CENTERPARTIET vill ha Växtkraft i hela Lerums Kommun.

1

2

1 Förord CENTERPARTIET vill ha Växtkraft i hela Lerums Kommun. Trygghet, integration och framtidstro är grunden för att skapa ännu starkare växtkraft i Lerums Kommun. Det är också grogrunden för kreativitet, inflytande och hållbarhet. Trygghet Vi vill skapa trygghet genom mindre grupper i förskolan, att tidigt uppmärksamma och motverka psykisk ohälsa och mobbning i skolan, att vården fungerar när den behövs, där den behövs och att man kan åldras med värdighet oavsett fysisk och psykisk hälsa. Trygghet är också att våga röra sig ensam i sitt närområde på kvällstid, att våga låta barnen cykla till skolan och kompisar. Trygghet är också att kunna försörja sig genom eget arbete och att kunna leva på sin pension efter ett långt arbetsliv. Integration Antalet asylsökande nådde sin kulmen 2015 med över 160 000 människor som sökte sig till tryggheten i Sverige. Den stora utmaningen för de svenska kommunerna var att ordna boende för ensamkommande barn, familjer och enskilda individer på en bostadsmarknad som präglas av bostadsbrist. Sedan 2016 har Lerums kommun tagit emot 475 personer som nu har uppehållstillstånd. Vi har nu ett antal nya kommuninvånare. Låt oss se dem som individer och inte en grupp som vi ska integrera. Med rätt förutsättningar så är de fullt kapabla att bli en del av samhället av egen kraft. Att säkerställa att de snabbt lär sig svenska, hur det svenska samhället fungerar, får möjlighet till utbildning och arbete ger dem dessa förutsättningar. Framtidstro Centerpartiet har alltid stått för en stark tro på individens egen förmåga att tänka själv och fatta egna beslut och vi tror också på växtkraft och framtidstro genom samarbete. Tillsammans går vi framåt och lämnar ingen ensam kvar. Beslut skall ske så nära som möjligt. Närodlad politik innebär närhet till beslut och att kunna påverka sin egen vardag. Det handlar också om en grön, social och jordnära liberalism. Närodlad politik beskriver vår syn på var jobben skapas, och var makten ska ligga. För en grön omställning till ett hållbart samhälle behövs fler gröna jobb. Vi är övertygade om att miljö och tillväxt i hela kommunen är varandras förutsättning. 3

2 Kommunens övergripande styrdokument Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. Lerums kommuns vision är att bli Sveriges ledande miljökommun år 2025. Värdeorden kreativitet, inflytande och hållbarhet genomsyrar organisationen och alla beslut som fattas. Målbild 2040 Målbild 2040 är en samling framtidsberättelser som syftar till att tjäna som ledstjärnor för framtagande av en ny översiktsplan och beskriver ett potentiellt framtida Lerum år 2040. Målbilderna är formulerade i linje med visionen. För att målbilderna ska vara en ledstjärna för kommande översiktsplan har de skapats med ett tidsperspektiv på 20-30 år framåt i tiden. När den kommande översiktsplanen antagits är tanken att den ska ersätta Målbild 2040 som övergripande styrdokument. Mandatperiodsdokument (tidigare Framtidsbilder 2018) Inför mandatperioden 2019-2022 finns ännu inget mandatperiodsdokument antaget. Budget Utifrån mandatperiodsdokumentet ska budgeten sätta ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen och tydliggör styrelsens plan och strategi för att verkställa Kommunfullmäktiges uppdrag. I planen konkretiseras och prioriteras arbetet med politiska mål och uppdrag för verksamhetsåret. Verksamhetsplanen innehåller en ekonomisk plan för året inklusive finansiella mål, samt de prioriterade politiska målen och uppdragen. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. 4

3 Vision 2025 Kommunen har ett viktigt uppdrag. Det består i att säkerställa att medborgarna i Lerums kommun har tillgång till stöd och service inom viktiga områden som skola, vård och omsorg. Kommunen ska också se till att den grundläggande infrastrukturen fungerar och arbeta för att Lerums kommun i sin helhet ska utvecklas positivt. För att tydliggöra vad Lerums kommun ska kännetecknas av för att vara en attraktiv kommun att leva, arbeta och bo i har kommunfullmäktige antagit Vision 2025. Den slår fast att Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun, och att kommunen ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. Visionen ska genomsyra organisationen, verksamheten och alla beslut som fattas. 5

4 Politisk vilja och inriktning för mandatperioden 2019-2022 4.1 Politisk viljeinriktning: Centerpartiet ser möjligheter med både tätort och landsbygd. Vi är i allra högsta grad med när det gäller förslag och idéer som utvecklar hela kommunen. Under den gångna mandatperioden har vi drivit på för en ökad samverkan mellan kommun och civilsamhälle i mycket hög utsträckning och detta ska var ett fortsatt prioriterat arbetssätt. Våra verksamheter ska vara transparenta, serviceinriktade och hålla en hög kvalitet. Framtidens utmaningar kring en hållbar utveckling kräver inte bara en ekonomi i balans och kloka ekonomiska prioriteringar. De kräver dessutom en öppenhet för nya lösningar och en konstruktiv dialog med kommunens invånare. På olika sätt ska vi utveckla dialogen med de som bor och verkar i Lerums kommun och även med vår omvärld. Beslut ska fattas så nära människan som möjligt, det är närodlad politik! Centerpartiet vill också ha en politik där alla kan bidra. Vår kraft är grön och den är förnyelsebar. Vi säger JA till ny teknik som är bra och som ger resultat. Vi litar på företagen som skapar jobben och vill möjliggöra regelförenklingar så antalet företagare växer. Det är bra för Lerums kommun och hela Sverige. 4.2 Politiska inriktningsmål 2019-2022: 4.2..1 Klimat och Miljö Vi måste göra det enkelt och lönsamt att göra rätt för klimatet. Därför måste de hållbara valen i människors vardag präglas av enkelhet och självklarhet. Förutsättningarna måste vi skapa i samverkan med invånarna. Alla måste ta små steg i rätt riktning. En miljöekonomisk och hållbar resurshushållning ska prägla kommunens agerande i alla delar. Ett steg i detta är den nya återvinningscentralen i Stenkullen som ska bli en verklighet. Självklart tycker vi i Centerpartiet att miljökommunen Lerum ska satsa på ett återbruk i anslutning till den nya återvinningscentralen. Vi ser återbruket som ett viktigt steg för att minska det grova avfallet i kommunen och göra det enklare för människor att göra ett miljösmart och ekonomiskt val. Kreativa, miljömedvetna människor träffas på återvinningscentraler kombinerade med återbruk över hela landet för att förena nytta med nöje. Här kan en mötesplats skapas. Centerpartiet vill göra det möjligt att servera bra mat till våra barn och äldre och vi vill också att den ska vara så närproducerad som möjligt. För oss är det viktigt att grisen har knorren kvar och att vår svenska miljö och djurskyddslagstiftning ska ligga som grund när kommunen upphandlar mat till skola och omsorg. Att stimulera till minskat matsvinn är en nödvändighet och möjliggör en positiv klimatpåverkan. Även att fortsatt öka kunskapen bland personal som köper in mat, tillagar och serverar mat i den offentliga sektorn för att främjar goda, säkra och sunda måltider är ett steg i rätt riktning. 6

