STRANDSTADEN I FAGERSANNA

STANDSTADEN I FAGESANNA SAMMANFATTNING AV SANEINGSPOJEKTET SAMT ÅD KOPPLAT TILL FAMTIDA MAKFÅGO repo001.docx 2015-10-05

Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter och kontaktuppgifter 1 2 Bakgrund 2 3 Syfte med PM 2 4 Sammanfattning 3 4.1 Föroreningar i området före sanering 3 4.2 isker före saneringsåtgärderna 3 4.3 Målsättning med saneringsåtgärderna 3 5 Genomförd sanering 3 6 Att tänka på efter saneringen 4 6.1 Grävning/markarbeten/hantering av jord 4 6.2 Odla frukt och grönsaker ingen risk 5 6.3 Vattnet i sjön Örlen 5 6.3.1 Bevattning -inga restriktioner 5 6.3.2 Bad -ingen risk 5 6.3.3 Fisk och kräftor -kan ätas utan restriktioner 5 6.4 Uttag av grundvatten troligen olämpligt 5 6.5 Vid ägarbyte 6 7 eferenser 6 Bilaga 1 itning över schaktade ytor och djup under markytan. Bilaga 2 itning över samtliga provpunkter där undersökningar har utförts STANDSTADEN I FAGESANNA

PM 16) 1 ADMINISTATIVA UPPGIFTE OCH KONTAKTUPPGIFTE Fastighetsbeteckning: Fastighetsägare: Gatuadress: Huvudman för saneringsåtgärder 2016: Tillsynsmyndighet: Fagersanna s:3 samfälld mark) Fagersanna 10:1-10:49 privata tomter) Samfälligheten Strandstaden samfälld mark) Privata fastighetsägare Tibro kommun vägarna i området) Strandstaden 5 Samfälligheten Strandstaden), Strandstaden 1-56 privata tomter), 543 95 Fagersanna Sveriges geologiska undersökning, SGU e-post: sgu@sgu.se tel. vx. 018-17 90 00 Länsstyrelsen Västra Götaland e-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se tel. vx. 010-224 40 00

PM 26) 2 BAKGUND I det nuvarande bostadsområdet Strandstaden i Fagersanna fanns ett sågverk från slutet av 1800- talet fram till 1985. Under en period doppades virke med klorfenolbaserade preparat inom området. Det gav upphov till föroreningar av dioxin i jorden. Idag finns femtiofyra bostadshus kedjehus/hus) och en samfällighetsbyggnad, etablerade från 1987 och framåt, i området. Det finns också stora ytor samfälld mark som fungerar som lekytor och parkmark. Det f.d. sågverksområdet är cirka 75 000 m 2 och ligger i östra delen av Fagersanna tätort i Tibro kommun. Området ligger i direkt anslutning till sjön Örlen, som avgränsar området åt norr och väster. I söder avgränsas området av järnväg ur drift) och en väg, och i öster av skogs- och bostadsmark. Strandstaden ligger inom ett område som är en grundvattenförekomst http://viss.lansstyrelsen.se). Grundvattenförekomsten heter Fagersanna och är ett magasin i en sand- och grusförekomst. Det finns utmärkta eller ovanligt goda uttagsmöjligheter i bästa delen av grundvattenmagasinet, i storleksordningen 25-125 l/s ca 2 000-10 000 m3/d). Grundvattnet i Fagersanna används både av enskilda och av kommunen som täkt för dricksvatten. Inom Strandstaden används kommunalt vatten som dricksvatten. Sjön Örlens ekosystem har ett högt skyddsvärde och ytvattnet i sig utgör en naturresurs. Sjön används för bad och inom bostadsområdet tas vatten från sjön för bevattning, via ett enklare bevattningssystem. Föroreningssituationen vid Strandstadenområdet har undersökts i omgångar. De miljö- och hälsoriskbedömningar som gjorts har visat att det fanns ett behov av minska riskerna med dioxiner i jord inom Strandstaden. Föroreningar som behövde åtgärdas fanns framför allt på de allmänna ytorna i området men också på ett fåtal av de privata tomterna. Det åtgärdsalternativ som genomfördes i området var schakt av den förorenade jorden, transport till extern mottagningsanläggning samt återfyllning med rena massor till nuvarande marknivåer. 3 SYFTE MED PM Den tidigare föroreningssituationen i Strandstaden och de åtgärder som har genomförts kan ge upphov till olika frågeställningar, såväl nu som i framtiden. Det gäller både för de boende i området och för kommunen vid till exempel hantering av bygglov eller planärenden, mm. Detta PM syftar till att sammanfatta saneringsprojektet vid Strandstaden i Fagersanna samt att ge korta råd och kommentarer kopplat till framtida markfrågor.

