Örter och gräs i trafikmiljöer
|
|
- Carina Eva Eklund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Örter och gräs i trafikmiljöer Sedan några år pågår en utveckling av vegetation lämpad för tätortsnära trafikmiljöer. För att undvika ogräsförekomst i hårdgjorda ytor används örter och gräs som klarar den tuffa miljön i vägrummet. Vegetationen måste vara lättskött. Den bidrar till en lugnare trafikrytm och ska på sikt vara ekonomiskt försvarbar. Faktabladet beskriver det nuvarande kunskapsläget kring örter och gräs i trafikmiljöer erfarenheter från både anläggnings- och förvaltningsskedet. Växtbäddar och växtmaterial står i fokus. Av Mark Huisman GRÖNA FAKTA 3/2000
2 GRONA FAKTA 3/2000 Vägkanten eller gatan är ingen idealisk plats för en växt. Några år efter det att biltätheten ökade kraftigt i Europa i början av 1960-talet kom de första larmrapporterna om träd och buskar som dött i stor mängd utmed de tyska motorvägarna. Vägsaltet skadade växterna och en tysk forskare publicerade redan 1972 resultat från en försöksserie där 240 busk- och trädarters salttålighet testats. Ett flertal liknande undersökningar gjordes i Tyskland och Storbritannien. Även i Sverige gjorde Väg- och transportforskningsinstitutet 1980 en mindre undersökning om salttåligheten hos träd. Gemensamt för dessa, och även senare undersökningar, är att de berör träd och buskar. Mycket lite forskning finns dock kring örter i trafikmiljö. I sökandet efter lämpligt växtmaterial till stadens utsatta trafikmiljöer framkom att minimal skötsel var en viktig faktor, eftersom även de som arbetar med skötseln av grönytorna är utsatta. Gräsytor med stort klippbehov var således inget alternativ. Buskar uteslöts på många platser av trafiksäkerhetsskäl, då de ofta blir så höga att de skymmer sikten. Även utifrån ett renhållningsperspektiv innebär buskar ofta ett problem eftersom skräp fastnar i dem. "Gröna tak" på marken Idealet skötselfrihet, och därmed bildligt talat nolltillväxt, ledde blickarna till de gröna, lätta taken och den torktåliga, lågväxande kompositionen av fetknoppsarter och mossor. Se bild 1. Mossor och fetknoppsarter kombineras ofta med olika torrängsörter. Vegetationen på taken togs i mitten på tal et "ner på jorden" och provades som marktäckare i refuger, mittremsor och rondeller. En av landets äldsta anläggningar med prefabricerad moss-sedumvegetation är från våren 1992 och finns i Jönköping vid Elmia-rondellen. En grovindelning i två ståndorter kan göras i trafikmiljö, nämligen den saltpåverkade miljön och den opåverkade eller ytterst ringa saltpåverkade miljön. Med saltpåverkan menas salt som kommer i direktkontakt med växtens yttre delar såsom bark, blad- och blomknoppar. Genom stänk och luftburen dimma når saltet växten. Saltskador genom upptagning av salt ur jorden förekommer, men är inte lika vanliga då saltet oftast hinner spädas ut och sköljas ur de övre marklagren innan det tas upp av växternas rötter. Salttålighet hos växter finns nedärvd och de örter som klarar salttåliga miljöer finns ofta vildväxande på havsstränder och i kusttrakter. Saltskador kan undvikas eller begränsas på olika sätt. Om refugen är bred eller om det handlar om en cirkulationsplats, finns möjligheten att undvika växter närmast körbanan och istället anlägga en krans av hårdgjord yta där. Hastighetsbegränsning kan också bidra till minskade saltskador då saltstänkets räckvidd ökar med stigande hastighet på fordonen. Tänk också på växtplatsen. Är det blåsigt? Ligger växtplatsen helt eller delvis i skugga? Torrängsarter har stora krav på direkt ljus. Örter ger fri sikt Förutom rent botaniska kriterier, som torktålighet och spridningsförmåga, finns ofta ett krav på att örterna inte får vara särskilt höga för att inte skymma sikten. Ur städsynpunkt bör örterna inte bidra till intryck av nedskräpning genom att papper och annat fastnar i växterna. Vidare bör inhemskt växtmaterial av lämplig proveniens användas. I vissa fall kanske refugen rent av kan fungera som tillflykt för lokalt hotade arter. Stråk av vegetativa ytor i den hårdgjorda miljön fungerar som infiltrationsytor och minskar vattenmängderna i körbanan och ledningsnätet. Torräng förebild Torktåliga örter hittar vi på den magra torrängen med sitt ofta tunna jordtäcke och sin relativt näringsfattiga, vattengenomsläppliga jord. Torktåliga gräs växer ofta i grunda jordlager på berghällar. Ölands färgsprakande alvar kan vara förebild för refugbiotopen. Grunda, gräsheklädda berghällar är inspirationskälla till de torktåliga och långsamväxande gräsytorna i staden. För att lyckas med en skötselextensiv plantering i gatumiljö är det viktigt att vara mycket noggrann vid anläggningen av växtbädden. Detta oavsett om det handlar om en växtbädd för salttåliga örter, torktåligt gräs eller torktåliga örter. När idén väl tagit form och projekterats, är rationellt byggande och minimal skötsel ledstjärnor. Det kanske viktigaste kriteriet på växtbädden är att den är så extrem i sin vattenhållande förmåga och i sitt näringsinnehåll att inga oönskade växter kan överleva där. Om ett ogräsfrö landar i planteringen, kan det eventuellt gro vid fuktig väderlek, men dukar snart under på grund av brist på näring och vatten. En spärr undertill och avgränsning mot andra ytor i sidled hindrar inväxning av oönskade arter. Se bild 3. Ogräs- och vattenspärrar Som spärr mellan underliggande terrass och växtbädd läggs en glest perforerad plastfolie. En 1 millimeter tjock, perforerad folie med 5 millimeter stora, runda hål med ett c/c avstånd på 20 centimeter fungerar bra, enligt Per Nyström på Nordiska Gröntak AB. Han har nära tio års erfarenheter av sedumvegetation. Spärren stoppar både rotogräs och vattenförsörjning underifrån. Det är viktigt att ansluta så väl som möjligt mot kantstenen för att undvika att fickor uppstår där ogräs kan etablera sig. Vid skarvning, överlappa med god marginal. När plastfolien är på plats är det bara att fylla på med jordsubstratet. De olika materialfraktionernas kornstorlekssaminansättning och andel av substratet är troligen den största utmaningen i arbetet med denna typ av vegetation i trafikmiljö. Val av material och dimensionering avgör växtbäddens framtida vatten- och näringsförhållanden. Liten andel vattenhållande finmaterial är en första viktig Bild 1. De gröna, lätta taken har blivit allt vanligare i Sverige under 1990-talet, som här på en återvinningsstation i Jönköping. Växtbäddsuppbyggnad och växtmaterial från dessa tak är förebilder för vegetationsytorna i trafikmiljö.
