Scouternas riskhanteringsutbildning är framtagen av Scouternas arrangemangsgrupp

Relevanta dokument
Beredskapsplan för [scoutkårens namn, år]

Scouternas Riskhanteringsutbildning

Krisplan för Vårby Gårds Scoutkår Antagen: och godkänd av Kårstyrelsen Reviderad: aldrig och godkänd av

KRISPLAN Barkarby Skälby Scoutkår Godkänd på styrelsemöte:

Krisplan. antagen Svenska Hästars Värn Hassle Bösarp Skurup Plusgiro Bankgiro

KRISPLAN. för EQUMENIA FRISTAD. En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada våra medlemmar, vår verksamhet och vårt varumärke.

En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke.

Handlingsplan vid kriser

Handlingsplan vid kriser för Landvetter Scoutkår

Krisplan för Nordöstra Götalands scoutdistrikt

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

Krisplan. Gäller för Sahlgrenska akademins Studentkår

KRISPLAN OCH INCIDENTHANTERING

Knivsta Scoutkår. Handlingsplan vid kriser Denna handlingsplan handlar om kriser inom kåren som t ex

Tillväxtverkets riktlinjer för intern styrning och kontroll

REGEL FÖR KRISHANTERING

Scouternas journummer vid kris: Scouterna Box Telefon: Webb:

Lathund MVA-metoden v.2.0

1.Se till att skadade/berörda får hjälp. 2.Kontakta någon i skolans krisledningsgrupp (adresslista s.2)

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet

Krishanteringsplan. Inledning. Syfte. Uppföljning av planen i organisationen

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Plan för krishantering och säkerhetsföreskrifter för Föreningen Bakom krönet

Policy vid allvarligare händelser - Säkerhetsdokument Stora Levene Scoutkår

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

KRISHANTERINGSPLAN FÖR RIKSFÖRBUNDET SVERIGES 4H

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

Krisledning & kommunikation i kritiska lägen. Segla lugnt efter storm

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Krisplan för Mönsteråsgymnasiet/Komvux

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA

Gullänget Kroksta IBS

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag

Plan för kriskommunikation

Ledarpolicy. Innehåll. Uppdaterad 15XXXX

KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING

Rutin Undersökning och riskbedömning

Internkontrollplan

Krisplan Abrahamsbergskyrkans ungdom

Arbetsdokumentnr: SU Dokumentnamn: Miljöriskbedömning för institutionen MMK Utfärdat av: Baltzar Stevensson Godkänt av: Gunnar Svensson

Bilaga 2. POSOM-plan

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet

Krisplan för VIBF

Krisledningsplan

Tillämpningsanvisningar för intern kontroll, teknik- och servicenämnden

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden

Krishanteringsplan för Täfteå IK

Om det händer. Handledning för taxiföretagets krisarbete vid hot och våldshändelser

Krisplan. Uppdaterat Syfte

Krisplan vid Linnéuniversitetet allmän bakgrund Beslutad av rektor Dnr: ST 2013/

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN. Dnr KS/2012:

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Avvikelsehantering, hälso- och sjukvård rutin

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013

ARRANGEMANGS- GUIDE. Er väg till ett bättre arrangemang

Handlingsplan för krishantering för Borås Karateklubb

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Ta alltid kontakt med Finlands Svenska Scouters verksamhetsledare, informatör eller scoutchef om du är osäker på hur du ska agera.

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA

Krisplan, Institutionen för Lärandet

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK

När sidan har skapas kommer du att få mata in uppgifterna för ett nytt bloggkonto:

Handlingsplan vid kris Stöd i ordinärt boende

Krisplan. Skola, fritids & förskola för nyfikna barn. Bråthult

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern

Lathund för deltagaranmälan i Scoutnet

FRILUFTSFRÄMJANDET. Handlingsplan vid kriser

Äventyren Hajken ÄVENTYRET HAJKEN

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Handläggningsordning för krishantering

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:1

OM TEAMARBETE OCH CHECKLISTA FÖR SÄKER KIRURGI 2.0

SAM-guide. Om systematiskt arbetsmiljöarbete inom personlig assistans

BESLUT redigerad Dnr 17/617

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Riktlinjer för intern kontroll

