Din lön 2018 Lönestatistik Tips och råd inför lönesamtalet
Innehåll 3 Börja här inför lönesamtalet 4 Om innehållet 4 Ord- och begreppslista 5 Så använder du lönestatistiken Lönestatistik 6 Ingångslöner 8 Privat sektor 10 Kommunal sektor Sveriges Arkitekter och lönen Tips och råd inför lönesamtalet 12 Statlig sektor 16 Chefer 18 Saco Lönesök 19 Kontakt Börja här inför lönesamtalet Sveriges Arkitekters löneenkät ger den mest heltäckande bilden av löneläget i branschen och är en unik förmån för dig som medlem i Sveriges Arkitekter. Tabellerna talar om hur du ligger till lönemässigt och visar om din lön är marknadsmässig. Du får en utgångspunkt att använda som underlag vid lönesamtal eller om du byter anställning. Din lön 2018 är ett komplement till den fullständiga lönestatistiken som finns i databasen Saco Lönesök. Du hittar den på arkitekt.se/lon. I den här foldern finns tips och råd kring lönesamtalet. Vi visar också fakta om de avtal som reglerar löneprocessen. Vill du ha individuell rådgivning finns våra jurister till din hjälp via mejl eller telefon. Till sist: ett stort tack till alla er som svarat på löneenkäten! Utan er hade det inte blivit någon lönestatistik och det här verktyget hade inte funnits. Med vänliga hälsningar, Charlotta Holm Hildebarandt tf förbundsdirektör FOTO: JOEL NILSSON Omslagsfoto: Mahdis Mousavi 2/3
Om innehållet Ord- och begreppslista Så använder du lönestatistiken Sveriges Arkitekter och övriga Sacoförbund tar fram årlig lönestatistik för att du som medlem ska ha stöd i ett underlag. Redovisade siffror baseras på de svar vi fått in i löneenkäten för fjolåret och visar löneläget i oktober 2017. Observera att siffrorna i tabellerna redovisar de faktiska lönerna som de framgått av löneenkäten. De är inga rekommendationer utan en bra utgångspunkt vid lönediskussioner. De enda rekommendationer som Sveriges Arkitekter ger gäller praktiklöner och ingångslöner för nyutexaminerade. Eftersom underlaget för vissa parametrar och årtal är för litet för att vara statistiskt säkerställt är de därför inte inkluderade. Jämför dig med den grupp som ligger närmast. Fler parametrar finner du i Saco Lönesök, verktyget där du jämför din lön med andra arkitekter och med akademiker i andra Sacoförbund. Det finns möjligheter att förfina sökresultatet genom att exempelvis söka på län, examensår och utbildning. Läs mer om Saco Lönesök på sid 18. I mitten av broschyren hittar du våra tips och råd inför lönesamtalet. Förbered dig inför det årliga samtalet med lönesättande chef eller riv ut och ta med! Lönerevision: Arbetsgivaren ser över medarbetares löner, oftast tillsammans med lokal facklig representant, och håller lönesamtal för eventuell förändring av lön. Sker i regel en gång per år. I förbundets definition av lön ingår: Fast kontant månadslön Rörlig lön såsom bonus eller resultatlön Värdet av naturaförmåner, exempelvis fri lunch Men inte: Övertidsersättning Traktamente Restidsersättning Semesterersättning Begrepp i tabellerna: Medellön: Summan av alla löner delat med antalet löner Medianlön: Lönen i mitten, alltså att hälften av de svarande har högre lön och hälften har lägre Undre kvartil: 25% har lägre lön, 75% högre lön än den angivna Övre kvartil: 75% har lägre lön, 25% högre lön än den angivna Vid den årliga lönerevisionen är det din prestation