Biotoptaken på Koggen, delrapport #1 - Utvecklings- och åtgärdsrapport säsongen 2016. Delrapport för uppföljning 2016-2019 Scandinavian Green Roof Institute. 2016-12-16 Emilsson, T. Malmberg, J. 1
Biotoptaken på Koggen - Utvecklings- och åtgärdsrapport säsongen 2016 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...4 Målbilder för biotoptaket (upprättade vid projektering av taket 2014)...5 Målbeskrivningar jämförda med faktiskt skötselbehov sommaren 2016...6 2
Bakgrund På MKB:s fastighet Koggen 1 i Västra hamnen i Malmö anlades 2014 ett biotoptak. Taket ingick som ett av flera case inom projektet BiodiverCity där SLU, SGRI och Malmö Stad bidrog med rådgivning för takets innovationsvärde. Taket ritades av C Stadslandskap och anlades av Veg Tech. Huvudsyftet med MKB:s satsning på Koggens gröna tak var att skapa ett mervärde för de av MKB:s kunder som vill bo nära grönt, men ändå i staden. En annan målsättning var att få ett tak med hög biologisk mångfald och som levererar fler ekosystemtjänster än tunnare sedumtak. Takens karaktär efterliknar en variationsrik strandängsbiotop. Taket utgörs av flera ytor och en design-idé var att dessa skulle ha olika färgnyanser och förses med stiliserade bäckfåror. Växterna på taket etablerades huvudsakligen med hjälp av pluggplantor och med viss kompletterande sådd av torrängsarter. Takytorna fungerar som en yta de boende kan titta på. Det går inte att vistas på takytorna utom för underhåll. På samtliga takytor monterades även olika faunastödjade åtgärder. Figur 1. Vegetationsskiktet på en av ytorna på Koggens biotoptaks i maj 2016, inför dess första sommar. Vid projektering av taket upprättades en skötselplan med målbeskrivning för takets olika delar. Sommaren 2016 fick SGRI skötsel av taket inom ramen av en projektupphandling där dokumentation av Koggens utveckling ingår i uppdraget vid sidan om att utföra och dokumentera de skötselinsatser som vidtas för att bibehålla takets funktion. I maj 2016 drabbades Malmö av en torrperiod utan regn på nära fyra veckor. Biotoptaket på Koggen bevattnades inte under denna period (eller någon annan gång under växtsäsongen). I den här rapporten beskrivs bl.a. hur olika delar av taket och dess vegetationsskikt klarade torkan. 3
Syfte Syftet med uppföljningen av Koggen är att öka kunskapen om hur extensiva (låg skötsel) biotoptak utvecklas i sydsvenskt klimat samt hur skötsel bör utföras för att upprätthålla utseende och funktion. I denna rapport jämförs skötselplan och målbeskrivning med takets utveckling och utförda skötselinsatser under 2016. Koggen är det första taket av sitt slag i Malmö och skötselplanen kan lite ses som en hypotes mot vilken dokumentationen av takets utveckling jämförs med. Biotoptaken förväntas vara långt ifrån skötselfria men samtidigt är målet med utveckling av skötselmetoder att de inte ska krävas mer skötsel och tillsyn på Koggens biotoptak än en äng på naturlig mark med 2 eller 3 besök per år. 4
Målbilder för biotoptaket (upprättad vid projektering av taket 2014) Målet med takplanteringen är att skapa 4 olika vegetationssystem. A. Blå/Lila taket Det blå/lila taksystemet är placerat på två sammanhängande huskroppar. Ett stråk av stenmaterial bildar en stiliserad bäckfåra över taket. Det finns ett antal kullar, stenröse och vedsamlingar spridda över taket. Extra biologisk mångfald uppnås genom installation av bamburör för att gynna bin. B. Vita taket Det vita taket är placerat på en takdel. I stort följer det vita taket samma koncept som det blå/lila taket med stråk av stenmaterial, kullar, stenröse och vedsamlingar. C. Rosa taket MÅLBESKRIVNING Även det rosa taket är placerat på en takdel. I stort följer det rosa taket samma koncept som det blå/lila taket med stråk av stenmaterial, kullar, stenröse och vedsamlingar C. Gräs taket MÅLBESKRIVNING Samma designkoncept som tidigare återfinns på grästaket. Den huvudsakliga formen skapas av stråk av stenmaterial, kullar, stenröse och vedsamlingar. 5
