Förändrad karaktär av gräsytor i Burlövs Kommun. Annika Karlsson, Enhetschef Gata och Parkenheten

Transkript

1 Förändrad karaktär av gräsytor i Burlövs Kommun Annika Karlsson, Enhetschef Gata och Parkenheten

2 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Olika typer av gräsytor Skötselåtgärder Från gräsmatta till högvuxen gräsyta eller äng Förslag på ytor med förändrad karaktär Arlöv Norra Åkarp Södra Åkarp Stora Bernstorp Bilagor Bilaga 1- Ett rikt växt- och djurliv Bilaga 2- God bebyggd miljö

3 1. Inledning Under 1960-talet och framåt skedde en expansion av grönytor i centrala och bostadsnära platser och denna expansion pågår fortfarande i takt med ökad exploatering. Detta innebär ökade skötselområden vilka ofta bakas in i samma budget som innan vilket lett till att många gräsytor idag lider av en eftersatt skötsel. Klippta gräsmattor står idag för 20-25% av skötselbudgeten. Regeringen har antagit 16 stycken miljökvalitetsmål vilka ska säkerställa att arbetet som ger Sverige en mer välmående miljö fram till år 2020 uppfylls. Ur dessa mål finns det två som berör grönytor och grönstrukturen i de centrala och bostadsnära miljöerna; God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. I målet om en God bebyggd miljö nämns grönområden som en viktig del för folkhälsan och den biologiska mångfalden. Värnandet att bevara naturoch kulturvärden är även en del som nämns. Se bilaga 1 I målet om Ett rikt växt- och djurliv tas värden upp kring den biologiska mångfalden och hur viktigt det är att man värnar om olika livsmiljöer för arters fortlevnad och människans behov av varierande miljöer. Se bilaga 2 En gräsklippare förbrukar mellan 6-8 liter bränsle per timme vilket innebär drygt liter per år. Genom att omvandla befintliga bruksgräsmattor till exempelvis äng arbetar vi mot att uppfylla regeringens nämnda miljömål och bidrar även till att uppfylla målet om minskade utsläpp av växthusgaser. 3

4 2. Bakgrund I Burlövs Kommun har vi idag 131 hektar gräsytor och 51 hektar naturoch kulturmark. Flera gräsytor används frekvent av våra medborgare, vissa ytor används som promenadstråk av våra hundägare medan andra ytor inte beträds alls. Gräsytorna klipps mellan ggr per år och det tar idag dagar att klippa alla ytorna en gång. Med de senaste årens stadiga nederbörd är inte denna frekvens tillräcklig och klagomålen från missnöjda medborgare ökar i takt med att gräset växer. Malmö Stad driver idag ett projekt som heter Våga Vägra Klippa vars syfte är att ur en arbetsmiljösynpunkt finna nya skötsel- och anläggningsmetoder för gröna ytor i trafikmiljöer och även att skapa varierande grönytor med ökad biologisk mångfald. Projektet har varit mycket lyckat. 3. Syfte Syftet med att ändra karaktären på vissa gräsytor är flera. Vi har tittat på arbetsmiljö, burlövsbornas önskemål samt den biologiska mångfalden. Ur arbetsmiljösynpunkt önskar vi finna ett sätt där vi minimerar klippta gräsytor i trafikmiljöer med hög hastighet och tung trafik. Ser vi till burlövsbornas önskemål så vill vi försöka möta önskemålet att de ytor som är gräsmattor ska klippas med en tätare frekvens. Genom att minska klippningen på vissa ytor så örter och gräs får gå i blom gynnas den biologiska mångfalden på flera sätt. Dels genom att fler arter av pollinerande insekter kan få mat från de blommande växterna och dels ökar antalet boplatser för våra insekter och andra djur. Under de senaste 30 åren har studier visat att 80% av alla flygande/ pollinerande insekter försvunnit i Sydeuropa. Denna utveckling är allvarlig och på sikt får det stora konsekvenser för odlingslandskapet. Insatser behöver göras för att bryta den utvecklingen. 4

