E22 Malmö-Kristianstad, delen trafikplats Gastelyckan-trafikplats Lund N

Tekniskt PM Geoteknik, E22 Malmö-Kristianstad, delen trafikplats Gastelyckan-trafikplats Lund N Lunds kommun, Skåne län, Rev B Objekt: Projeknr: ÅF-Infrastructure AB Hallenborgs gata 4, Box 585 SE-201 25 Malmö Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 38 01. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556185-2103. VAT nr SE556185210301. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001 X:\Göteborg\Geoteknik -13955-\produkter\Geobankar\GEOARKIV MALMÖ\13538 E22 tpl Ideon\Dokument\Teknisk PM Rev B\1G14TP01.docx

2 (20) Trafikverket Postadress: Box 366, 201 23 Malmö E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Teknisk PM Geoteknik, E22 Malmö-Kristianstad,delen trafikplats Gastelyckantrafikplats Lund N Författare: ÅF Infrastructure AB Dokumentdatum:, Rev B Ärendenummer: TRV 2014/50572 Kontaktperson: Torbjörn Sundgren, projektledare Trafikverket

3 (20) Innehållsförteckning 1 Uppdrag och objektbeskrivning... 5 2 Syfte och begränsningar... 5 3 Topografi och ytbeskaffenhet... 5 4 Underlag... 5 5 Utförd undersökning... 5 6 Översiktliga geotekniska och geohydrologiska förhållanden... 6 7 Vägförslag, geotekniska förhållanden och åtgärdsförslag... 8 7.1 Väglinje 10000 km 0/000 till km 1/860... 8 7.1.1 Topografi och vegetation... 8 7.1.2 Vägförslag... 8 7.1.3 Geotekniska förhållanden... 8 7.1.4 Hydrogeologiska förhållanden... 9 7.1.5 Stabilitets- och sättningsförhållanden... 9 7.1.6 Geotekniska lösningar och åtgärder... 9 7.2 Väglinje 50100 km 0/000 till km 0/780 (avfartsramp)... 10 7.2.1 Topografi och vegetation... 10 7.2.2 Vägförslag... 10 7.2.3 Geotekniska förhållanden... 10 7.2.4 Hydrogeologiska förhållanden... 10 7.2.5 Stabilitets- och sättningsförhållanden... 11 7.2.6 Geotekniska lösningar och åtgärder... 11 7.3 Väglinje 11000 km 0/000 till km 0/760 (påfartsramp)... 11 7.3.1 Topografi och vegetation... 11 7.3.2 Vägförslag... 11 7.3.3 Geotekniska förhållanden... 11 7.3.4 Hydrogeologiska förhållanden... 12 7.3.5 Stabilitets- och sättningsförhållanden... 12 7.3.6 Geotekniska lösningar och åtgärder... 12 7.4 Bro vid km 0/450, Hardebergabron... 13 7.4.1 Topografi och vegetation... 13 7.4.2 Broförslag... 13 7.4.3 Geotekniska förhållanden... 13

4 (20) 7.4.4 Hydrogeologiska förhållanden... 13 7.4.5 Grundläggningsförhållanden... 13 7.4.6 Geotekniska lösningar och åtgärder... 14 7.5 Bro vid km 1/160, Bro över Tunavägen... 14 7.5.1 Topografi och vegetation... 14 7.5.2 Broförslag... 14 7.5.3 Geotekniska förhållanden... 14 7.5.4 Hydrogeologiska förhållanden... 15 7.5.1 Grundläggningsförhållanden... 15 7.5.2 Geotekniska lösningar och åtgärder... 15 7.6 Bro vid km 1/645, Ny vägport... 15 7.6.1 Topografi och vegetation... 15 7.6.2 Broförslag... 15 7.6.3 Geotekniska förhållanden... 15 7.6.4 Hydrogeologiska förhållanden... 16 7.6.1 Grundläggningsförhållanden... 16 7.6.2 Geotekniska lösningar och åtgärder... 16 7.7 Bro vid km 1/795, Bro över Sölvegatan... 17 7.7.1 Topografi och vegetation... 17 7.7.2 Broförslag... 17 7.7.3 Geotekniska förhållanden... 17 7.7.4 Hydrogeologiska förhållanden... 17 7.7.5 Grundläggningsförhållanden... 18 7.7.6 Geotekniska lösningar och åtgärder... 18

