar januari
Läs merLuftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport December 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december 18... 1 Vad mäter
Läs merLuftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet
Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2017 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2018-06-15 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Läs merSammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj Var mäter vi? Luftföroreningar maj Samlad bedömning...
Maj 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar maj 217...
Läs merSammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober Var mäter vi?... 1
Oktober 17 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober 17... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar oktober
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1
Mars 216 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 216... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Årets överskridanden av miljökvalitetsnormer... 2 Sammanfattning
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Augusti 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuften i Sundsvall 2010
Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2018 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2019-05-29 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Läs merSammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet november Var mäter vi?... 1
November 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet november 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar
Läs merSammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet september Var mäter vi?... 1
September 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet september 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar
Läs merLuftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Augusti 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Augusti 218 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet augusti 218... 1 Vad mäter
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2003 VINTERN 2003/04 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2004:9 Miljöförvaltningen
Läs merSammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...
Juni 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar juni 217...
Läs merSammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december Var mäter vi?... 1
December 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1
Luftrapport 2008 Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53 Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2008, Burlövs kommun Johan Rönnborg
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Oktober 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merHandläggare Anitha Jacobsson Tel +46 10 505 12 04 Mobil +46 70 520 40 14 E-post anitha.jacobsson@afconsult.com Mottagare Stadsbyggnadskontoret Fysisk planering Norrköpings kommun Rev2: 2017-03-29 Datum
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1
Januari 216 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 216... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Årets överskridanden av miljökvalitetsnormer... 2 Sammanfattning
Läs merLuftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56
Luftrapport 2009 Miljö- och byggnämnden 17 juni 2010, 56 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2009, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen, område Miljö Samhällsbyggnadsförvaltningen
Läs merLuftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Februari 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Februari 218 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet februari 218... 1 Vad mäter
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se
Läs merRapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av
Läs merLuftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad
Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära
Läs merLuftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Maj 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Maj 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj 18... 1 Vad mäter vi?...
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Februari 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Januari 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Läs merLuftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen
Läs merLuftkvalitet i Göteborgsområdet
, Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport April 218 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet april 218... 1 Vad mäter
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
April 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merMiljösituationen i Malmö
Frisk luft Förutsättningarna för att få en bra luftkvalitet i Malmö är goda. Det kustnära läget med ett blåsigt klimat och platt topografi innebär att omblandningen av luften är förhållandevis god. Den
Läs merLuftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016
Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Christina Schyberg 2016-12-16 Allmänt Under vintern 2015/2016 genomfördes luftkvalitetsmätningar
Läs merMiljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010
Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens
Läs merLuftmätningar i urban bakgrund
Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2016
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(13) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2016 Sammanfattning Miljönämnden utför på kommunstyrelsens uppdrag den kontroll av luftkvalitet som kommunen
Läs merMiljöförvaltningen Rapport 2002:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata Utredningsenheten - Miljöövervakning
Miljöförvaltningen Rapport 2002:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata Utredningsenheten - Miljöövervakning Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Metodik 5 3. Resultat 6 3.1 Väder
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Oktober 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merObjektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa
Läs merLuftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Mars 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Mars 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet mars 18... 1 Vad mäter vi?...
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftmätningar i Ystads kommun 2012
Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juli 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Februari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden
Läs merUndersökning av luftkvalitet i Mariestad
Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4
Läs merSammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun
Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Mätningar av PM10/PM2,5 och NO 2 under kalenderåret 2016 och NO 2 under januariapril år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juni 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs mer