Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Utfodring av dikor under sintiden Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Växadagarna Umeå, 24 januari 2018
Götala nöt- och lammköttscentrum
Bakgrund Fältprojekt på två gårdar 2006-2009 (Arnesson & Salevid, 2011) Kraftig överutfodring av dikor, framförallt under lågdräktighet, i jämförelse med nu gällande utfodringsnorm. Dokumentation utfodring av dikor på sju Östgötagårdar (Dahlberg & Jarander, 2007) Vid fri tillgång på foder konsumerade korna mycket foder, mer än vad som krävdes för underhåll.
Foder kostar
Ej resurseffektivt Feta djur Problem vid Kalvning? Påverkan på miljö och klimat Johan Rockström Trend Konsumenterna vill vara hållbara Miljömål Ingen övergödning
Vad vi ska prata om Vilken typ av grovfoder passar till dräktiga dikor? Hur mycket äter dikor av grovfoder med olika kvalitet? Skillnader mellan raser? Vad är rätt kvalitet till dikor? Hur får man rätt kvalitet på grovfodret? Två utfodringsstudier Ekonomi
Vad består grovfoder av? Grovfoder består till största delen av fibrer, NDF (neutral detergent fiber) NDF-koncentrationen ökar när gräset mognar
Skördetidpunkten är viktig Smältbarheten på NDF sjunker när grödan utvecklas Beror på att andelen osmältbar fiber, så kallad indf, i grödan ökar Även valet av vallgröda påverkar smältbarheten och koncentrationen av NDF Van Soest, 1994 Huhtanen, 2016
Hur påverkar NDF kornas intag? Fiberrikt foder ger hög vomfyllnad Koncentrationen av NDF Smältbarheten på NDF Intag Intag Alltså, högt innehåll av NDF och låg smältbarhet ger en mätt ko! Mulligan et al., 2002
Foderanalys
Två utfodringsförsök Studie 1 Korttidsförsök lågdräktighet Effekt av foder och ras på intag och utnyttjande Studie 2 Kontinuerligt hel stallperiod Effekt av foder på vikt, hull, intag, utnyttjande
Studie 1 Foder Vilka egenskaper ska fodren ha? Lågt innehåll av energi och protein Högt innehåll av NDF Låg smältbarhet på NDF (hög indf) Timotej (90%) Rörflen Helsäd havre sen degmognad
Studie 1 Djurmaterial Hereford (n=24) Charolais (n=24) Vuxna kor Lågdräktiga Foder i fri tillgång
Datainsamling Smältbarhet Kväveutnyttjande Foderintag Idisslingstid
Studie 1 - Foder Näringsinnehåll i försöksfodren Timotej Rörflen Helsäd havre ts, % 46 53 44 NDF, g/kg ts 585 651 546 indf, g/kg NDF 220 340 310 Råprotein, g/kg ts 83 120 45 AAT, g/kg ts 68 62 60 Socker, g/kg ts 126 40 67 Stärkelse, g/kg ts - - 106 Smältbarhet, % 67 55 52 Oms. energi, MJ/kg ts 9.7 7.8 8.7
Foderintag Hereford vägde 702 kg och charolais 782 kg (p<0.001) Charolais hade högre dagligt ts-intag jämfört med hereford (p<0.01) Men, ts-intaget per kg kroppsvikt var lika för båda raserna Högst konsumtion av timotej, följt av helsäd och rörflen (p<0.001) Intag av NDF ca 1% av kroppsvikt (0.9 1.2). Intag, kg ts/dag 20 15 10 5 0 15,5 14,2 12,9 11,6 12 11,1 Timotej Helsäd Rörflen charolais 4 3 2 1 0 Intag i % av kroppsvikt
