Luftföroreningssituationen i Landskrona

Transkript

1 Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 211

2 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 211 visar att halterna generellt var något högre än 21. Redovisningen av luftföroreningshalterna i Landskrona görs med mätdata från den fasta mätstationen i taknivå. Mätningen görs på tre mätsträckor, med s.k. DOAS-teknik, i de centrala delarna av Landskrona. Sträcka 3 har dock varit ur funktion under hela 211. En nyhet för 211 är att mätstationen på Eriksgatan har kompletterats med ett instrument som mäter luftburna partiklar mindre än 2,5 µm (PM 2,5 ). Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. Miljökvalitetsnormerna är utarbetade för platser där människor vistas utomhus. Exponeringen för de högsta halterna sker oftast i gatunivå då luftföroreningarna normalt är högre i gatunivå än i taknivå. Jämförelser med miljökvalitetsnormerna görs enbart för att få ett mått på halternas storleksordning. Mätningar i gaturumsmiljö görs också av Miljöförvaltningen genom IVL:s urbanmätnätverk. Resultatet från dessa mätningar redovisas i separat rapport från IVL, men vissa data omnämns för jämförelse med DOAS-mätningarna. En kort sammanfattning av uppmätta halter under 211 visar på låga svaveldioxidhalter, eller 5-1 % av miljökvalitetsnormerna och låga till måttliga kvävedioxidhalter eller 3-55 % av miljökvalitetsnormerna. De uppmätta ozonhalterna var däremot förhöjda, och riktvärdet för skydd av hälsa överskreds 4 gånger under 211. De uppmätta kolvätehalterna är svårtolkade och får bedömas med viss försiktighet, eftersom mätvärdena faller inom DOAS-utrustningens mätosäkerhet. Under säsongen var uppmätta bensenhalter enligt DOAS-utrustningen lägre än miljökvalitetsnormen. Toluen- och p-xylenhalterna var betydligt lägre än IMMs lågrisknivå. Under 211 låg årsmedeltemperaturen över den normala med 1.3 C. Nederbördsmängden var drygt 1 % över den normala med torra vintermånader och en regnrik sommar. En ovanligt torr novembermånad medförde att det var höga halter av luftburna partiklar under den perioden. Miljöförvaltningen i Landskrona 1

3 Mätstationer Stationära mätningar i Landskrona görs med DOAS-teknik* (Differentiell Optisk Absorptionsspektroskopi). Förutom DOAS-mätningarna görs mätningar inom Urban-nätverket på två platser markerade med A respektive B i kartan ovan. Den ena mätplatsen är en gatrumsmiljö (A, Eriksgatan) där PM 2,5 mäts och den andra mätplatsen är en bakgrundsmiljö i taknivå (B, Polishuset). På den senare mäts bl.a. partiklar (PM 1 ), kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), sot, VOC och ozon (O 3 ). Dessa mätningar presenteras årligen av IVL Svenska Miljöinstitutet AB och redovisas endast som en jämförelse i denna rapport. DOAS-utrustningen är placerad ovan tak i de centrala delarna av Landskrona. Mätningen görs med tre mätsträckor. Tyvärr har även under detta år sträcka tre varit ur funktion. Förutom mätning av luftföroreningar mäts också temperatur, vindriktning och vindhastighet på taket till mottagarenheterna. Tabell 1. DOAS-mätningar i Landskrona Sträcka Längd Registrerade parametrar 1 42 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd m Kvävemonoxid, kvävedioxid och ammoniak. * för mer information om DOAS-tekniken hänvisas till OPSIS hemsida, Miljöförvaltningen i Landskrona 2