5 4. Olika typer av gräsytor En gräsyta kan definieras på olika sätt. Det finns prydnadsgräsmatta, bruksgräsmatta, högvuxen gräsmatta och ängsytor. En prydnadsgräsmatta har syftet att vara som namnet tyder på - en gräsmatta för prydnad. Dessa gräsmattor är mycket skötselintensiva och återfinns exempelvis i Boklundsparken och kring dammen utanför medborgarhuset. Bruksgräsmattan är den mest förekommande gräsytan i kommunen och återfinns exempelvis i Svenshögsparken. Gräsmattan är ämnad för högt slitage och ska tåla bl.a. lek och spel. Bruksgräsmattan förekommer i parker, lekplatser samt i bostadsområden. 4.1 Skötselåtgärder Lika olika som gräsytans funktion och karaktär är, lika olika är skötselinsatserna av de olika ytorna. Prydnadsgräsmattan och bruksgräsmattan kräver täta och omfattande skötselinsatser för att uppfylla kraven som ställs på ytan medan en högvuxen gräsyta eller en äng kräver både färre insatser och färre moment. I tabellen nedan som baseras på Bengt Perssons Skötselmanual för utemiljö redovisas skötselåtgärder och skötseltillfällen per gräsyta och år. Den högvuxna gräsytan är en yta som inte är ämnad för aktivitet. Ytan beträds sällan men ses som en yta som inte får växa igen. Den högvuxna gräsytan är inte vanligt förekommande i kommunen men kan ses på exempelvis banvallen på Företagsvägen. Ytan räknas som en skötselextensiv gräsmatta. Floran består av fleråriga örter. Ängen är även det en yta som sällan beträds och återfinns exempelvis på Natur- och Kulturstråket i Burlöv. Ytan definieras enligt jordbruksverket som en slåtteryta som inte gödslats, kultiverats eller såtts in med främmande arter. Ängstyperna är flera till karaktären men gemensamt för äng är att de har en mycket artrik flora och fauna med upp till arter per m 2 jämfört ca 10 arter per m 2 på en klippt gräsyta Floran i en äng är en blandning av ettåriga och fleråriga örter Figur 1. Tabell skötselåtgärder på gräsytor 5

6 5. Från gräsmatta till högvuxen gräsyta eller äng Att omvandla en bruksgräsmatta till en högvuxen gräsmatta eller äng gör man på lite olika sätt. Genom att minska frekvensen på klippningen till 2-5 ggr per år skapar man en högvuxen gräsmatta. De örter och vilda blommor som redan finns i mattan kommer nu att kunna ta plats och få möjlighet till att gå upp i blom och spontan inspridning av nya arter blir möjlig. Omföringen från bruksgräsmatta till en blomstrande äng är mer komplex än omföringen till en högvuxen gräsyta. Spontan inspridning av nya både ett- och fleråriga arter kommer successivt att ske. Denna process kan vara långsam och för att ängen ska ha en vacker och varierande flora inom några år kan det krävas att man sår in ängsfröer i ytan. Detta kan man göra genom spårsådd, lucksådd eller genom plantering av pluggplantor. 6. Förslag på ytor med förändrad karaktär Innan förslaget av platser har valts ut har vi sett till var ytan är belägen, vilken användning ytan har idag och om det är möjligt att få en förändrad karaktär att se naturlig ut De aktuella gräsytorna är bruksgräsmattor, refuger, branta kullar samt restytor. En s.k. restyta är en yta som kan vara belägen bakom ett buskage eller mellan två områden. Restytan är en yta som sällan beträds. Den föreslagna skötselinsatsen är antingen högvuxen gräsmatta alternativt äng. På kartbilderna har de föreslagna ytorna markeras med punkter i olika färger. Högvuxen gräsyta Äng Högvuxen gräsyta i refug 6

7 6.1 Arlöv De ytor som vi föreslår att karaktären på gräsytan ändras i Arlöv är: Lundavägen - Längs Lundavägens östra sida som löper mellan Arlöv och Åkarp finns en allé. Gräsytan under allén är en bruksgräsmatta. Ytan föreslås förbli bruksgräsmatta då hastigheten på Lundavägen med all sannolikhet kommer att sänkas till 60 km/h. Kronetorpsvägen - Längs Kronetorpsvägen innan och efter rondellen finns refuger med klippt gräsyta. Då det är mycket tung trafik samt en hastighet på 70 km/h på vissa sträckor föreslår vi, ur arbetsmiljösynpunkt att gräset i refugerna släpps upp till högvuxen gräsyta. Se figur 2 Burlövsbadet - Norr om Burlövsbadet finns en ganska stor dunge, bredvid samt bakom dungen mot järnvägsspåret finns en klippt gräsmatta. Denna yta klassas som restyta och vi föreslår att karaktären på ytan ändras till äng. Förutom denna nämnda yta finns även en stor gräsyta söder om utegymmet. Delar av denna yta föreslår vi släpps upp till högvuxen gräsyta. Se figur 2 är den svår att klippa. De brantaste delarna av bullervallen samt en remsa som löper längs bokskogen föreslår vi en ängskaraktär. Ängen blir en naturlig övergång mellan klippt gräsmatta och skog. Se figur 2 Granbacken - Intill Granbackens koloniförening finns en stor gräsyta där delar av gräsytan vid regn ofta står under vatten. Ytan används inte nämnvärt och förslaget är att släppa upp två mindre områden av ytan till äng. Se figur 2 Allégatan - Längst upp på Allégatan finns en stor gräsyta som är belägen söder om disponentvillan. Ytan beträds sällan och förslaget är att släppa upp ytan till äng med ett klippt gångstråk för eventuella promenader. Se figur 2 Rapsvägen/Kornvägen - Längs dessa vägar finns en bullervall. Bullervallen har en skarp lutning och är mycket svårklippt stora delar om året. Vallen blir hal vid regn och sakskador har förekommit exempelvis har en gräsklippare tappat fäste. Förslaget är att dessa ytor ur en arbetsmiljösynpunkt släpps upp till äng. Se figur 2 Elisetorp - Bakom Elisetorp finns bullervallar samt en bullerdämpande bokskog. Delar av bullervallen är mycket brant och stora delar om året Refug Kronetorpsvägen 7