Energibalans Intag i förhållande till behov 250 200 % av behov 150 100 50 0 Omsättbar energi SE Timotej Nettoenergi NorFor Rörflen
AAT-balans Intag i förhållande till behov 300 250 200 % av behov 150 100 50 0 AAT balans SE Timotej AAT balans NorFor Rörflen
Studie 1 - sammanfattning Foderintaget beror på kons storlek, inte på rasen i sig Timotej gav överutfodring med både energi och AAT Rörflen och helsäd gav ett energiintag nära kornas behov Svenska normen och NorFor gav olika resultat, fodren värderades troligen högre i den svenska normen jämfört med NorFor
Två utfodringsförsök Studie 1 Korttidsförsök lågdräktighet Effekt av foder och ras på intag och utnyttjande Studie 2 Kontinuerligt hel stallperiod Effekt av foder på vikt, hull, intag, utnyttjande
Studie 2 Djurmaterial Utfodring Hereford (n=36) Låg- och högdräktighet Totalt 16 v. (112 dagar) Digivning 3 v. Fyra olika foder Utfodring i fri tillgång Individuell registrering
Foder Studie 2 Tre gräsensilage skördade i blomning, samt kornhalm Komplettering med rapsmjöl till de kor som åt halm Hykor och halm kompletterades med urea pga. lågt PBV. Hykor Blandvall Rörflen Kornhalm
Foder Näringsinnehåll i försöksfodren Blandvall Hykor Rörflen Halm ts, % 48 36 47 81 NDF, g/kg ts 576 543 648 774 indf, g/kg NDF 264 198 331 324 Råprotein, g/kg ts 111 97 130 70 AAT, g/kg ts 62 64 56 45 Socker, g/kg ts 178 207 74 - Smältbarhet, % 61 69 51 49 Oms. energi, MJ/kg ts 8.7 9.9 7.2 6.1
TS-intag 1716151413121110 9 8 7 6 5 4 3 2 kg/d 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 1 0-1 -2-3 -4 Kalvning Halm Rörflen Hykor Blandvall Period 1 13 v. före kalvning Period 2 3 v. före kalvning
Energibalans 180 160 155 140 132 138 120 100 % av behov 80 60 40 116 103 106 99 95 Blandvall Hykor Rörflen Halm+rapsmjöl 20 0 NEL-bal, NorFor ME-bal, SE 2003 NEL-bal, NorFor ME-bal, SE 2003 Period 1 v. 16 till v. 4 före kalvning Period 2 v. 3 till v. 1 före kalvning
Energibalans 180 160 140 120 100 % av behov 80 60 40 74 68 8584 63 66 60 61 Blandvall Hykor Rörflen Halm+rapsmjöl 20 0 NEL-bal, NorFor ME-bal, SE 2003 NEL-bal, NorFor ME-bal, SE 2003 Period 1 v. 16 till v. 4 före kalvning Period 2 v. 3 till v. 1 före kalvning
Viktändring Kor som fick hykor och blandvall ökade mest i vikt. kg 140 120 100 80 60 40 20-17 -16-15 -14-13 -12-11 -10-9 -8-7 -6-5 -4-3 -2-1 0 1 2 3 4 Veckor före kalvning 0-20 -40-60 Kalvning Halm Rörflen Blandvall Hykor
Viktändring Grovfoder Period 1. Dag -112 till -21 Period 2. Dag -21 till -1 Total Medel (kg) Ändring (kg) Ändring (kg/dag) Medel (kg) Ändring (kg) Ändring (kg/dag) Ändring (kg) Hykor 847 +105 1,10 904 +5 0,2 +121 Blandvall 756 +83 0,87 797 +10 0,5 +94 Rörflen 734 +43 0,45 748-8 -0,4 +36 Halm 745 +37 0,40 752-11 -0,5 +23 Fostertillväxt +65 0,7 +15 0,7 +80
Hullförändring 0,80 0,60 0,40 0,20 Hullpoäng Halm Rörflen 0,00-0,20-0,40-0,60 Blandvall Hykor