4 jan-11 feb-11 mar-11 apr-11 maj-11 jun-11 jul-11 aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec-11 jan-12 Mätresultat luftföroreningar Svaveldioxid Svaveldioxid uppkommer då svavel, i främst petroleumbränslen, reagerar med luftens syre vid förbränning. Svaveldioxidhalterna i atmosfären har idag sitt huvudsakliga ursprung från kontinenten. På en del platser kan lokala källor ha viss betydelse. Idag är det oftast närhet till sjöfart som har störst betydelse för uppmätta halter. Trots att svavelhalterna sjunkit mycket i atmosfären kan nedfallet av svavel fortfarande vara ett problem för naturen. Svaveldioxidhalterna var låga under året. Variationen i halterna har också varit måttlig under året. Det finns en tendens till att variationen är större under vinterhalvåret än under sommaren och att halterna är en aning lägre under sommaren. Uppmätta svaveldioxidhalter var i storleksordningen 5-1 % av miljökvalitetsnormen. Dygnsmedelhalterna varierade mellan nästan och 1 µg/m³ under året. Sedan början av 9-talet har halterna sjunkit med ca 6-7 %, även om det är stor variation mellan säsongerna. De senaste fem åren har dock halterna stabiliserats på en tämligen låg nivå. Halterna i Landskrona har tidigare varit något högre än i Malmö och i Lund. Detta syns inte längre så tydligt, utan halterna är ungefär lika låga på alla tre orterna. 12 µg/m³ Figur 1. Svaveldioxidhaltens dygnsmedelvärden under 211 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 3

5 14 12 mg/m Figur 2. Årsmedelvärden av svaveldioxidhalten (µg/m³) sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 2. Uppmätta svaveldioxidhalter under 211 (µg/m³). Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Medelvärde** * Dygnsmedelvärde, * 98-percentil Timmedelvärde, * 98-percentil Antal timobersvationer*** * Maxvärde (tim) * * Ur funktion ** gäller egentligen utanför tätbebyggt område *** Max antal timmar var 876 under 211 Miljöförvaltningen i Landskrona 4

6 jan-11 feb-11 mar-11 apr-11 maj-11 jun-11 jul-11 aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec-11 jan-12 Kvävedioxid Kvävedioxid (NO 2 ) uppkommer i huvudsak genom oxidation av kvävemonoxid (NO), d.v.s. när kvävemonoxid reagerar med marknära ozon. Sammanfattande beteckning för kvävemonoxid och kvävedioxid är kväveoxider (NO x ). Den största källan till kväveoxider är trafiken, där kvävemonoxid utgör ca 9 % av utsläppen. Det mesta av uppmätta kvävedioxidhalter har lokalt ursprung. Dock förekommer det en viss intransport, främst från kontinenten. Halterna har oftast en viss säsongsvariation med högre halter under vintern och lägre under sommaren. De högsta halterna uppmätts i gatumiljön, där byggnader stänger in luftföroreningarna, medan i urban bakgrund eller utanför Landskrona uppmätts lägre kvävedioxidhalter. Under 211 var uppmätta halterna med DOAS-utrustning i taknivå i centrala Landskrona låga till måttliga eller 35-6 % av miljökvalitetsnormerna. Utvecklingen av trenden för årshalterna har varit svagt avklingande, dock med viss variation under åren. 211 var halterna ca 6-7 % av de halter som uppmättes för 2 år sedan. Notera att sträcka 3 under hela säsongen har varit ur drift. I figuren med genomsnittlig veckoprofil (Figur 5) för mätsträckorna syns det tydligt hur trafiken påverkar halterna under morgonen/förmiddagen och eftermiddagen/kvällen under veckodagarna µg/m³ Miljökvalitetsnorm - dygn Figur 3. Kvävedioxidhalten som dygnsmedelvärden under 211 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 5

7 5 4 mg/m³ Miljökvalitetsnorm Figur 4. Årsmedelvärden av kvävedioxid i µg/m³ sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 3. Uppmätta kvävedioxidhalter under 211 (µg/m³). Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, * percentil Timmedelvärde, * 98-percentil Antal timobersvationer** * Maxvärde (tim) * * Ur funktion ** Max antal timmar var 876under 21 Under 211 var dygns- och veckoprofilen betydligt mer utslätad än föregående år, vilket kan ses i Figur 5. 3,5 25 3, 2 2,5 2, 15 1,5 1 1,,5 5, µg/m³ Toluen måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag måndag Figur 5. Genomsnittlig veckoprofil (timmedelvärden) under 21 (vit kurva) och 211 (svart kurva) för kvävedioxid. Medelvärde av sträcka 1 och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 6