Målbeskrivning jämfört med utförd dokumentation & skötsel 2016 I detta avsnitt återges först de målbeskrivningar för takets olika delar som togs fram vid projektering av taket på fastigheten. De är uppdelade i 1, vegetation 2, bäckfåror 3, kullar, stenröse och vedsamlingar, och 4, bamburör. Under respektive del återges sedan den dokumentation, inventering och skötselinsatser som utförts under 2016. Koggen besöktes i juni, juli (inventering), augusti (tillfälle för främsta skötselinsats) och september. 1. Blå/lila-Rosa-Vita vegetation Målet med de tre vegetationssystemen Blå/lila, rosa och vita vegetationen är en blandad halvöppen vegetation som för tankarna till en havsstrand eller strandäng. Vegetationen kommer att sluta sig på vissa delar av ytan men det kommer också finnas en del bara partier vilket ger livsutrymme för fler olika organismer. Flera av de valda växterna har lila eller blå blommor. Det är viktigt att pluggarna kommer väl ner i substratet. Det finns annars en risk att pluggarna torkar ut eller att fåglar drar upp dem efter etablering. Ogräsrensning görs under första växtsäsongen. Lågväxande arter som inte återfinns bland de pluggplanterade arterna eller i fröblandningen, som t.ex. gråfibbla, rödfibbla eller kämpar, kan generellt accepteras eftersom de bidrar till vegetationen. Man bör istället fokusera sin energi på att ta bort arter som kan bli besvärliga som t.ex. olika viden (Salix sp.), jordklöver eller kråkvicker. De olika takytor som utgör biotoptaket ligger på olika våningsplan och med olika sol- och vindexponering beroende på närliggande huskroppar och väderstreck. Det blå/lila taket ligger en respektive två våningsplan lägre ner än övriga takytor, samt i nordöstlig riktning omringade av högre huskroppar. Det vita och grästaket ligger i ett halvskyddat läge, med något mindre solexponering och vindutsatt läge än det rosa taket. Figur 2. Biotoptaket på fastigheten Koggen 1 är utspritt på flera olika ytor och våningsplan. 6
Figur 3. SGRI fotodokumenterade taket i juni 2015. Täckningen var relativt god med något glesare etableringsgrad på det rosa taket än de övriga takytorna. I maj 2016 uteblev regn i Malmö under mer än tre veckor. Ingen bevattning utfördes på taken. Det blå/lila taket, i sin mer skyddade miljö, klarade sig bra utan bevattning. Ett större antal gräs, många fetbladiga växter hade fått visst fäste och även flera vedartade växter som börjat gro. Den takyta som klarade sig sämst under torkan var det rosa taket. Här vissnade 1/3 av vegetationen. Det vita och grästaket var också påfrestade av torkan men återhämtade sig fint. På de blottade ytorna där vegetationen dött på det rosa taket etablerades nytt plantmaterial genom spridning av sedumsticklingar ca 75-100 gram per kvadratmeter samt frösådd av annuella ängsväxter. Syftet med insatsen var att med relativt små medel återfå en snabb vegetationstäckning av de torkskadade ytorna och få ett fint utseende 2017 samt undvika en för stor ogrästillväxt under våren 2017 när takytan är blottad. Under 2017 kan ytterligare komplettering av växtmaterial komma att behövas. Figur 4. Ogräsrensning på det vita taket t.v. och tillförsel av sticklingar på det rosa taket t.h. 7