AAT-balans 250 200 174 203 193 % av behov 150 100 153 123 128125 115 Blandvall Hykor 50 0 AAT-bal, NorFor AAT bal, SE 2003 AAT-bal, NorFor AAT bal, SE 2003 Period 1 v. 16 till v. 4 före kalvning Period 2 v. 3 till v. 1 före kalvning
AAT-balans 250 200 % av behov 150 100 100 89 133 115 76 70 8889 Blandvall Hykor 50 0 AAT-bal, NorFor AAT bal, SE 2003 AAT-bal, NorFor AAT bal, SE 2003 Period 1 v. 16 till v. 4 före kalvning Period 2 v. 3 till v. 1 före kalvning
Studie 2 - Sammanfattning Blandvall och hykor gav högst TS-intag, vikt och hullökning, samt överutfodring med AAT Korna tappade i vikt och hull vid utfodring med rörflen och halm + rapsmjöl Rörflen kan vara lämpligt foder till kor i gott hull under större delen av dräktigheten
Ekonomi Foderkostnad 112 d före kalvning, kr/ko, (1) Antag samma produktionskostnad för alla gräs, (2) lägre produktionskostnad för rörflen pga. längre liggtid och högre avkastning. (1) Ensilage Rapsmjöl Blandvall Hykor Rörflen Halm 1440*1,50=216 0 1520*1,50=2 280 1030*1,50=154 5 920*1,18=1085 70*2,60= 182 1295
Ekonomi Foderkostnad 112 d före kalvning, kr/ko, (1) Antag samma produktionskostnad för alla gräs, (2) lägre produktionskostnad för rörflen pga. längre liggtid och högre avkastning. (1) Ensilage Rapsmjöl (2) Ensilage Rapsmjöl Blandvall Hykor Rörflen Halm 1440*1,50=216 0 1440*1,50=216 0 1520*1,50=2 280 1030*1,50=154 5 920*1,18=1085 70*2,60= 182 1295 1520*1,50=2 280 1030*0,92=948 920*1,18=1085 70*2,60= 182 1295
Ekonomi Foderkostnad 112 d före kalvning, kr/ko, (1) Antag samma produktionskostnad för alla gräs, (2) lägre produktionskostnad för rörflen pga. längre liggtid och högre avkastning. (1) Ensilage Rapsmjöl (2) Ensilage Rapsmjöl Åkermarksbete Vid 10% skillnad* Blandvall Hykor Rörflen Halm 1440*1,50=216 0 1440*1,50=216 0 1520*1,50=2 280 1030*1,50=154 5 920*1,18=1085 70*2.6 = 182 1295 1520*1,50=2 280 1030*0,92=948 920*1,18=1085 70*2,60= 182 1295 *10% större betesareal för rörflen- och halmkorna pga. viktminskning på stall
Slutsatser Hur mycket äter dikor av grovfoder med olika kvalitet? Ca 1% av sin kroppsvikt i NDF (0.8 1.2%) Skillnader mellan raser? Inga skillnader i intag per kg kroppsvikt eller i foderutnyttjande
Slutsatser Vad är rätt kvalitet till dikor? Beror på näringsbehov (t ex dräktighetsstadium) Högt fiberinnehåll (hög NDF), låg smältbarhet (hög indf) Till lågdräktiga dikor 8.5 MJ, 550-600 g NDF, 100-110 g RP per kg TS Till högdräktiga dikor 9.0-9.5 MJ, 550 g NDF, 110 g RP per kg TS
Slutsatser Hur får man rätt kvalitet på grovfodret? Skörda traditionell gräs/blandvall sent Blanda ett alltför bra vallensilage med halm/rörflen Halm och sent skördad rörflen kan vara lämpliga alternativ till kor i gott hull under dräktigheten om proteinbehovet uppfylls. Utfodring med rörflen under dräktigheten gav i detta försök bäst ekonomiskt resultat
Tack för mig! Anders Elofssons fond