3 GRONA FAKTA 3/2000 princip. I vissa situationer kan den vattenhållande förmågan hos växtbädden bli alltför dålig. Etableringsresultatet blir helt enkelt för svagt då växterna har för liten vattentillgång. Den vattenhållande förmågan kan förbättras med hjälp av hygroskopisk stenull av fabrikatet Grodan 12/35. Utvecklingsarbetet med att utforma den ideala växtbädden för våra torktåliga gräs och örter har inte pågått så länge och ett stort behov av uppföljning finns på området. Att redan idag utpeka den ideala växtbädden låter sig inte göras, men förhoppningsvis kommer en påbörjad försöksserie att kunna ge vägledning framöver. Positiva erfarenheter Kjell Svensson, arbetschef på gatu- och parkavdelningen i Jönköping, har positiva erfarenheter av refuger med salttåliga örter och är även positiv till moss-sedum-örtvegetation. Detta märks inte minst i ett stort engagemang i det pågående utvecklingsarbetet. Förutom torrängsytor i Kommunförbundets försöksserie, har en rad nya planteringar med salttåliga örter anlagts utmed den hårt trafikerade Munksjöleden i staden. En erfarenhet från Jönköping är att strandråg (Leymus arenarius) är så aggressiv i sin spridning att någon form av vertikal rotspärr måste anläggas om den inte ska ta över en planteringsyta. Enligt Kjell Svensson är moss-sedumvegetation känslig för mekaniskt slitage, exempelvis plogsnö som rasar in. En annan uppfattning är att skadorna ute i kantzonen på sedumvegetadonen orsakas av saltstänk från fordon. Båda teorierna talar för en hårdgjord yta närmast körbanan när man arbetar med mosssedumvegetation. Gödsla vid etablering Moss-sedumvegetation bör gödslas i etableringsfasen, oavsett om den är platsbyggd eller prefabricerad. Det är i synnerhet fetknopp= som reagerar positivt på gödsling. En giva under de två första åren kan räcka, men även äldre bestånd har reagerat positivt på framförallt kvävegödsling. Gödsling förutsätter att man har en horisontell växtbäddsavgränsare i form av en folie, i annat fall finns risken att oönskade arter rar del av gödselgivan och gör sitt intåg. På några platser i Sverige har den gula fetknoppen (Sedum acre) utvecklats mycket bra medan den vita fetknoppen (Sedum album) nästan gått ut. På andra platser har situationen varit den omvända. Detta talar starkt för blandningar där de båda fetknoppsarterna ingår, enligt Per Nyström. Han har även goda erfarenheter av sedumvegetation från Luleå och Härjedalen, där det till stor del rör sig om takvegetation. Tidpunkten för sådd av framförallt sedumskott varierar naturligtvis över landet. Ett riktmärke är att sådd av sedumsticklingar bör ske 1 juni-15 september.
4 GRONA FAKTA 3/2000 Försöksserie i fyra städer Som ett led i utvecklingen au vegetationsytor i trafikrummet startades 1999 en försöksserie i Gävle, Göteborg, Helsingborg och Jönköping, där framför allt växtbäddens uppbyggnad studeras men också växtmaterialet. Finansiär är Svenska Kommunförbundet och projektet leds av SLU Alnarp. Slutredovisning beräknas ske Syftet är att försöka få fram en helhetslösning för såväl växtbädd som växtmaterial som är realistisk att använda även på större arealer. Här provas en fröblandning med en torktålig fårsvingel som bas och en inblandning av 16 olika örter. De viktigaste urvalskriterierna har varit kortväxthet, torktålighet, salttålighet och låga krav på näring. Observera att dessa kriterier inte uppfylls av alla de ingående arterna. Blandningen domineras av 90 % fårsvingel. Se bild 4. Salttåliga arter fröblandningen ingår ett flertal arter som med känd kunskap bedöms som salttåliga. Dit hör bland annat strandtrift (Armeria maritima) och gråfibbla (Hieracium pilosella). Andra i försöksblandningen ingående arter härstammar från torra, sandiga ängsbackar, exempelvis tjärblomster (Lychnis viscaria) och mandelblom (Saxifraga granulata). Förutom gräs- och örtfröer spreds även skottdelar av vit fetknopp (Sedum album) och gul fetknopp (Sedum acre) in på försöksplatserna. Fetknoppen är mycket torktålig och har en mycket god förmåga att kolonisera ytor där andra arter inte fått fotfäste. Osäkerhet råder huruvida fetknoppsarter är salttåliga eller ej. Tre substrat På försöksorterna testas för närvarande tre substratblandningar, där B-substratet är torrast. Se bild 5. En strävan är att ansluta den egna blandningen så nära som möjligt till kurva A eller B. Här påverkar naturligtvis lokala materialval slutprodukten. Den branta lutningen på kurvan innebär att i stort sett allt vatten i växtbädden dräneras bort samtidigt. Den vattenhållande förmågan i materialet är begränsad. Bild 4. Substrat utläggning på Birkagatan i Helsingborg. Den svarta folien skall förhindra ogräs att växa in underifrån och från sidorna, samt hindra vatten från att stiga underifrån in i växtbädden. I försöken studeras också olika tillförsel av organiskt material i ytskiktet och dess påverkan på etableringsresultatet vid sådd. Tillförsel av torvmull sker på växtbädd A och B, en variant med 10 liter mull/m 2 och en variant med 30 liter mull/m 2. Torven måste vara ogräsfri liksom övrigt material! A B C 15 % grus (2-20 mm), 80 % sand 0,2-2 mm) och 5 % material finare än sand (mindre än 0,2 mm). 85 % finmakadam (2-8 mm), 15 % fraktion mm Konventionell 0-18 samkrossblandning Trafiksäkerheten har varit i fokus de senaste åren. I Vägverkets nollvision satsas stora belopp på att öka säkerheten i trafiken, inte minst för de oskyddade trafikanterna. Ett led i detta är ombyggnaden av många korsningar till cirkulationsplatser. I den nya trafikförordningen från 1998 (VÄGVERKET 1998:1276) ges kommunerna nya instrument i arbetet med trafiksäkerheten. Många övergångsställen byggs om och en flora av hastighetsdämpande hinder anläggs i våra tätorter.
