Florainventering och naturvärdesbedömning av fyra områden i Stenkullen

Transkript

1 Florainventering och naturvärdesbedömning av fyra områden i Stenkullen

2 Datum: 23 maj 2012 Beställare: Tyréns (Kontaktperson: Jonas Petersson) Konsult: Melica (Kontaktperson: Åsa Röstell) Text, foton och layout: Åsa Röstell, Melica Omslagsbild: Område B (Åsa Röstell) Kartor och skiss: Åsa Röstell, Melica Kartunderlag: Tyréns 2

3 Inledning På uppdrag av Tyréns har Åsa Röstell, Melica inventerat och gjort naturvärdesbedömningar av fyra mindre områden mellan järnvägen och Säveån i Stenkullen (figur 1). Områdena kommer på olika sätt att påverkas av projektet att bygga två förbigångsspår för järnvägen. Två av områdena ingår i naturreservatet och Natura 2000-området som finns här vid Säveån. Detta material ska fungera som underlag till den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Inventeringen utfördes den 16 maj Naturvärdesbedömningen i denna rapport utgår från en femgradig skala, där ett (1) är högsta naturvärde, två (2) är mycket höga naturvärden, tre (3) är höga naturvärden, fyra (4) är vissa naturvärden och fem (5) är övrig natur. Figur 1. Översiktskarta inventerade områden (A D). 3

4 Område A Område A undersöks för att eventuellt användas som upplagsyta/etableringsyta under byggtiden (figur 2). Området är gammal betesmark (troligtvis har den betats av får). Marken är kvävepåverkad. Redan idag används delar av området som upplag, timmer (både nytt och gammalt) ligger längs med den lilla vägen. I området växer kvävegynnade växter såsom bredbladiga gräs, maskros, brännässla, hundkex, kirskål. Men här växer också rölleka, äkta johannesört, häckvicker, stormåra, majsmörblomma, åkerviol, jordreva, humleblomster och daggkåpa. Nära grusvägen vid timmerupplaget växer en gammal sälg (figur 2) som delvis har ramlat ihop. Sälg, särskilt gamla sådana, är av stor vikt för många djur och växter och är således viktig ur naturvårdssynpunkt och bör därför aktas om området kommer att användas som upplag. Utanför området växer en gammal, spärrgrenig ek (figur 2) som har ett stort naturvärde. Det är viktigt att man även tar hänsyn till den. Området har inga särskilda naturvärden (klass 5) utöver ovan nämnda sälg. Figur 2. Område A, 1 = äldre sälg och 2 = grov ek. Område A. På fotot syns sälgen intill järnvägsstolpen. 4

5 Område B Område B (figur 3) är en bäckravin där man vill lägga en ny trumma i banvallen, vilket skulle leda om bäcken i den torra fåran sydväst om nuvarande bäckfåra. Dessutom vill man bygga ett erosionsskydd i den nya bäckfåran. Bäckravinen ingår i Säveåns naturreservat och i Natura 2000-området. Området är en liten bäckravin med lövskog (figur 4). Det finns mycket död ved i olika grovlekar. Bäcken rinner idag från befintlig trumma i banvallen genom den nordöstra fåran och ut i Säveån. I den övre delen av bäcken består bottnen av stenar medan det närmare Säveån är finare material (lera/sand). Vattnet var vid besöket strömmande. Bäcken har inte något värde för fisk, åtminstone inte i den övre delen. Nyligen har ett erosionsskydd och förstärkningar gjorts vid befintlig trumma. Område B. En av brinkarna i område B 5

6 Figur 4. Skiss över område B med delområden 1-6. Kryss markerar grova klibbalar. (Norrpilen är ungefärlig) För att förtydliga beskrivningen av området har det delats in delområden 1-6 (figur 4). 1. Här växer medelgrov lönn, ask, ek, klibbal och asp. Här växer också hägg, hagtorn, hassel och björk. I fältskiktet växer flädervänderot, vitsippa, svalört och humleblomster. På träden hittades mossorna klippfrullania, trubbfjädermossa och krusig ulota som alla är signalarter. 2. Här växer grov klibbal, medelgrov lönn och hägg. I fältskiktet växer svalört, flädervänderot, vitsippor, humleblomster, smultron och fräken. Signalarten klippfrullania hittdes här. 3. Trädskiktet består av medelgrov lönn och hägg. I fältskiktet växer svalört, majsmörblomma, vitsippa och smultron. Vedsvampen korkmussling och signalartsmossorna krusig ulota och klippfrullania hittades här. 4. Här växer medelgrova klibbalar. Här har bäcken skurit in i ravinen och fina brinkar med ler/sandmaterial har bildats. 5. Även i detta delområde finns en fin brink längs med bäcken. Här växer klibbal, hägg och hassel och det finns mycket död ved. Fältskiktet består av svalört, humleblomster och signalarten bäckbräsma. 6. Trädskiktet består här av grova-medelgrova ekar samt hägg, rönn och björk. Här växer fina hasselbuketter. I fältskiktet växer flädervänderot, skogsviol, rödblära, gökärt, vårfryle, lundstarr, vitsippa och majsmörblomma. Förutom detta hittades i hela området flera olika vedsvampar, främst olika sorters skinnsvampar. Bland annat hittades styvskinn och korkmussling. Området hyser höga naturvärden (klass 3). 6