1 Uppdrag och objektbeskrivning 5 (20) ÅF-Infrastructure AB har på uppdrag av Trafikverket utfört en geoteknisk utredning i samband med ombyggnad av väg E22 genom Lund mellan trafikplats Gastelyckan och trafikplats Lund Norra. Objektet omfattar förbättringsåtgärder genom tillbyggnad av en ny på- och avfartsramp till väg E22 vid Ideon samt additionskörfält i både södergående och norrgående riktning mellan trafikplatserna Gastelyckan och Lund Norra.. Geotekniska fältundersökningar har utförts av ÅF Infrastructure AB, geotekniska laboratorieundersökningar har utförts av WSP Samhällsbyggnad och miljötekniska laboratorieundersökningar har utförts av Eurofins AB. 2 Syfte och begränsningar Syftet med den geotekniska utredningen har varit att kartlägga jordlagerföljden och jordlagrens tekniska egenskaper. Utredningens resultat skall utgöra underlag för dimensionering av vägen samt eventuella förstärkningsåtgärder. I uppdraget har det ingått att utföra geotekniska fält- och laboratorieundersökningar på området. I föreliggande rapport redovisas geotekniska tolkningar och rekommendationer utifrån dem utförda geotekniska fält- och laboratorieundersökningarna. 3 Topografi och ytbeskaffenhet Väg E22 går genom östra delen av Lund tätort. Undersökningsområdet sträcker sig från trafikplats Gastelyckan i söder, där marknivån ligger på ca +34 m, till trafikplats Lund N där marknivån ligger på ca +80 m. Omgivningen utgörs främst av bebyggelse. 4 Underlag Följande rapporter har upprättats i samband med dem utförda geotekniska fält- och laboratorieundersökningarna: Markteknisk undersökningsrapport/geoteknik, MUR/Geo, upprättad av ÅF Infrastructure AB, daterad, Rev B Projekterings PM Geoteknik, ProjPMGeo, upprättad av ÅF Infrastructure AB, daterad 2015-03-31, Rev B Vald jordmodell, upprättad av ÅF Infrastructure AB, daterad, Rev B Teknisk PM Slugtester, upprättad av ÅF Infrastructure AB, daterad 2016-10-31 Teknisk PM Hydrogeologi, upprättad av ÅF Infrastructure AB, daterad 2017-03-01 5 Utförd undersökning Fältundersökningarna har genomförts under mars-maj 2015. Dessa har omfattat störd provtagning (skruvprovtagning), CPT-sondering och slagsondering i totalt 59 punkter. Totalt

6 (20) 11 grundvattenrör har installerats och avlästs. Vidare har fyra grundvattenrör som installerats sedan tidigare avlästs. Resultaten av utförd fältundersökning redovisas på planoch sektionsritningar samt tillhörande bilagor i Markteknisk undersökningsrapport/geoteknik 6 Översiktliga geotekniska och geohydrologiska förhållanden Enligt SGU:s jordartskarta utgörs marken inom utredningsområdet av morängrovlera och moränfinlera, se figur 1 nedan. De underliggande bergarterna består av sedimentära bergarter. Jorddjupet i den södra delen av undersökningsområdet är över 50 m, men minskar till mellan 30 och 50 m i den norra delen, se figur 2 nedan. Figur 1: Utdrag från SGU:s jordartskartblad

7 (20) Figur 2: Utdrag från SGU:s jorddjupskartblad Enligt de utförda geotekniska undersökningarna utgörs de dominerande jordarterna längs sträckan under asfalt/fyllning/mulljord av lermorän. Lermoränen har på flera platser inslag av sand och silt. Vattenkvoten på lermoränen har på flera platser analyserats och varierar mellan 11 och 22 %. Fyllningen består främst av grusig sand och har en mäktighet på 0,2-2 m. Asfalten längs väg E22 ha en tjocklek på mellan 8 och 33 cm. Analysen på upptagna asfalt prov visar att mellan km ca 0/000 och km ca 0/635 samt mellan km ca 1/210 och km ca 1/860 är asfaltbeläggning fri från stenkolstjära. Mellan km ca 0/635 och km ca 1/210 innehåller asfaltbeläggning stenkolstjära Den fria vattenytan har observerats i flertalet borrpunkter och bedöms ligga mellan 0,8 och 3,5 meter under markytan, vilket motsvarar en nivå på mellan +46 och +76 m. Totalt har grundvattenytan i 15 grundvattenrör avlästs. Grundvattenytan i de rör som installerats ligger på mellan ca 0,5 och ca 5,2 meter under markytan. Detta motsvarar en nivå på mellan ca +42 m och ca +78,5 m. Avläsning av grundvattennivåer utfördes vid 12 tillfällen mellan mars 2015 och april 2016. Vidare har nivåmätning av grundvattenytan utförts i fyra (benämnda SWE1_GV, SWE2_GV, SWE46_GV samt SWE47_GV) grundvattenrör som installerats av Sweco i samband med utredningar av grundläggningsförhållanden inför ett