5 GRÖNA FAKTA 3/2000 Äldre perenner i trafikmiljö Idealet "ingen skötsel" manifesterades i Sverige 1996 i skriften Nolltillväxten - så förebygger vi ogräsproblemen på hårda ytor, utgiven av Svenska Kommunförbundet. I skriften beskrivs några av landets äldsta perenner i trafikmiljö. Bland dem kan nämnas refugen i Tingsryd, planterad med praktfunkia (Hosta crispula). Ännu efter 15 år är den i bra skick. Den är relativt lindrigt påverkad av snöröjning och saltstänk och täcks vintertid med granris. Andra skötsel insatser förekommer inte. Se bild 6. Även i Enköping finns perenner i gatumiljö som funnits några år. I Salarondellen växer bland annat rosenflockel (Eupatorium maculaunn 'Atropurpureum ), strålrudbeckia (Rudbeckia fillgidi var. Sullivanti 'Goldsturtn) och jättedaggkåpa (Alchemilla mollis). Andra Bild 6. Praktfunkiarefug i Tingsryd. En oas i öknen. arter som funnits lite längre i gatumiljö är nävor som flocknäva (Geranium macrorrhizum) och kaukasisk näva (Geranium magnificum). För att skydda växterna mot saltets negativa inverkan har Salarondellen en två meter bred krans med smågatsten. Skötselinsatserna i Enköping består av nermalning av vinterståndarna på våren samt ogräsrensning och vattning vid behov. Gemensamt för dessa planteringsytor, som får stå modell för våra äldsta perenner i trafikmiljö, är att de fordrar viss skötsel samt att de är skyddade från saltets negativa inverkan vintertid. Torktåligt gräs i Helsingborg 1 Helsingborg har gräsytor bestående av torktåliga gräsarter anlagts på en mager växtbädd i gatumiljö. I Tyskland kallas denna typ av gräsyta för just Magerrasen. Den äldsta gräsytan i Helsingborg anlades Växtbädden består av 17 centimeter stenfritt fyllnadsgrus med en såbädd på tre centimeter ogräsfri kompostjord. Tre år senare anlades ytterligare ytor, denna gång med 15 centimeter stenfritt fyllnadsgrus och fem centimeter ogräsfri kompostjord. I båda fallen saknas vatten- och ogrässpärr. Under de första åren klippte nian två till tre gånger, men är nu nere på en klippning per år, Bild 7. Pluggplantor i Jönköping, sommaren Planteringen är här två år gammal. Gåsörten (Potentilla anserina) i förgrunden täcker redan väldigt bra. Även strandråg (Leymus arenarius) och strandtrift (Armeria maritima) har spridit sig bra. V
6 LiKUNIA I-AK I A 3/2000 Bild 8. Prefabricerad moss-sedummatta i spårvägsspår ger färdig vegetationsyta direkt och är särskilt fördelaktig där växtbädden tillfälligt behöver avlägsnas. vilket var den ursprungliga målsättningen. Vid långvarig torka gulnar visserligen gräsytan, men kommer igen vid nästa normala regn. Den magra växtbädden har i kombination med valet av torktåliga gräsarter gett en yta med ett mycket lågt klippningsbehov och därmed låg underhållskostnad! Skötselansvariga i kommunen är nöjda med ytorna och menar att den skötselnivå som önskades har uppnåtts. Salttåliga örter i Jönköping Salttålighet hos örter har under några år provats, bland annat i Jönköping, i ett samarbete mellan Jönköpings kommun och Nordiska Gröntak AB. Se bild 7. På en intensivt trafikerad genomfartsgata har ett tjugotal arter testats, varav flera är typiska havsstrandsväxter. Här anlades hösten 1996 tre olika växtbäddar med ett djup på 30 centimeter för plantering med örtpluggplantor. Dessa sattes i refuger, på de flesta ställen i direkt anslutning till körbanan med enbart kantstenen som avskiljare. Efter att ha startat med en blandning av 50 % naturtorv och 50 % 0-18 naturgrus provades rent naturgrus. Försök gjordes också med Grodan TT 100/40 (stenullsskivor) för att öka växtbäddens vattenhållande förmåga. Grodan-mattan lades ytligt i planteringen och täcktes med några centimeter jord på toppen. Pluggplantorna sattes sedan i själva grodanmattan. Uppföljningar av ytorna har skett under två till tre växtsäsonger. Vid en jämförelse mellan de tre typerna av växtbäddar konstateras att ingen skillnad förelåg mellan torv/grusväxtbädden och Grodan TT 100/40-växtbädden när det gällde pluggplantornas etableringsresultat. Även mellan torv/grus-ytan och den rena grusytan med 0-18-fraktionen förelåg inga större skillnader i etableringsresultat hos pluggplantorna. Slutsatsen blev att växtbäddcn är att föredra, särskilt då ogräsförekomsten är låg i denna typ av substrat. Tåligaste arterna Ett antal arter som klarade den tuffa miljön utkristalliserades. Tabell 1 redovisar några av de arter som klarat sig bäst. Höjdkriteriet "låg" i tabellen står för en maxhöjd av 15 centimeter. Växtbädden är uppbyggd av ett 30 centimeter lager av 50 % torv och 50 % 0-18 naturgrus. Saltmängden är c:a 1 ton per kilometer väg och år. Notera att arterna i tabell 1 inte har provats under särskilt lång tid i vägmiljö. Samtidigt härstammar flera av dem från havsstrandsmiljöer, vilket borgar för trovärdigheten i resultaten vad gäller salttålighet. Substratet här var blandningen mellan torv och 0-18 naturgrus. Som nämndes ovan förordas en ren 0-18-fraktion utan inblandning av torv. Erfarenhet från Jönköping säger också att krossmaterial fungerar minst lika bra som naturgrus. Förekomsten av ogräsfrön är i det närmaste obefintlig i krossmaterial, emedan ogräsfrön kan finnas i naturgrus. Pluggplantor täcker snabbt De pluggplantor som använts i de saltutsatta refugerna ger en direkt effekt utseendemässigt och har en god täckninggrad redan första året om de planteras tätt. I försöksytorna i Jönköping satte man ungefär 25 pluggplantor per kvadratmeter. Detta ger en relativt hög kostnad för växtmaterial per ytenhet. Genom att välja arter med god täcknings- och spridningsförmåga kan antalet plantor per kvadratmeter minskas. Sådd av gräs och örtfröer kan vara ett alternativ, gärna kompletterat med sedumsticklingar och mossdelar. Prefabricerad vegetationsmatta är ett annat alternativ som är "färdigt" omedelbart. Se bild 8. VI
