Naturvärdesinventering Väg 157 Marbäck

Transkript

1 Datum Rapport Naturvärdesinventering Väg 157 Marbäck Trafikverket distrikt väst EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon Telefax Hemsida e-post

2 Dok.nr /10/01/ _rap001 Rapportuppgifter Titel Version 1 Datum Naturvärdesinventering Väg 157 Marbäck Uppdragsgivare Adam Hagsjö Trafikverket distrikt väst Kruthusgatan Göteborg Uppdragsnummer Dokumentnummer Rapport genomförd av Rapport granskad av Rapport verifierad av /10/01/ _rap001 Sofia Berg, handläggande konsult och biolog Marcus Elfström, biolog Anna Dahlén, uppdragsledare och biolog I (III)

3 Sammanfattning Trafikverket planerar för breddning av väg 157 vid korsning till Marbäck för att anlägga ett vänsterkörfält. EnviroPlanning AB har fått uppdraget att göra en naturvärdesinventering av den yta som berörs vid vägbreddningen. Metodiken för inventeringen har följt bedömningsgrunderna för Svensk standard (ftss :2014 och ftsis-tr :2013). I inventeringen ingick även att kartlägga förekomster av generella biotopskydd samt fördjupad artinventering med avseende på växter. Den inventerade ytan utgör en del av en större betesmark. Hela den inventerade ytan hyser naturvärden med hänseende till hävdkontinuitet och markflora. Den södra delen av området utgörs av öppen välhävdad mark. Denna del är också artrikast inom det inventerade området och flera hävdindikatorer, exempelvis revfibbla, prästkrage och stagg, vittnar här om hävdens kontinuitet. Den norra delen utgörs av något mer trivial hagmarksflora samt enstaka hävdindikatorer. Här finns också partier där främst nypon, hassel och gråal tar över. I mitten av området löper ett öppet dike i sydvästlig riktning. Detta omfattas av det generella biotopskyddet. II (III)

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Metodik Generella biotopskydd Sammanställning av befintliga data Resultat Beskrivning av inventeringsområdet Naturvärdesobjekt Generella biotopskydd... 9 Referenser Bilagor A Kartor över naturvärdesobjekt och generella biotopskydd B Tabell över växter inom område 1 och 2 III (III)

5 1 Inledning Trafikverket planerar för anläggning av ett vänsterkörfält mot Marbäck på väg 157. EnviroPlanning AB har på uppdrag av Trafikverket genomfört en naturvärdesinventering av ytan som kommer att beröras vid en breddning av vägen. Det inventerade området är cirka 280m 2. Syftet med rapporten är att identifiera, avgränsa och beskriva befintliga naturvärden inom inventeringsområdet. 2 Metodik Tillgängligt underlagsmaterial från länsstyrelsen, skogsstyrelsen och jordbruksverket har sammanställts och analyserats. Uppgifter om rapporterade djur- och växtarter har inhämtats från Artportalen. Naturvärdesinventering har utförs enligt bedömningsgrunder i ny fastställd Svensk standard (ftss :2014). Inventeringen utfördes enligt fält detalj. Med det menas att en yta av 10 m 2 eller mer skall identifieras som ett naturvärdesobjekt. Alternativt skall ett linjeformat objekt med en längd på 10 m eller mer och en bredd på 0,5 m eller mer identifieras som ett naturvärdesobjekt. Tilläggsvalen Naturvärdesklass 4, Generella biotopskydd och fördjupad artinventering avseende växter har lagts till inventeringen. Följande naturvärdesklasser används: Naturvärdesklass 1 högst naturvärde: Störst positiv betydelse för biologisk mångfald. Naturvärdesklass 2 - högt naturvärde: stor positiv betydelse för biologisk mångfald. Naturvärdesklass 3 påtagligt naturvärde: påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald. Naturvärdesklass 4 visst naturvärde: viss positiv betydelse för biologisk mångfald. Naturvärdesklass 1 omfattar geografiska områden som har högt biotopvärde samt högt artvärde. Detta innebär kontinuerlig ekologisk funktion som livsmiljö för ett stort antal naturvårdsarter eller flera rödlistade arter eller 1 (72)