och måluppfyllelse, tillsammans med de ekonomiska förutsättningarna hos arbetsgivaren, som utgör grunden för din nya lön. Du kan titta på lönestatistiken utifrån både examensår och femårsklasser, för att få ett större underlag. Ställ dig frågan om det är rätt att du har en medianlön eller om du har argument för en lön som ligger till exempel i den övre kvartilen, kopplat till din prestation och det ansvar du tar. Lönestrukturen på din arbetsplats spelar också stor roll, så lönestatistiken är en av flera delar som ligger till grund för din argumentation om ny lön. Sveriges Arkitekter anser att din löneutveckling ska spegla hur väl du uppfyller målen och hur du utvecklas i ditt arbete. 4/5
Ingångslöner Vid den första anställningen efter utbildningen kan du alltid utgå från våra rekommenderade ingångslöner. Rekommendationerna följs i stor utsträckning men är inte tvingande för arbetsgivaren, så även vid den första anställningen brukar det bli en diskussion om lön. Till ett lönesamtal ska du och arbetsgivaren ha avsatt ordentligt med tid. Ni ska också vara förberedda på vad ni ska prata om. Argument för en högre ingångslön än den rekommenderade är till exempel praktikarbete. Ju mer relevant erfarenhet du har desto mer värde har du för arbetsgivaren. Annan arbetslivserfarenhet, kanske från tiden innan du började studera, kan också vara ett argument för en lön som är högre än rekommendationen. Tänk nytta för arbetsgivaren när du tittar på olika argument inför lönediskussionen. Examensår 2017 per kön Kön Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil Kvinnor 68 31 928 30 700 31 100 31 800 32 505 34 000 Män 24 32 065 29 500 31 050 31 500 32 750 35 250 Samtliga 92 31 964 30 500 31 100 31 550 32 505 34 000 Examensår 2017 per arbetsmarknadssektor Sektor Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil Kommunal 9 31 055 28 500 32 000 33 000 Privat 83 32 063 31 000 31 100 31 500 32 500 34 000 Samtliga 92 31 964 30 500 31 100 31 550 32 505 34 000 6/7 FOTO:HUGO SOUSA
Privat sektor Löneavtalet för privat sektor är ett så kallat processavtal. Det innebär att löneökningarnas storlek förhandlas på företaget och att de styrs av medarbetarnas prestationer och företagets ekonomiska förutsättningar. Lönerevisionstidpunkten är den 1 april. Blir lönerna klara vid ett senare tillfälle får medarbetaren eventuell ökning retroaktivt. Processen tar sin avstamp i utvecklingssamtal där bland annat individuella mål ska sättas upp för medarbetaren. Den lokala klubben och arbetsgivaren träffas före de individuella lönesamtalen och arbetsgivaren informerar då om ekonomiska förutsättningar. Här går parterna också igenom medlemmarnas lönestruktur och uppmärksammar eventuella behov av lönejusteringar. Därefter hålls de individuella lönesamtalen där överenskommelse om ny lön träffas med dem som valt att förhandla själva. Efter samtalen förhandlar klubben och arbetsgivaren om löner för de medlemmar som klubben företräder. Sedan ska arbetsgivaren lämna besked om ny lön tillsammans med en motivering. Till sist utvärderas processen som ligger till grund för nästa års lönerevision. Så delar statistiken upp arkitekter i privat sektor: Medverkande arkitekt: utan handläggaransvar och utan ansvar för arkitektonisk utformning. Handläggande arkitekt: självständig arkitektonisk