Gröna lätta tak. Av Per Nyström och Pär Söderblom

Transkript

1 k ä Gröna lätta tak Av Per Nyström och Pär Söderblom Den sammanlagda ytan av tätorternas tak är ofta större än både parkmark och gatumark! Idag finns tekniken, kunskaperna och leverantörerna för att också låta taken grönska. De moderna konstruktionerna är extremt lätta. De kan användas både på nya och befintliga tak och bjälklagsytor. Skötseln kan begränsas till ett minimum samtidigt som taken får en helt annan betydelse för ekologin, klimatet och miljön än tidigare. Gröna lätta tak bidrar bland annat till att öka den biologiska mångfalden, öka luftfuktigheten, filtrera regnvatten och minska belastningen på dagvattenledningarna. Gröna Fakta D 9

2 De gröna taken har en lång tradition i Sverige. Tänk bara på alla gamla torpstugor med grästorv och betande getter på taket! Grästorven skyddade takkonstruktionen, den tätade taken och isolerade mot kyla. 1 vår tid har andra motiv kommit i förgrunden. Först handlade det om att skapa takträdgårdar att se på och vistas i, och nu senast om att med hjälp av de gröna lätta taken bl a bidra till friskare stadsmiljöer. Genom att använda oerhört tunna jordskikt skapas förutsättningarna för så gott som skötselfria, levande och grönskande tak (det behövs definitivt inga fyrbenta gräsklippare för att hålla grönskan i trim). Döda trista platta tak är en vanlig syn från många kontorsfönster och balkonger. I våra tätorter finns det idag gott om byggnader med platta eller svagt lutande tak klädda med plåt eller papp. Papptaken är ofta täckta med grus. När dessa är lägre än omgivande bebyggelse (vilket ofta är fallet), är det dessa ytor som man ser från kringliggande bostäder och kontor. Det behöver inte vara stora ytor för att upplevas som trista och tråkiga. Med hjälp av ett vegetationstäcke kan man ge liv åt dessa ytor och man kan följa årstidsvariationerna genom blomning och förändrade bladfärger. Eftersom våra tätorter förtätas allt mer med ett dominerande inslag av hårdgjorda ytor är det angeläget att kunna erbjuda den skönhet ett blommande och grönskande tak kan ge. Prefabricerat eller platsbyggt? Man skiljer på två huvudprinciper för etablering av vegetation på gröna, lätta tak. Prefabricerade mosssedummattor har fördelen att vegetationen är färdigetablerad från början. Det går dessutom snabbt för vegetationen att sluta sig. Det är Sidan 11 Gröna Fakta

3 GRÖNA FAKTA ett dyrare alternativ som bl a ställer krav på att kunna lyftas på plats med kran eller transporteras i kärror till takytan. Platsbyggnad innebär att vegetationstäcket etableras med hjälp av skott och miniplugg direkt på växtplatsen. Sprutplantering är möjlig, d v s pneumatisk transport från fordon via slangar till takytorna. Platsbyggnad är det billigare alternativet men behöver ungefär 2 år innan vegetationstäcket har slutit sig. Växtval och bevattning Växtvalen är begränsade i de lättaste och tunnaste formerna av de "gröna" taken. De vanligaste växterna är mossor, olika fetknoppsarter och andra torktåliga örter. A andra sidan är riskerna för oönskad vegetation (ogräs) minimala Den vegetation som etablerar sig på de lätta gröna taken klarar sig utan konstgjord bevattning. Anläggningsarbete i full gång. Den prefabriceade sedummattan (inklusive fiberduk) rullas ut med hjälp av mobilkran ovanpå ett 15 cm tjockt, grovkasingellager (diameter mm). I anläggningar med bevattning är växtvalet större även vid ganska måttliga jordtjocklekar. Men ju mer vatten en anläggning kan lagra eller tillföras vid torka desto större möjligheter har också den oönskade vegetationen att etablera sig, överleva och eventuellt expandera. Skötselmängden (och därmed kostnaden) stiger därför med ökande jord tjocklek och vattentillgång, framför allt vid konstgjord lagring av vatten. Olika typer Gröna tak, sedumtak, vegetationsbeklädda tak och allt de kallas, finns det någon norm för vad som är vad? Ett sätt att definiera eller beskriva olika typer av anläggningar är att snegla på den tyska begreppsskildringen som bygger på vattenförsörjningen till växterna. A. Extensiv vegetation Definition: Vegetation som utan bevattning eller vattenlagrande anordningar klarar sig på den nederbörd som kommer och det vatten som kan bindas i själva växtsubstratet. Vegetationen måste tåla fullständig uttorkning av växtsubstrat utan att dö. Ju tunnare substratskikt desto större risk för uttorkning. T ex klarar sig flera sedumarter på 1-3 cm substrat och en mycket stor grupp mossor på ännu mindre' ller inget alls! Med 10 cm takjord kan även en del örter användas tex olika fibblor, nävor m m. Först vid tjocklekar över 10 cm kan vissa gräsarter användas utan att de torkar bort. B. Halvintensiv vegetation Definition: Vegetation utan bevattning men med konstgjord vattenlagring. Den konstgjorda vattenlagringen kan utgöras av vattensugande mineralullsskivor eller skivor med pressade skålar som monteras under substraten. Riskerna ökar med denna vegetationstyp då man oftast lockas av möjligheten att använda mindre torktåliga växter. När det blir en riktig torrsommar kan det konstgjorda vattenlagret sina och växtligheten dö. Vid sådana anläggningar bör vattenuttag med tillräcklig dimension och flöde finnas "inom räckhåll". C. Intensiv vegetation Definition: Vegetation som är beroende av fungerande bevattningsanläggning för att klara sig vid torka. Gröna Fakta Sidan Ill