8 (20) eventuellt uppförande av spårvägar. Grundvattenytans nivå har i dessa rör avlästs till mellan ca +72,4 m och ca +81,9 m. Detta motsvarar ett djup på mellan ca 1,4 och ca 7,2 m under befintlig markyta. Avläsning av dessa grundvattenrör utfördes vid 16 tillfällen mellan april 2014 och april 2016. 7 Vägförslag, geotekniska förhållanden och åtgärdsförslag 7.1 Väglinje 10000 km 0/000 till km 1/860 7.1.1 Topografi och vegetation Vegetation utgörs av gräs och sly. Marken stiger kraftig åt norr. Marknivån i undersökningspunkterna varierar mellan ca +35 i söder och + 80 i norr. 7.1.2 Vägförslag Ett additionsfält är planerad på den östra respektive västra sidan av befintlig väg E22 mellan trafikplatserna Gastelyckan och Lund N. Breddningen i samband med additionsfältet går i plan med befintlig väg. 7.1.3 Geotekniska förhållanden Längs sträckan utgörs de dominerande jordarterna under fyllning av lermorän. Fyllningen har en mäktighet på mellan 0,6 och 1,5 m. Fyllningen utgörs dels av sand och mullhaltig sand (materialtyp 2, tjälfarlighetsklass 1). Karakteristiska värden på friktionsvinkel bedöms vara 34. Vid km ca 0/980 (punkt 28) samt km ca 1/825 (punkt 63) påträffades en 1,1 m respektive 1,4 m mäktig fyllning av sandig siltig lera (materialtyp 5A, tjälfarlighetsklass 4) under den fyllningen av mullhaltig siltig sand. Den okorrigerade odränerade skjuvhållfastheten tolkade från CPT-sonderingarna ligger i genomsnitt på 150 kpa. Vid km ca 1/250 (punkt 26) samt km ca 1/200 (punkt 58) påträffades en 1,9 m respektive 1,4 mäktig fyllning av lermorän (materialtyp 4B, tjälfarlighetsklass 3). Den okorrigerade odränerade skjuvhållfastheten tolkade från CPT-sonderingarna ligger i genomsnitt på 150 respektive 80 kpa. Lermoränen har på flera platser inslag av sand och silt (materialtyp 4B, tjälfarlighetsklass 3). Vattenkvoten på lermoränen har på flera platser analyserats och varierar mellan 11 och 21 %. Fyllningen består främst av grusig sand (materialtyp 2, tjälfarlighetsklass 1) och har en mäktighet på 0,2-2 m. Den okorrigerade odränerade skjuvhållfastheten tolkade från CPT-sonderingarna ligger i genomsnitt på 200 kpa. Vid km ca 0/790 (punkt 6) påträffades en ca 1 m mäktig lager av lera (materialtyp 4B, tjälfarlighetsklass 3) vid 1 m djup. Den okorrigerade odränerade skjuvhållfastheten tolkade från CPT-sonderingarna ligger på 200 kpa.

9 (20) Vid km ca 0/095 (punkt 34) samt vid km ca 0/585 (punkt 30) påträffades en ca 0,5-1 m mäktig lager av sandmorän (materialtyp 2, tjälfarlighetsklass 1) vid 0,5 m respektive 2 m djup. Karakteristiska värden på friktionsvinkel bedöms vara 34. Asfalten längs väg sträckan ha en tjocklek på mellan 8 och 33 cm. Analysen på upptagna asfalt prov visar att halt PAH-16 ligger på 2,3 mg/kg vid km ca 0/545, på 260 mg/kg vid km ca 0/720, 240 mg/kg vid km ca 1/050, 63 mg/kg vid 1/365 och 68 mg/kg vid km ca 1/390. 7.1.4 Hydrogeologiska förhållanden I anslutning till sträckan finns totalt fem grundvattenrör installerade: 35_GV, 36_GV, 38_GV, 43_GV och 46_GV. För exakt placering av dessa se planritningar 101G1101-101G1104. Avläsning av grundvattenrören har skett vid 12 tillfällen mellan mars 2015 och april 2016. Enligt resultatet ligger grundvattennivån mellan ca +42,0 och +76,2 vilket motsvarar ett djup av 0,5-3,4 m under befintlig markytan. 7.1.5 Stabilitets- och sättningsförhållanden Då vägen huvudsakligen går i plan med befintlig väg på fyllning av friktionsjord eller lermorän, bedöms det, utifrån de rådande jordlagerförhållandena att det föreligga inga stabilitets- eller sättningsproblem längst denna sträcka. 7.1.6 Geotekniska lösningar och åtgärder Inga förstärkningsåtgärder erfordras i samband med breddning av vägen utan att all vegetation avlägsnas Överbyggnad skall dimensioneras för materialtyp 2 och tjälfarlighetsklass 1. Enligt Trafikverkets Publikation 2004:90 skall asfaltbeläggning betraktas fria från stenkolstjära om halter < 70 mg/kg 16-PAH och kan återanvändas fritt inom objektet, dvs både som slitlager och bärlager. Asfaltbeläggning däremot som innehåller stenkolstjära om halter > 70 mg/kg 16-PAH. Allmänt för alla tjärhaltiga massor gäller att: Massorna återanvänds i första hand inom objektet. Massorna används som bundet eller obundet bärlager. Kall eller halvvarm återvinningsmetod används. Bärlagret täcks med tätt slitlager. Massorna kan nyttjas i exempelvis bullervallar förutsatt att de täcks av plastduk eller annat vattenavledande skyddslager. Massorna ska läggas ovan grundvattenytan. Personal som hanterar massorna ska informeras. Detta betyder att mellan km ca 0/000 och km ca 0/635 samt mellan km ca 1/210 och km ca 1/860 är asfaltbeläggning fri från stenkolstjära. Mellan km ca 0/635 och km ca 1/210 innehåller asfaltbeläggning stenkolstjära och skall hanteras enligt ovan.

