Ängstak om 80 kvadratmeter på Augustenborgs botaniska takträdgård

Transkript

1 Ängstak om 80 kvadratmeter på Augustenborgs botaniska takträdgård Bakgrund Augustenborgs botaniska takträdgård är en av världens största demonstrationsanläggningar av gröna tak. På takträdgården finns kvadratmeter varav den stora merparten är extensiva gröna tak. De extensiva gröna tak domineras av sedum eller moss-sedumtak och med ett mycket tunt substratdjup beroende på låg bärkraft på merparten av taken vid takträdgårde, vilket gör att ängstak varit svårt att anlägga på platsen. Den bärande kapaciteten har varit den största begränsade faktorn och för att kringgå detta har gröna tak institutet letat efter lättviktsalternativ. Målbild/syfte Att skapa ett grönt tak med torrängskaraktär. Med liten gräsdominans och väldigt lätt i sin vikt per kvadratmeter. Lyckade försök har genomförts bl.a. i Schweiz av Zurich University of Applied Science genom bl.a. Stephan Brenneisen, emellertid med något högre bärkraft än den 70 kg per kvadratmeter som SGRI fått förhålla sig till. Men med ett inte fullt så varmt sommarklimat är det värdefullt att testa även på takträdgården med att lägga råghalm som ett vattenhållande lager. Projektering/metod (försöksbeskrivning) Hösten 2012 anlades ett ängstak på Augustenborgs botaniska takträdgård med substrat bestående av råghalm som ett undre vattenhållande och volymgivande lager. Råghalmen kommer sannolikt också ha en viss dränerande effekt. Växtval Fröblandning bestående av örter, åkerogräs och tre gräsarter. Blandningen utgörs av örter som återfinns på ängsmarker som är torra och kalkrika. För fullständig frölista se bilaga 1. Substrat Råghalm som vattenhållande lager, substratet utgjordes av kompost, krossad tegel, stenkross och musselskal med olika andel kompost och musselskal i fyra avgränsade försöksytor. Musselskal användes med syfte att skapa en kalkrikare miljö. För exakta mängder se bilaga 2. Substratet beräknades till mm över hela takytan (ovanpå råghalmen). Bevattning Bevattning har skett endast i samband med den mycket torra period utan regn i flera veckor i juli månad. Hållfasthet Det är osäkert hur snabbt det kommer gå för råghalmen att brytas ner. I Schweiz har dessa tak varit väldigt lyckade men med 1-2 cm tjockare substratdjup.. Visualisering

2 Bild 1. Visar Stephans tak i Basel, Schweiz. Med elefantgräs som understa lager. Dokumentation av byggfas Anläggandet av det gröna taket påbörjades den 23 november Ovan befintligt tätskikt lades en EPDM gummiduk som extra rotspärr. Vid placering av råghalmen som första lager ovan gummiduken var den största svårigheten att fördela halmen jämt över hela ytan. Det som låg packat mycket tät på halmbalen blev snabbt 3-4 gånger större i volym. Bild 2. Visar rotspärr ovan tätskikt inför installationen.

3 Bild 3. Råghalm läggs på tätskiktet Bild 4. Första testytan med substrat ovan råghalm. En del halm sticker upp. Dokumentation av driftsfas En svårighet som uppkommit i samband med anläggningen var att mycket av substratet sjönk igenom halmen och trots att målsättningen var att lägga halmen i ett undre skikt med substratet på så har detta endast till viss mån lyckats. Anledning till att inte blanda halmen med substratet är att halmen har en förmodad påverkan på substratet genom att det riskerar att binda det tillgängliga kväve som finns i komposten. Det första årets växtetablering har varit mager i täckning av ytan. Emellertid är det flera av de pluggplanterade arterna som överlevt och vi kan även se en relativt god förekomst av de insådda arterna.