utformning, samlat ansvar för mindre projekt eller delansvar för större. Ansvarig arkitekt: handläggare med samlat ansvar. Chefsarkitekt: kontorschef eller motsvarande med kontorsledande uppgifter. Begreppen är ett redskap för att du ska kunna placera in dig när du fyller i löneenkäten och används inte med nödvändighet av alla enskilda företag. Privat, medverkande arkitekt Examensår, 5-årsklasser Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil 2000 2004 13 38 392 30 36 000 37 000 41 800 00 2005 2009 38 36 429 30 000 32 300 35 600 38 500 42 500 2010 2014 171 34 453 31 500 33 000 34 500 36 000 37 700 2015 2019 272 32 298 30 000 31 100 32 200 33 500 35 000 Samtliga 506 33 661 30 500 31 650 33 000 35 000 37 500 Privat, handläggande arkitekt Examensår, 5-årsklasser Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil 1975 1979 5 45 930 43 900 46 000 47 500 1980 1984 32 45 396 37 900 43 750 46 800 48 250 49 400 1985 1989 33 46 567 41 350 43 500 47 000 49 200 50 700 1990 1994 44 46 937 42 000 44 263 47 425 50 000 52 000 1995 1999 65 45 918 40 500 43 000 45 950 49 000 51 300 2000 2004 166 44 127 39 000 41 310 44 550 47 000 49 000 2005 2009 333 41 776 38 000 39 500 41 900 44 000 45 500 2010 2014 491 37 711 34 000 35 400 37 500 39 955 42 000 2015 2019 153 34 316 31 000 32 500 34 000 35 500 37 000 Samtliga 1 322 40 296 34 000 36 400 40 000 44 000 47 400 Privat, medverkande arkitekt per examensår Examensår Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil 2008 7 34 066 32 000 33 500 35 864 2009 10 34 009 32 000 35 250 36 500 2010 17 35 766 32 500 35 000 36 000 37 100 38 600 2011 18 33 531 30 000 32 000 33 550 35 100 37 200 2012 22 35 377 32 000 33 750 35 375 37 100 39 000 2013 52 34 118 31 000 32 750 34 000 36 025 37 500 2014 62 34 315 31 900 33 000 34 400 35 400 36 000 2015 99 33 179 30 150 32 000 33 400 34 500 35 792 2016 109 31 748 28 000 31 100 32 000 33 000 34 392 2017 64 31 872 30 700 31 100 31 500 32 400 33 000 Samtliga 506 33 661 30 500 31 650 33 000 35 000 37 500 Privat, ansvarig arkitekt Examensår, 5-årsklasser Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil 1975 1979 19 58 007 47 300 51 600 55 270 61 300 75 000 1980 1984 57 52 911 43 300 47 500 53 000 56 800 64 000 1985-1989 89 53 071 45 600 50 000 52 000 55 792 61 000 1990 1994 70 52 331 45 500 48 500 52 475 55 500 59 100 1995 1999 125 50 775 45 800 47 700 50 000 53 000 56 900 2000 2004 152 49 345 42 916 45 400 48 500 51 500 54 900 2005 2009 157 45 336 40 000 42 200 44 500 48 292 52 500 2010 2014 68 41 975 34 500 38 000 40 550 45 812 52 000 2015 2019 6 41 669 35 000 38 000 50 000 Samtliga 743 49 225 41 000 44 500 48 700 53 000 57 400 8/9
Kommunal sektor Statlig sektor Löneavtalet är ett tillsvidareavtal. Det är sifferlöst vilket ger arbetsgivaren förutsättningar att arbeta strategiskt. Avtalet möjliggör en löneutveckling som premierar kompetens, specialistkunskap, resultat och bidrag till verksamhetens mål sett över tid. Prioriteringar avgörs utifrån förutsättningarna hos arbetsgivaren. Medarbetarna lönesätts individuellt och differentierat med denna prioritering som grund. Lönerevisionstidpunkten är den 1 april. Blir lönerna klara senare får medarbetaren eventuell ökning retroaktivt. Löneprocessen inleds med att den lokala fackliga företrädaren träffar arbetsgivaren för en överläggning, där