Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Relevanta dokument
Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson Jordbruksverket

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Syfte- att bidra till miljömålen

Cecilia Linge Stina Olofsson Hans Nilsson Josefin Kihlberg

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Rådgivning för lantbruk och miljö

Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen

Rådgivning för lantbruk och miljö

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Greppa Näringen. Miljöhusesyn. Greppa Näringens rådgivning. Åtgärdsbevis. Miljömålsavstämning

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Vad har vi åstadkommit? Linköping

UTVÄRDERING AV REGIONALA VÄXTNÄRINGSBALANSER. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kristianstad E-post:

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012

VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016

Tolkning av mjölkgård

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Sida 1(6)

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel. Minskad användning av mineralgödsel

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel.

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Sammanfattning. Inledning och bakgrund. Material och metoder

Vad har vi åstadkommit? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

12 Jordbrukets miljöpåverkan

Ett decennium av råd. som både lantbruket och miljön tjänar på. Greppa Näringens 10 års-jubileum

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Innehåll

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8

Rådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B

Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

Kurs för rådgivare Michaela Baumgardt, HIR Skåne Anna Ericsson, Skånesemin Ulrika Listh, Jordbruksverket

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Sambearbetning av Gödselmedelsundersökningen och Skördeundersökningarna 2011

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Tolkning av växtnäringsbalans på svingården

Foto: Janne Andersson

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

12 Jordbrukets miljöpåverkan

12 Jordbrukets miljöpåverkan

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Läckage av näringsämnen från svensk åkermark för år 2009 beräknat med PLC5-metodik

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

Ekonomi i miljöåtgärder

Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Organiska gödselmedel i höstvete. Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad

GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Tankeväckare på kvällskvisten Vi överskrider planetens begränsningar för vad den tål

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

Gödslingsrekommendationer 2017

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården

Växtnäring i stallgödseln

11 Ekologisk produktion

Transkript:

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18

Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt med så små insatser som möjligt. Överskott ofta = problem Kväveläckage Klimatgaser Bördighet Fosforläckage

Vad kan vi göra? Kväveläckage Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för kvarnvete Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, minskar uttransport

Anpassa kvävegivor Efter grödans behov Efter direkt stallgödseleffekt Efter långsiktig stallgödseleffekt Spridning Minskat flytgödsel på hösten 155 Använd de hjälpmedel som finns för att hitta rätt giva - Kvävesimulatorn Ändrad bearbetning som tar hänsyn till priskvoten mellan N-pris/Produktpris 386 Från höst till vår Från tidig till sen höst Senarelagt vallbrott Hindra utflöde - Precisionsodlingsteknik Odlar fånggröda Anlagt våtmark Åtgärder kväveutlakning -procentuell skillnad före och efter 2000 Antal aktuella gårdar - Stallgödselkalkylen som tar hänsyn 277 till effekten vid 452 372 374 377 olika spridningstidpunkt och spridningsteknik 354 176 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100

kg N/ha Kvävebalans för växtodlingsgårdar i Södra Sverige 200,0 180,0 Kväve in *** 160,0 140,0 120,0 Kväve ut Kvävebalans *** 100,0 80,0 60,0 +38 kg/ha 40,0-27 kg/ha 20,0 0,0 hög N-effektivitet medel låg N-effektivitet bästa medel sämsta 249 gårdar 1245 gårdar 249 gårdar

Fördelning jordart Fördelning jordart 120% hög andel Lättlera (LL) Sand (Sa) hög andel 100% 80% 60% 40% Mulljord ML/SL LL *** lerig Sa * 20% 0% hög N-effektivitet medel låg N-effektivitet bästa medel sämsta 249 gårdar 1245 gårdar 249 gårdar

Grödfördelning Grödfördelning 120% Inga större skillnader 100% 80% 60% 40% 20% Övriga_grödor Grönsaker * Träda Frövall Sockerbetor Trindsäd Potatis Oljeväxter Grovfoder Höstsäd Vårsäd 0% hög N-effektivitet bästa medel låg sämsta N-effektivitet 249 gårdar 1245 gårdar 249 gårdar

kg N/ha Kväve in 200,0 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 Vegetabilier Strömedel Org. Gödsel *** Mineralgödsel ten Foder * Animalier Kvävefixering Kvävenedfall 40,0 20,0 0,0 hög N-effektivitet bästa medel låg N-effektivitet sämsta 249 gårdar 1245 gårdar 249 gårdar

kg N/ha Kvävebalans för växtodlingsgårdar i Södra Sverige 200,0 180,0 160,0 140,0 120,0 Realistiskt med +/- 10 till 15 kg N/ha Jmf 3kg N/ha Kväve in *** Kväve ut Kvävebalans *** 100,0 80,0 60,0 +38 kg/ha 40,0 20,0-27 kg/ha 0,0 hög N-effektivitet bästa medel låg N-effektivitet sämsta 249 gårdar 249 gårdar 1245 gårdar

kg N/ha Kvävebalans på mjölkgårdar i södra Sverige 300,0 250,0 200,0 Kväve in *** 150,0 +49 kg/ha Kväve ut * 100,0-34 kg/ha Kvävebalans *** 50,0 0,0 bästa medel sämsta hög N-effektivitet medel låg N-effektivitet 240 gårdar 1200 gårdar 240 gårdar

kg N/ha Kvävebalans på mjölkgårdar i södra Sverige 300,0 250,0 Realistiskt med +/- 15 till 30 kg N/ha Jmf 6 kg N/ha 200,0 Kväve in *** 150,0 +49 kg/ha Kväve ut * 100,0-34 kg/ha Kvävebalans *** 50,0 0,0 bästa medel sämsta hög N-effektivitet medel låg N-effektivitet 240 gårdar 1200 gårdar 240 gårdar