7 Spårvägar är numera ovanliga i Sverige. Växtbäddens uppbyggnad och växtmaterialet som används är emellertid i stort identiskt visavi refug och spårområde. En liten skiljepunkt är mötet mellan växtbädd och räls kontra mötet växtbädd och kantsten. Annars finns mycket erfarenheter att hämta från gröna spår. Några saker måste dock beaktas vid byggandet av spår med vegetation. En är att växtbädden måste isoleras från strömförande delar i marken för att undvika eltekniska problem. En annan är att gräsklippningen blir besvärlig. Klippningen kan dock minskas genom ett bra artval och en korrekt växtbäddsuppbyggnad. En viktig egenskap hos en grön yta är att den absorberar buller betydligt bättre än en hårdgjord yta. Denna egenskap borde göra den mycket intressant även i vägmiljö som alternativ till hårdgjorda slitlager som asfaltoch betongplattor. Moss-sedumvegetation fungerar bra överallt i spårvägsspår utom vid hållplatser och vid övergångar. Detta beror på att fetknoppsväxter och mossor är mycket känsliga för slitage och de bör därför undvikas i lägen där människor rör sig. Vegetation i spår får inte vara högre än ungefär 15 centimeter. Detta krav klarar fetknopparter och de flesta torktåliga örterna utmärkt. Kvävegödsling rekommenderas då och då. Av skötseltekniska skäl är det bra om sedumvegetation också anläggs ungefär en meter på ömse sidor om rälsen. Gröna spår i Göteborg I Göteborg finns sedan hösten 1997 en försökssträcka med prefabricerad mosssedum-matta i spårvägsspår. Se bild 9. Att kunna lyfta undan mattan och lätt lägga tillbaka den igen är en viktig egenskap i spårmiljö. Justering av räls eller markarbeten kan äga rum utan att det nedlagda kapitalet på vegetation förverkas. Merparten av den närmast i tiden tillkommande arealen gröna spår utgörs av sträckor med torktåligt, långsamväxande gräs. Spårområdet skall vara körbart, vilket kan lösas genom att gräset sås i så kallade pelleplattor. Pelleplattan är en slags gräsarmeringsplatta av hård polyeten som klarar mycket höga laster. Plattan bygger 50 millimeter på höjden och under bör man bygga upp med 50 millimeter 0-18-substrat. Som ogrässpärr bör man ha en perforerad folie i botten. Som en liten utvidgning av försöken i Kommunförbundets regi har fyra demonstrationsytor med "gröna" refuger anlagts utmed en del av Högsbogatan i Göteborg. En av refugerna har planterats med pluggplantor, en är besådd med torktåligt gräs, en har klätts med prefabricerade moss-sedummattor och en är besådd med försöksblandningen. Försök i Berlin I Berlin finns åtta km gröna spår. Det är moss-sedum och moss-sedum/örtytor, antingen platsbyggda genom sådd av frön och spridning av moss-sedumsticklingar eller byggda med prefabricerade moss-sedum (ört) mattor. I staden finns ett antal försöksytor som följs upp av Agrar- och stadsekologiska institutet på Humboldtuniversitetet. Institutet fokuserar i synnerhet på sed umvegetationens klimatförbättrande verkan i storstaden. De studerar och utvärderar även växtbäddens funktion och moss-sedumvegetationens utveckling i stadsmiljö. En slutsats är att ett substratdjup, i detta fall stenullsmatta, på ungefär fem centimeter är idealet för moss-sedumvegetationen.
8 "Grön" refug - prisvärd investering? Investeringskostnader för anläggning av en moss-sedumrefug eller en torktålig armerad gräsyta i gaturummet är naturligtvis intressant. I tabell 2 finns exempel på anläggningskostnadens storleksordning för några av vegetationsytorna i detta faktablad. Av tabellen kan utläsas att försöksblandningen är relativt billig i förhållande till exempelvis pluggplantor och moss-sedumma tta. Här bör dock beaktas att man inte fullt ut tagit hänsyn till höga kostnader för vissa i blandningen ingående frösorter. Fröpriset är baserat på en konventionell ängsfröblandning. Kostnaden för pluggplantsalternativet kan nedbringas genom att minska antalet plantor per ytenhet. Är då vegetationsytor med torktåliga örter, torktåligt gräs eller salttåliga örter en bra lösning för gröna trafikytor i vägmiljö? Estetiskt och ekologiskt torde svaret vara ja. Mycket talar för att dessa skötselextensiva ytor är att föredra ur såväl kostnads- som arbetsmiljösynpunkt, även om de långsiktiga skötselerfarenheterna är begränsade ännu. Anläggningskostnaden kan avskräcka, men även här finns olika kostnadslägen. Försöksblandningens kostnad understiger sannolikt dc flesta hårdgjorda slitlager i anläggningskostnad. Lästips: Ogräskonkurrerande vegetation. Skötsel- och nyetableringsaspekter hos vegetation med betoning på väg- och spårområde Rapport 234, institutionen för lantbruksteknik, avdelningen för park- och trädgårdsteknik, SLU. Av Mark Huisman, Allan Gunnarsson och Håkan Schroeder. Nolltillväxten - så förebygger vi ogräsproblemen på hårda ytor Svenska Kommunförbundet. Kommentus förlag. Stockholm. Produktkatalog Veg Tech AB, Vislanda (tidigare Svenska Lövträd AB & Nordiska Gröntak AB).
Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.
Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar
Läs merSkötsel av markanläggning under garantitiden
STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN Tekniska enheten 2014-11-13 0 (7) Skötsel av markanläggning under garantitiden Bilaga till Teknisk handbok Version 1 2014-12-01 Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg
Läs merSå fungerar det i praktiken- MKBs gröna takresa. Maria Nilsson
Så fungerar det i praktiken- MKBs gröna takresa Maria Nilsson 2015-05-27 MKBs gröna tak Totalt 164 tak äldsta ca 15 år -miljöhus, cykelgarage, bostadshus Mycket begr. underhåll över tid -Ca hälften inventerades
Läs merBIOTOPTAK - BIOLOGISK MÅNGFALD
42 Biotoptak BIOTOPTAK - BIOLOGISK MÅNGFALD I den förtätade staden krymper livsmiljöerna för flora och fauna. Många djur och växter som i vanliga fall har sin hemvist i exempelvis ruderatmarker eller lummiga
Läs merSteg 1: Steg 2: Bärigheten hos det underliggande taket/bjälklaget avgör hur tunga och tjocka växtuppbyggnader som kan tillåtas.