Trafikbuller ökar stresshormon och höjer blodtrycket. Inom miljömedicin forskas det kring bullerrelaterade sjukdomar och man vet redan nu att trafikbuller från tåg, bilar och flyg har en negativ påverkan på stresshormon och blodtryck. Därför vill vi inom Centerpartiet minska trafikbullret så mycket som möjligt ur ett hållbarhetsperspektiv. Mål 2019 Minska bullret Mer förnybar energi Återvinningscentral med återbruk i Stenkullen Att vid upphandling i kommunens måltidsverksamhet av livsmedel ställa samma krav på miljöhänsyn och djurskydd som lagstiftningen ställer på den svenska livsmedelsproduktionen. Uppmuntra och stimulera så kallade gröna näringar som har stor potential i Lerums Kommun. Uppdrag 2019 Att det läggs tyst asfalt på vägar inom Lerums kommun, i första hand genom våra tätorter Fler bullerplank Sänkt hastighet på E20 genom tätorterna Fastighetsnära hämtning av tidningar och förpackningar i hela kommunen Ta fram en kommunal handlingsplan för den nationella livsmedelsstrategin. Minska matsvinnet från tillagning och tallrik 4.2.2 Infrastruktur och boende Bostadsbyggandet ska möta våra kommuninvånares behov. Det handlar om unga vuxna som vill flytta hemifrån, par som väljer att separera, folk som vill sälja villan och flytta till ett bekvämare boende. Bostäder saknas även för dem som idag inte bor i kommunen, men som vill flytta hit. Idag planeras för en rad bostadsprojekt och flera är under genomförande. Bostadsbyggandet är ett fortsatt prioriterat område även under kommande mandatperiod. De nya bostäderna ska tillgodose människors behov av olika upplåtelseformer, inte minst finns ett behov av fler hyresrätter. Många har suttit fast i köerna vid Hulanmotet och det är dags att göra något åt trafiksituationen på E20. Byggnation av en ny avfartsramp i Aspedalen skulle minska trafiktrycket vid den befintliga avfartsrampen, göra trafiken smidigare och säkrare. Därför vill Centerpartiet ha en ny avfartsramp från E20 vid Aspedalen. En förutsättning för att ett samhälle ska uppfattas som attraktivt är att det finns tillgång till goda kommunikationer och därför vill vi fortsätta att utveckla kollektivtrafiken, dels genom att i en konstruktiv dialog med Trafikverket driva på att Västra Stambanan byggs ut med ytterligare två spår lokaliserade utanför tätorterna på sträckan Göteborg- Alingsås, dels genom att bygga ett modernt resecentrum. 7

Lerums kommun har en fantastisk natur och är som gjord för friluftsaktiviteter. Tyvärr saknas idag gång- och cykelväg (GC-väg) mellan Aspen och Jonsered och mellan Lilla Nääs -Tollered - Ingared. Detta är något som Centerpartiet vill möjliggöra. För att kunna jobba hemifrån behövs det säkerställas att det finns tillgång till fiber i hela kommunen. En levande landsbygd är i allra högsta grad beroende av digital teknik. 1000 Mbit/s även på landsbygden ökar möjligheten att kunna jobba hemifrån. Det är dessutom en förutsättning för att klara framtidens välfärd. Centerpartiet vill utveckla Sjövik till att bli Lerums kommun sjöstad. I arbetet med att fastlägga bostadsområden i kommunens översiktsplan ÖP kommer Centerpartiet att arbeta för att tydligt peka ut ett LIS-område i Sjövik. LIS står för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Kommuner har idag möjlighet att peka ut LIS-områden i sina översiktsplaner. De utvalda områdena ska vara lämpliga för landsbygdsutveckling och av begränsad omfattning så att strandskyddets syften tillgodoses. Mål 2019 Ny avfartsramp från E20 vid Aspedalen Höja trafiksäkerheten på Härskogsvägen Stimulera till utbyggnation av fiber i hela kommunen Att gods- och fjärrtågen går i en tunnel norr om Aspen Utveckla LIS område i Sjövik Öka antalet tillgänglighetsanpassade och trygga bostäder. Vid planering och etablering av nya särskilda boenden och boenden med särskild service ska dessa fördelas över hela kommunen. Bygg GC väg vid Aspen-Jonsered samt Lilla Nääs-Tollered-Ingared Uppdrag 2019 Ökad takt i byggandet och planproduktionen Öka planproduktionen genom att låta fler detaljplaner tas fram genom exploatörsdriven detaljplaneprocess Starta detaljplan i Södra Floda 4.2.3 Skola och utbildning Människor växer med kunskaper. Utbildning och bildning ökar möjligheten att forma våra liv och är en förutsättning för ett demokratisk och humanistiskt samhälle. Kunskapsutveckling bidrar till medmänsklighet samt individens egenmakt och ansvar. Lerums kommun har bra skolor, men ska bli bättre. Kunskapsresultaten i skolan måste höjas. Alla barn och elever har rätt att få de kunskaper som gör dem till delaktiga samhällsmedborgare. Därför behöver skolans systematiska kvalitetsarbete utvecklas för att höja kunskapsresultaten i skolan och att nå uppsatta mål. Lärare ska ha höga förväntningar på alla elever i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. 8