PM 36) 4 SAMMANFATTNING 4.1 Föroreningar i området före sanering Dioxin i mark var den förorening som dominerade i området innan saneringsåtgärder genomfördes. Dioxin kommer från behandling av virket med klorfenol. Det var i marken inom de allmänna ytorna i de västra delarna av Strandstaden som högst halter av dioxin fanns. Dit flyttades material från det tidigare sågverkets doppningsområde i samband med att bostäderna byggdes. Höga halter dioxin påträffades också vid platsen för det tidigare doppningskaret i det centrala området. Inom de allmänna ytorna i de östra och centrala delarna av Strandstaden varierade dioxinhalterna mycket. esultaten från undersökningarna visade dessutom att det fanns viss förorening kvar på ett fåtal av de privata tomterna. Dioxin Dioxiner är ett samlingsnamn för en grupp ämnen. Vissa dioxiner är mycket giftiga. Exponering för dioxin kan ge upphov till ett flertal negativa hälsoeffekter, till exempel orsaka cancer och försämra immunförsvaret. Även fortplantning och utveckling kan påverkas negativt. Dioxiner är en problematisk förorening då det är en långlivad förorening som bryts ner mycket långsamt. I människor lagras dioxin i kroppens fett och utsöndras mycket långsamt. Det gör att halterna i kroppen ökar med ökande ålder. Dioxiner är högt prioriterade i miljöarbetet, som ett ämne som ska fasas ut ur samhället. 4.2 isker före saneringsåtgärderna esultaten av de riskbedömningar som gjorts för Strandstaden före saneringen visade att om man skulle få i sig jord/damm med höga dioxinhalter skulle det innebära ett oönskat bidrag till exponeringen för dioxin. På lång sikt kunde det innebära en något förhöjd hälsorisk. I Strandstaden fanns inte några hälsorisker med att äta frukt, bär eller rotfrukter som hade odlats i området. Det beror dels på att dioxinhalterna inte var så höga så att det kan tas upp av grödor, dels för att till exempel grönsaker odlats i pallkragar med inköpt plantjord. Det var inte heller några hälsorisker med att äta fisk eller kräftor från Örlen eller använda sjövattnet för bevattning. 4.3 Målsättning med saneringsåtgärderna Saneringsåtgärder behövde göras för att uppnå målen så att man ska kunna bo i området utan att det medför några risker vare sig på kort eller lång sikt. Det var framförallt mark inom de allmänna ytorna i de västra delarna av området och delvis inom de allmänna ytorna i de östra och centrala delarna som behövde åtgärdas. På några av de privata tomterna fanns också behov av sanering. 5 GENOMFÖD SANEING Under 2016 har saneringsåtgärder genomförts i området. Dioxinförorenad jord har schaktats ur, schaktade ytor har återfyllts med ren jord och området har återställts med nytt gräs, träd och buskplanteringar. På några privata tomter har motsvarande åtgärder gjorts. I bilaga1 visas en karta med vilka ytor som har schaktats och till vilka djup under markytan. I bilaga 2 finns en karta som visar en sammanställning över samtliga provpunkter där undersökningar har utförts. För mer detaljerad information om utförd sanering hänvisas till Swecos saneringsrapport Sweco 2016).