8 jan-11 feb-11 mar-11 apr-11 maj-11 jun-11 jul-11 aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec-11 jan-12 Kvävemonoxid Kvävemonoxid mäts endast på sträcka 3, vilken under hela året har varit ur drift. Tabell 4. Uppmätta kvävemonoxidhalter under 211 i µg/m³. Uppmätta halter Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, 98-percentil * Timmedelvärde, 98-percentil * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) * * Ur funktion Ozon Ozon bildas då kväveoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus. Ozon kallas en fotokemisk oxidant, p.g.a. sitt uppkomstsätt. Uppmätta halter har sitt ursprung lokalt som regionalt. Under sommarhalvåret är ozonhalterna betydligt högre än under den kallare och solfattigare vintern. De uppmätta ozonhalterna var under 211 i nivå med föregående 15 år. Halterna är trots detta förhöjda jämförda med hur det borde sett ut i en ostörd omgivning. Under året är halterna som högst under sommaren i juli månad. När toppen infaller beror på när vädret är soligt och varmt och vart luftmassan har sitt ursprung. Under den mörkare och kallare vintern är ozonhalterna betydligt lägre. EU-direktivet för skydd för hälsa överskreds 4 gånger under året. Om man undantar de första åren på 9-talet har ozonhalterna i det närmaste varit oförändrad. Notera att sträcka 3 under hela säsongen har varit ur drift µg/m³ Figur 6. Ozonhalten som dygnsmedelvärden under 211 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 7

9 µg/m Figur 7. Årsmedelvärden av ozon i µg/m³ sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 5. Uppmätta ozonhalter (µg/m³) under 211. EU-direktiv Uppmätt Sträcka 1 Sträcka 2 Medelvärde (år) Maxvärde (tim) Minvärde (tim) 1 9 Antal tim observationer ** Skydd för människors hälsa Tröskelvärde för information Maximalt 8-timmars glidande timmedelvärde under ett dygn, bör vara mindre än 12 µg/m³ Varning till allmänheten skall ske vid halter högre än 18 µg/m³ Tröskelvärde för larm Larm till allmänheten vid halter högre än 24 µg/m³ (92 %) (97 %) 4 ggr 4 ggr ggr ggr ggr ggr AOT4 * * avser värden mellan kl 8 till kl 2 ** Max antal timmar var 876 under 211 Summan av alla ozonvärden över 8 µg/m³ (4 ppb), mellan 1 maj och 31 juli får vara max 18 µg/m³- timmar. Långsiktigt värde < 6 µg/m³- timmar 5237 µg/m³- timmar 6342 µg/m³- timmar Miljöförvaltningen i Landskrona 8

10 Ammoniak Ammoniak mäts bara på sträcka 3 under hela året har sträckan varit ur drift. Tabell 6. Uppmätta ammoniakhalter under 211 i µg/m³. Uppmätt Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, 98-percentil * Timmedelvärde, 98-percentil * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) * * ur funktion Miljöförvaltningen i Landskrona 9