I förskolan läggs grunden för det livslånga lärandet. Förskolan ska vara trygg och stimulerande med bästa förutsättningar att utveckla barns förmågor för fortsatta kunskaper och lärande. Vår satsning på förskolan fortsätter och vi bygger nya förskolor och utvecklar verksamhetens innehåll. Arbetet med att minska barngrupperna fortsätter. Med allt fler barn i kommunen är det nödvändigt med god planering, framförhållning, för att tillgodose kommande behov av förskoleplatser. Läraren har en central roll i elevens utveckling och kunskapsinhämtning. Därför ska lärarens tid användas effektivt att förmedla kunskap. Lärarnas administrativa börda har ökat, varför det är angeläget att lärarna får avlastning. T ex har Lärarassistenter blivit vanligt i flera kommuner, så att lärarna kan jobba mer med undervisningen. Lärande är en komplex process och många faktorer påverkar elevernas förmåga att ta in och utveckla ny kunskap. Fysisk aktivitet är väsentligt och påverkar positivt inlärning och psykisk hälsa. Därför ska fysisk aktivitet under skoldagen ingå. Alla elever ska ges förutsättningar att avsluta grundskola och gymnasieskola med godkända betyg. Undervisningen ska utgå från vedertagen internationell forskning och präglas av nyfikenhet och studiero. En skola där både elever och lärare möts av respekt och tillit gynnar inte bara eleverna, det bidrar dessutom till en kreativ arbetsmiljö för lärarna och andra yrkesgrupper i skolan. Även elevernas föräldrar har ansvar för studieron i skolarbetet genom att bl.a. motverka skolk, sena ankomster och kränkande behandling. Ordning och reda i skolarbetet är självklart för en god arbetsmiljö. Den psykiska ohälsan breder ut sig, vilket måste tas på allvar. Lerums kommun ska vara en plats för växtkraft och hållbarhet - så även skolan. Genom att utöka elevhälsan förebygger vi psykisk ohälsa. En bra skola är en sund och hållbar skola. En bra kommun är en hållbar kommun. Norra Hallsås växer så det knakar, vilket Centerpartiet tycker är väldigt bra. Nuvarande skolstruktur är full, så därför behövs det ytterligare en skola, eftersom Knappekullaskolan inte kan byggas ut. Centerpartiet anser det självklart att en ny skola ska byggas i Hallsås för att säkra en trygg utveckling i norra Lerum, den rätta vägen framåt. Mål 2019 Höja kunskapsresultaten år 3 alla elever ska kunna läsa och skriva år 3 Höja kunskapsresultaten år 6 stopp för sjunkande resultat Stärka arbetet kring elever som behöver särskilt stöd Förbättra möjligheterna för elever att uppnå ökade resultat utöver kraven Nolltolerans mot mobbning och kränkningar Krafttag mot psykisk ohälsa Uppdrag 2019 Avlasta lärarna tillgodose behovet av stödpersonal, lärarassistenter Öka anslaget till elevhälsan ge möjligheter för utökade elevhälsoteam för att bättre säkra det förebyggande arbetet Fortsätt utveckla samverkan skola, socialtjänst, BUP m.fl. Främja fysisk aktivitet i skolan, varje dag! 9

Fortsatt arbetet med samverkan skola näringsliv Utöka lärlingsutbildning för att bättre tillgodose arbetsmarknadens behov och öka anställningsbarheten hos de unga Fortsätta arbete med giftfri skolmiljö Bygga förskolor för att tillgodose behovet av förskoleplatser Bygga ny skola i Hallsås 4.2.4 Samhällets omsorger Mycket tyder på att förväntningarna på den kommunala servicen inom omsorgen kommer ändras där eget inflytande, flexibilitet och delaktighet blir än mer centrala värden. Det är viktigt att verksamheten utgår från förebyggande arbete och en helhetssyn på individen, där ingången ska vara att kunna hålla sig frisk så länge som möjligt. Det är betydelsefullt att få möjlighet att finnas med i olika sammanhang, därför är tillgänglighet och mötesplatser viktiga ingredienser i det fortsatta arbetet. Trygghet, gemenskap, att vara behövd och ha självbestämmande är nyckelfaktorer för att åldras med god hälsa, välbefinnande och värdighet. En annan viktig aspekt är också att fortsätta och utveckla stödet till de anhöriga som vårdar en närstående i hemmet. Att ge dem det stöd de behöver är att investera för framtiden. När det behövs vård i någon form så är det viktigt att personen/patienten är i centrum hela vägen hem. I skarven mellan olika vårdgivare händer det tyvärr att den hemsända patienten och de anhöriga kommer i kläm. Hemmet har till exempel inte hunnit anpassas för de insatser som behövs för att klara ett fungerande vardagsliv. Med en smartare hantering av korttidsplacering på boende i kommunen blir det lättare att lösa de praktiska problem som kan uppstå. Med hjälp av en koordinator från kommunen som hjälper till att ta in relevant information från respektive vårdgivare och specialister blir biståndshandläggningen så mycket enklare. Patienten och anhöriga kan fokusera på att hantera den nya livssituationen utan att behöva oroa sig över praktiska saker och hur det ska bli sedan. Desto bättre som hemgången är förberedd och ordnad, desto snabbare går tillfrisknandet och återgången till vardagen både för patienten och de anhöriga. Kommunen behöver även fortsättningsvis använda sig av mer teknik inom hela omsorgen. Dagens höga tempo av digitalisering och hjälpmedelsutveckling öppnar upp för stora möjligheter. Teknik som gör livet enklare och tryggare för kommunens omsorgstagare och teknik som underlättar för personalens planering och arbete. Kommunen behöver arbeta med tidiga, förebyggande och samordnande insatser för att kunna stå rustad inför de utmaningar som finns när det gäller psykisk ohälsa, drogmissbruk, utanförskap och integration av människor på flykt från krigshärjade länder. Det är viktigt att tidigt skapa möjligheter för unga att utveckla en god hälsa då sociala faktorer ofta går i arv. För att vända trenden med psykisk ohälsa hos barn och ungdomar är det viktigt att fokusera på det friska och arbeta förebyggande. En skola med trygga vuxna som tar sig tid för unga och tidigt kan upptäcka ohälsa är otroligt viktigt. 10