4 Tabel 1. Visar växter vid inventering i augusti Det högre antalet i den vänstra delen av taket tror bero på dess fuktigare omgivning genom skuggning av närliggande träd. Rad 1 Rad 2 Rad 3 Rad 4 Sedum spurium Taraxacum sp. Echium vulgare Poa sp. Sedum acre Poa sp. Agrostemma githago Centaurea cyanus Sedum album Sedum album Poa sp. Sedum album Viscaria vulgaris Sedum spurium Sedum album Sedaum acre Lotus corniculatus Lotus corniculatus Senecio vulgaris Sedum spurium Centaurea jacea Agrostemma githago Artemisia vulgaris Agrostemma githago Senecio viscuosus Chaenorhinum minus Veronica sp. (agrestis?) Helianthemum nummularium Cerastium fontanum Centaurea jacea Centaurea cyanus Galium Verum P Chenopodium sp. Sedum acre Sedum spurium Centaurea jacea Achillea millefolium Cerastium fontanum Cichorium intybus Senecio vulgaris Poa sp. (annua?) Origanum vulgare Solanum sp. Lotus corniculatus Galium verum Campanula rotundifolia Achillea millefolium Veronica agretis Festuca rubra Echium vulgare Centaurea jacea Centaurea scabiosa Solanum sp. (nigrum?) Papaver sp. Leucanthemum vulgare Cirsium arvense Rumex sp. Pilosella officinarum Centaurea cyanus Taraxacum sp. Centaurea scabiosa Origanum vulgare Rumex acetosa Anthemis tinctoria (?) Cirsium arvense Agrostemma githago Echium vulgare Malva sp. (moschata?) Artemisia vulgaris Senecio vulgaris Utvärdering/återkoppling En ny inventering av ytan genomfördes i juli Även om flera arter återfinns på takytan, (betydligt fler än konventionella gröna tak i samma viktklass om ca 65 kg) är detta lite vilseledande och inte ett kvalitetsintyg. Det är enbart enstaka arter som gått ut i blom och/eller återfinns i flera exemplar över takytan. I rad 1 var det enbart Backglim och Vårbrodd som hade ett mer betydande antal. I rad 2 endast backglim, sedum album, sedum acre och kärringtand, i rad 3 backglim, cikoria, sedum album och sedum acre, samt i rad 4 färgkulla. Det är för tidigt att bestämt säga att taket inte kommer bli mer frodigt per framtid. Men utsikten ser inte lika god ut som på Biodiversitetstaket i Ekostaden Augustenborg (se nedan). Sannolikt beror det på den totala volymen / substratdjupet i uppbyggnaden med krav på lättare vikt om ca kg per m 2 att jämföra med Biodiversitetstakets 100 kg per m 2.

5 Tabel 2. Visar växter vid inventering i juli 2014 av ängstak på 80 kvadratmeter. Då ganska stor variation mellan övre och nedre delen av taket observerades i rad 2-4, vad gäller artsammansättning, demonstreras detta i tabellen. De nedersta två meterna på taket och de övre två meterna på taket redovisas separat. Rad 1 Rad 2 Rad 3 Rad 4 Achillea millefolium Nedersta 2 m. Nedersta 2 m. Nedersta 2 m. Agrostemma githago Achillea millefolium Achillea millefolium Anthoxanthum odoratum Anthemis tinctoria Anthemis tinctoria Agrostemma githago Agrostemma githago Anthoxanthum odoratum Anthoxanthum odoratum Anthoxanthum odoratum Anthemis tinctoria Campanula rotundifolia Campanula rotundifolia Cichorium intybus (P) Iberis amara Centaurea cyanus Cerastium fontanum Echium vulgare Poa amara Centaurea jacea Galium verum Galium verum Sedum acre Centaurea scabiosa Leucanthemum vulgare Hypericum perforatum Sedum album Cerastium fontanum Lotus corniculatus Leucanthemum vulgare Sedum sexangulare (?) Cirsium arvense Luzula campestris Origanum vulgare Sedum spurium Dianhus deltoides Origanum vulgare Poa sp. Silene nutans Echium vulgare Rumex acetosa Potentilla erecta Övre 2 m. Festuca rubra Sedum acre Sedum acre Agrostemma githago Galium verum Sedum album Sedum album Centaurea jacea Hypericum perforatum Sedum spurium Sedum spurium Centaurea jacea (P) Leucanthemum vulgare Silene nutans Silene nutans Dianthus deltoides Lolium perenne Taraxacum sp. Övre 2 m. Festuca ovina Lotus corniculatus Övre 2 m. Acer campestre Galium verum P Luzula campestris Festuca ovina Achillea millefolium Helianthemum nummularium (?) Origanum vulgare Achillea millefolium Anthoxanthum odoratum Poa sp. Pastinaca sativa Agrostemma githago Columbaria scabiosa Sedum album Phleum arvense Anthoxanthum odoratum Festuca ovina Sedum spurium Plantago sp. Artemisia vulgaris Galium verum Silene nutans Poa pratensis Centaurea jacea Lolium perenne Mellandel av rad 4 Potentilla erecta Columbaria scabiosa (P) Luzula campestris Cerastium fontanum Scabiosa columbaria Dianthus deltoides Phleum arvense Origanum vulgare Sedum acre Draba verna Sedum album Senecio vulgaris Sedum album Echium vulgare Sedum spurium Thymus serpyllum Sedum spurium Festuca ovina Silene nutans Senecio vulgaris Galium verum Silene nutans Leucanthemum vulgare Taraxacum sp. Lotus corniculatus Viscaria vulgaris Luzula campestris Malva sp. Origanum vulgare Plantago media (?)