6 enstaka hotade arter. Flera biotopkvaliteter i stor omfattning ska finnas på platsen. Utgörs området av en hotad Natura-2000 naturtyp (se SIS-TR :2013) blir biotopvärdet högt. Förekomst av arter och ekologiska förutsättningar kan inte bli avsevärt bättre med svenska förhållanden som referens. Naturvärdesklass 2 omfattar geografiska områden som har påtagligt till högt biotopvärde samt artvärde. Detta innebär kontinuerlig ekologisk funktion som livsmiljö för flera naturvårdsarter eller enstaka rödlistade arter eller är mycket artrikare än omgivande landskap. Flera biotopkvaliteter ska finnas på platsen. Utgörs området av en Natura-2000 naturtyp (ej hotad, (se SIS-TR :2013)) blir biotopvärdet påtagligt. Naturvärdesklass 3 omfattar geografiska områden med visst till påtagligt biotopvärde och artvärde. Området ska ha förutsättningar för att upprätthålla en kontinuerlig ekologisk funktion som livsmiljö för naturvårdsarter eller enstaka rödlistade arter eller vara artrikare än omgivande landskap. Enstaka biotopkvaliteter ska finnas på platsen. Naturvärdesklass 4 omfattar geografiska områden med visst biotopvärde och visst artvärde. Området har en viss betydelse för biologisk mångfald genom att hysa enstaka naturvårdsarter och/eller enstaka biotopkvaliteter. Inventeringen ska kartlägga och beskriva befintliga naturvårdsarter. Med en naturvårdsart menas skyddade arter, rödlistade arter (NT), hotade arter (VU, EN, RE), typiska arter, ansvarsarter och signalarter. Inventeringen ska även kartlägga befintlighet av skyddsvärda områden som måste beaktas särskilt vid exploateringsarbetet. Utöver att identifiera naturvärdesobjekt har även strukturer som omfattas av det generella biotopskyddet (se definitioner nedan) noterats. Fältinventeringen genomfördes den 18 september 2014 av biologen Sofia Berg. Naturvärdesobjekt och generella biotopskydd presenteras både på karta (Bilaga A) och i form av korta textbeskrivningar. 2 (72)

7 2.1 Generella biotopskydd Allé. Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd. Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark. Ett område i terräng där grundvatten koncentrerat strömmar ut och där den våtmark som uppkommer till följd av det utströmmande vattnet uppgår till högst en hektar. Odlingsröse i jordbruksmark. På eller i anslutning till jordbruksmark upplagd ansamling av stenar med ursprung i jordbruksdriften. Pilevall. Hamlade pilar i en rad som består av antingen a) minst fem träd med ett inbördes avstånd av högst 100 meter i en i övrigt öppen jordbruksmark eller invid en väg där marken mellan pilträden är plan eller upphöjd till en vall, eller b) minst tre träd, om vallen är väl utbildad, mer än 0,5 meter hög och två meter bred. Biotopen omfattar trädradens längd med den bredd den vidaste trädkronans projektion på marken utgör. Om vallen är bredare än trädkronornas projektion på marken, omfattar biotopen vallen i sin helhet. Småvatten och våtmark i jordbruksmark. Ett småvatten eller en våtmark med en areal av högst ett hektar i jordbruksmark som ständigt eller under en stor del av året håller ytvatten eller en fuktig markyta såsom kärr, gölar, vätar, översilningsmarker, kallkällor, märgelgravar, öppna diken, dammar och högst två meter breda naturliga bäckfåror. Arealbegränsningen avser inte linjära element som öppna diken eller högst två meter breda naturliga bäckfåror. Dammar anlagda för bevattningsändamål innefattas inte i denna biotop. Stenmur i jordbruksmark. En uppbyggnad av på varandra lagda stenar som har en tydlig, långsträckt utformning i naturen och som har eller har haft hägnadsfunktion eller som funktion att avgränsa jordbruksskiften eller någon annan funktion. Åkerholme. En holme av natur- eller kulturmark med en areal av högst 0,5 hektar som omges av åkermark eller kultiverad betesmark. 3 (72)