Mål 2019 Ökad nöjdhet inom omsorgerna. Användandet av välfärdsteknik ska öka och vara förstahandsvalet för att öka trygghet, kvalitet och effektivitet. Stärk det förebyggande arbetet för bättre hälsa och ökad livskvalitet för omsorgernas målgrupper. Försörjningsstödet ska minimeras Uppdrag 2019 Starta intraprenad i ett av kommunens särskilda boende Lägg ut ytterligare ett äldreboende på extern drift Starta familjecentral i Lerum och Floda Utveckla anhörigstödet erbjud flexibel växelvård även för funktionsstöd Möjliggör en ökad tillgänglighet i den mobila hemsjukvården Inför en koordinator som möjliggör en trygg och samordnad hemgång från sjukhusvistelse Bevara Parasollen som mötesplats i Gråbo. Säkerställ att det finns möjlighet till matservering Bibehåll aktivitetssamordnare på särskilt boende (SÄBO) 4.2.5 Kultur och Fritid I Lerums kommun står föreningslivet och andra delar av civilsamhället för en stor del av de kultur- och fritidsaktiviteter som utövas. Det är därför av stor vikt att föreningsstödet fortsätter att utvecklas, moderniseras och anpassas på sätt som passar de olika föreningarna och ger dem möjligheter att stärka sina verksamheter. Bland de kommunala kulturverksamheterna är biblioteken och Kulturskolan en del av ryggraden. Biblioteken ska vara attraktiva mötesplatser och en tillgång för dem som vill läsa, lära, låna och inspireras till vidare läsning och studier. Centerpartiet vill skapa ett Kulturhus. Vi vill att det nya kulturhuset ska kännas som medborgarnas gemensamma vardagsrum där alla känner sig hemma. Här samsas människor i alla åldrar från alla kommundelar. Det ska finnas plats för allvar, underhållning, skapande och lek. En inbjudande entré som lockar till både planerade och oplanerade besök, flexibla ytor och lokaler som går att använda för olika syften och aktiviteter. Kulturhuset ska ge stöd och utveckling till kulturlivet i hela Lerums kommun. Genom att samla och samverka med medborgare, föreningar och andra aktörer säkerställer kulturhuset ett långsiktigt och rikt kulturliv i hela kommunen - kulturhuset blir ett viktigt nav i kommunens kultur. Här ska det finnas bas för Kulturskolan, bibliotek, konferenslokaler och konsthall. 11

Mål 2019 Bygg ett kulturhus i Dergårdsparken vid Wamme bro där Kulturskolan ska vara en integrerad verksamhet Bygg en fullskalig idrottshall i Gråbo med tillgång för gymnastikverksamhet Skapa mötesplatser för alla åldrar i hela kommunen Lika villkor inom idrotten oavsett kön Uppdrag 2019 Utred förutsättningar för en utbyggd ishall Fortsatt stödja ridvägsarbetet Möjliggör en utomhusarena för hästsport på nationell tävlingsnivå Förbättra bokningssystemen för lokaler Se över kostnader för lokaler så de är rimliga för föreningar att hyra Möjliggör för fritidsgård i Sjövik 4.2.6 Näringsliv och Turism Som kommun ska vi vara en serviceresurs för det lokala näringslivet. Parallellt med det ska vi fortsätta att utveckla vår egen kompetens när det gäller inköp, upphandlingar och uppföljning av de tjänster och produkter vi köper. Att kunna jobba där du bor är bra för människorna, miljön och kommunens välfärd. Näringslivet ska vara som motorn och navet i tillväxten därför måste det vara en enkel väg från affärsidé till verklighet. Kommunen ska uppfattas som en servicepartner och garant för enklare och snabbare tillståndsprocesser, färre möten men med rätt personer, där företagslotsen ansvarar för att koordinera och driva ärendet. Det ska vara attraktivt att bo, verka och besöka Lerums kommun. Fler arbetstillfällen på hemmaplan ger mindre utpendling och mer liv och rörelse i våra tätorter. Hållbarhet ska prägla utvecklingen av ett starkt näringsliv där alla parter bidrar med det de är bäst på. Utnyttja att vi verkligen är en kommun med nära till stad och land och använda närheten till landsbygd, natur och kommunens miljötänk för att skapa nya verksamheter. Besöksnäringen har stor potential att utvecklas i Lerums kommun, vi har unika platser och möjligheter att bygga en stark och framgångsrik besöksnäring - hela Sävelångsområdet, våra sjöar, Nääs, Tollered, det gröna stråket utefter väg 190 m.m är som gjorda för upplevelser och rekreation. Uppdrag 2019: Fortsatt fokus på Lerum som småföretagskommun i GR-regionen med direktiven att underlätta för småföretag att etablera sig, och befintliga att växa. 12

Öka samverkan mellan näringsliv och skola, för att bl.a. underlätta rekryteringar på längre sikt. Anpassade utbildningar inom bristyrken -hjälp företagen att växa genom framförhållning när det gäller utbildning inom bristyrken. Attrahera företag som jobbar med hållbarhet - Vår kommun har potential att utvecklas till ett centrum för hållbarhet. Utrymme att växa - se till att det finns planlagd mark och verksamhetslokaler tillgängliga. 4.2.7 Kommunövergripande mål och uppdrag Mål 2019: Attraktiv arbetsgivare - som syftar till att höja attraktionsvärdet som arbetsgivare Minska personalomsättningen Minska långtidssjukfrånvaron Efter etableringsfasen ska 80 procent av de nyanlända i arbetsför ålder vara i egenförsörjning eller utbildning via berörda aktörer Uppdrag 2019: Förbättra arbetet med att jämställdhet och jämlikhet integreras i alla kommunala beslut. Fortsätta främja nyanlända kommuninvånares delaktighet i samhället och minska risken för utanförskap och psykisk ohälsa genom en aktiv samverkan mellan Lerums kommun och civilsamhället. Stötta olika samverkansformer med näringsliv, föreningar och invånare Utveckla metoder och strukturer för att förenkla och minska administrativa arbetsuppgifter Fokusera på att våra nyanlända kommer i arbete, utbildning och/eller får en praktikplats inom eller utom kommunens verksamheter. Lerums kommun fyller 50 år, fira jubileumsåret 2019 13

5 Budgetmodell Antagen budgetmodell präglas av dialog och helhetsperspektiv och kan beskrivas i ett antal faser. Den första fasen är startfasen då kommunen utifrån december månads skatteunderlagsprognos, framtagen av Sveriges kommuner och landsting, SKL sammanställer den förväntade totalramen för planperioden. Utifrån den totala ramen beräknas verksamhetens totala ramar fram i enlighet med kraven för god ekonomisk hushållning som kommunen antagit. I den påföljande underlagsfasen arbetar både de förtroendevalda och förvaltningen med att analysera relevanta styrdokument för att bedöma hur dessa ska påverka budget och respektive sektors ramar kommande år. Arbetet pågår fram till boksluts och budgetberedningen, vilket är ett tillfälle i februari kommunstyrelsens arbetsutskott samlas och ägnar sig åt föregående års årsbokslut och resultat samt kommande periods budget. Prioriteringsfasen sker under själva boksluts-och budgetberedningen. Under två dagar gör kommunstyrelsens arbetsutskott sina avväganden och prioriterar vad kommunen ska åstadkomma under kommande år. Kommunstyrelsens arbetsutskott ger förvaltningen i uppdrag att sätta siffror på och därmed förverkliga den beställning som boksluts och budgetberedningen resulterat i. Därmed går arbetet in i förverkligandefasen. Utifrån beställningen tas ett budgetförslag fram. Arbetet pågår fram till april 2018 och resulterar i förvaltningens utkast till förslag till budget. Förslaget överlämnas i år formellt 11 april till de politiska partierna för eventuella ändringar eller omprioritering. År 2018 är ett valår, vilket påverkar beslutsfasen. Kommunstyrelsen fattar i år beslut om ett förslag till budget i oktober. Kommunfullmäktige fattar beslut om budget i november 2018. Budget 2019 med plan 2020-2021 : Budgetprocessen och dess faser Period: dec17/jan18 Feb/mars 18 apr/maj 18 jun/jul18 aug/sep 18 okt/nov 18 Dec 18 Fas: Start Underlag + Beslut Beslut förverkligande Prioritering Resultaterar i: *Total ram *Beställning *Beslutsunderlag *förvaltningens förslag *Ksbeslut : * Kfbeslut : Budgetförslag Antagen budget 14