4 Djur och växter Ett övergripande mål vid samhällsbyggande måste vara att bibehålla eller skapa så mycket levande gröna ytor som möjligt. Detta för att öka den biologiska mångfalden (och därmed minska "enfalden") genom att skapa nya livsrum för djur och växter. Gröna lätta tak är en möjlighet för att nå detta mål. Temperaturutjämning Ett vegetationstäcke minskar temperaturvariationerna kraftigt. Lätta gröna tak blir aldrig lika varma eller kalla som konventionella tak. I försök som gjorts i Tyskland uppmättes en minskning från +80 C till +35 C på vegetationsbeklädda ytor. Motsvarande hörng vintertid var från -30 C till -5 C, d v s temperaturspannet minskar med 70 C. Luftrening 3e -> En vegetationsklädd yta fungerar som ett filter. Stoft- och dammpartiklar fastnar på blad och strån och sköljs ner av regnvattnet till jordytan. Via assimilationsprocessen förbrukas koldioxid, syre bildas samtidigt som luftfuktigheten höjs. Skydd En vegetationsklädd yta skyddar underliggande takbeklädnad genom att minska spänningar och rörelser tack vare den temperaturutjämning som sker. Den skyddar också mot UV-strålning och i någon mån mot mekaniska skador. Vattenreglering Varje vegetationsklädd yta har en vattenreglerande effekt. En del av vattnet binds upp i jordskiktet, varifrån det dels tas upp av växterna, dels avdunstar. En stor del av vattnet fördröjs vilket medför ett utjämnat vattenflöde jämfört med hårda takytor. Redan vid 2 cm vegetationstäcke på singeldränering kan 60 % av årsnederbörden tas omhand och behöver därmed aldrig belasta de normala dräneringssystemen. Bullerdämpning 2-> En vegetationsklädd yta dämpar buller genom minskad reflexion. Mjuka ytor dämpar mer än hårda. Sidan IV Gröna Fakta

5 Vegetationen på Ölands alvar är för svenska förhållanden en god förebild för alla typer av extensiv takvegetation. Här finns växtsamhällen för alla förhållanden från 1 cm till 15 cm jorddjup. Alvar eller inte? Förutsättningarna för att överleva på gröna lätta tak har stora likheter med de karga, vindpinade och snöfattiga förhållanden som råder på Stora alvaret på Öland. Detalj från alvaret - som lika gärna kunde ha hämtats från ett tak. Växtsamhällena är både anpassade till extremt långvarig torka och till långa perioder med hög fuktighet på den släta kalkstenshällen. Vindtåligheten är också stor liksom köldtåligheten under barmarksperioder vintertid då växterna ofta tvingas överleva utan skyddande snötäcke. Överlevnadskonstnärer På berghällar, betongpannetak, murar, asfalt etc finner vi olika växtsamhällen. Bl a jorddjup, jordart och fuktighettsgradient bestämmer vilka växter som etablerar sig. På de mest extrema växtplat-

6 GRÖNA FAKTA Exempel på hur växter för gröna lätta tak finns att köpa. Minipluggplantor med sedum samt pluggplantor med örter. serna utan jord och i full sol finner vi olika mossor. I urbana sammanhang finner vi takmossan (Tortula ruralis) och den kanske vanligaste mossan av alla i människans spår - brännmossan (Ceratodon purpureus). Mossorna tål fullständig uttorkning under mycket lång tid och fortsätter att växa när vatten åter finns. Förökning sker både vegetativt med skott, groddknoppar och sporer. Redan vid 1-2 cm jorddjup finner vi olika fetknoppsarter som vit fetknopp (Sedum album) och gul fetknopp (Sedum acre). Vid 3-5 cm jorddjup kan andra sedumarter och örter användas, t ex den lilla nagelörten (Erophila verna) och den vilda gräslöken (Allium schoenoprasium). Fröreserv Med jorddjup på 8-10 cm har artspektrat vuxit markant. När det gäller örter kan t ex backtimjan (Thymus serphyllum), kattfot (Antennaria dioica), harmynta (Acino arvensis), gråfibbla (Hieracium pilosella), axveronika (Veronica spicata) användas. Även torktåliga vildformer av fårsvingel (Festuca ovina) klarar sig bra. Under sommrar med extrem torka, som 1992, kan vissa växter torka bort men de återkommer normalt från en fröreserv i jordytan. Om andra gräsarter skall överleva i extensiv takvegetation krävs större jorddjup, ca cm. Observera att de vanliga grässorterna till gräsmattor inte lämpar sig till takanläggningar. Dräneringen viktigast Det absolut viktigaste är att dräneringen fungerar. Om dräneringen inte fungerar spelar det ingen roll hur man bygger upp växtskikt, då vattenmättnad leder till syrebrist för växterna som sedan dör. Det är lika viktigt att växtsubstratet är vattengenomsläppligt, lätt och strukturstabilt (mineraljordsbaserat, alltså inte torv som bryts ned och "försvinner" på några år). Man bör inte använda vilken jord som helst, utan vara mån om att den uppfyller dessa kriterier. På marknaden finns det speciella takjordar att tillgå. Sidan VI Gröna Fakta