båda parter får möjlighet att framföra sin syn på förutsättningarna. Arbetsgivaren går igenom eventuell lönekartläggning och redogör för det ekonomiska läget och eventuella prioriteringar. De allra flesta väljer att företräda sig själva och har då lönesamtal med sin chef, istället för att låta den fackliga företrädaren förhandla för dem. Samtalen ska föras i dialog och ska innehålla en motivering till den nya lönen samt kopplas till de mål och det som sagts vid medarbetar-/utvecklingssamtal. När alla anställda fått meddelande om ny lön hålls en avstämning med den lokala fackliga företrädaren och arbetsgivarföreträdare. Avstämningen innebär en genomgång av de föreslagna nya lönerna och en avstämning av hela löneprocessen, i syfte att lägga grund för nästa års översyn. Avtalet för statlig sektor är sifferlöst och är ett så kallat processlöneavtal där löneförhandlingarna sker lokalt. De flesta löneförhandlingar sker genom en modell med lönesamtal men modellen med kollektivförhandling finns också. Enligt lönesamtalsmodellen sker lönerevision genom lönesättande samtal där chef och medarbetare kommer överens om ny lön. När lönerevision sker genom lokal förhandling sluts kollektivavtal om ny lön för alla eller vissa arbetstagare vid de revisionstidpunkter som de lokala parterna bestämt. Även när kollektivförhandling används finns dialogen mellan chef och medarbetare som grund för lönesättningen av individen. Stat, arkitekt med handläggaransvar Det lönesättande samtalet ska kopplas till det årliga utvecklings- eller medarbetarsamtalet och till den löpande dialogen i vardagen mellan dig och din chef om ditt arbete, utveckling, resultat och prestation. Genom det lönesättande samtalet sätts ditt resultat och din prestation tydligare i fokus. Om du och arbetsgivaren inte kommer överens om lönen regleras den mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen. Tidpunkt för lönerevision är den 1 oktober om inte de lokala parterna kommer överens om annat. Kommun, arkitekt med handläggaransvar Examensår, 5-årsklasser Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil 1975 1979 15 46 907 39 900 40 900 46 800 52 000 56 300 1980 1984 42 44 896 39 400 41 200 44 275 48 400 51 105 1985 1989 43 45 585 38 482 41 100 44 200 49 700 51 800 1990 1994 33 43 728 38 300 40 800 43 150 45 200 52 000 1995 1999 70 42 904 37 950 40 000 42 913 46 000 48 200 2000 2004 100 41 669 37 250 39 125 41 100 44 000 46 800 2005 2009 146 40 198 36 200 37 700 40 041 42 650 45 000 2010 2014 181 36 336 33 000 35 000 36 250 37 800 39 500 2015 2019 70 33 911 31 150 32 200 33 000 34 247 37 300 Samtliga 700 39 974 33 425 36 000 39 500 43 000 46 900 Examensår i fasta 5-årsklasser Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil 1975 1979 3 48 100. 1980 1984 11 44 432 40 300 41 000 50 000 1985 1989 7 46 614 43 450 45 900 49 300 1990 1994 13 44 931 41 200 46 150 48 800 1995 1999 7 45 779 41 950 44 250 53 000 2000 2004 13 39 508 35 900 37 500 39 350 42 100 43 300 2005 2009 17 41 474 37 700 39 400 41 300 43 270 46 500 2010 2014 12 36 283 34 500 35 575 37 900 Samtliga 83 42 385 35 900 38 500 41 400 45 852 49 300 Stat, per titel Kommun, avdelningschef Examensår i fasta 5-årsklasser Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil 1975 1979 3 54 967 1980 1984 19 56 101 49 000 51 150 55 200 58 500 