6 Lerums totala ram 6.1 Omvärld I en kommunal budgetprocess är det viktigt att ta del av och försöka hantera de omvärldsfaktorer som påverkar kommunens ekonomi och verksamhet, både på kort och på lång sikt. Befolkningsutveckling, statistiska nyckeltal, omvärldsanalys och hur den nationella och internationella ekonomin utvecklas är viktiga faktorer. I kommunens omvärldsrapport lyfts relevanta trender och observationer. Inför 2019 års budget har försörjningskvoten till följd av åldrande befolkning, ökad urbanisering och digitalisering, varit särskilt i fokus. Åldrande befolkning Den äldre delen av befolkningen i Sverige och i flertalet andra länder i västvärlden fortsätter att öka både i antal och i andel. År 2050 kommer antalet människor på jorden som är äldre än 60 år att ha tredubblats från idag, och kommer för första gången någonsin i människans historia att överstiga antalet som är yngre än 15 år. Mycket beror detta på att vi lever längre, i Sverige i genomsnitt snart 90 år. Göteborgsregionens andel äldre i jämförelse med andelen personer i arbetsför ålder fortsätter öka vilket leder till större omsorgsbehov och ökade kostnader i båda ändar av åldersspannet. Den statliga etableringsersättningen till nyanlända upphör efter två år och för dem som inte kommit i sysselsättning uppstår ett behov av försörjningsstöd som initialt ökar kommunens kostnader för integration vid sidan av utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser. Urbanisering och befolkningsökning Urbanisering är en stark global trend och 2050 beräknas 70 procent av världens befolkning bo i städer. Sverige är ett av de länder i västvärlden som har snabbast urbanisering. Allt fler bor i storstadsregionernas pendlingsorter, vilka har en betydande befolkningstillväxt särskilt i närhet till knutpunkter och stationer. Lerum samverkar med övriga kommuner runt Göteborg för att regionen ska vara attraktiv samtidigt som den utvecklas i en hållbar riktning. Lerum ansvarar för sin del av regionens mål för befolkningstillväxt och därför behövs bibehållen eller ökad byggtakt för bostadsförsörjningen. Hållbarhet, digitalisering och innovation De kostnadsgap som väntar välfärdssektorn kan bland annat bemötas med ökad digitaliseringstakt vilket på sikt kan medföra effektivisering och besparingar. Samtidigt förutsätter detta digital infrastruktur, organisationskultur och processer som fungerar med utvecklingsarbetet. Arbetet med att på allvar påbörja resan mot en digitaliserad, förenklad och förbättrad verksamhet synliggörs i förvaltningens förslag i och med en satsning av totalt fem miljoner kronor i budgetmedel för ett kommungemensamt arbete. Utifrån ett visionsperspektiv behövs alltjämt ett aktivt hållbarhetsarbete, inte minst satsningar för ökad social hållbarhet. Innovationstakten i kommunens verksamheter, i samverkan med akademin samt privat och idéburen sektor behöver öka för att bidra med lösningar på gemensamma samhällsutmaningar. 6.2 Befolkning Den förväntade befolkningsutvecklingen brukar utgöra grunden för prognosberäkningen av kommunens förväntade skatte- och statsbidragsutveckling. Befolkningsutvecklingen 15

ger indirekt även en första bild av periodens förväntade kostnadsökningar. Årligen sammanställs en ny befolkningsprognos som används för att kunna prognostisera skatteoch statsbidragsutveckling. 2018 års befolkningsprognos visar en högre befolkningstillväxt än tidigare prognoser visat, med en årlig ökande tillväxttakt för planperioden. Befolkningsökningen prognostiseras nå sin kulmen år 2021. Denna ökade takt uppstår delvis på grund av takten på färdigställandet av nya bostäder i kommunen. Det finns dock en viss grad av osäkerhet i genomförandetakten av färdigställandet. Förvaltningen väljer därför att använda en något lägre och jämnare tillväxttakt för att prognostisera skatte- och statsbidragsutvecklingen 2019-2022. Den uppräkningsprocent som används är 1,5 procent för hela planperioden. Befolkningsutveckling 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Prognos 31/12, antal 40 181 40 692 41 510 42 084 42 787 43 604 44 487 45 312 ökning mot föregående år, antal 410 511 818 574 703 817 883 825 ökning mot föregående år, procent 1,03% 1,27% 2,01% 1,38% 1,67% 1,91% 2,03% 1,85% Budgetuppräkningsprocent, drift och investeringar Källa: Lerums kommun befolkningsprognos 2018-04-16 1,50% 1,50% 1,50% 1,50% Den förväntade befolkningsökningen de kommande fem åren innebär inga stora förändringar i den totala strukturen för invånarna. Lerum kommer fortsätta att vara en relativt ung kommun befolkningsmässigt, med en medelålder strax över 39 år. Det är ett par år lägre än för landet i genomsnitt. Under perioden förväntas invånarantalet öka i så gott som samtliga åldersgrupper. I relativa tal sett ökar grupperna 80 år och äldre samt ungdomar 16-18 år kraftigast med 21-23 procent. Grupperna som ökar minst är de i åldrarna 19-24 år samt 65-79 år där ökningen är cirka 5 respektive 0 procent. De stora grupperna med barn 0-15 år och 25-64 år förväntas öka med 8 till 10 procent de kommande fem åren. 16