PM 46) 6 ATT TÄNKA PÅ EFTE SANEINGEN Området har sanerats till en nivå som inte bedömts utgöra några risker för de som bor och vistas i området. Det betyder dock inte att all förorening i området har tagits bort. På en del platser finns föroreningar kvar där det t.ex. varit svårt att komma åt och riskerna att lämna kvar det är mycket små. Det gäller under vissa vägar, vid strandkanten, under hus och vissa altaner. På djupare nivå än 1 meter har man heller inte tagit bort några föroreningar förutom i en rundel i det centrala området. Även efter sanering förekommer generellt förhöjda halter gentemot normal bakgrundnivå och mindre förekomster av förhöjda dioxinhalter i jorden kan dock förekomma. Det innebär att det finns ett behov av vägledning i samband med olika aktiviteter inom Strandstaden Fagersanna. 6.1 Grävning/markarbeten/hantering av jord Generellt bedöms små risker föreligga med hantering av jord på ned till 1 meters djup. Noggrann undersökning av marken har genomförts och områden med dioxin över 100 ng/kg TS har sanerats till 1 meters djup. Vid grävning och markarbeten inom området kommer man i kontakt med jord och ofta genereras ett överskott av jordmassor. Beroende på var gräv- eller markarbeten görs kan jorden innehålla föroreningar, och kan därför inte användas helt fritt. Följande allmänna rekommendationer föreslås: Mindre mängder jord, upp till en 1 kubikmeter, från exempelvis plantering av träd, nedgrävning av kabel etc, kan plattas ut och kvarlämnas i anslutning till gropen.. Om man ska göra mer omfattande grävarbeten, mer än 1 kubikmeter uppschaktad jord, ska man ta kontakt och samråda med tillsynsmyndigheten innan man gräver. I samband med utbyggnad/nybyggnation eller rivning bör man ta en tidig kontakt med tillsynsmyndigheten för att kontrollera om det är ett område där någon förorening kan misstänkas. Tillsammans med tillsynsmyndigheten kan man gå igenom om grävning eller markarbete i just det specifika området kan innebära kontakt med föroreningar som behöver tas omhand. Om man i samband med grävarbeten träffar på jord eller material som man misstänker kan vara förorenat inslag av bark, avvikande färg, etc.) ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten för samråd om hur man bör hantera jorden det är en upplysningsskyldighet som följer av bestämmelerna i miljöbalken). Förorenad jord ska tas omhand på ett säkert sätt. Överskottsmassor kan behöva köras till godkänd avfallsanläggning för vidare hantering. Om det rör sig om större volymer 5-10m 3 ) bör ett samlingsprov tas ut och analyseras med avseende på dioxiner. Kontakta i så fall och samråd med tillsynsmyndigheten innan grävning/provtagning. Ärenden om bygg- eller marklov som kommunen hanterar bör även remitteras till tillsynsmyndigheten för synpunkter. 6.2 Odla frukt och grönsaker ingen risk Inom bostadsområdet förekommer odling av grönsaker, bär och frukt. iskbedömning som gjorts före åtgärd visar att odlade grödor, bär och frukt från egen trädgård redan före saneringen kunde konsumeras utan risk. Upptag av dioxin i odlade grödor är låg VMC, 2013).