11 Bensen, toluen, xylen och formaldehyd Med DOAS-utrustningen registreras halterna av bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd. Bensen, toluen och p-xylen härstammar från drivmedelshanteringen och/eller direkt från bilarnas avgaser/avdunstning. För bensen är miljökvalitetsnormen 5, µg/m³ som årsmedelvärde. För de övriga kolvätena finns däremot inga rikt- eller gränsvärden. Däremot har Institutet för miljömedicin (IMM, tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. Mätvärden av kolvätena från DOAS-utrustningen är osäkra, då uppmätta halter är av samma storleksordning som utrustningens noggrannhet. Under säsongen har uppmätta bensenhalter enligt DOAS-utrustningen varit under miljökvalitetsnormen. En av tre komponenter i ämnet xylen är p-xylen. De övriga två är m- och o-xylen. Det är för summan av dessa tre komponenter (xylen) som det finns en angiven lågrisknivå. De uppmätta halterna av toluen- och p-xylen är förhållandevis låga jämfört med lågrisknivåerna. Tabell 7. Uppmätta bensen-, toluen-, p-xylen- och formaldehydhalter i µg/m³ under 211. Bensen Lågrisk-nivå/miljökvalitetsnorm Uppmätt IVL- Sträcka 1 sträcka 2 provtagn Medelvärde 1,3/5, 3 2 1, Timmedelvärde, 98-percentil Antal observationer 6347* 8315* 17 Toluen Medelvärde 37/ ,1 Timmedelvärde, 98-percentil Antal observationer 5795* 891* 18 p-xylen Medelvärde 43**/ ,2*** Timmedelvärde, 98-percentil Antal observationer 7511* 8345* 18 Formaldehyd Medelvärde Timmedelvärde, 98-percentil Antal observationer 85* 8624* - * max antal timmar var 876 under 211 ** avser lågrisknivån för xylen. p-xylen är endast en komponent i kolväteblandningen xylen. *** summan av meta- och para-xylen Jämförs DOAS-mätningarna med IVLs mätningar på Eriksgatan så ligger DOAS-mätningarna något högre, vilket sannolikt beror på mätmetodens stora osäkerhet vid de låga koncentrationer som uppmätts i Landskrona. Miljöförvaltningen i Landskrona 1

12 jan-11 feb-11 mar-11 apr-11 maj-11 jun-11 jul-11 aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec-11 jan-12 Partiklar Luftburna partiklar uppkommer dels vid naturliga processer och dels via mänsklig aktivitet. En stor källa i stadsmiljön är trafiken, en annan källa är den allmänna luftmassan som innehåller olika mängder partiklar beroende på var luftmassan kommer från. Jämförs PM 1 -halterna på Eriksgatan med miljökvalitetsnormerna ligger de på ungefär 5 % av normerna och i nivå med det nationella miljömålet (2 µg/m³). De högsta halterna registrerades under vårvintern då ökningen troligen till stor del bestod av lokalt emitterade större partiklar (2.5 1µm), t.ex. uppvirvlat vägdamm. Detta mönster återfinns även i mätningar från bl a Malmö, Göteborg och Stockholm. En torr och blåsig novembermånad orsakade höga halter av luftburna partiklar under en period av hösten. 7 6 µg/m Figur 8. Dygnsmedelhalten av PM 1 i gaturummet på Eriksgatan under 211 i µg/m³. Mätdata erhållna från IVL. Tabell 8. Uppmätta halter av partiklar mindre än 1 µm (PM 1 ) under 211 (µg/m³). Gaturumsmätning på Eriksgatan, samma som Figur 8. Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Årsmedelvärde 4 2 Dygnsmedelvärde, percentil Antal observationer min 9 % (329) 356 Miljöförvaltningen i Landskrona 11

13 En nyhet för 211 är att mätstationen på Eriksgatan har kompletterats med ett instrument som mäter luftburna partiklar mindre än 2,5 µm (PM 2,5 ). Det nya instrumentet är en SM2 från Opsis AB och är för närvarande enda av Naturvårdsverket och Referenslaboratoriet för tätortsluft godkända instrumentet för kontinuerlig mätning av luftburna partiklar. Under en inkörningsperiod har vissa alltför låga värden registrerats men instrumentet är troligen injusterat för 212 års mätningar Figur 9. Dygnsmedelhalten av PM 2.5 i gaturummet på Eriksgatan under 211 i µg/m³. Instrumentet installerades i augusti. Under en inledande period kommer instrumentet att justeras in och de orimligt låga värden som under vissa dagar uppmättes under 211 kommer att kunna elimineras. Miljöförvaltningen i Landskrona 12

14 Meteorologiska mätningar Under 211 låg årsmedeltemperaturen över den normala med 1.3 C. Figur 1 visar att temperaturen i stort sett legat en dryg grad över normalårskurvan under hela året. Halterna av luftföroreningar under 211 var generellt något högre än 21. Nederbördsmängden var drygt 1 % över den normala (821 resp. 737 mm/år) med torra vintermånader och en regnrik sommar. En ovanligt torr novembermånad medförde att det var höga halter av luftburna partiklar under den perioden C Månadsmedeltemperatur Normal medeltemperatur (1961-9) Differens 5-5 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 1. Månadsmedeltemperaturen under 211 i grader Celsius (källa: Väder och Vatten, SMHI). Normaldata är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg mm Månadsnederbörd Normal månads-nederbörd (1961-9) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 11. Månadsnederbörden under 211 i mm (källa: Väder och Vatten, SMHI). Data är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg. Miljöförvaltningen i Landskrona 13