10 (20) 7.2 Väglinje 50100 km 0/000 till km 0/780 (avfartsramp) 7.2.1 Topografi och vegetation Vegetationen utgörs främst av gräs, sly och låga träd. Markytan stiger åt norr och nivån varierar mellan +72 m i söder och +80 m i norr. 7.2.2 Vägförslag En ny trafikplats planeras med avfartsramp från befintlig väg E22 och som ansluter in mot området Ideon. Rampen förses med busskörfält. Vägen går i djup skärning (upp till ca 8 m) längs huvuddelen av sträcken 7.2.3 Geotekniska förhållanden Längs sträckan utgörs de dominerande jordarterna under fyllning av lermorän. Fyllningen utgörs främst av mullhaltig lermorän (materialtyp 5B, tjälfarlighetsklass 4) som på vissa platser är sandig och grusig. Mäktigheten varierar mellan 0,2 m och 6,7 m. Den okorrigerade odränerade skjuvhållfastheten tolkade från CPT-sonderingarna ligger i genomsnitt på 250 kpa. I punkt 13 (km ca 0/230) underlagras lermoränsfyllning av ett 1,3 m mäktigt lager av sandmöränsfyllning (materialtyp 2, tjälfarlighetsklass 1). Karakteristiska värden på friktionsvinkel bedöms vara 34. I punkt 18 (km ca 0/540) utgörs fyllningen av ett 0,2 m mäktigt lager av sand (materialtyp 2, tjälfarlighetsklass 1) som överlagras av ett 0,2 m mäktigt lager mulljord (materialtyp 6B, tjälfarlighetsklass 1). I punkt 19 (km ca 0/635) utgörs fyllningen av ett 0,2 m mäktigt lager av mulljord. I punkt 43 (km ca 0/450) och 45 (km ca 0/420) utgörs fyllningen av sand och mullhaltig sand (materialtyp 5B, tjälfarlighetsklass 4) i de översta 0,9-1,0 m. I punkt 13 (km ca 0/230) har vattenkvoten uppmätts på fyllnadsmaterialet. Mellan 0,5 och 1 m djup påträffades fyllning av sandig, siltig lera med inslag av grus (materialtyp 5A, tjälfarlighetsklass 4). Vattenkvoten uppmättes här till 14 %. Mellan 1 och 2,3 m djup påträffades fyllning av lerig, siltig sandmorän med inslag av grus (materialtyp 4A, tjälfarlighetsklass 3), här uppmättes vattenkvoten till 11 %. Lermoränen (materialtyp 4B, tjälfarlighetsklass 3) varierar något i sin sammansättning. Den är på flera platser siltig och grusig. Vattenkvoten på lermoränen har uppmätts till mellan 12 och 23 %. Den okorrigerade odränerade skjuvhållfastheten tolkade från CPTsonderingarna ligger i genomsnitt på 250 kpa 7.2.4 Hydrogeologiska förhållanden Längs med väglinje 50100 har två grundvattenrör installerats, 16_GV och 17_GV, och dessa har avlästs vid 12 tillfällen mellan mars 2015 och april 2016. För exakt placering av grundvattenrören se planritning 101G1104. Enligt resultatet ligger grundvattennivån mellan ca +70,5 och ca +78,5 vilket motsvarar ett djup av ca 2,3-4,2 m under befintlig markytan.