65 300 1985 1989 23 58 342 48 608 52 200 57 300 61 300 72 700 1990 1994 11 57 973 47 450 53 500 57 000 69 000 69 000 1995 1999 28 57 410 49 100 52 200 54 850 59 500 68 800 2000 2004 31 55 374 47 500 50 400 54 000 60 100 64 300 2005 2009 20 49 483 44 350 45 500 49 500 51 400 56 000 2010 2014 10 50 150 43 000 48 600 58 000 Samtliga 145 55 349 46 400 50 100 54 500 58 500 66 200 Lönetabell per titel Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil Stat, Administrativ 14 51 271 33 300 44 000 46 300 62 000 70 000 Stat, Annan högskola 8 41 638 37 750 45 250 47 050 Stat, Annan verk 42 52 111 34 600 41 100 48 600 59 800 73 400 Stat, Arkitekt med handläggaransvar 89 42 150 35 150 38 000 41 300 45 850 49 300 Stat, Arkitekt utan handläggaransvar 2 Stat, Doktorand 5 32 414 32 000 32 500 33 700 Stat, Forskare 16 46 195 40 000 42 220 45 200 48 050 53 680 Stat, Länsark, avdel chef, dep råd 18 57 131 45 900 48 400 53 050 59 400 77 500 Stat, Lärare 49 44 420 36 100 40 000 42 400 47 250 54 200 Stat, Professor 10 60 840 58 800 59 600 63 300 Samtliga 253 46 591 35 150 40 000 44 400 50 100 60 000 10/11
Lönesamtalet är din chans att ge en bild av hur din prestation under året bidrar till verksamheten. FOTO:P ATRICK MILLER Tips och råd inför lönesamtalet
1Före Gå igenom styrdokumenten: löneavtalet (läs det på arkitekt.se/lon) och eventuell lönepolicy eller lönekriterier på din arbetsplats. Gå in på Saco Lönesök och kolla lönestatistiken. 2Under Ha fokus på lön och prestation. Lönesamtalet är din chans att ge en bild av hur din prestation under året bidrar till verksamheten. Diskutera dina arbetsinsatser och vad du har gjort för att bidra till verksamhetens mål. Våra bästa tips Bestäm vad en marknadsmässig lön innebär för dig. Vässa argumenten genom att gå igenom din egen arbetssituation. Var konkret och skriv ner vad du har gjort för att lyfta verksamheten det senaste året. Uppnådda resultat, egen kompetenshöjning, större ansvar i fråga om exempelvis budget eller projekt, initiativförmåga samt hur du stöttar kollegorna är saker att ta upp. Utgå inte från att din chef vet allt vad du gör! Har det skett förändringar i dina arbetsuppgifter som inte redan speglas i din lönenivå? Det ska du självklart kompenseras för. Förutom vid lönesamtalet har du också en god chans att höja din lön när du byter arbetsuppgifter och då får ett större ansvar eller mer kvalificerade uppgifter. Tänk igenom dina mål för jobbet och för din personliga utveckling. Vill du ha nya arbetsuppgifter eller ta annat ansvar? Har du kunskap som inte kommer till sin rätt på din arbetsplats? Vad är rätt lön för dig? Vad är en godtagbar lön för dig? Var går din smärtgräns? Vill du förhandla om annat än pengar? Mer semester eller pensionsförmåner kan vara ett alternativ till löneförhöjning. En plattform att utgå från, såsom lönepolicy eller lönekriterier, gör ofta samtalen bättre. Den ska helst tas fram i samarbete mellan arbetsgivare och medarbetare. Lönepolicy eller -kriterier tydliggör dessutom vad som krävs för en god löneutveckling. Lyssna på arbetsgivarens argument. När du och din chef diskuterar din arbetsprestation och måluppfyllelse, argumentera för din ståndpunkt. Ta gärna upp konkreta exempel. Lägg därefter fram ditt löneanspråk. Kräv motivering och handlingsplan Kan ni inte enas? Du har alltid rätt