15 Nordväst Väst % m/s Norr Nordost Ost Nordväst Väst Norr Nordost Ost Sydväst Sydost Sydväst Sydost Syd Figur 12. Vindriktningens fördelning under 211 i procent, jämfört med medelvärdet för perioden Syd Figur 13. Medelvindshastigheten i meter per sekund för de olika vindriktningssektorerna under 211, jämfört med medelvärdet för perioden Tabell 9. Temperaturstatistik från meteorologiska masten vid DOAS-utrustningen i Landskrona och från SMHI:s mätutrustning i Helsingborg. Årsmedeltemperatutemperatur Årsmedel- Högsta Lägsta Högsta Lägsta timmedel- timmedel- dygns- dygns ( C) 211 ( C) värde ( C) värde ( C) medel- värde ( C) medel- värde ( C) Landskrona - 9,1 24,4-1, 2,7-7,2 SMHI (Helsingborg) 7,6 8,9 i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. = ingen uppgift Miljöförvaltningen i Landskrona 14

16 EU-direktiv och miljökvalitetsnormer Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och för miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. Lagstiftningen för övervakning av luftkvaliteten har uppdaterats under 21 som ett resultat av införandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa (28/5/EG och 24/7/EG). Den nya Luftkvalitetsförordningen (21:477) innehåller även miljökvalitetsnormer för fina partiklar (PM2.5) och kommande miljökvalitetsnormer för polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och metaller (arsenik, kadmium, kvicksilver och nickel) som träder i kraft 213. Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 21:8) reglerar hur övervakningen skall ske. Gränsvärdena och miljökvalitetsnormerna är utarbetade för att förebygga eller minska de skadliga effekterna på människors hälsa och miljön som helhet. De gäller på platser utomhus där människor stadigvarande vistas eller tillfälligt passerar (t ex gång- och cykelbanor). Undantagna är bland annat inneslutna ormråden som tunnlar och särskilt belastade mikromiljöer som området närmast en vägkorsning. Naturvårdsverket uppdaterade i januari 211 sin handbok Luftguiden som ger vägledning om hur reglerna skall tillämpas. Institutet för miljömedicin (IMM, har tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. För fördjupad kunskap om gränsvärden, miljökvalitetsnormer och hälsoeffekter hänvisas också till Referenslaboratoriet för tätortsluft vilka är organiserade under Institutionen för tillämpad miljöteknik på Stockholms Universitet. Deras hemsida innehåller mycket information om ovanstående ämnen och har adressen: (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt PM 1 mg/m 3 1 dygn 5 Avser dygnsmedelvärde. Värdet får överskridas 35 ggr per år (9-percentil). mg/m 3 1 år 4 Avser årsmedelvärde. PM 2.5 mg/m 3 1 år 25 Normen skall uppfyllas senast och skall eftersträvas fram till dess (gäller fr.o.m ). Kolmonoxid mg/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. 1 Avser maxvärdet av ett glidande 8-timmarsmedelvärde under kalenderåret. (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Kvävedioxid µg/m³ 1 timme 9 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. 1 dygn 6 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. 1 år 4 Aritmetiskt medelvärde. 1 år 3 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter. Miljöförvaltningen i Landskrona 15