11 (20) 7.2.5 Stabilitets- och sättningsförhållanden Vägen går i djup skärning (upp till ca 8 m) i fyllning av lermorän och naturlig lermorän. Terrassen utgörs av huvudsakligen lermorän och lokalt sandmorän. Det bedöms, utifrån de rådande jordlagerförhållandena att det föreligga inga stabilitets- eller sättningsproblem längst denna sträcka. 7.2.6 Geotekniska lösningar och åtgärder Inga förstärkningsåtgärder erfordras i samband med breddning av vägen utan att all vegetation avlägsnas Överbyggnad skall dimensioneras för materialtyp 4B och tjälfarlighetsklass 3 (lermorän). Temporär stödkonstruktion i form av spont, i samband med schaktarbete, kan erfordras intill fastigheten som ligger vid Scheelevägen 20 (BTJ Sverige AB). Spont bedöms kunna slå ner till nivå ca +70 vilket motsvara ca 10 m under omgivande befintlig marknivån. Urschaktat material från skärningar kan användas för bankfyllning och bullervallar förutsatt att arbetat kan utföras under gynnsamma förhållanden dv. Torr väderlek och tjälfritt. Schaktbarheten enligt Byggforskningsrådets rapport R130:185 bedöms i broläget vara schaktbarhetsklass 3-4. Vägens terrass ligger som djupaste ca 6 m under uppmätt grundvattenyta. Detta gör att det blir en permanent gv-sänkning. Tillrinning av vatten förväntas vara liten då jorden utgörs av tät lermorän. Avvattning av vägen bör ta hänsyn till tillrinning av grundvatten. Omgivningspåverkan p.g.a. den permanenta grundvattensänkningen för planerad bron blir mycket liten och nästan försumbar då sänkningen utförs i täta jordar av lermorän med en begränsad vattentillrinning. 7.3 Väglinje 11000 km 0/000 till km 0/760 (påfartsramp) 7.3.1 Topografi och vegetation Vegetationen utgörs främst av gräs, sly och låga träd. Markytan sluttar åt söder och nivån varierar mellan +80 m i norr och +65 m i söder. 7.3.2 Vägförslag En ny trafikplats planeras med påfartsramp från området Ideon till befintlig E22. Rampen förses med busskörfält. Vägen går i skärning, 2-4 m, mellan km 0/000 och km ca 0/345. Mellan km ca 0/345 och km ca 0/680 går vägen på bank, ca 1-2m. 7.3.3 Geotekniska förhållanden Längs sträckan utgörs de dominerande jordarterna under fyllning av lermorän. Fyllningen utgörs främst av lermorän (materialtyp 4B, tjälfarlighetsklass 3) med en mäktighet som varierar mellan 0,3 och 2,2 m. Den okorrigerade odränerade skjuvhållfastheten tolkade från CPT-sonderingarna ligger i genomsnitt på 100 kpa.

12 (20) I punkt 18 (km ca 0/245) påträffades ett 0,2 m mäktigt lager mulljord (materialtyp 6B, tjälfarlighetsklass 1) som överlagrar ett 0,2 m mäktigt lager med fyllning bestående av sand (materialtyp 3B, tjälfarlighetsklass 2). I punkt 55 (km ca 0/635) påträffades fyllning bestående av 0,4 m mullhaltig, grusig sand (materialtyp 5B, tjälfarlighetsklass 4) med en mäktighet av 0,4 m. Detta överlagrar ett 0,4 m mäktigt lager med fyllning bestående av sand (materialtyp 2, tjälfarlighetsklass 1). Lermoränen (materialtyp 4B, tjälfarlighetsklass 3) påträffas på 0,3 till 2,2 m djup. Generellt är lermoränen homogen i sin sammansättning längs med denna sträcka. I punkt 18 (km ca 0/245) varierar dock lermoränen i sin sammansättning mellan siltig och sandig (materialtyp 5A, tjälfarlighetsklass 4), och tunnare skikt med grus påträffades. Den okorrigerade odränerade skjuvhållfastheten tolkade från CPT-sonderingarna ligger i genomsnitt på 150 kpa. Vattenkvoten på lermoränen har uppmätts till mellan 15 och 18 %. 7.3.4 Hydrogeologiska förhållanden Längs med väglinje 20200 har inga grundvattenrör installerats. I samband med borrning för denna sträcka har ingen fri vattenyta i öppet borrhål observerats. 7.3.5 Stabilitets- och sättningsförhållanden Vägen går dels i mindre skärning (upp till ca 4 m) och dels på låg bank (upp till ca 2 m) i fyllning av lermorän och naturlig lermorän. Terrassen utgörs av huvudsakligen lermorän. Det bedöms, utifrån de rådande jordlagerförhållandena att det föreligga inga stabilitetseller sättningsproblem längst denna sträcka. 7.3.6 Geotekniska lösningar och åtgärder Inga förstärkningsåtgärder erfordras i samband med breddning av vägen utan att all vegetation avlägsnas Överbyggnad skall dimensioneras för materialtyp 4B och tjälfarlighetsklass 3 (lermorän). Utfyllnad för bankar och bullervallar kan utföras med urschaktat material från skärningar förutsatt att arbetat kan utföras under gynnsamma förhållanden dv. Torr väderlek och tjälfritt. Schaktbarheten enligt Byggforskningsrådets rapport R130:185 bedöms i broläget vara schaktbarhetsklass 3-4. Nivå på skärningar ligger inte under grundvattennivån varför ingen särskild lösning behövas med avseende på grundvatten i varken temporärt eller permanent skede.