Vad kan vi göra? Kväveläckage Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för kvarnvete Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, minskar uttransport

- 1,3 % Växtodling underlag 103 000 ha Träda Övrigt Grödfördelning - 2,8 % Övrigt Gris underlag 20 000 ha S-betor Vårsäd Träda Trindsäd Potatis Oljeväxter + 1,2 % Foderkorn + 1,2% Kvarnvete 2 % Fodervete + 1,2 % + 1,6 % S-betor Trindsäd Potatis Oljeväxter Vårsäd Foderkorn + 2,9 % Mjölk Höstsäd S-betor Träda Grovfoder Vårsäd Höstsäd underlag 77 000 ha -1,7 % -1,2 % Höstsäd + 2,7 % Grovfoder

Vad kan vi göra? Kväveläckage Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för kvarnvete Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, minskar uttransport

Åtgärder kväveutlakning -procentuell skillnad före och efter 2000 Spridning Minskat flytgödsel på hösten Antal aktuella gårdar 155 0 20 40 60 80 100

Åtgärder ammoniakavgång Stallgödselhantering Anpassar till vädret Snabbare myllning Fungerande urinavskiljning Effektivare täckning Utfodring Anpassar till avkastning m.m. Minskat spillet Anpassar till grovfoderanalys Fasutfodrar Använder lågproteinfoder Antal aktuella gårdar 652 594 286 523 436 452 454 83 94 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100

Stallgödselstatistik Statiska centralbyrån (SCB) Gödselmedel i jordbruket 2006/07

Produktionsområden MSK GSK SS GNS GMB GSS

procent Lagringskapacitet mjölkkor 2007 100% 80% 60% 40% 20% >10 8-9 mån 6-7 mån <6 0% GSS GMB GSK GNS SS MSK Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 0803

procent procent Lagringskapacitet slaktsvin 2007 100% 100% 80% 60% 40% 20% 80% 60% 40% 20% >10 >10 8-98-10 mån mån 6-76-8 mån mån <6 <6 0% GSS GMB 0% GSK SS GNS GSK MSK 2003 2003 2003 2003 2003 GNS SS MSK Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 0803

procent Spridningsteknik- flytgödsel 2007 100% 80% 60% 40% 20% Myllning Band Bred 0% GSS GMB GSK GNS SS MSK Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 0803

Andel av gödseln, % Spridningsteknik för flytgödsel i olika grödor 2007 100 80 60 40 20 Annan Myllning Band Bred 0 Höstvete Vårkorn Matpotatis Sockerbetor Slåttervall Betesvall Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 0803

Vad kan vi göra? Kväveläckage Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för kvarnvete Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, minskar uttransport

Ändrad bearbetning Från höst till vår Från tidig till sen höst Senarelagt vallbrott Åtgärder kväveutlakning - procentuell skillnad före och efter 2000 Antal aktuella gårdar 386 377 277 Från Greppas databas, andel i % av arealen (ändring under ca 4 år) 0 20 40 60 80 100 Bearbetning Växtodling Grisgårdar Mjölkgårdar Vallbrott Mjölkgårdar Tidig höst 40,1(+0,4) 35,8 (+0,4) 8,3 (-2,0) Tidig höst 21,5 (-7,2) Sen höst 39,8 (-0,4) 41,4 (+4,8) 15,0 (-5,3) Sen höst 27,9 (-4,5) Vår 11,0 (-0,5) 16,2 (-2,4) 24,7 (-2,6) Vårvallbrott 50,6 (+11,5) Utan bearbetning 6,2 (+0,8) 5,9 (-0,8) 51,2 (+11,7)

Vad kan vi göra? Kväveläckage Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för kvarnvete Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, minskar uttransport

Åtgärder kväveutlakning -procentuell skillnad före och efter 2000 Hindra utflöde Odlar fånggröda Anlagt våtmark Antal aktuella gårdar 354 176 0 20 40 60 80 100 Från Greppas databas, andel i % av arealen (ändring under ca 4 år) Fånggröda Växtodling Grisgårdar Mjölkgårdar Fånggröda 18,0 (+1,4) 19,7 (+0,6) 7,7 (-0,1) Vårbearbetning 5,0 (-0,3) 5,1 (+0,1) 5,5 (-1,3)

Åtgärder fosforförluster Anpassa fosforgivor Minskat inköp av mineralfosfor Anpassar efter markkarta Har aktuell markkarta Antal aktuella gårdar 511 777 789 0 20 40 60 80 100 Hindra fosforförluster Bevuxna översvämningsmarker Motverkar ytavrinning Myllar mineralgödselfosfor Motverkar vinderosion Väldränerat Anlagt skyddszoner Anpassar fosfor i fodret Efter djurslag Efter grovfoderanalys Efter blöt- eller torrfoder 312 372 439 168 713 499 458 460 87 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100

kg P/ha 80 Samband - djurtäthet och fosforöverskott (kg/ha) 60 y = 6,6x - 1,7 R 2 = 0,1 40 20 0-0,5 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5-20 Djurenheter per hektar -40

verkligheten borde vara P-balans Greppa Näringen ca 1500 balanser från växtodlingsgårdar P-AL 5 4 3 R 2 = 0,0062 2 1-30 -10 10 30 50 kg underskott/överskott per ha

verkligheten borde vara 5 P-balans Greppa Näringen ca 2 000 balanser från mjölkgårdar P-AL 4 3 R 2 = 0,0019 2 1-50 -30-10 10 30 50 kg underskott/överskott per ha