58 Gröna Tak och gröna gårdar SYSTEM gröna gårdar och takträdgårdar Steg : Bärigheten hos det underliggande taket/bjälklaget avgör hur tunga och tjocka växtuppbyggnader som kan tillåtas. Steg : Vegetationstypen
Läs merPerennmatta. Perennmatta
118 Fördelar med färdiga perennmattor Snabb och säker etablering Minimalt skötselbehov Håller fröogräset borta Lång planteringssäsong Minskad risk för vandalisering Skyddar mot erosion Marktäckande växtlighet
Läs merHekla Pimpsten. Växtbäddsmaterial för allt växande i urban miljö
Växtbäddsmaterial för allt växande i urban miljö Naturlig urkra ft från Island Naturlig pimpsten ger luft till rötterna Pimpsten är ett vulkaniskt material som bildas när magman kastas ut ur vulkanen i
Läs merBIOMULL VID NYSÅDD AV GRÖNYTOR
BIOMULL VID NYSÅDD AV GRÖNYTOR Av: Stefan Olsson Huvudstadens Golf Lövsättra 2006-07-28 Förord: Under år 2001 anlade och sådde jag Lövsättrabanans fairways till hälften med biomull och till hälften med
Läs merETABLERINGS OCH GARANTISKÖTSELPROGRAM
ETABLERINGS OCH GARANTISKÖTSELPROGRAM Åtgärder som behöver utföras utöver de som anges i Poseidons skötselplan för utemiljön, under etablerings- / garantitid Etableringsskötsel / Garantiskötsel Under de
Läs merPlupave HD. @ perfection. Gräsarmering för trafikerbara ytor. Watermanagement
Plupave HD Gräsarmering för trafikerbara ytor 2015 Watermanagement @ perfection Plupave HD, den heltäckande gräsarmeringsplattan 58 cm Plupave HD är en komplett familj av Gräsarmeringsplattor. Totalt 4
Läs merBESKRIVNING AV ETABLERINGSSKÖTSEL FÖR NYPLANTERADE VÄXTER
2017-10-16 BESKRIVNING AV ETABLERINGSSKÖTSEL FÖR NYPLANTERADE VÄXTER 1 För att åstadkomma långsiktigt hållbara träd och buskar krävs under de första åren efter plantering extra skötselinsatser innan den
Läs merInventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017
1 Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Artens ekologi och skötsel av lokalen... 3 Metodik och avgränsning... 3 Rödlistan...
Läs merMarktäckning med geotextil av kokos förebygger ogräsproblem
Marktäckning med geotextil av kokos förebygger ogräsproblem - Ett jämförande försök under de tre växtsäsongerna 1995, 1996 & 1997 Försök, utvärdering och sammanställning gjord för Thulica AB av: Landskapsarkitekt
Läs merVÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen
Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen 31 BROAR Optimal lutning på bullerskydd utreds vidare i bygghandlingsskedet.
Läs merExamensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning
Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.
Läs mer05.1 Skötselbeskr. Västra. Parkunderhåll Skötselbeskrivning för parkytor. Trollhättan. Väster om Göta Älv
05.1 Skötselbeskr. Västra. Parkunderhåll 2012-2014 Skötselbeskrivning för parkytor Trollhättan Väster om Göta Älv 2012-2014 2(6) BRUKSGRÄSYTA (GR1) Dött gräs, ris och grenar samt sand efter vinterväghållning
Läs merMark- och utemiljö Etableringsskötsel av gröna ytor under garantitiden (bilaga 3)
Tekniska krav och anvisningar Mark- och utemiljö Etableringsskötsel av gröna ytor under garantitiden (bilaga 3) Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola,
Läs mer05.1 Skötselbesk Västra. Parkunderhåll Skötselbeskrivning för parkytor. Trollhättan. Väster om Göta Älv
05.1 Skötselbesk Västra. Parkunderhåll 2012-2014 Skötselbeskrivning för parkytor Trollhättan Väster om Göta Älv 2012-2014 2(5) BRUKSGRÄSYTA (GR1) Dött gräs, ris och grenar samt sand efter vinterväghållning
Läs merPerennmatta - färdig rabatt direkt
114 Perennmatta Perennmatta - färdig rabatt direkt Fördelar med färdiga perennmattor Snabb och säker etablering Minimalt skötselbehov Marktäckande växtlighet direkt Veg Techs färdiga mattor av marktäckande
Läs merAtt föreskriva specialväxtbäddar i AMA med hjälp av
Att föreskriva specialväxtbäddar i AMA med hjälp av ANDERS FOLKESSON Landskapsarkitekt LAR/MSA Universitetslektor Inst. för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp 1 2 men AMA är varken
Läs merLilla Essingen, Småparker Åtgärdsplan
Lilla Essingen, Småparker Åtgärdsplan 1 Innehåll Inledning 1 De olika parkområdena: Hörnet vid Luxgatan 2 Disponentparken 2 Västra Naturkvarteret 3 Östra Naturkvarteret 4 Parktorg Essinge Brogata 5 Strålparken
Läs merGröna tak på Klippern Rapport , rev
Gröna tak på Klippern Rapport 2013-09-30, rev 2014-03-17 Bakgrund Flerbostadshuset Klippern i Västra Hamnen är ByggVestas tredje projekt i Malmö. I ByggVestas Klippern finns 43 fina hyreslägenheter i storlekarna
Läs merFortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa
Examensarbete Hgu 2015 2015 Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa Magnus Johansson Hgu 2013-2015 Bakgrund/Inledning Jag har de senaste 7 åren jobbat på Torslanda GK och jag har 12 års erfarenhet
Läs merGröna Gårdar och Takträdgårdar
8 Gröna gårdar och takträdgårdar Gröna Gårdar och Takträdgårdar Grönt istället för asfaltsgårdar och papptak Med lätta och säkra system kan sterila tak- och bjälklagsytor förvandlas till grönskande oaser.