8 3 Sammanställning av befintliga data Det inventerade området utgör den nordöstra delen av en betesmark som är upptagen i länsstyrelsens ängs-och betesmarksinventering Inga artobservationer från artportalen finns registrerade inom inventeringsområdet. 4 Resultat 4.1 Beskrivning av inventeringsområdet Det inventerade området utgör en smal remsa (4x70 meter) av en större betesmark (3,3 hektar). Ytan är måttligt till väl hävdad av nötdjur och utgörs till största delen av frisk till torr öppen mark. Enstaka partier med buskar och sly förekommer samt spridda förekomster med mossbevuxna mindre stenar och block. Hela den inventerade ytan hyser ett visst till högt naturvärde vilket främst är knutet till markskiktets ängsflora vilken bevarats genom kontinuerlig hävd. Genom området löper ett öppet dike vilket omfattas av det generella biotopskyddet. På områdets västra sida fortsätter hagmarken och i den norra delen växer enstaka äldre ekar. Något söderut befinner sig betesmarken i ett igenväxningsskede där gråal, hassel, björk och nyponbuskar täcker stora delar av markskiktet. Området gränsar på den östra sidan mot väg (72)

9 4.2 Naturvärdesobjekt Naturvärdesobjekt finns utmarkerade på karta i Bilaga A. Objekt id 1 Naturtyp Biotoper Äng och betesmark Skogsnävaängstyp N2000-naturtyp - Beskrivning Mindre del av betad hagmark där ca 30% av markytan växer igen med sly av hassel, gråal, nypon, björk och gran. Övriga delar är öppna med frisk mark. På området växer flera triviala hagmarksarter som vanlig smörblomma, fyrkantig johannesört, åkervädd, blodrot, daggkåpa, röllika och ängsviol. Enstaka förekomster av hävdarter finns som liten blåklocka, revfibbla, ärenpris, gökärt och gulmåra. I områdets södra del löper ett öppet dike som omfattas av det generella biotopskyddet. För samtliga växter som identifierades vid inventeringen, se Bilaga B. Naturvärdesklass 4 Betesmark med kontinuerlig hävd. Enstaka hävdarter och visst biotopvärde ger ett visst naturvärde. Naturvårdsarter Hävdarter (indikerar kontinuerlig hävd och /eller lågt kvävetal): gökärt, svartkämpe, gulmåra, revfibbla, liten blåklocka, ärenpris. Artrikedom - Tidigare inventeringar Betesmarken är upptagen i länsstyrelsens ängs- och betesmarkinventering. 5 (72)

10 Figur 1. Objekt nr 1. Betesmark med öppet dike i södra delen. Figur 2. Objekt nr 1. En del av ytan domineras av sly och nyponbuskar. 6 (72)

11 Objekt id 2 Naturtyp Biotoper N2000-naturtyp Beskrivning Äng och betesmark Prästkrageängstyp Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ. Mindre del av betesmark. Öppen välhävdad yta med små inslag av björksly och nyponbuskar. Marken är frisk till torr och hyser en fin ängsflora. Flera hävdgynnade arter, exempelvis revfibbla, stagg, vårbrodd, mandelblomma, prästkrage, gökärt, ärenpris och gul vaxskivling, växer här som visar på kontinuitet av hävd vilket skapar goda förutsättningar för många av odlingslandskapets växter och djur. Då området inventerades sent på säsongen finns risk att vissa arter inte identifierats vid inventeringen. För samtliga växter som identifierades vid inventeringen, se Bilaga B. Naturvärdesklass 2 Betesmark med kontinuerlig hävd vilken också uppfyller kraven för Natura 2000 naturtypen Flera hävdarter och högt biotopvärde ger ett högt naturvärde. Naturvårdsarter Artrikedom Tidigare inventeringar Hävdarter (indikerar kontinuerlig hävd och /eller lågt kvävetal): revfibbla, stagg, vårbrodd, mandelblomma, prästkrage, gökärt, ärenpris, liten blåklocka, ljung (betad), gulmåra, svartkämpe och gul vaxskivling. Kärlväxter med avseende på ängsflora. Betesmarken är upptagen i länsstyrelsens ängs- och betesmarkinventering. 7 (72)

12 Figur 3. Objekt nr 2. Öppen välhävdad och artrik yta, Figur 4. Objekt nr 2. Några av betesmarkens hävdarter. Bilden överst tv: prästkrage. Bilden överst th: revfibbla och gökärt. Bilden nederst tv: gul vaxskivling. Bilden nederst th: vårbrodd och stagg. 8 (72)