att få en motivering till arbetsgivarens förslag. Be hen konkretisera hur du ska förbättra din arbetsprestation för att nå den lön du vill ha. Sätt upp ett konkret mål för din lön. Det ska vara en summa som du kan känna dig nöjd med. Till sist är det arbetsgivarens bud som gäller. Har du valt att förhandla själv kan klubben/ den fackliga representanten inte förhandla för dig i ett senare skede. (Med reservation för en viss möjlighet på det statliga området.) Resultatet av lönesamtalet bör dokumenteras. Får du ingen eller låg löneökning har du möjlighet att begära en utvecklings- eller handlingsplan för att få stöd att åstadkomma en bättre utveckling. När du får nytt jobb: Det är nu du har din bästa möjlighet att höja lönen. Utnyttja det! En arbetsgivare som har bestämt sig för att du är den mest lämpade för jobbet kan ofta sträcka sig lite längre ifråga om löneanspråk. Du själv bör ha satt upp en smärtgräns för när lönen blir för låg för att jobbet ska vara intressant. Vänta med att ge ditt löneanspråk tills arbetsgivaren frågar. Vi rekommenderar inte att du skriver det redan i din ansökan. Har din arbetsplats kollektivavtal? Då har du rätt till ett lönesamtal varje år. Det är arbetsgivaren som ska kalla till samtal men du kan naturligtvis själv lyfta frågan. Reglerna i de centrala kollektivavtalen fastställer också bland annat grunderna för lönesättning och tidpunkten för den årliga lönerevisionen. Är du föräldraledig eller sjukskriven? Då ska du också erbjudas lönesamtal. Föräldralediga har rätt till samma lönesättning som om de jobbade, alltså inte bara få ett schablonmässigt påslag. Frågor som rör föräldraskap eller föräldraledighet får enligt lag aldrig bidra till sämre löneutveckling. Är du deltids- eller visstidsanställd? Det får inte heller påverka din lönenivå. Däremot är det vanligt att du inte ingår i arbetsplatsens årliga löneprocess om du är visstidsanställd. Jobbar du på en arbetsplats som inte har kollektivavtal? Då har arbetsgivaren ingen formell skyldighet att löneförhandla med dig, såvida det inte är inskrivet i ditt enskilda anställningsavtal. Vill du ha lönesamtal får du därför själv ta initiativet. 3Efteråt 3 Gör en utvärdering för dig själv. Tänk över om du nådde dina mål. Reflektera också över vad arbetsgivaren sa finns det något som du kan göras bättre? Tänk på att ett lönesamtal sker i dialog. Lönesamtalet ska föras med den som har mandat att sätta din lön, det vill säga din lönesättande chef. Blanda aldrig in din privatekonomi! Din chef ersätter dig för jobbet du gjort i verksamheten och inget annat. Ge plats åt lönediskussionen Separera lönesamtalet och utvecklingssamtalet. Då undviker du att frågan om lön hamnar i skymundan. Om du jobbar på en arbetsplats som slår ihop samtalen, se till att utrymmet för att diskutera såväl lön som utveckling är tillräckligt väl tilltaget. Även vid ett renodlat lönesamtal ska ni ha avsatt ordentligt med tid. Både du och arbetsgivaren ska vara förberedda på vad ni vill prata om. Enas om lönen före jobbstart Med hjälp av Saco Lönesök orienterar du dig i löneläget för den tjänst du söker. Du som är nyutexaminerad arkitekt finner Sveriges Arkitekters rekommenderade ingångslöner på arkitekt.se. Tacka inte ja till ett jobb innan du och arbetsgivaren är överens om lön och övriga anställningsvillkor.