6 Poa pratensis Potentilla erecta Quercus robur Sedum album Silene nutans Kalkrikt biotoptak på Augustenborgs Botaniska Takträdgård Bakgrund Under BiodiverCity projektet har flera bioper återskapats som ruderatlik miljö på Biodiversitetstaket (beskrivet ovan) eller MKB:s strandängstak i Västra Hamnen. En miljö som lämpar sig för gröna tak är torra kalkrika miljöer och då Limhamns kalkbrott i Malmö anses ha höga ekologiska värden är detta en typ av biotop som skulle komplettera projektets övriga återskapade biotoper. Målbild/syfte Att skapa ett grönt tak med en mycket kalkrik miljö, efterliknandes den som återfinns runt om vid Limhams kalkbrott. Målet är att skapa en mycket varierad miljö genom varierat substratdjup, varierade substrattyper på taket och inslag av material som pinnar, sten och stockar. Vår förhoppning är att taket kan inspirera till att återskapa biotoper med ett frodigt biotoptak på takträdgården. Projektering/metod (försöksbeskrivning) I maj och juni 2014 förberedes och anlades demonstrationsytan som totalt mäter ca 100 m 2. Material som tidigare fanns på ytan har merparten tagits bort inför nyinstallation. Växtval Fröblandning bestående av örter, åkerogräs och tre gräsarter. Blandningen utgörs av örter som återfinns på ängsmarker som är torra och kalkrika. För fullständig frölista se bilaga 5. Substrat Bärkraften på taket är ca 130 kg per kvadratmeter vilket möjliggör ett ett något tjockare substratdjup än tidigare case som SGRI anlagt i projektet. Substratet som använts var delvis den kalkkross som tidigare fanns på takytan men till största del nytt konventionellt grönt tak substrat med högt ph värde (7,5 8). Substratet anlades med målsättning att variera substratdjupet mellan ca 5 15 cm. Kalkrossen blandades upp till en kalkkrossmix med 100 liter krossad tegel, 30 liter kompost och ca 100 liter hampa. Kalkrossmixen och det konventionella substratet lades intill varandra i rader om ca cm i bredd över halva taket och resterande takyta varierades ytterligare. De två blandningarna mixades inte med varandra. Efter etablering av substrat ströddes 300 g musselskal per kvadratmeter över det konventionella substratet för att öka dess kalkhalt. Bevattning Bevattning har skett endast i samband med etablering av pluggplantor samt vid två tillfällen i sluten av den mycket torra period utan regn som följde i juli månad Hållfasthet

7 Taket beräknas ha en mycket lång hållfasthet då substraten består av lite organiskt material och det organiska material som finns är i huvudsak grov grönkompost i fraktionen mm. Den andel hampa som finns på taket är mycket liten. Beskrivning och dokumentation av byggfas Ca 2 kubik kalkkross och basalt har bortförts från taket och ersatts med ca 3 kubik grönt taksubstrat (som väger mindre). Under de kalkkrossträngar som behållits har tegelkross blandats in och i vissa områden också krossad hampa. En femtedel av taket var anlagt med mineralull undertill, vilken i så stor utsträckning som möjligt tagits bort. Substratdjupet på taket varierar på taket från 4-5 cm till cm för att tillåta en varierande flora och hålla takets viktbegränsningar. För att främja biologisk mångfald och minska vattenavdunstningen lades trästockar, döda vedträn samt tegelstenar på plats. Tuvbildande gräs som dominerat en liten del av växtplatsen har rensats bort för att ge plats åt annan vegetation. Pluggplantor, frön och sticklingar planterades/såddes/spreds ut första veckan i juli månad (se bilaga Skötsel sommaren 2014 Taket har bevattnats två gånger i juli med vattenspridare och ogräsrensats vit två tillfällen. Utvärdering I mitten av augusti kunde vi se att en hel del av insått växtmaterial börjat etablera sig i det konventionella substratet. Lyckosamt tog sig även en del i den mycket grövre kalkblandningen. Det är för tidigt att utvärdera taket men det ser lovande ut och SGRI kommer följa upp takets utveckling under 2014 och 2015.