RISKANALYS OCH HÄNDELSEANALYS RIKTLINJE FÖR RISK- OCH HÄNDELSEANALYS

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg

Västra Götalandsregionen. Användarguide. PrimärvårdsKvalitet

Regional ledningssamverkan

Olycksfall och krisstöd

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

AS 12.2 Riskanalys, beredskap och agerande vid nödläge för Akademiska sjukhuset

Krisplan för Salems IF

Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7

1. MÅLSÄTTNING MED HANDLINGSPLANEN

Våld och hot RIKTLINJER

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Krishanteringsplan. Svenska Frisbeesportförbundet

Krisplan och krishantering. Djursholms Ridklubb 2017

POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar

Konsekvens- och riskanalys vid förändringar i verksamheten

Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse

Föreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet

Transkript:

Scouternas riskhanteringsutbildning är framtagen av Scouternas arrangemangsgrupp Riskhantering Vilda Även om vi aldrig vill att det ska hända något som innebär en allvarlig situation, måste vi vara förberedda på att det kan hända. Genom att vara väl förberedda kommer färre situationer bli en kris, än om vi inte alls har arbetat med att förutse och undvika dem. Det är alltid viktigt att försöka undvika aktiviteter och situationer som riskerar att bli en kris. Lika viktigt är det att veta vad man ska göra, och vem som ska göra det, ifall det skulle hända. Genom att förbereda er genom de steg som redovisas här kommer ni en lång bit på vägen. Samma metod går självklart att använda för kåren i sin helhet eller för en äventyrarhajk. Scouternas Beredskapsplan På scoutservice hittar ni Scouternas Beredskapslan: http://www.scoutservice.se/paverka-scouterna/laspa-om-var-styrning/styrdokument/ Beredskapsplanen är det styrdokument som gäller för hela Scouterna. Då Vilda är ett nationellt läger så finns det beredskap under lägertiden. Tänk på detta när ni gör er beredskapsplan så att ni får med bland annat journummer till Scouterna. Läs Scouternas Beredskapsplan och se hur er beredskapsplan hakar i den centrala självklart kommer er vara mer detaljerad utifrån just ert läger. I Scouternas Beredskapsplan finns även de mallar för rapportering som ska användas i händelse av kris, använd gärna dem även i er egen plan för att hålla reda på saker som händer. Handledning Scouteras riskhanteringsutbildning är skapad av Scouternas arrangemangsgrupp, och är avsedd för att förbereda arrangemangsteamen till de nationella och internationella arrangemangen att undvika och hantera krissituationer. Med hjälp av de tre stegen kan ni i ledarteamet för ett läger eller en aktivitet utarbeta en krisplan som hanterar just era specifika risker och förutsättningar. Gör arbetet i grupp Riskhanteringsutbildningen, som det här materialet är baserat på, grundas på att hela ledarteamet som är ansvarig för riskhantering på själva lägret/aktiviteten tillsammans skapar beredskapsplanen. Att bara låta en eller två personer skriver ihop en plan och sedan presenterar det som ett färdigt dokument ger inte alls samma resultat för trygghet eller handlingskraftighet när något väl går fel. Tiden ni investerar i att göra det här arbetet ordentligt, har ni igen mångfalt i händelse av kris.

Stegen Här är en kort beskrivning över de olika stegen. Stegen är numrerade utifrån den ordning de ska utföras då de bygger på varandra. Hasta inte igenom stegen utan låt processen ta sin tid, det har ni igen om någonting verkligen skulle hända. Steg 1 handlar om att utifrån sitt speciella läger eller aktivitet, identifiera de risker som kan tänkas inträffa. Steg 2 handlar om att först värdera händelserna utifrån sannolikhet etc. Sedan ska ni sortera kriserna i olika kategorier. På detta sätt kommer teamet fram till vilka kriser som de måste ha en handlingsplan för och vilka som kan undvikas genom till exempel utbildning eller förberedelser. Steg 3 är ett stöd till att skriva beredskaps och visar vilka olika delar som ska vara med och varför. Övrigt material: Mall beredskapsmall - en wordmall med alla rubriker och hjälptexter, bara att börja skriva. Scouternas beredskapsplan - Det centrala säkerhetsdokumentet för Scouterna. Vildas krisplan ska fungera som en förlängning av Scouternas beredskapsplan. Vanliga frågor och svar: Varför kan man inte börja skriva beredskapsplanen direkt, utan att brainstorma? - Det finns en stor risk att man missar något om man inte först tittar igenom alla möjligheter. - Brainstormingen tar också fram flera saker som kommer att kategorisers som problem som kan undanröjas genom planering och hantering i förväg. Varför kan inte någon annan skriva vår krisplan, vi har så mycket annat att göra? - Ingen aktivitet/läger är det andra likt. Olika ledarteam har olika styrkor, svagheter, kunskaper etc. Om inte ledarteamet har gjort sin egen krisplan utifrån just sina förutsättningar kommer den inte att vara till så stort stöd vid en krishändelse.