FÖRBERED DIG Dokumentera och värdera din prestation och ditt arbetsinnehåll. Visa konkreta exempel. Undersök löneläget i arkitektbranschen genom Saco Lönesök. SKAFFA BEVIS Skriv ner dina argument för löneökning. Utgå från att din chef inte har koll på allt du gör i ditt jobb. VAR KONKRET Ge ett löneförslag i siffror. DOKUMENTERA RESULTATET Repetera och skriv ner vad ni kommit överens om efter avslutat samtal. HÅLL GOD TON Sträva efter bra samtalsklimat, lyssna på vad din chef har att säga och ställ frågor. Vår syn på löner Sveriges Arkitekter anser att lönen ska vara individuell och differentierad mellan grupper och individer. Lönen ska spegla din prestation i förhållande till dina och arbetsgivarens mål och ditt värde för arbetsgivaren. Din löneutveckling ska spegla hur väl du uppfyller målen och hur du utvecklas i ditt arbete. Förbundet tecknar kollektivavtal om lön med arbetsgivarparten. Där läggs grunden för lönesättning och lönesamtal. Lokala fackliga företrädare sköter hela eller delar av lönerevisionerna. Förbundsjuristerna ger kontinuerlig utbildning för att de fackliga företrädarna alltid ska ha koll på det som är aktuellt inom förhandlingsvärlden. Våra förbundsjurister ger även individuell rådgivning och kan hjälpa till att skärpa argumenten före lönesamtalet. På arkitekt.se/ lon har vi samlat informationen om arkitektbranschens löner.
Chefer Får du ingen eller låg löneökning har du möjlighet att begära en utvecklings- eller handlingsplan för för att få stöd att åstadkomma en bättre utveckling. När du befordras och får en mer avancerad eller ansvarsfull tjänst är en god idé att ta upp frågan om ny lön med din arbetsgivare. Det finns inga rekommenderade påslag för den som blir chef, men vi har specifik lönestatistik för chefer. Se också över om dina anställningsvillkor ändras, exempelvis om du inte längre har rätt till övertidsersättning. Du kan också väcka frågan om andra löneförmåner, såsom ökade pensionsavsättningar. Det bör kompenseras antingen i lön eller mer semester. Att endast få nya eller ändrade arbetsgifter utan tydligt ökat ansvar eller en ny tjänst ger sällan någon generell löneökning, men du kan alltid be om ett lönesamtal i samband med förändringen. FOTO:MATTHEW HENRY Privat, chefsarkitekt Examensår, 5-årsklasser Antal Medel 1975-1979 5 62 100 1980-1984 17 1985-1989 1990-1994 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil 56 250 61 000 65 250. 67 276 54 000 56 800 62 900 73 400 91 500 21 59 160 40 000 50 000 61 500 67 792 75 000 27 64 578 54 200 57 300 63 500 68 500 75 792 1995-1999 57 61 172 48 000 53 892 59 008 63 500 80 000 2000-2004 69 56 299 40 000 50 000 55 000 61 000 67 000 2005-2009 44 51 035 45 000 47 950 51 400 55 000 57 000 2010-2014 7 40 686 41 000 42 000 43 000 2015-2019 6 51 450 41 000 51 250 56 200 Samtliga 253 57 907 42 000 50 000 56 000 63 500 74 000 14/15
Chefer Privat, enhetschef/gruppchef/första linjen Examensår, 5-årsklasser Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil 1975-1979 7 54 736. 