6.3 Skatter och generella statsbidrag Kommunens främsta inkomstkälla är skatteintäkter och generella statsbidrag. Skatteintäkter och generella statsbidrag påverkas av befolkningsökning och av konjunktur. Lerums kommun följer SKLs prognoser, men gör en egen bedömning med hjälp av en egen befolkningsprognos. Svensk ekonomi är sedan några år tillbaka inne i en högkonjunktur, som dock väntas kulminera under år 2019 och med att det förväntas ske en uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att för Sverige som helhet riskerar ett glapp att uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de växande behov av skola, vård och omsorg, som en snabb befolkningsutveckling för med sig. Nedan framgår Lerums uppdaterade intäktsprognoser för skatte- och statsbidragsutveckling 2019-2022. Den uppdaterade prognosen intäktsprognoser för skatte- och statsbidragsutveckling baserar på en genomsnittlig tillväxtprocent på 1,5 procent per år under hela planperioden. Prognos 4 maj 2018 2019 2020 2021 2022 Skatter 2 072 2 131 2 210 2 303 2 411 Generella statsbidrag 237 294 311 316 300 Summa 2 309 2 425 2 521 2 619 2 711 Ökning mot tidigare utskickad 0 18 25 33 56 Procentuell årlig ökning ramar 3,03 % 5,02 % 3,96 % 3,89 % 3,51 % Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL) skatteprognos per april justerad med egna antaganden om tillväxttakt. Lerums kommun har haft en period med en högre procentuell tillväxttakt än jämfört med rikets genomsnittliga ökningstakt. Mellan år 2016 och 2017 ökade Lerums skatter och generella statsbidrag med 6,2 procent. År 2018 prognostiseras den årliga ökningen mattas av till 3,0 procent för att åter tillfälligt öka år 2019 till förväntade 5,0 procent. Åren 2020-2022 förväntas den årliga ökningen vara mellan 3,5 till 4,0 procent. Det kan jämföras med riket, där ökningstakten i skatteunderlaget totalt ligger mellan 3,6 till 3,2 procent under hela planeringsperioden. 6.4 Bruttonationalprodukt (BNP) och konjunktur Den ekonomiska tillväxten mätt som förändring av BNP påverkar kommunens prognostiserade skatteintäkter och har därmed inverkan på Lerums ekonomiska utveckling. Således påverkar den planeringen. BNP 2017 2018 2019 2020 2021 Procentuell 2,7 2,9 2,4 1,6 1,4 utveckling Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL), cirkulär 18:5 (2018-02-15) BNP förväntas fortsätta utvecklas med minskande procentuell ökning under hela perioden år 2017 2021. Den tidigare pågående högkonjunkturen övergår till ett läge med konjunkturell balans. Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och SKLs bedömning är att BNP växer med närmare 3 procent 2018. Inhemsk efterfrågan förväntas försvagas under 2019, men samtidigt blir utvecklingen i omvärlden något bättre. Svensk BNP bedöms växa något 17

långsammare 2019. Högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. I och med att antalet arbetade timmar inte ökar alls nästa år sker det en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. År 2019 förväntas tillväxten i investeringarna växla ned. Det är framförallt bostadsbyggandet som inte längre kan växa i samma takt. Sammantaget innebär det att SKL räknar med att kalenderkorrigerad BNP växer med knappt 2,9 procent i år, 2,4 procent 2019 och 1,6 procent 2020. 6.5 Prisutveckling (KPI) Konsumentprisindex (KPI) förändring speglar hur prisläget utvecklas. En stor del av kommunens inköp av varor och tjänster påverkas av förändringen av KPI. SKL och Konjunkturinstitutet prognostiserar följande procentuella förändringar av KPI. KPI SKL KI 2017 1,8 1,8 2018 1,6 1,7 2019 2,3 2,3 2020 2,9 2,9 2021 2,6 2,7 Källa: Prognosjämförelser 2015-2020 per 2018-03-14 på www.konj.se/publikationer/konjunkturlaget/prognosjamforelse Både SKL och Konjunkturinstitutet skriver ned sina tidigare prognoser av förväntad tillväxt av KPI för år 2019. Dock skriver SKL upp prognosen marginellt för år 2020. Prisutvecklingen inom verksamheterna hanteras inom det totala index som ramarna skrivs upp med. 18

God ekonomisk hushållning 6.6 God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv För att nå god ekonomisk hushållning inom kommunens verksamhet ska all verksamhet planeras och bedrivas ur tre perspektiv: God ekonomisk hushållning ur ett generationsperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som säkerställer att kommande generationer får en bra kommunal service. God ekonomisk hushållning ur ett resursutnyttjandeperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt, så att maximal nytta erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Det ställer krav på kommunen att ständigt utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs. God ekonomisk hushållning ur ett måluppfyllelseperspektiv: de resurser som finns tillgängliga ska användas på ett sätt som gör att verksamheten når kommunens övergripande mål och inriktning. Generationsperspektivet och resursutnyttjandeperspektivet förutsätts ligga till grund för kommunfullmäktiges mål vilket medför att måluppfyllelseperspektivet är det styrande perspektivet för den verksamhet som planeras och genomförs. 6.7 God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Lerums kommuns modell för god ekonomisk hushållning utgår från jämförelse med vald kommungrupp. Mål anges för ett antal finansiella nyckeltal med kommungruppen Göteborgsregionen (GR). GR består av tretton kommuner. Jämförelse och analys sker med utgångspunkt från historiskt utfall, nutid och prognoser. De finansiella nyckeltal som används är soliditet, långfristiga skulder per invånare och nettokostnadsandel. Soliditet och långfristiga skulder omfattar kommunkoncernen och nettokostnadsandel avser enbart kommunen. I soliditetsmåttet ingår ansvarsförbindelsen (avsättning för pensionsåtaganden). Förvaltningen ska även i fortsättningen följa utvecklingen mot landets 25 procent bästa kommuner samt mot förortskommunerna. Analys av kommunens nuläge ur ett finansiellt perspektiv Kommunen har stora investeringsbehov inom skola, barn- och äldreomsorg samtidigt som konjunkturen är stark. Under 2014-2016 har kommunen haft en god resultatutveckling på 104 miljoner kronor år 2014, 69 miljoner kronor år 2015 och 85 miljoner kronor år 2016. År 2017 landar resultatet på något lägre på 48 miljoner kronor De höga resultaten och den lägre investeringstakten än budgeterat har gjort att kommunen och kommunkoncernen uppfyllt uppsatta finansiella mål under perioden. Budgeterad soliditet år 2018, justerad för balanspostförändring från år 2017, uppgår till 20,7 procent inklusive ansvarsförbindelsen. Enligt föreslagen budget för år 2019 uppgår 2019 års soliditet till 20,3 procent. Soliditeten under planåren 2020 och 2021 beräknas uppgå till 19,8 respektive 18,6 procent. Kommunens mål vad avser soliditet uppfylls under budget- och planperioden. I nedanstående diagram redovisas kommunkoncernens soliditet och långfristiga skulder i förhållande till Göteborgsregionens kommuner. Den svarta linjen avser den gräns som inte får underskridas respektive överskridas om de långsiktiga målen skall uppnås. 19