7.4 Bro vid km 0/450, Hardebergabron 13 (20) 7.4.1 Topografi och vegetation Markytan lutar svagt åt nordost vid läget för Hardebergabron. På västra sidan om bron ligger markytan på +50,7 m och på östra sidan ligger markytan på +51,9 m. Markytan under Hardebergabron ligger på ca +46 m. Vegetationen utgörs främst av gräs, sly och låga träd. 7.4.2 Broförslag Broförslag framgår av förslagsskiss för bron. 7.4.3 Geotekniska förhållanden I anslutning till bron har totalt sex borrningar utförts: en på vardera sida om bron och fyra under bron intill befintlig väg. Enligt dessa utgörs de dominerande jordarterna under fyllning av lermorän. Fyllningen utgörs främst av grusig sand (materialtyp 2, tjälfarlighetsklass 1) och mullhaltig grusig sand (materialtyp 5B, tjälfarlighetsklass 4). Mäktigheten varierar mellan 0,7 och 2 m. Karakteristiska värden på friktionsvinkel för fast lagrad fyllning av sand är 34 Lermoränen varierar något i sin sammansättning vid broläget, men är generellt sandig och siltig med inslag av grus (materialtyp 5A, tjälfarlighetsklass 4). I punkt 37 (km ca 0/470 för väglinje 10000) påträffades på 4 m djup grusig, siltig sand (materialtyp 3B, tjälfarlighetsklass 2). Den okorrigerade odränerade skjuvhållfastheten för lermoränen, tolkad från CPT-sonderingarna, ligger i genomsnitt på 150 kpa. Vattenkvoten för lermoränen har uppmätts till mellan 12 och 21 %. 7.4.4 Hydrogeologiska förhållanden Totalt har fem grundvattenrör installerats i anslutning till broläget, 35_GV, 36_GV, 38_GV, 64_GV och 65_GV. Dessa har avlästs vid 12 tillfällen mellan mars 2015 och april 2016. För exakt placering av grundvattenrören se planritning 101G1102. Grundvattenrören 35_GV, 36_GV, 38_GV ligger i direkt anslutning till motorvägen där befintlig markytan ligger kring +46. Högsta nivå noterades på ca +45,1 vilket motsvarar ett djup av ca 0,9 m under befintlig markytan. Lägsta nivå noterades på +42,0 vilket motsvarar ett djup av ca 4,0 m under befintlig markytan.. Grundvattenrören 64_GV och 65_GV ligger i direkt anslutning till gc-vägen som går över motorvägen genom Hardebergabron; här ligger markytan på ca +52 på östra sidan av motorvägen och ca +51 på västra sidan av motorvägen. Högsta nivå noterades på ca +49,6. Lägsta nivå noterades på ca +45,5. 7.4.5 Grundläggningsförhållanden Bron grundläggs på mycket fast överkonsoliderad lermorän Det bedöms därför att det föreligga inga stabilitets- eller sättningsproblem i samband med grundläggning av bron.

14 (20) Bron föreslås grundläggas med bottenplattor på packad fyllning på lermorän. 7.4.6 Geotekniska lösningar och åtgärder Inga förstärkningsåtgärder erfordras i samband med grundläggning av bron. Grundvattenytan ligger strax ovan grundläggningsnivån för bron. En temporär grundvattensänkning eventuellt kommer att erfordras vid grundläggning av bron. Omgivningspåverkan p.g.a. den temporära grundvattensänkningen för planerad bron blir försumbar då sänkningen utförs i täta jordar av lermorän med en begränsad vattentillrinning. Schaktbarheten enligt Byggforskningsrådets rapport R130:185 bedöms i broläget vara schaktbarhetsklass 3-4. Urschaktade massor kan användas för bankfyllning för vägen samt bullervallar förutsatt att arbetat kan utföras under gynnsamma förhållanden dvs. torr väderlek och tjälfritt. Temporär stödkonstruktion i form av spont kan erfordras i samband med schakt för grundläggningsarbete. 7.5 Bro vid km 1/160, Bro över Tunavägen 7.5.1 Topografi och vegetation Markytan vid bro över Tunavägen ligger på ca +65 m och lutar svagt norrut. Vegetationen vid broläget utgörs främst av gräs och sly. 7.5.2 Broförslag Broförslag framgår av förslagsskiss för bron. 7.5.3 Geotekniska förhållanden Fyra borrningar har utförts i anslutning till broläget. Enligt dessa utgörs de dominerande jordarterna under fyllning av lermorän. Fyllningen utgörs främst av grusig sand (materialtyp 2, tjälfarlighetsklass 1) och mulljord (materialtyp 6B, tjälfarlighetsklass 1). Mulljorden har en mäktighet på 0,3 m och den grusiga sanden varierar i mäktighet mellan 0,9 m och 1,7 m. Karakteristiska värden på friktionsvinkel för fast lagrad fyllning av sand är 33. Lermoränen är överlag siltig och något grusig i sin sammansättning (materialtyp 4B, tjälfarlighetsklass 3). Den okorrigerade odränerade skjuvhållfastheten tolkade från CPTsonderingarna ligger i genomsnitt på 220 kpa. Vattenkvoten varierar mellan 15 och 19 %.