Steg 1, Riskidentif iering Uppgift: 1. Genom att brainstorma ska ledarteamet lista alla de saker som kan gå fel under lägret. Ingen är för stort eller för smått, fel eller osannolikt i det här steget. Undvik att kommentera eller värdera de olika förslagen som kommer upp, ni kommer att sortera dem längre fram. 2. Dokumentera alla förslag på stort papper/tavla/post-its eller liknande. Det är viktigt att alla kan se det som skrivs. 3. Efter de första minuterna kan ni använda den här listan för att kanske komma på saker som ni missat i första omgången, försök täcka in så mycket som möjligt: a. Fysiska/kropps-skador b. Trygghet/psykiskt välbefinnande c. Miljö och terräng d. Material e. Olika risker för deltagare och ledare? f. Kris i samhället

Steg 2 Riskbedömning Uppgift: I det här steget ska ledarteamet värdera och sortera upp de händelser som listats ur brainstormingen i steg 1. 1. Värdera händelserna. Ni ska nu försöka värdera risken med de händelser ni har kommit fram till. Ett sätt att göra det på är att gradera hur troligt eller sannolikt det är att en viss sak skall hända och därefter gradera hur allvarligt det skulle vara om det hände. Gradera från 0 5 där 0 är omöjligt respektive helt ofarligt. 5 är mycket sannolikt och mycket allvarligt. Risk = Sannolikhet x Konsekvens a. Vampyrer anfaller: Sannolikhet 0 x Konsekvens 5 = Risk 0 b. Askmoln blockerar flygplatser: Sannolikhet 1 x Konsekvens 4 = Risk 4 c. Allergisk reaktion: Sannolikhet 4 x Konsekvens 3 = Risk 12 sannolikhet c a b Konsekvens Som ni ser är exempel a, med risk 0, så otrolig att den inte kommer med i matrisen. 2. Sätt nu in varje identifierad risks totala riskvärde i den färgade matrisen. Riskerna som får värde 0 hamnar utanför.

sannolikhet Konsekvens Vi har nu fått fyra kategorier risker. Risker som inte kan hända (utanför skalan) Risker som kan elimineras eller minskas (gröna-gula) Risker där vi behöver en beredskapsplan (orange-röd) Risker/kriser för stora för att hanteras av ledarteamet (röda)

Risker/kriser som är för stora för att hantera av teamet Risker kan vara för stora för ledarteamet att hantera. Ni ska inte heller upprätta en parallell organisation till den som finns i samhället, eller i Scouterna. Vi ska med andra ord inte skapa en egen poliskår, räddningsstyrka etc. För de risker som hamnar i den här kategorin handlar det om att etablera kontakter och undersöka hur man kan utnyttja andra resurser runt omkring sig. Är den möjliga krisen för stor för ledarteamet och inget stöd finns att hämta från Scouterna eller samhällsinstanser, bör det riskfyllda momentet ställas in. Det ni däremot måste göra en plan för är hur ni ska agera vid risk/kris som är för stor för er att hantera vem ringer polisen/brandkår etc., vem tar hand om resten av gruppen som inte är direkt drabbad, hur ska kontakter med anhöriga skötas osv Risker som är obetydliga Här sorterar ni in era vildaste fantasier, till exempel att ett rymdskepp rövar bort scouter, vilket för de flesta inte är troligt. Var realistiska, även om det är svårt att tro att det skulle förekomma övergrepp mellan ledare och deltagare, så skulle det kunna hända. Ha klara skäl till varför en risk hamnar i kategorin obetydlig. Risker som kan elimineras eller minskas I den här kategorin hamnar de risker som ledarteamet, eller deltagarna, behöver mer kunskap för att förebygga. Genom att vara medveten om risker i aktiviteter kan man med god planering förebygga risken. Välj genomtänkta aktiviteter på rätt plats, under bra förutsättningar med säkert material och tillräcklig kunskap hos både ledare och deltagare. Ska ni till exempel segla eller paddla kanot? Kunskap om deltagarnas sim kunskap, ständig närvaro av ledare med säkerhetsansvar samt obligatorisk flytväst minskar riskerna avsevärt. Risker som identifieras i denna kategori kan förhindras med hjälp av förebyggande arbete, tillexempel utbildning av ledare och/eller deltagare eller inköp av material. Risker i denna kategori som inte åtgärdas skall införas i beredskapsplanen. Fundera över om det är några åtgärdade risker ur kategorin som trots allt ska inkluderas i beredskapsplanen så att regler/rutiner inte glöms bort. Risker för vilka vi behöver en plan Nu bör det bara finnas en sorts risker kvar på er lista - risker där ni behöver en plan. För att inte behöva göra ett stycke i beredskapsplanen för varje risk behöver ni göra ytterligare en sortering. Sortera riskerna i grupper efter vilka som är av samma slag, dvs. konstruera så kallade typfall. Exempel på typfall kan vara: Dödsfall Övergrepp Brand Översvämning Allvarlig eller mycket smittsam sjukdom Allvarligt felbeteende