17 (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Bensen µg/m³ 1 år 5 Avser aritmetiska medelvärdet under kalenderåret. (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon mg/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. AOT4 Timvärden under maj till och med juli 12 Skydd av hälsa. Skall eftersträvas (målvärde). Avser maxvärdet av ett glidande 8- timmarsmedelvärde under kalenderåret. 18 Skydd av vegetation. Summan av differensen mellan timmedelvärde över 8 µg/m³ och 8 µg/m³ timme för timme (AOT4 4 PPB = 8 µg/m³) mellan kl 8. till 2. under de tre månaderna maj, juni och juli. Det maximala värdet är 18 µg/m³timmar som ett medelvärde under 5 år. Tröskelnivåer för information och larm för Ozon Det långsiktiga målet (22) är att AOT4- värdet får maximalt överskridas 6 µg/m³-timmar per år. Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon 1 timme 18 Skyldighet att informera allmänheten. 1 timme 24 Skyldighet att varna allmänheten. Lågrisknivå (framtagna av IMM) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Kolmonoxid mg/m 3 8 timmar 6 Bensen mg/m 3-1,3 avser livstidsexponering Toluen mg/m 3-37 avser livstidsexponering Xylen mg/m 3-43 avser livstidsexponering Miljöförvaltningen i Landskrona 16

18 Hälso- och miljöeffekter Hälso- och miljöeffekter av åtta luftföroreningar. Tabellen är delvis kopierad från tabell 2.1 från IVL-rapporten Luftkvalitet i tätorter 25 sid 1 (IVL Rapport B1667). Effekter på hälsan Effekter på natur, Källor till luftutsläpp Ämnesgrupp miljö och material Kolmonoxid (CO) Skador på hjärta och hjärnan samt hämmar fostrets utveckling. Blockerar blodets förmåga att transportera syre till kroppens vävnader. Kolmonoxid i luften är troligen inget större problem i Sverige. Underlag saknas. Troligen inga effekter av betydelse för naturmiljön. Främst avgaser från äldre fordon, men också från uppvärmning och energiproduktion. Kvävedioxid (NO 2 ) Försämrar lungfunktion och kan förvärra astma. Kvävedioxid är en indikator på trafikens utsläpp och samband finns mellan sjuklighet och kvävedioxid i omgivningsluften. Kväveoxider bidrar till bildning av marknära ozon. Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning samt skador på växtligheten genom bildning av ozon. Bidrar till korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst bilavgaser, men även betydande utsläpp från arbetsmaskiner, sjöfart, uppvärmning, industrier och energiproduktion. Svaveldioxid (SO 2 ) Ökning av besvär och luftvägssjukdomar vid höga halter. Svaveldioxid som luftförorening i Sverige har knappast längre någon betydelse ur hälsosynpunkt. Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst uppvärmning, energiproduktion, samt utsläpp från industrier och sjöfart. Ozon (O 3 ) Korttidsexponering för marknära ozon har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus och kan förvärra astmabesvär. Ozon kan påverka lungorna och orsaka inflammation. Långtidsexponering påverkar eventuellt lungornas tillväxt negativt men tycks ej påverka dödligheten och inläggning på sjukhus. Skördeförluster genom skador på grödor. Troligen också skador på träd och vilda växter. Nedbrytning av material som papper, plast, gummi och textilier. Ozon är en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska källor. Partiklar (PM 1, PM 2.5 ) Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till flera tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige. Även lungfunktionen påverkas negativt. Korttidsexponering har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus. Partiklar påskyndar korrosion av metaller och skador på kulturföremål. Vägtrafiken är en viktig källa till grövre och finare partiklar. Energiproduktion, uppvärmning, industrier och naturliga källor. Tungmetaller Kan orsaka sjuklighet i nervsystemet, njurar och hjärta/kärl. Exponering som regel större från livsmedel än från omgivningsluft. Tungmetaller som luftförorening är troligen inget större problem i Sverige. Vissa tungmetaller misstänks minska den mikrobiologiska aktiviteten i marken. Förbränning av stenkol, vissa industrier samt förbränning av avfall. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Bidrar sannolikt till några extra fall av lungcancer per år. Underlag saknas. Främst utsläpp från fordon och vedeldning, även utsläpp från arbetsmaskiner och vissa industrier. Lättflyktiga organiska ämnen (VOC) Bensen kan orsaka cancer, främst leukemi. Aldehyder är irriterande för luftvägarna och kan förvärra astma. VOC (bensen, eten och butadien) bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige. VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Indirekta skador på växter och material genom att VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Främst bilavgaser. vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor. Miljöförvaltningen i Landskrona 17