Läs merTAKVEGETATION MÅNGFUNKTIONELLA, LÄTTA TAK. Veg Tech
TAKVEGETATION MÅNGFUNKTIONELLA, LÄTTA TAK Veg Tech BRETT ANVÄNDNINGSOMRÅDE Takvegetation byggs på en mängd olika tak- och bjälklagstyper och på byggnader av varierande slag. Veg Tech har exempelvis anlagt
Läs merFöreskrifter om grävning och schakt
TF 2014 /192 2014-05-19 1 (6) Föreskrifter om grävning och schakt Dessa föreskrifter gäller för all grävning, schakt och borrning i gatumark, parkmark och kommunal tomtmark inom Enköpings kommun. Ansökan
Läs merMotivering till val av nytt läge för återvinningsstation vid Lugnets väg
1 [7] 53-34 Referens Olof Karlsson Motivering till val av nytt läge för återvinningsstation vid Lugnets väg Syfte Syftet med detta är att motivera val av planerat läge för återvinningsstation (ÅVS) vid
Läs merSKÖTSELPLAN. Funktionsbeskrivning för Haninges parkytor
SKÖTSELPLAN Funktionsbeskrivning för Haninges parkytor OM SKÖTSELPLANEN Stadsbyggnadsförvaltningens avdelning park och natur förvaltar Haninge kommuns detaljplanelagda park- och naturmark. Vi har både
Läs merDu som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning
Du som är fastighetsägare det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Vi delar på jobbet Kommunen och fastighetsägaren har ett gemensamt ansvar för renhållning. Vi tar hand om körbanor,
Läs merRapportering av BiodiverCity övergripande frågor
Rapportering av BiodiverCity övergripande frågor När du svarar på frågorna, fokusera på steg 3 av projektet. 1. Hur uppskattar ni att er organisation bidragit till att uppfylla målen efter projektavslut?
Läs merfastighetsägare i Växjö kommun
Du som är fastighetsägare i Växjö kommun Det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning, snöröjning och att bygga i tomtgränsen 1 VI HAR DELAT ANSVAR Växjö kommun och du som fastighetsägare har ett
Läs merBiokol i urbana vegetationsbäddar
Biokol i urbana vegetationsbäddar Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Planteringar som anlagts eller renoverats med biokol Herrhagsvägen Sthlm, biokol i växtbädd för träd
Läs merProjekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson
Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson Sandnejlika är en hotad växt som i Norden endast finns i Skåne och där de flesta lokalerna finns i östra Skåne. Genom att
Läs merBILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak
2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd
13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merSÖRAB 2016. Prislista - jord- giltig fr.o.m 2016-01-01
SÖRAB 2016 lista - jord- giltig fr.o.m 2016-01-01 Trädgårdsjord Bio Trädgårdsjord Bio är en mullrik, lucker och rotogräsfri växtjord. Det är en variant av Trädgårdsjord E med tillsats av välbrunnen trädgårdskompost.
Läs merPrislista 1 jan 2015 privatkunder GÖR DET SJÄLV, alla priser är inkl moms fritt vårt lager i Tygelsjö.
Prislista 1 jan 2015 privatkunder GÖR DET SJÄLV, alla priser är inkl moms fritt vårt lager i Tygelsjö. Vid beställning av material mindre än 10 kvm tillkommer hanteringskostnad på 600kr. Sedumtaken säljes
Läs merBli proffs på plantering
FOTO: MICHAEL ENGMAN PLANTERINGSINTRUKTION Bli proffs på plantering Att plantera är egentligen inte särskilt svårt, men instruktionerna kan ibland vara lite knepiga att förstå sig på. Vad är egentligen
Läs merGröna lätta tak. Av Per Nyström och Pär Söderblom
k ä Gröna lätta tak Av Per Nyström och Pär Söderblom Den sammanlagda ytan av tätorternas tak är ofta större än både parkmark och gatumark! Idag finns tekniken, kunskaperna och leverantörerna för att också
Läs merNågra frågor om dig själv
Några frågor om dig själv B Vi ber dig besvara frågorna om din hemkommun, KOMMUN. Har du flyttat till en annan kommun efter den DATUM vill vi att du besvarar frågorna rörande din tidigare hemkommun. Fråga
Läs merAllroundjord (AR-Jord) Planteringsjord Dressjord Rhododendronjord Växtjord Gräs
Allroundjord (AR-Jord) Planteringsjord Dressjord Rhododendronjord Växtjord Gräs Fibermull Barkmull Täckbark Fallbark/Lekplatsbark Täckflis/Dekorflis Agrinova, Kornettvägen 13, 544 30 Hjo Tel. 0503-13434,
Läs merMönstrad Gräsmatta. Planering och förberedelser. ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007
ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007 Mönstrad Gräsmatta Att mönstra gräsmattan genom att använda olika sorters grässorter var en idé jag fick medan jag ritade på huset och trädgården som min sambo och jag
Läs merInnehåll. 1 Inledning Varför en Jordkokbok? Hur använder man Jordkokboken? Definitioner, avgränsningar, påpekanden 10
Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Varför en Jordkokbok? 5 1.2 Hur använder man Jordkokboken? 9 1.3 Definitioner, avgränsningar, påpekanden 10 2 Växtbäddar och AMA 13 2.1 För- och nackdelar med att beskriva växtbäddar
Läs merPM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN
PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...
Läs merRIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats
Läs merGÅRD/UTEMILJÖ Kv. 5. Riksbyggen och Småa LAND ARKITEKTUR AB
GÅRD/UTEMILJÖ Kv. 5 Riksbyggen och Småa LAND ARKITEKTUR AB Allmänt - Gården i Kv.5 utformas så att den blir en samlande och gemensam gård för de två fastigheterna. Utformningen bygger på ett enkelt upplägg
Läs merParkera. Skapa gröna körbara ytor med GEOFLOR plattan från Cellbetongma. tta
Parkera Skapa gröna körbara ytor med GEOFLOR plattan från Cellbetongma tta GEOFLOR - Fördelar www.cellbetong.se Skydd av gräs och underliggande mark för uppfarter, parkeringsplatser, gångvägar mm. Minskad
Läs merBullerskyddsplank i Göteborg
Bullerskyddsplank i Göteborg - Synpunkter att beakta vid projektering Inom Göteborgs stad finns det ca 12 800 meter bullerskyddsplank som Trafikkontoret ansvarar för årlig skötsel och vid behov reparationer
Läs merPERENNMATTA - FÄRDIG RABATT DIREKT
116 Perennmatta PERENNMATTA - FÄRDIG RAATT DIREKT Marktäckande växtlighet direkt Veg Techs färdiga mattor av marktäckande perenner ger direkt en tät och vacker vegetationsyta. De täta marktäckande arterna
Läs merÅret runt. som fastighetsägare i Uppsala kommun. det här ansvarar du för!