15 (20) 7.5.4 Hydrogeologiska förhållanden I anslutning till broläget har ett grundvattenrör installerats i punkt 41 (km ca 1/170). Grundvattenytan har här avlästs vid 12 tillfällen mellan mars 2015 och april 2016. Högsta nivån noterades på ca +64,1 vilket motsvarar ett djup av ca 1,2 m under befintlig markytan. Lägsta nivån noterades på ca +59,7 vilket motsvarar ett djup av ca 4,5 m under befintlig markytan. 7.5.1 Grundläggningsförhållanden Bron grundläggs på mycket fast överkonsoliderad lermorän Det bedöms därför att det föreligga inga stabilitets- eller sättningsproblem i samband med grundläggning av bron. Bron föreslås grundläggas med bottenplattor på packad fyllning på lermorän. 7.5.2 Geotekniska lösningar och åtgärder Inga förstärkningsåtgärder erfordras i samband med grundläggning av bron. Grundvattenytan ligger strax ovan grundläggningsnivån för bron. En temporär grundvattensänkning eventuellt kommer att erfordras vid grundläggning av bron. Omgivningspåverkan p.g.a. den temporära grundvattensänkningen för planerad bron blir försumbar då sänkningen utförs i täta jordar av lermorän med en begränsad vattentillrinning. Schaktbarheten enligt Byggforskningsrådets rapport R130:185 bedöms i broläget vara schaktbarhetsklass 3-4. Urschaktade massor kan användas för bankfyllning för vägen samt bullervallar förutsatt att arbetat kan utföras under gynnsamma förhållanden dvs. torr väderlek och tjälfritt. Temporär stödkonstruktion i form av spont kan erfordras i samband med schakt för grundläggningsarbete. 7.6 Bro vid km 1/645, Ny vägport 7.6.1 Topografi och vegetation Markytans nivå ligger på ca +77,5 m vid planerad vägport och markytan sluttar svagt norrut. Vegetationen utgörs främst av gräs, sly och låga träd. 7.6.2 Broförslag En ny planskildhet i form av en vägport planeras under E22 för avfartsrampen. Broförslag framgår av förslagsskiss för vägportem. 7.6.3 Geotekniska förhållanden I anslutning till planerad vägport har fyra borrningar utförts. Enligt dessa utgörs de dominerande jordarterna under fyllning av lermorän.

16 (20) Fyllningen utgörs främst av sand (materialtyp 3B, tjälfarlighetsklass 2) och mullhaltig sand (materialtyp 5B, tjälfarlighetsklass 4). I punkt 46 påträffades mullhaltig, siltig lera med sandskikt och inslag av grus (materialtyp 5A, tjälfarlighetsklass 4). Vattenkvoten i detta material har uppmätts till 18 %. Mäktigheten på fyllningen varierar mellan 0,8 och 2 m. Karakteristiska värden på friktionsvinkel för sand är 34. Lermoränen varierar något i sin sammansättning men är generellt siltig och något grusig (materialtyp 5A, tjälfarlighetsklass 4). Den okorrigerade odränerade skjuvhållfastheten tolkade från CPT-sonderingarna ligger i genomsnitt på 200 kpa. Uppmätt vattenkvot för lermoränen varierar mellan 12 och 21 %. 7.6.4 Hydrogeologiska förhållanden Två grundvattenrör har installerats i anslutning till planerad vägport i punkt 43 (km ca 1/645) och 46 (km ca 1/619). För exakt placering av grundvattenrören se planritning 101G1104. Dessa har avlästs vid totalt 12 tillfällen mellan mars 2015 och april 2016. Högsta nivån noterades på ca +76,2 vilket motsvarar ett djup av ca 1,5 m under befintlig markytan. Lägsta nivån noterades på ca +73,9 vilket motsvarar ett djup av ca 3,4 m under befintlig markytan. 7.6.1 Grundläggningsförhållanden Bron grundläggs på mycket fast överkonsoliderad lermorän Det bedöms därför att det föreligga inga stabilitets- eller sättningsproblem i samband med grundläggning av bron. Bron föreslås grundläggas med bottenplattor på packad fyllning på lermorän. 7.6.2 Geotekniska lösningar och åtgärder Inga förstärkningsåtgärder erfordras i samband med grundläggning av bron. Temporär stödkonstruktion i form av spont, i samband med schaktarbete för bron och stödmurar, kan erfordras intill fastigheten som ligger vid Scheelevägen 20 (BTJ Sverige AB). Spont bedöms kunna slå ner till nivå ca +70 vilket motsvara ca 10 m under omgivande befintlig marknivån. Urschaktat material från skärningar kan användas för bankfyllning och bullervallar förutsatt att arbetat kan utföras under gynnsamma förhållanden dv. Torr väderlek och tjälfritt. Schaktbarheten enligt Byggforskningsrådets rapport R130:185 bedöms i broläget vara schaktbarhetsklass 3-4. Vägens terrass ligger som djupaste ca 6 m under uppmätt grundvattenyta. Detta gör att det blir en permanent gv-sänkning. Tillrinning av vatten förväntas vara liten då jorden utgörs av tät lermorän. Avvattning av vägen bör ta hänsyn till tillrinning av grundvatten.