Steg 3 Att skriva en beredskapsplan Beredskapsplanen ska vara skriven på ett sätt som gör att den går att använda av hela lägerledningen/ledarteamet. Beredskapsplanen skall vara tydlig, realistisk och väl strukturerad. Detta dokument är en guide till att skriva lägrets egna beredskapsplan. När aktiveras krisledningen? Det måste vara tydligt angivet vad som ni avser när ni skriver kris. För Scouterna finns en fastslagen definition, använd gärna den. En inledande definition behövs så att alla vet när planen ska användas. Bestäm vem som får bestämma att krisledningsorganisationen aktiveras. Måste hela ledarteamet vara överrens, eller kan ensam person aktivera krisledningen etc.? En annan viktig aspekt att noga fundera igenom är hur ni gör er själva nåbara, även vid tidpunkter då ni är utan till exempel mobiltäckning. Scouternas definition av kris: En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada våra medlemmar, vår verksamhet och vårt varumärke Kom ihåg att ringa in till Scouternas Journummer i de händelser ni anser att det är en kris ni har hamnat i. Scouternas Centrala krisorganisation avgör i vilken hur och i vilken utsträckning Scouterna bistår i varje enskilt fall. Är ni osäkra? Ring! Bättre en gång för mycket än en gång för lite. Journumret står på Scouternas Beredskapsplan som ni vid det här laget känner till. Krisledning Beredskapsplanen bör tydligt skilja på dem som praktiskt och handfast hjälper (t.ex. samtalar, plåstrar om, släcker etc.) från dem/den som organiserar de som hjälper (dvs. lägrets krisledning). Det är viktigt att ha ett par personer som inte befinner sig i händelsernas centrum och kan leda arbetet med det som inträffats vidare konsekvenser. För att fatta bra och långsiktiga beslut behövs lite överblick och det finns sällan i händelsens centrum. I ett ledarteam med få ledare kan detta vara svårt, men försök hålla någon på lite mer avstånd. Beroende på vad som inträffar kan ytterligare personer adjungeras till krisledningen, men kärngruppen bör alltid vara den samma. Krisledningens uppgift blir mångt och mycket att fatta beslut samt sortera och vaska fram information så att rätt information kommer fram och kan hanteras. Krisledningens mandat Det är av yttersta vikt att snabbt kunna bestämma sig när någonting händer och därför bör en krisledning vara definierad i förväg. Det är viktigt att krisledningen har mandat och förtroende även om situationen är svår. Det tar tid att komma till konsensusbeslut, tid ni kanske inte har! Fundera över konsekvenserna när ingen av er tar ett beslut. En krisledning ska vara utsedd och dess mandat definierat i krisplanen. De som utsetts till att leda och fördela arbetet vid en kris måste få resurser att hantera det som händer. Ska hela gruppen vara överrens för att aktivera krisledningen, är det ett majoritetsbeslut eller har en ensam person rätt att aktivera krisledningen? Vem har yttersta beslutsrätt om gruppen inte kan bestämma sig? Hur hanteras arrangemangets krismarginal? Vem tar kontakt för godkännande av att krismarginalen får användas och hur kommer man praktiskt åt den? Vem rapporterar krisledningen till?

Kontaktuppgifter I beredskapsplanen ska ni lista alla användbara kontaker. Det gäller både era telefonnummer på plats, lägerplatsens telefonnummer (om det finns något), lokal vårdcentral, bussbolag ni anlitat, lokala kontakter som kan vara bra, sjukhus, lokala församlingar, tandläkare etc. Vilka kontakter ni väljer att lista beror i mångt och mycket på var ni är, så tänk på vad som är viktigt för er utifrån de risker ni definierat. Samla alla kontakter under en och samma rubrik så att det är enkelt att hitta just de kontaktuppgifter man har användning för tillfället.