Året runt som fastighetsägare i Uppsala kommun det här ansvarar du för! Inledning Du är en av alla fastighetsägare i Uppsala kommun. I den här foldern hittar du information om ditt ansvar och vad du behöver
Läs merUTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA
Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening
Läs merTrafikplats Handen Haninge kommun, Stockholms län
GESTALTNINGSPROGRAM FÖR ARBETSPLAN Trafikplats Handen Haninge kommun, Stockholms län Utställelsehandling 2012-09-17 Objekt: 884232 Yta för bild eller mönster DokumentID: 4L14001 Objektnummer: 884232 Dokumentslag:
Läs merProdukter för grönare städer. UG Takprodukter
Produkter för grönare städer UG Takprodukter Platsbyggda biotoptak eller förodlade takmattor? Vi har lösningarna och systemen som passar alla behov. Med biomoduler och sedum skapar vi höghöjdsmiljöer och
Läs merFärdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.
Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram
Läs merGolfbaneskötsel Hjo 2012. AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning
Golfbaneskötsel Hjo 2012 AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning Arbetsområde 1 Göran Hansson Skåne, del av Halland Arbetsområde 2 Mikael Frisk Gotland, Öland, Blekinge,
Läs merBiotoptaken på Koggen, delrapport #1
Biotoptaken på Koggen, delrapport #1 - Utvecklings- och åtgärdsrapport säsongen 2016. Delrapport för uppföljning 2016-2019 Scandinavian Green Roof Institute. 2016-12-16 Emilsson, T. Malmberg, J. 1 Biotoptaken
Läs merBehöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem
Hydroseeding Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem Är Hydroseeding (sprutsådd) bästa sättet att skapa bra möjligheter för den nya plantan och samtidigt skydda mot erosion
Läs merTEKNIK 06. Beskrivning av Tekniska arbetsuppgifter. Skötsel utemiljö. Säfflebostäder AB 2011-03-03. Björn Wennerström Lindås Fastighetskonsult
TEKNIK 06 Beskrivning av Tekniska arbetsuppgifter utemiljö Säfflebostäder AB 2011-03-03 Björn Wennerström Lindås Fastighetskonsult 1 Innehållsförteckning T Tekniska arbetsuppgifter i fastighetsförvaltning...3
Läs merRAINGARDENS i Munka-Ljungby. Ängelholms kommun
RAINGARDENS i Munka-Ljungby Ängelholms kommun Beskrivning och funktion för Raingardens in Munka-Ljungby (Ängelholms kommun) Området där raingardens ( regnbäddar ) etablerades år 2015 hade följande förutsättningar:
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion
BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN Kortversion Introduktion Våra städer växer och blir ofta tätare med mindre utrymme för grönska. För att hålla grönskan levande i den täta staden måste ytorna användas
Läs merpraktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter. Skötselråd - anvisningar
13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd - anvisningar Detta är en generaliserad skötselplan för att underlätta igångsättning av arbetet
Läs merRIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats
Läs merBakgrund. Cirkulationsplatser
Cirkulationsplatser Projekt som genomförs av VTI Författare: Lars-Göran Wågberg På uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting Rapport klar våren 2007 Styrgrupp Åke Sandin Åke Gustavsson Leif Andersson
Läs merTeknisk beskrivning Vestas V112. Foto Vestas
Teknisk beskrivning Vestas V112 Foto Vestas Vestas V112 Driftdata Märkeffekt 3 000 kw Inkopplingsvind 3 m/s Märkvind 12 m/s Urkopplingsvind 25 m/s Ljudnivå 7 m/s 100 db(a) 8 m/s 102,8 db(a) 10 m/s 106,5
Läs merTillfälliga parker får bara finnas på gator med en maximal lutning på 5 procent eller 1:20. Man kan mäta lutningen genom att använda
Tillfälliga parker är till för att öka utrymmet för vistelse i den offentliga miljön, genom att fördela om utrymmet på gatan. En tillfällig park ska alltid vara öppen för allmänheten. En tillfällig park
Läs merEXAMENSARBETE. Sedumtak. David Adelsberg 2013. Högskoleexamen Bygg och anläggning
EXAMENSARBETE Sedumtak David Adelsberg 2013 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Sammanfattning Detta arbete grundar sig i att
Läs merDagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta.
Örebro, 2015-10-20 Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta. Förslag till detaljplan för Bålsta 1:35, 1:36 och del av Bålsta 1:614, Lyckebo, i Bålsta. Källa: Håbo kommun K e n n e t h B e r g l u
Läs merLokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse. Bild: Mathias de Maré
Lokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse VA-verket Malmö Januari 1999 1 Förord Miljömedvetandet i samhället har under senare år ökat kraftigt. Tidigare var miljöfrågor något som främst myndigheter
Läs merGr G a r v a s v k s ö k t ö s t e s l e i ig ö G t ö e t b e o b r o g r g
Gravskötsel i Göteborg 2011 Prislista ÅRspaket Planteringsyta Planteringsyta Standard Större ramgrav Vår- och sommarblommor, granrissmyckning till Alla helgons dag, skötsel av sammanhängande gräsmatta
Läs merInformation UG VHS 30/120, 40/120 och 40/170. Byggvarubedömning VHS 40/120. Byggvarubedömning VH 1200
UG VATTENHÅLLANDE 9 Innehåll: Information UG VHS 30/120, 40/120 och 40/170 Byggvarubedömning VHS 40/120 Information VH 1200 Byggvarubedömning VH 1200 9.1 9.2 9.3 9.4 UG VHS 30/120, 40/120, 40/170 9.1 Produktbeskrivning
Läs merRIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats
Läs merTORRÄNG FÖR TAK. Vegetation. Veg Tech är med och skapar biologisk mångfald! MINIMAL VIKT OCH SÄKRA UPPBYGGNADER MED VEG TECHS SYSTEM.
34 TORRÄNG FÖR TAK LÅT NATUREN FLYTTA IN I STADEN! Vi står inför en utmaning när våra städer växer och artrika marker ersätts med bostäder och betong. Att specialdesigna vegetation på tak- och bjälklagsytor
Läs merVad är jord och vad är substrat?
Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går
Läs merVresrosen ett hot mot kustens flora
Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i
Läs merrör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur
Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation
Läs merBilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6)
Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6) 2(6) Goda exempel Tanken med denna bilaga är att genom goda exempel tydliggöra syftet med dokumentet Handledning för dagvattenhantering i Uddevalla
Läs merExempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1
Dnr Sida 1 (5) 2016-09-16 Handläggare Lotten Svedberg 08-508 262 15 Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Kontoret föreslår att arbeta med ett antal typåtgärder längs sträckorna för att få bättre hastighetsefterlevnad
Läs merPM: Utredning med anledning av förekomst av grenigt kungsljus inom detaljplanområdet för Börje tull
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Mia Agvald Jägborn 2018-10-15 PBN-2017-287 PM: Utredning med anledning av förekomst av grenigt kungsljus inom detaljplanområdet för Börje tull
Läs merSKÖTSELPLAN FÖR UTEMILJÖ
SKÖTSELPLAN FÖR UTEMILJÖ Reviderad 2014-07-09 Innehåll plan... 4 Utemiljö... 4 Förvaltningsobjekt... 4 Vegetationsytor... 4 Markbeläggningar... 4 Fast utrustning... 5 produkter... 5 Bruksgräsmatta...
Läs merMaskiner och verktyg. Vegetationsytor; träd, buskar, perenner
Maskiner och verktyg Namnge de för arbetsuppgifterna avsedda verktygen/redskapen/maskinerna Redogöra för användningsområden Redogöra för de säkerhetskrav som gäller för respektive verktyg/redskap/maskin
Läs merInnehåll. 1 Inledning Varför en Jordkokbok? Hur använder man Jordkokboken? Definitioner, avgränsningar, påpekanden 10
Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Varför en Jordkokbok? 5 1.2 Hur använder man Jordkokboken? 9 1.3 Definitioner, avgränsningar, påpekanden 10 2 Växtbäddar och AMA 13 2.1 För- och nackdelar med att beskriva växtbäddar
Läs merParkera. Skapa gröna körbara ytor med GEOFLOR plattan från Cellbetongma. tta
Parkera Skapa gröna körbara ytor med GEOFLOR plattan från Cellbetongma tta GEOFLOR - Fördelar www.cellbetong.se Skydd av gräs och underliggande mark för uppfarter, parkeringsplatser, gångvägar mm. Minskad
Läs merOm cykelkartan. Liten smal väg med minimal trafik.
1 Om cykelkartan Att cykla är hälsosamt, miljövänligt, ekonomiskt och ofta avkopplande. Runt tätorterna finns det gott om cykelvägar för alla typer av cyklande. Välkommen till vår karta för cyklister!
Läs merPrincipritningar och allmänna anvisningar. Växtbäddsuppbyggnad med bevattningssystem SAVAQ
Principritningar och allmänna anvisningar Växtbäddsuppbyggnad med bevattningssystem SAVAQ Anläggning av SAVAQ bevattningssystem Allmänna anvisningar Projektering anpassas till den aktuella situationen
Läs merBlomlådor som farthinder
Blomlådor som farthinder Blomlådor Blomlådor på en gata hjälper till att sänka hastigheten och bidrar till en tryggare trafikmiljö. Öckerö kommun ger tillstånd för att ställa ut blomlådor. Blomlådorna
Läs merExtensiva gröna tak Det lättskötta gröna taket
Extensiva gröna tak Det lättskötta gröna taket Extensiva gröna tak Det lättskötta gröna taket Extensiva gröna tak med ett utförande i flera lager Bauder SDF-matta... 6 Den kostnadseffektiva dräneringen
Läs merFörändrad karaktär av gräsytor i Burlövs Kommun. Annika Karlsson, Enhetschef Gata och Parkenheten
Förändrad karaktär av gräsytor i Burlövs Kommun Annika Karlsson, Enhetschef Gata och Parkenheten 2018-03-05 Innehåll 1 Inledning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Syfte... 4 4 Olika typer av gräsytor... 5 4.1 Skötselåtgärder...
Läs merRIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL
KAPITEL 6 PARK 6.1 Ledande dokument RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL VGU Krav för vägars och gators utformning, Trafikverkets publikation 2012:179 TRVK
Läs merGestaltningsprinciper för Prins Bertils stig Dragvägen, Slottsbron - Söderkaj
TEKNIK- & FRITIDS- FÖRVALTNINGEN Gestaltningsprinciper för Prins Bertils stig Dragvägen, Slottsbron - Söderkaj 2013-04-15 Bakgrund Prins Bertils stig är en 18 km lång vandringsled som sträcker sig längs
Läs merPLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Livsmedelsbutik i Lindalen
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Livsmedelsbutik i Lindalen Kumla 33:2 samt del av Kumla 3:1264 och Snickaren 1. Inom
Läs merHur du anlägger och sköter din gräsmatta från Hemmanet
Hur du anlägger och sköter din gräsmatta från Hemmanet Användning av gräsmattan Hemmanets färdiga gräsmatta håller att gå på genast efter utläggning. I början ska mera slitande användning undvikas tills
Läs merGestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen
Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet
Läs merSammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013
2013-05-02 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 TN 2013/196-512 Förord Nacka kommuns Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet består av två dokument: Riktlinjer
Läs merBygga och plantera i tomtgränsen
Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö
Läs merPolypodium vulgare STENSÖTA
Polypodium vulgare STENSÖTA Anne Heino Projektarbete Gröna tak i staden 2007 Kursansvarig: Tobias SAMMANFATTNING Motiven till anlägga gröna tak är bl a vattenfördröjning och estetiska värden. Gröna tak
Läs merDet rätta skyddet för körbara gräsmattor & gru.
Det rätta skyddet för körbara gräsmattor & gru www.cellbetong.se SALVAVERDE - UTFÖRANDE AV KÖRBARA GRÄSYTOR Utförande av en förstärkt gräsmatta med SALVAVERDE nätverk i PE HD: A) Lägg ut ett bärlager 10-15cm
Läs merSäker trafik på bostadsgator kräver fri sikt i korsningar!
Fri sikt 70 cm Säker trafik på bostadsgator kräver fri sikt i korsningar! För att föraren som sitter i sin bil och små barn intill vägen ska få tillräcklig sikt ska växtlighet eller annat hinder inte vara
Läs merSäker trafik på bostadsgator kräver fri sikt i korsningar!
Fri sikt 70 cm Säker trafik på bostadsgator kräver fri sikt i korsningar! För att föraren som sitter i sin bil och små barn intill vägen ska få tillräcklig sikt ska växtlighet eller annat hinder inte vara
Läs merNy cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.
Elenore Bjelke Trafikplanering 08-508 260 35 elenore.bjelke@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-03-15 Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.
Läs mer