Samtliga ytor som klarat sig bra under torrperioden fick 2016 en väldigt ymnig tillväxt av den ettåriga växten Harklöver (Trifolium arvense). Detta kan anses vara bra då Harklöver ger mycket nektar till de humlor som besöker taket. Men sett ur takens brandsäkerhet kan harklöverns övertag innebära en risk. Harklövern bildade områdesvis ett 3 decimeter tjockt täcke. Den 31 augusti 2016 plockades ca 50% av all harklöver bort innan den vissnat ner. Detta för hindra att en allt för stor ansamling av dött organiskt material skulle uppstå på taket. Mer än 1 kubik (totalt i sopsäckar) med packad harklöver plockades bort från taket. Figur 5. Lummigt växande harklöver som besöks av Stenhumla på det blålila taket Harklöverns stora dominans under växtsäsongen 2016 utgjorde inte ett stort bekymmer tack vare dess nektarbidrag, att den är en annuell som kan förlora sin konkurrensförmåga när perenna arter sakta sprider ut sig kommande år och att den ger taket en mjuk rosa bädd som sannolikt inte uppfattas som stökig av de boende som kan se ut på taken. Figur 5. Harklöver avlägsnades och fyllde flera sopsäckar vid besöket den 31 augusti. 8
Koggens biotoptak anlades i huvudsak med pluggplantor. Harklövern var en av de växter som inte anlades med plugg men som ändå spridit sig. Jordklöver är, likt angivet i skötselbeskrivningen, ett av ogräsen som börjat etablera sig på taket och bör hållas under uppsikt. Den tänkta färgnyans som var avsedd för ytorna var inte lika tydlig 2016 som 2015. Detta beror sannolikt mycket på att triften och andra arter som planterats för att bidra med färgnyansen inte klarade torkan våren 2016 så bra. I tabellen finns kommentarer för dessa och några av övriga arter. Tabell 1. Visar de pluggplanterade arterna med kommentar för hur de som var tänkt att bidra med fägnyanser klarade sig under 2016. Lila Rosa Vita taket taket taket Grästaket Kommentar för 2016 Ammophila arenaria Sandrör x x x Antennaria dioica Kattfot x x Mager utbredning Armeria maritima Strandtrift x Klarade torkan i maj dåligt Armeria maritima 'Arvi' Strandtrift x x Klarade torkan i maj dåligt Arrhenatherum elatius knylhavre x x Artemisia stelleriana Växte fint på vita & lila Sandmalört x x 'Mori's F.' x taket Campanula rotundifolia liten blåklocka x Carex arenaria Sandstarr x x x Cichorium intybus Cikoria x x x Bra på vita & lila taken. Crambe maritima Strandkål x x x Dianthus aremanrius sandnejlika x x Echium vulgare Blåeld x Eryngium alpinum Martorn x x x x Festuca ovina Fårsvingel x x x x Galium verum Gulmåra x Jasione montana Blåmunk x Knautia arvensis Åkervädd x x Leymus arenarius Strandråg x x x x Malva moschata myskmalva x x Potentilla anserina Gåsört x Pulsatilla vulgaris Backsippa x Saxifraga granulata Mandelblom x x x Klarade torkan i maj dåligt Sedum album 'Coral carpet' vit fetknopp x x x Silene uniflora Strandglim x x x God etabl. vita o lila taket Silene viscaria tjärblomster Minskat antal 2016 än x 2015 (okulär bed.) Thymus serpyllum Backtimjan x x x God etabl. vita & lila taket 9 Veronica spicata Axveronika x
Figur 6. Kollage över arter som blommade vit inventeringen i mitten av juli 2016. Från övre v. liten blåklocka, fältvädd, jordklöver, sandmalört, backtimjan, strandglim/gökblomster och sist cikoria. 10