13 4.3 Generella biotopskydd Generella biotopskydd finns utmarkerade på karta i Bilaga A. Objekt id Beskrivning A Öppet dike Öppet dike som löper i sydvästlig riktning genom betesmarken. Diket var vid inventeringstillfället fuktigt och hyste vegetation som veketåg, älggräs, humleblomster och tuvtåtel. Koordinat (SWEREF 99): , Figur 5. Objekt A. Öppet dike i betesmark. 9 (72)

14 Referenser Artportalen ( Påhlsson, L. 1998: Vegetationstyper i Norden. TemaNord Swedish standard institute (2014). SS :2014, Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Swedish standard institute, utgåva 1. Swedish standard institute (2013). SIS-TR :2013, Naturvärdesinventering (NVI) komplement till SS , version , utgåva (72)

15 Bilaga A Karta över naturvärdesobjekt och generella biotopskydd

16

17 Bilaga B Tabell över växter i område 1 och 2

18 Område 1 Örter Vetenskapligt namn Naturvårdsart Blodrot Brännässla Daggkåpa Fyrkantig johannesört Gråfibbla Potentilla erecta Urtica dioica Alchemilla vulgaris Hypericum maculatum Pilosella officinarum Gulmåra Galium verum Hävdindikator Gökärt Lathyrus linifolius Hävdindikator Hallon Humleblomster Hundkex Kråkvicker Kärrtistel Rubus idaeus Geum rivale Anthriscus sylvestris Vicia cracca Cirsium palustre Liten blåklocka Campanula rotundifolia Hävdindikator Maskros Taraxacum spp. Revfibbla Pilosella lactucella Hävdindikator Rödklöver Röllika Skogsnäva Smultron Trifolium pratense Achillea millefolium Geranium sylvaticum Fragaria vesca Svartkämpar Plantago lanceolata Hävdindikator Tuvtåtel Deschampsia cespitosa

19 Vanlig smörblomma Veketåg Vitklöver Åkervädd Älggräs Ängssyra Ängsviol Ranunculus acris Juncus effusus Trifolium repens Knautia arvensis Filipendula ulmaria Rumex acetosa Viola canina Ärenpris Veronica officinalis Hävdindikator Träd och buskar Björk Gran Gråal Hassel Nypon Betula pendula Picea abies Alnus incana Corylus avellana Rosa villosa Kryptogamer Cypressfläta Gräshakmossa Raggmossa Skogsfräken Väggmossa Hypnum curpressiforme Rhytidiadelphus squarosus Racomitrium spp. Equisetum sylvaticum Pleurozium schreberi

20 Område 2 Örter Vetenskapligt namn Naturvårdsart Blodrot Brunört Daggkåpa Fyrkantig johannesört Gråfibbla Grässtjärnblomma Potentilla erecta Prunella vulgaris Alchemilla vulgaris Hypericum maculatum Pilosella officinarum Stellaria graminea Gulmåra Galium verum Hävdindikator Gökärt Lathyrus linifolius Hävdindikator Hallon Humleblomster Hundkex Hundäxing Kråkvicker Rubus idaeus Geum rivale Anthriscus sylvestris Dactylis glomerata Vicia cracca Liten blåklocka Campanula rotundifolia Hävdindikator Ljung Calluna vulgaris Hävdindikator Mandelblomma Saxifraga granulata Hävdindikator Maskros Taraxacum spp. Prästkrage Leucanthemum vulgare Hävdindikator Revfibbla Pilosella lactucella Hävdindikator Rödklöver Röllika Trifolium pratense Achillea millefolium

21 Skogsnäva Smultron Geranium sylvaticum Fragaria vesca Stagg Nardus stricta Hävdindikator Svartkämpar Plantago lanceolata Hävdindikator Teveronika Tuvtåtel Vanlig smörblomma Veronica chamaedrys Deschampsia cespitosa Ranunculus acris Vårbrodd Anthoxanthum odoratum Hävdindikator Vägtistel Ängssyra Cirsium vulgare Rumex acetosa Ärenpris Veronica officinalis Hävdindikator Träd och buskar Björk Nypon Betula pendula Rosa villosa Kryptogamer Bägarlav Cypressfläta Gräshakmossa Cladonia spp. Hypnum curpressiforme Rhytidiadelphus squarosus Gul vaxskivling Hygrocybe chlorophana Hävdindikator Raggmossa Väggmossa Racomitrium spp. Pleurozium schreberi

22