17 (20) Omgivningspåverkan p.g.a. den permanenta grundvattensänkningen för planerad bron blir försumbar då sänkningen utförs i täta jordar av lermorän med en begränsad vattentillrinning. 7.7 Bro vid km 1/795, Bro över Sölvegatan 7.7.1 Topografi och vegetation Markytan vid bron över Sölvegatan ligger på ca +75 m och lutar mot norr. Vegetationen utgörs främst av gräs, sly och låga träd. 7.7.2 Broförslag Broförslag framgår av förslagsskiss för bron. 7.7.3 Geotekniska förhållanden Enligt utförda undersökningar i anslutning till broläget utgörs de dominerande jordarterna under fyllning av sandmorän på lermorän. Fyllningen utgörs av mullhaltig sand (materialtyp 5B, tjälfarlighetsklass 4) i de översta 0,3 m och sand (materialtyp 3B, tjälfarlighetsklass 2) ner till ca 1 m djup. Karakteristiska värden på friktionsvinkel för fast lagrad fyllning av sand är Sandmoränen är något grusig och siltig och har en mäktighet på ca 2 m. Sandmoränen är medelfast. Karakteristiska värden på friktionsvinkel för sand är 36 (utvärderad från hejarsondering utförd av Sweco nämligen SWECO47). Lermoränen (materialtyp 5A, tjälfarlighetsklass 4) är siltig i sin sammansättning. Sandskikt och enstaka gruskorn påträffades. Den okorrigerade odränerade skjuvhållfastheten tolkade från CPT-sonderingarna ligger i genomsnitt på 250 kpa. Uppmätt vattenkvot för lermoränen varierar mellan 12 och 18 %. 7.7.4 Hydrogeologiska förhållanden Två grundvattenrör i anslutning till broläget finns installerade: SWE1_GV vid km ca 1/813, SWE46_GV vid km ca 1/782 och SWE47_GV vid km ca 1/804, för exakt placering se planritning 101G1104. Dessa grundvattenrör har installerats av Sweco. Grundvattennivån har avlästs vid 16 tillfällen mellan april 2014 och april 2016. Grundvattenröret SWE1_GV ligger i direkt anslutning till befintlig gc-väg som ligger ca 20 m norr om Sölvegatan där befintlig markytan ligger på ca +82,7. Högsta nivå noterades på +81,9 vilket motsvarar ett djup av ca 0,8 m under befintlig markytan. Lägsta nivå noterades på +75,5 vilket motsvarar ett djup av ca 7,2 m under befintlig markytan. Grundvattenrören 46_GV och 47_GV ligger i direkt anslutning till Sölvegatan som går under motorvägen genom befintlig bro; här ligger markytan på ca +74 på östra sidan och ca +75

18 (20) på västra sidan av befintlig bron. Högsta nivå noterades på +73,8 vilket motsvarar ett djup av ca 1,4 m under befintlig markytan. Lägsta nivå noterades på +72,4 vilket motsvarar ett djup av ca 1,9 m under befintlig markytan. 7.7.5 Grundläggningsförhållanden Bron grundläggs på mycket fast överkonsoliderad lermorän Det bedöms därför att det föreligga inga stabilitets- eller sättningsproblem i samband med grundläggning av bron. Bron föreslås grundläggas med bottenplattor på packad fyllning på lermorän. 7.7.6 Geotekniska lösningar och åtgärder Inga förstärkningsåtgärder erfordras i samband med grundläggning av bron. Grundvattenytan ligger strax ovan grundläggningsnivån för bron. En temporär grundvattensänkning eventuellt kommer att erfordras vid grundläggning av bron. Omgivningspåverkan p.g.a. den temporära grundvattensänkningen för planerad bron blir försumbar då sänkningen utförs i täta jordar av lermorän med en begränsad vattentillrinning. Schaktbarheten enligt Byggforskningsrådets rapport R130:185 bedöms i broläget vara schaktbarhetsklass 3-4. Urschaktade massor kan användas för bankfyllning för vägen samt bullervallar förutsatt att arbetat kan utföras under gynnsamma förhållanden dvs. torr väderlek och tjälfritt. Temporär stödkonstruktion i form av spont kan erfordras i samband med schakt för grundläggningsarbete.

19 (20)

20 (20) Trafikverket, Region Syd, Kristianstad. Besöksadress: Björkhemsvägen 17. Telefon: 0771-921 921, telefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se