7 Två byggprinciper Man skiljer på en-skiktsuppbyggnad och tre-skiktsuppbyggnad. På platta tak (d v s med lutning upp till 10 grader) rekommenderas treskiktsuppbyggnad. Över 10 grader, där vattnet lättare leds bort, kan båda principerna användas. Att i praktiken kombinera ett bra växtskikt med god dränering är dock svårt vid en-skiktsuppbyggnaden. Dräneringsskikt av singel eller av dräneringsskivor typ 'Pordrän' bör i tre-skiktsuppbyggnaden vara ungefär 50 mm. Sin - gel väger då c:a 75 kg/ m 2, 'Pordrän' c:a 5 kg/ m 2. Specialmattor typ 'Enkadrän' kan vara tunnare och väger då mindre än 1 kg/ m2. gram sedumskottblandning/m 2 och vid plantering med miedluggplantor ca plantor /m`. Pluggplantor För moss-sedum-örtvegetation (8-10 cm växtskikt) etableras örterna som pluggplantor, sedum som miniplugg eller skott samt torkad finmald mossa som pulver. Normalt används ungefär örtpluggplantor / m 2 samt c:a 10 minipluggplantor med sedum eller c:a 25 gram sedumskott /m2. En annorlunda utsikt över ett välgestaltat vegetationstäcke på SE-hankens tak i Rissne, Stockholm (2 cm prefabricerad mols-sedummatta). Man kan skilja på två huvudtyper för anläggning, dels platsbyggnad med löst substrat, plantor, skott och frö eller prefabricerad vegetationsmatta med både substrat och färdigt växttäcke. Om moss-sedumvegetation skall etableras i 2-3 cm växtskikt kan antingen löst substrat och skottdelar användas eller prefabricerad matta. När det gäller moss-sedumvegetation, 4-5 cm växtskikt, kan växterna etableras som frö, skottdelar, minipluggplantor eller som färdig prefabricerad vegetationsmatta med både sedum och substrat. Vid skottetablering används Gröna Fakta Sidan VII

8 Det doftar gott av timjan om dessa "ekologiska takpannor". Insekter och fjärilar lockas till den prunkande blomsterprakten. Detalj av två år gammal, 10 cm tjock, moss-sedum-örti'egetation. taste, billigaste, mest lättskötta och torktåligaste vegetationstypen är moss-sedumvegetationen. Det räcker med ett jorddjup på 2-3 cm. Växterna etableras med skottbitar (fetknoppar) eller helt enkelt finmald, torr mossa. "Perennboken" av Rune Bengtsson m fl, MOVIUM/LTs Förlag 1989 "Vegetation på takterrasser" av Tore Hjelte m fl, Stad & Land nr 36:1985 Sammanfattning Gröna lätta tak är ett bra alternativ då man vill gröngöra stora ytor där krav samtidigt ställs på låg vikt och lågt pris. Det går att etablera extensiv takvegetation med vikter från 5 kg/m 2 (bara mossor) till 30 kg/m2 (moss-sedum-vegetation). Jordtjockleken avgör växtvalet: mossor och fetknoppar på de tunnaste konstruktionerna, örter och gräs på de tjockare. På platser där man vill ha större örtinblandning och artvariation, t ex i speciella blickpunkter, kan man öka jorddjupet och komplettera med pluggplantor. Den lät- Litteratur "Sedumtak. Lätta gröna tak av sedumväxter" av Pär Söderblom, Stiftelsen ARKUS 1992 "Grundlagen der Dachbegrunung" av H.J. Lieseke m Patsers Verlag Berlin Författarna bakom detta Gröna Fakta är båda verksamma inom området extensiv takvegetation. Per Nyström på Nordiska Gröntak AB och Pär Söderblom på Landskapsarkitekterna Söderblom och Palm. Delar av materialet har hämtats ur boken "Sedumtak" av Pär Söderblom. boken är ett resultat av studier av ett 25-tal tyska anläggningar. Två av marknadens leverantörer av växtsubstrat, vegetation, anläggning etc är Jungs Trädgårdsplanering AB respektive Nordiska Gröntak AB.