Budgetförslaget innebär ett resultat på 50 miljoner kronor år 2019, 56 miljoner kronor år 2020 samt 52 miljoner kronor år för 2021. Totalt innebär detta att nettokostnadsandelen uppgår till 97,9 procent för år 2019 och 97,8 procent år 2020 samt 98,0 procent år 2021. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen under en tioårsperiod (2012-2021) uppgår till 97,6 procent. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen under perioden 2008-2021 uppgår till 98,1 procent. Kommunens mål/riktpunkt vad avser en nettokostnadsandel om 98,0 procent under en 10 årsperiod uppfylls vid planperiodens slut då nettokostnadsandel förväntas uppgå till 97,6 för 10 årsperioden. 20

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 7 Sektorsramar Hittills har beskrivits vilka förutsättningar som ligger till grund för beräkningen av Lerums totala ram. Verksamhetens nettokostnader 2018-2 246 Skatteintäkter och generella statsbidrag 2019 2 425 Finansnetto 2018-14 verksamhetens nettokostnadsförändringar 2019-115 Budgeterat resultat 2019 50 Nästa moment är att fördela ramen mellan förvaltningens sektorer. Förvaltningens förslag på sektorsramar utgår från följande antaganden och bedömningar: 7.1 Internränta SKL ger årligen förslag på internränta vilken återspeglar den totala genomsnittliga lånekostnaden för hela kommunsektorn. År 2019 bedöms upplåningskostnader vara lägre än de fasträntelån som förfaller. Det leder till förväntan om att den genomsnittliga upplåningskostnaden sjunker. SKL föreslår därmed en sänkning av den generella internräntan med 0,25 procentenheter, från 1,75 procent till 1,5 procent. Det är viktigt att varje kommun gör en egen bedömning av genomsnittlig räntekostnad för extern upplåning. Lerums kommuns tidigare års bedömning om att avvika från SKL och ha en internränta på 2,0 procent är under revidering. Bedömningar bygger på en egen prognos av kommunens upplåningskostnader och kommer senare under våren 2018. 7.2 Kapitalkostnader Lerums kommuns planerade investeringstakt ökar. Detta får kännbara effekter för driften, bland annat via kapitalkostnadsökningar. 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 utfall invest budget invest Samtliga verksamheter hanterar ökade kapitalkostnader via antingen effektiviseringar och/eller indexuppräkning av ram. 7.3 Löneutveckling Flera av avtalsområdena omförhandlas under 2019-2021 och nya avtal förväntas tecknas varför kostnadsbilden är något osäker. Bedömningen vad gäller avtalsrörelsen framåt är att den kommer att hålla sig på liknande nivåer. Utöver den årliga löneöversynen - utan garanterade löneökningar för medarbetare - påverkas Lerums kommun av marknadsläget och möjligheterna att rekrytera. Prognoserna visar på fortsatt bristande tillgång på de kompetenser som kommunen efterfrågar, vilket rimligtvis också kommer 21

påverka löneutvecklingen. Samtliga löneökningar hanteras via antingen effektiviseringar och/eller indexuppräkning av ram. 7.4 Grundindex I arbetet med att skapa ramar för varje sektor finns ett flertal moment. Det första som sker är att förvaltningen tar fram ett förslag på grundindex. Grundindex är en indexuppräkning av samtliga sektorers befintliga ramar 2018. Grundindex är lika för alla sektorer. Grundindex är inte tänkt att täcka samtliga kostnadsökningar mellan åren, utan är ett komplement ihop med effektiviseringar och verksamhetsförändringar, för att möta kommande års kostnadsutveckling. 7.5 Central Budgetpost I samband med att grundindex beräknas måste ställningstagande tas om det ska finnas budget för centrala, gemensamma poster som inte tillfaller en specifik sektor. En sådan är budget för resultatreglering. År 2019 är detta den enda post som budgeteras central. Enligt antagen anvisning ska budgetmedel årligen avsättas centralt för resultatreglering. År 2019 bedöms denna nivå till tre miljoner kronor. 7.6 Digitalisering Digitalisering är ett arbete som behöver göras gemensamt med en central styrning som driver utvecklingen på flera parallella spår mot de mål som kommer att definieras under år 2018. Detta arbete får organiseras inom befintliga ramar inom stab och utveckling. 7.7 Målgruppsanpassning Tidigare har beskrivit hur befolkningsprognosen totalt påverkar Lerums kommuns ramar. Den befolkningsökning som ger ökade skatteintäkter kan brytas ned till olika åldersgrupper. På tio års tid ligger följande förväntade förändringar av de olika ålderskategorierna. Lerum förändring 10 år 2500 2000 1500 1000 500 0-500 -1000 0 år 1-19 år 20-64 år 65-74 år 75- Det står klart att flera av grupperna ökar, men att gruppen unga och äldre ökar allra mest. Vi tillskjuter 10 miljoner till sektor Lärande för att bemöta det ökade behov av välfärd som uppstår i och med befolkningsökningen. 7.8 Nyckeltal 22

Under år 2017 arbetade Lerums kommun med att ta fram bilder av kommunen via officiella nyckeltal. Nyckeltalen jämför Lerum med andra kommuner och visar hur våra kostnader och verksamheter utfaller i relation till andra. Sammanfattnings visade nyckeltal för standardkostnader (som baseras på utfall år 2016) att Sektor stöd och omsorg ligger högre än andra kommuner exempelvis vad gäller äldreomsorgen. Sektor lärande ligger däremot lägre än andra kommuner exempelvis vad gäller kostnader inom gymnasieundervisningen. Eftersom medel har tillskjutits till sektor lärande på 10 miljoner kommer med all sannolikhet dessa nyckeltal att korrigeras för sektor Lärandes del. Även ett förändringsarbete inom stöd och omsorg där omfördelningar inom sektorn kommer att säkerställa där nyckeltal som idag ligger högre, kommer hamna på nivå som andra jämförande kommuners nyckeltal. 23