8 Figur 2 Översiktsbild Arlöv 8

9 6.2 Norra Åkarp De ytor som vi föreslår att karaktären på gräsytan ändras i norra Åkarp är: Del av Gränsvägen - görs om till äng. Då denna yta ingår i ett stråk för hundägare kommer en gång rakt genom ytan fortsättningsvis att klippas. Se figur 3 Svanetorpsparken - i norra änden av Svanetorpsparken finns en yta som sällan beträds och föreslås släppas till äng. Stråket som löper till förskolan kommer även fortsättningsvis att klippas. Se figur 3 Lervägen - Längs gång- och cykelbanan finns en yta som inte används. Marken är mycket näringsrik och föreslås därför att i ett första skede göras om till högvuxen gräsyta och när marken armats ur något släppas upp till äng. Se figur 3 Järnvägsstationen - Norr om stationen finns en stor gräsyta. På gräsytan finns en bullerdämpande kulle. Kullen har på sina ställen en brant lutning vilket gör det svårt att klippa vid regn. Ytan beträds sällan och vi föreslår att ytan släpps upp till äng. Se figur 3 Vallmovägen - Ytan mellan gång- och cykelbanan, söder om Vallmovägen, och järnvägen löper en gräsyta som räknas som restyta. Förslaget är att delar av denna yta släpps upp till högvuxen gräsyta. Se figur 3 Figur 3. Översiktsbild över norra Åkarp 9

10 6.3 Södra Åkarp De ytor som vi föreslår att karaktären på gräsytan ändras i södra Åkarp är: Sockervägen - Här finns flera ytor på både västra och östra sidan om vägen som sällan beträds. I området finns stora ytor med klippt gräsyta och för att skapa variation i landskapsbilden föreslås att delar av dessa ytor släpps upp till äng. Se figur 4 Åkervägen - Mellan husen upp mot åkern finns en gräsyta belägen intill och bakom en häck. Förslaget är att släppa upp denna yta till högvuxen gräsyta. Se figur 4 Harakärrsparken - I södra delen av parken finns en brant kulle. Förslaget är att gräset på denna kulle släpps upp till äng. Se figur 4 Ankarvägen - Söder om Ankarvägen finns en restyta. Ytan är ca 3 meter bred och är belägen mellan gång- och cykelbanan och ett buskage. Förslaget är att denna yta släpps upp till äng. Se figur 4 Del av gräsyta längs Sockervägen 10

11 11 Figur 4. Översiktsbild över södra Åkarp

12 6.4 Stora Bernstorp De ytor som vi föreslår att karaktären på gräsytan ändras i Stora Bernstorp är: Starrvägen - En bred och tungt trafikerad väg. I gräsremsan som löper längs vägens södra del finns en trädallé planterad. Gräsremsan som har en bredd på ca en meter är mycket svårklippt och vi föreslår att karaktären på denna remsa ändras från bruksgräsmatta till äng. Längs vägen finns även en lång mittrefug med bruksgräsmatta och vi föreslår att ytans karaktär ändras till högvuxen gräsmatta. Se figur 5. Vassvägen - Precis som Starrvägen är Vassvägen en tungt trafikerad väg. Mitt i vägen finns idag gräsbevuxna refuger och rondeller som idag sköts som en bruksgräsmatta. Ur arbetsmiljösynpunkt så föreslår vi att karaktären ändras från bruksgräsmatta till högvuxen gräsyta. Se figur 5 Floran som idag växer i vissa av refugerna är bl.a. klöver och blåeld. Denna flora är rik på nektar och gynnar den biologiska mångfalden positivt. Videörtsvägen/Gullrisvägen - Även här finns en gräsbevuxen mittrefug samt en smal gräsremsa där träd finns planterade. Förslaget är att låta gräsremsan släppas upp till äng samt släppa upp mittrefugen till högvuxen gräsyta. Se figur 5 Trädallé och gräsbevuxen refug Gullrisvägen, Stora Bernstorp Blåeld och gullklöver 12

13 13 Figur 5. Översiktsbild Stora Bernstorp