51 600 55 000 64 800 1980-1984 16 56 234 42 000 47 475 57 746 62 950 68 000 1985-1989 23 56 728 50 000 52 000 55 792 63 500 65 500 1990-1994 32 55 271 48 200 51 661 55 500 58 700 60 500 1995-1999 65 54 116 47 000 49 700 54 000 56 900 62 000 2000-2004 69 53 683 45 000 49 500 53 300 56 500 62 000 2005-2009 67 48 517 43 000 45 000 48 000 52 000 54 792 2010-2014 26 44 367 38 000 41 500 43 000 47 500 52 000 2015-2019 4 48 375 48 250 Samtliga 309 52 349 43 000 47 000 52 000 56 000 62 000 Enhetschef/gruppchef/första linjen Arbetsmarknadssektor Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil Kommunal 107 52 259 42 300 48 000 52 200 57 200 60 000 Privat 319 52 215 43 000 46 800 52 000 56 000 62 000 Statlig 21 52 457 45 500 47 000 50 550 58 500 62 500 Samtliga 447 52 237 43 000 47 500 52 000 56 000 61 000 Kommun, enhetschef/gruppchef/första linjen Examensår i fasta 5-årsklasser Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil 1975-1979 2 1980-1984 9 53 178 51 100 52 000 57 000 1985-1989 11 58 786 000 53 000 57 300 61 300 1990-1994 6 57 367 54 750 57 500 58 000 1995-1999 21 51 699 47 500 49 100 53 000 55 000 57 200 2000-2004 23 55 246 47 500 50 200 54 000 59 300 61 800 2005-2009 24 47 183 5 50 2010-2014 8 47 025 40 550 44 250 54 300 Samtliga 104 52 354 43 000 48 350 52 450 57 250 60 000 Chef, per befattningsnivå Befattningsnivå Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil Annan typ chef 89 54 018 41 000 46 700 52 000 58 500 67 582 Enhetschef/Gruppchef/första linjen 447 52 237 43 000 47 500 52 000 56 000 61 000 Högre chef 121 61 862 49 000 52 000 59 500 69 553 80 800 Högsta chef (VD, GD tex) 33 60 708 37 000 40 000 56 166 75 000 104 553 Mellanchef 59 61 597 47 900 55 200 60 000 65 300 76 500 Projektledare 402 43 265 34 000 37 600 42 550 47 500 53 000 Specialist 249 47 627 35 392 40 000 46 600 53 000 61 200 Samtliga 1 400 50 380 37 000 42 500 49 200 55 611 64 000 16/17
Saco Lönesök Kontakt Det du ser på sidan för Saco Lönesök är statistik från Sveriges Arkitekters löneenkät. Du kan också välja statistik från samtliga Sacoförbund om du vill jämföra dig med ett större underlag eller om du vill titta på chefs- eller projektledarlöner. Du kan välja utifrån exempelvis utifrån arbetsmarknadssektor, titel och examensår. Tänk på att inte förfina urvalet för mycket då riskerar urvalet att bli för litet. Vi rekommenderar exempelvis att du väljer femårsklasser istället för enstaka examensår. Längst ned på sidan finns knappar för att mejla, spara eller skriva ut dina tabeller och diagram. Du går in på Saco Lönesök via arkitekt.se/lon och klickar på lönestatitik. Sveriges Arkitekters förbundsjurister är bara ett mejl eller telefonsamtal bort om du har frågor eller synpunkter. Ulrik Östling ulrik.ostling@arkitekt.se tel 08-505 577 25 Rita Georgiadis rita.georgiadis@arkitekt.se tel 08-505 577 23 Ulrika Paulsson ulrika.paulsson@arkitekt.se tel 08-505 577 22 Gå in på Saco Lönesök och kolla lönestatistiken. Den ger ingen rekommendation men du kan se hur andra ligger lönemässigt. FOTON: PETER PHILLIPS Gemensam mail: jurist@arkitekt.se Ulrika Nyh ulrika.nyh@arkitekt.se tel 08-505-577 24 Sandra Olséni sandra.olseni@arkitekt.se tel 08-505 577 26 18/19
Sveriges Arkitekter är fack- och branschorganisationen för alla Sveriges arkitekter och arkitektstudenter. En organisation som arbetar på uppdrag av sina medlemmar för att skapa bästa möjliga villkor för arkitekternas yrkesutövning. Sveriges Arkitekter har en bred agenda: förutom fackligt arbete och branschutveckling jobbar förbundet med opinionsbildning samt professionsoch arkitekturfrågor. Viktiga mål är att göra skillnad i samhället och visa på betydelsen av arkitekturens förutsättningar. Arkitekt används som ett samlande namn för byggnadsarkitekter, landskapsarkitekter, planeringsarkitekter och inredningsarkitekter. Sveriges Arkitekter Storgatan 41 Box 5027 102 41 Stockholm kansli@arkitekt.se +46 8 505 577 00 www.arkitekt.se @sverigesarkitekter @sveriges_arkitekter @SvArkitekter