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 8 Investeringar och nyupplåning 8.1 Bakgrund Sedan år 2015 har den genomsnittliga planerade investeringsnivån i Lerums kommun stigit. Utfallet har i stort följt planeringen. Historiskt sett utfaller årligen cirka 80 procent av de planerade investeringarna. År 2017 var utfallet betydligt lägre, vilket i huvudsak berodde på att ett fåtal större investeringsprojekt senarelades. Tabellen nedan visar budget och utfall år 2008 till år 2017. För år 2018 visas antagen budget. För åren 2019 2021 visas den bifogade bruttolistan över investeringar vilket utgör förvaltningens förslag. Bruttolistan baseras på en förväntad årlig tillväxttakt på 1,5 procent och speglar tydligt den prognostiserade ökade takten i befolkningsökningen under dessa år. 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 utfall invest budget invest 8.2 Finansiellt mål Investeringstakten påverkas av kommunens finansiella mål och långfristiga skulder per invånare. För att uppfylla beslutat finansiellt mål för långfristiga skulder per invånare medges ett totalt utrymme på 1,1 miljarder kronor år 2019-2021. 8.3 Behov framåt Investeringsbudget i Lerums kommun omfattar både pågående investeringar och förslag på tänkbara framtida investeringar i verksamhetslokaler och övrigt. Investeringsbudget baseras till stor del på senast antagen lokalresursplan. Enligt nuvarande lokalresursplan kommer satsningar på nya förskolor och skolor vara påtaglig åren 2019-2021 och även framåt. Budgetmässigt år 2019 är det ensamt allra största projektet ny idrottshall med garage vid Lerums gymnasium. En följd av investerande i verksamhetslokaler är att även behovet av infrastrukturinvesteringar ökar. I takt med nyproduktion och/eller utbyggnader av fastigheter behövs nya trafiklösningar och utbyggnad av vatten- och avloppsnätet. En sammanställning av det totala behovet baserat på beräkningar gjorda utifrån antaganden av investeringskalkyler bifogas. 24

8.4 Nyupplåning mnkr 2017 2018 2019 2020 2021 Budgeterad nettoinvestering 477 471 400 400 400 Budgeterad nyupplåning 300 289 230 230 230 Ger följande utveckling av den totala låneskulden: mnkr 2017 2018 2019 2020 2021 Budgeterad nyupplåning 200 289 230 230 230 Låneskuld 1 088 1 376 1606 1836 2066 25

9 Finansiella rapporter 9.1 Driftsredovisning Verksamhet (mnkr) VP Budget Budget Budget 2018 2019 2020 2021 Skattefinansierad verksamhet Kapitalkostnadsökning 3 Resultatreglering 10 3 3 3 Reserverat utrymme 9 12 7 14 Summa 22 15 10 17 Stab och utveckling 162 162 168 174 Samhällsbyggnad 138 143 148 153 Lärande 1 238 1 293 1 340 1 389 Stöd och omsorg 761 788 816 845 Summa 2 299 2 386 2 472 2 561 Finansförvaltningen -75-40 -33-29 varav jämförelsestörande poster -16-16 -16-16 summa 2 246 2 361 2 449 2 549 26

9.2 Resultatbudget VP Budget Budget Budget (mnkr) 2018 2019 2020 2021 Drift Verksamhetens nettokostnader -2 122-2 233-2 317-2 413 Avskrivningar -124-128 -132-136 Verksamhetens nettokostnader -2 246-2 361-2 449-2 549 Skatter 2 072 2 131 2 210 2 303 Generella statsbidrag 237 294 311 316 Finansierlla intäkter 7 9 9 9 Finansiella kostnader -22-23 -25-27 Resultat före extraordinära 48 50 56 52 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 Resultat 48 50 56 52 Nettokostnadsandel 97,9% 97,9% 97,7% 98,0% 9.3 Finansieringsbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) 2018 2019 2020 2021 Drift Årets resultat 48 50 56 52 27

Justering för av- och nedskrivningar 124 128 132 136 Förändring pensionsskuld inkl löneskatt -12-5 6 14 Just. För övr. ej likviditetspåverkande poster 0 0 0 0 Förändring kortfristiga fordringar 0 0 0 0 Förändring förråd och lager 0 0 0 0 Förändring kortfristiga placeringar 15 15 15 15 Förändring kortfristiga skulder 0 0 0 0 Förändring likvida medel drift 175 188 209 217 Investeringar Förvärv materiella anläggningstillgångar -471-500 -600-800 Försäljning materiella anläggningstillgångar 0 0 0 0 Förvärv exploateringstillgångar 0 0 0 0 Övriga ej rörelsepåverkande poster 0 0 0 0 Förändring likvida medel investeringar -471-500 -600-800 Finansiering Nyupptagna lån 289 230 230 230 Amortering av skuld 0 0 0 0 Ökning långfristiga fordringar 0 0 0 0 Minskning långfristiga fordringar 7 7 7 7 Förändring likvida medel finansiering 296 237 237 237 Förändring av likvida medel 0 0 0 0 9.4 Balansräkningsbudget justerad * Budget Budget Budget (mnkr) budget 2018 2019 2020 2021 Tillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar 2 605 2 977 3 445 4 109 Finansiella anläggningstillgångar 267 260 253 246 Omsättningstillgångar 600 585 570 555 Summa tillgångar 3 472 3 822 4 268 4 910 28

Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat resultat 574 622 672 728 Årets resultat 48 50 56 52 Avsättningar 872 867 873 887 Skulder Långfristiga skulder 1 534 1 839 2 223 2 799 Kortfristiga skulder 444 444 444 444 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 3 472 3 822 4 268 4 910 29

9.5 Investeringsbudget se bifogad bruttolista Verksamhet Budgeterade Total Budgeterade Budgeterade Budgeterade Utbetalningar Projektbudget Utbetalningar Utbetalningar Utbetalningar 2018 2019 2019 2019 Stab och utveckling 3 300 sektor Lärande 27 200 sektor Stöd och omsorg 5 850 sektor Samhällsbyggnad varav Kommunala verksamhetslokaler Lärande inkl fritid 245 700 Kommunala verksamhetslokaler Stöd och omsorg Kommunala verksamhetslokaler Övriga 2 300 93 600 Infrastruktur 86 328 Belysning 500 Sektorinvesteringar SB 3 300 VA/Renhållning 120 677 Totalt 588 755 0 0 0 0 20% -117 751 0 0 0 0 totalt 471 004 0 0 0 0 30

9.6 Exploateringsbudget mnkr Slutredovisas år Projekt Summa 2018 Öxeryd 16,0 Stillestorp 2019 Skiffervägen 16,0 Lilla Bråta Herrgårdsbacken Norra Hallsås 2020 Resecentrum Floda centrum blå torget 16,0 2021 16,0 Floda Centrum Missionskyrkan Gråbo Centrum 31

10 Bilagor 10.1 VA och renhållning Resultatbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) 2018 2019 2020 2021 VA Totala intäkter -82,0-85,0-88,0 Totala kostnader 84,8 87,8 90,8 Taxefinans. verksamh. VA 2,8 2,8 2,8 2,8 Resultatbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) 2018 2019 2020 2021 Renhållning Totala intäkter -36,5-38,4-39,5 Totala kostnader 37,0 38,9 40,0 Taxefinans. verksamh. Renh 0,5 0,5 0,5 0,5 32