PM 56) 6.3 Vattnet i sjön Örlen Området ligger i direkt anslutning till sjön Örlen, som avgränsar området åt norr och väster. Örlens ekosystem har ett högt skyddsvärde och ytvattnet i sig utgör en naturresurs. Bevattning -inga restriktioner Vattnet kan användas för t ex bevattning utan restriktioner. Gräsytor och odlingar bevattnas med ytvatten från Örlen vilket innebär att tillförsel av dioxin teoretiskt kan ske via bevattningsvatten. Föroreningshalten i Örlen är låg. Tillskottet bedöms innebära ett litet/ försumbart bidrag till det genomsnittliga dioxinintaget. Bad -ingen risk De undersökningar som gjorts av ytvattenkvaliteten i sjön Örlen visar att det inte finns några hälsorisker vid bad i sjön. Om man skulle få i sig grumligt vatten vid bad blir det genomsnittliga extra bidraget av dioxin mycket lågt och utgör inte någon hälsorisk VMC, 2013). Fisk och kräftor -kan ätas utan restriktioner De undersökningar som gjorts av fisk och kräftor i Örlen före saneringen har inte visat på dioxinhalter som avviker från bakgrundshalter. Efter saneringen har risken för att föroreningar sprids till Örlen minskat betydligt. Fisk och kräftor kan fiskas och konsumeras utan risk för människors hälsa kopplat till dioxin från Strandstadenområdet. 6.4 Uttag av grundvatten troligen olämpligt Strandstaden ligger inom ett område som identifierats av SGU som grundvattenförekomst. Grundvattnet i Fagersanna används både av enskilda och av kommunen som täkt för dricksvatten. Söder om Strandstaden finns vattenskyddsområde för grundvattentäkt. I kemisk analys av råvattenprover från grundvattentäkten var samtliga dioxinkongener under rapporteringsgräns 3,9 pg TEQ/l). Området försörjs med kommunalt vatten vilket säkrar tillgången på rent dricksvatten. Det finns därför ingen anledning att anlägga enskilda brunnar i området för grundvattenuttag. Skulle det trots det bli aktuellt ska man ta kontakt med tillsynsmyndigheten för att diskutera möjligheterna i det enskilda fallet. Eftersom det finns kvarlämnade föroreningar och utfyllnader med t.ex. bark i området är det sannolikt olämpligt att ta ut grundvatten för dricksvattenändamål. 6.5 Vid ägarbyte Vid försäljning ankommer det på säljaren att informera om de undersökningar som gjorts på fastigheten och de resultat de visat. För varje fastighet i Strandstaden har ett brev med en rekommendation för just den fastigheten tillsänts fastighetsägaren. Dessa brev finns även hos tillsynsmyndigheten Länsstyrelsen). Om en köpare efterfrågar kompletterande undersökning ska det ske i samråd mellan säljare/köpare.

PM 66) 7 EFEENSE VMC, 2013. Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet. Västra Götalandsregionens Miljömedicinska centrum. Arbets- och miljömedicin. Sahlgrenska universitetssjukhuset. Författare: Almerud, P. och Sandén, H.

BILAGA 1 i Sammanställning över sanerade områden och djup 10:41 10:42 10:40 TECKENFÖKLAING Sanerat område 10:39 ej sanerat 0,5 m djup 1 m djup 2,5 m djup 10:30 10:11 10:31 10:10 10:9 AK15 AK16 AL16 10:8 SWEEF99 13 30 10:3 10:4 UPPDAGSANSVAIG KONST OT DATUM Martin Fransson Jönköping 2016-11-30 SKALA Document Path: P:\1353\1301099_Fagersanna_Miljökontroll\000_Fagersanna_Miljökontroll\15 Arbetsmtrl_ritn\Strandstaden2.mxd 0 EV FOMAT 1:1 100 Lantmäteriet, Geodatasamverkan Linnéa Gunterberg A3 10 20 30 40 50 m

BILAGA 2 i TECKENFÖKLAING $ O >$>O $ $O > >O Ù Ù SWEEF99 13 30 > O $ AK15>$AK16 O $ >$$O > O >O AL16 $ 7> O 7 7 $ > O 7 Ù Provgrop Markprov Ù MUK/Handskruv-provtagare $ >O 7 7 7 Ù >$ ) 7 Grundvattenrör O Typ av provpunkt Borrpunkt >$ >$O Utförda undersökningspunkter Ù Sammanställning över utförda undersökningar - >$$ ) >$ ) >O $ > ) KONST OT DATUM Jönköping FOMAT 1:1 300 Document Path: P:\1353\1301099_Fagersanna_Miljökontroll\000_Fagersanna_Miljökontroll\15 Arbetsmtrl_ritn\Strandstaden_bilaga2.mxd 0 Linnéa Gunterberg 2016-11-18 SKALA >$ ) Lantmäteriet, Geodatasamverkan UPPDAGSANSVAIG Martin Fransson A3 10 20 30 40 50 m EV