2. Bäckfåror Den stiliserade bäckfåran gjord av naturrunt tvättat stenmaterial finns som ett återkommande designelement på alla takdelar. Materialet är tänkt att bryta av från den kringliggande vegetationen. Själva materialets storlek och dess oförmåga mot att hålla vatten kommer att motverka invasion av växter in i stenmaterialet men bara sett ur den korta skalan. Det kommer krävas jobb för att bibehålla en remsa ren från vegetation, speciellt med ett tryck från en stor mängd etablerade torkanpassade växter i direkt anslutning. Metod Skötsel av stenremsorna bör inriktas på etablerade vedartade växter och högväxande arter. Lågväxande arter och fetblad kan tillåtas invadera stenmaterialet över tid. Vedartat material måste tas bort om det är längre än 30 cm. Örtartade växter tas bort om de stör tanken med en öppen stenremsa. I de stiliserade bäckfårorna hade en mycket ringa andel sedum etablerat sig. Vad gäller de vegetationsfria / stenbelagda ytorna på taken var det inte bäckfårorna som vegetation etablerat sig i. Istället fick vi dra enstaka ogräs i de singelförsedda remsorna som installerats mellan växtbädd och taksarg. Arbetet med att hålla remsorna rena efter de första två somrarna efter att taket anlagts kan bara beskrivas som mycket ringa till sin omfattning. Något väsentligt tryck från torkanpassade växter i direkt anslutning finns inte. Figur 6. Det rosa takets bäckfåra fotograferad i maj 2014, ca 8 månader efter plantering. 11
3. Kullar, stenröse och vedsamlingar Målbeskrivning Kullar, stenröse och vedsamlingar integreras i alla vegetationssystem på taket, för att skapa heterogenitet, dynamik och fler möjliga växtsystem. Tanken är att kullarna med mer jordsubstrat ska ge möjlighet för kraftigare tillväxt hos det valda materialet och etablering av mer känsligt material. Stenrösena har en liknande funktion, att mildra klimatet upp på taket och möjliggöra etablering av känsligt material. Det bidrar också ytterligare till att skapa nischer för olika djur att kolonisera. Metod Skötselregimen på kullar, stenröse och vedsamlingar följer i stort skötsel av vegetationen. Det kan dock krävas en ökad frekvens i kontrollen av vegetationen på dessa ytor framförallt gällande vedartat material. Kullarna hade en funktion på taket under den torrperiod som varade i maj. Kullarna fungerade som zoner där en större andel av vegetationen klarade sig bra sannolikt tack vare större vattenreserv och utgör därmed en potentiell frö- och artbank när andra delar av takets vegetation torkade ut. En fördel var också kullarnas placering nära fönstren från trapphuset och därmed skymde uttorkade ytor på det rosa taket och gav taket, med ett mer grönt uttryck sett inifrån trapphuset. 4. Bamburör Målbeskrivning Detta element syftar till att skapa boplatser till vilda bin eftersom dessa organismer har det svårt både i urbana och mer rurala områden. Rörsamlingarna förlorar sin funktion när rören är helt nedbrutna. Metod Bamburörsamlingarna bör kontrolleras vartannat år att se att de inte har brutits ner eller på något försvunnit från taket. Helt kollapsade rör byts mot nya. De bamburör som monterats på taket var fortfarande intakta sommaren 2016. Ingen aktivitet kunde ses i de bamburör som lagts ut på taket. Om murarbin eller tapetserarbin hade använt bamburören skulle dessa varit igentäppta. Det är osäkert om vilda bin utöver humlor besöker taket. Det går inte att utesluta att rören kan ha tjänat som boplats åt andra insekter. 5. Vattning av planteringsyta Målbeskrivning Vattning kommer inte ske under driftsfas. Om etableringen utförs under extremt torr väderlek vattnas växterna för att gynna etablering. Ingen bevattning utfördes under 2016 enligt skötselplan. Fyra av ytorna klarade torkan i maj bra trots den mycket långa perioden om nästan fyra veckor utan regn. Men det rosa taket varken klarade av, eller återhämtade sig efter torkan. På det rosa taket hade stödbevattning vid ett eller ett par 12 tillfällen fordrats under torkan för att upprätthålla det tänkta rosa utseendet. Det återstår att se hur taket utvecklas utan bevattning även 2017.
13