7 Område C Område C är en gammal betesmark (figur 5). Marken är lite fuktig och här växer smalbladiga gräs, rölleka, tåg- och videarter. Delar av området används redan som upplag, vid besöket låg stora rishögar här. En presenning/fiberduk var utlagd med grovt grus ovanpå vid infarten till området. Strax utanför området finns en stenmur och en stor spärrgrenig ek (figur 5). Hänsyn bör tas till dessa om området används som upplag. Stenmurar är biotopskyddade (MB kap 7 11). En stenmur finns också mellan grusvägen och järnvägen utanför området. Området har inga särskilda naturvärden (klass 5). Figur 5 Område C. 1 markerar grov, spärrgrening ek samt stenmur. Område C. 7

8 Område D Området (figur 6) består av en bäck som rinner dels genom åkermark och dels i en bäckravin. Bäcken rinner från trumma under grusvägen (och järnväg) ner till Säveån. Den övre delen av bäcken rinner i ett öppet landskap, den nedre delen i en ravin med lövträd. Den övre delen är biotopskyddad (öppet dike i jordbrukslandskap). Den nedre delen ingår i naturreservatet och Natura 2000-området. Åtgärder som planeras här är att eventuellt rensa och/eller fördjupa den övre delen av diket. Figur 6. Område D. I den övre delen är vattnet långsamtflytande och bottnen består av ler/sandmaterial. Längs med bäcken på västra sidan finns en stenmur. Runt bäcken växer sly av hägg och asp samt hallon och druvfläder. I fältskiktet växer bl.a. svalört, älgört och brännässla. Stenmuren är biotopskyddad. I den nedre delen är vattnet strömmande och rinner delvis i betongrännor. Innan bäcken når Säveån försvinner den under jord (ner i en brunn). Nere vid åbrinken finns erosionsskydd och en liten byggnad. I ravinen växer grova medelgrova klibbalar, grova ekar, mycket hägg samt asp, björk och hasselbuketter. I fältskiktet växer bl.a. svalört och vitsippor. Signalartsmossan klippfrullania hittades här. I området fanns en hel del vedsvamp, t.ex. styvskinn och sommarticka. Den nedre delen av området hyser höga naturvärden (klass 3) och den övre delen vissa naturvärden (klass 4). Gränsen mellan den övre och nedre delen i område D. 8

9 Slutsatser Att använda områdena A och C som tillfälliga upplag bör inte innebära någon större påverkan. Växtligheten påverkas såklart under tiden man använder ytorna som upplag, men bör kunna återhämta sig efteråt. För att minska påverkan bör fiberduk läggas ut på området som ska användas som upplag, fyllningsmaterial kan läggas ovanpå duken. Hänsyn bör också tas till de äldre träd som finns i och i närheten av områdena så att dessa inte skadas. Det är viktigt att tänka på att även trädens rötter skyddas från skador. Naturvärdena i område B är i stor utsträckning kopplade till träden, den döda veden samt den speciella ravinmiljön. Området är en liten del av Säveåns naturreservat och Natura 2000-område som i det stora hela har mycket höga naturvärden. Påverkan av föreslagna åtgärder i område B är dels att en del av marken täcks med sten (erosionsskyddet), dels att den nordöstra fåran torrläggs. Där till kommer påverkan under byggtiden. Det innebär att en liten del av biotopen försvinner, främst är det fältskiktet och enstaka träd som påverkas. Det innebär också att miljön i den nordöstra fåran förändras till viss del, troligtvis kommer erosionen att minska något. Man kan tänka sig att mikroklimatet kommer att bli något torrare i den övre delen av området, då den befintliga (norra) fåran torrläggs och att den nya fåran täcks med ett erosionsskydd. Den nedre delen av bäcken kommer antagligen inte att påverkas nämnvärt. Dock kommer troligtvis en kraftigare erosion att ske på den brink där den nya bäckfåran rinner ut i befintlig fåra. Detta är en positiv påverkan då det gör att brinken hålls öppen och en sådan miljö har höga värden (bl.a. för kungsfiskare som finns vid Säveån). Sett till helheten innebär ingreppen endast en mindre påverkan, naturreservatets och Natura 2000-områdets värden bedöms kunna bevaras. Om planerade åtgärder inte genomförs kommer miljön i området att vara i stort sett den samma och erosionen kommer att fortsätta i befintlig bäckfåra. För att minimera påverkan i område B bör följande hänsyn tas. Man bör utgå från att inga träd ska avverkas i arbetet med att lägga ut erosionsskyddet. Skulle det behövas kan något enstaka mindre grovt träd tas ned utan att områdets värden påverkas för mycket. Om det är möjligt bör grov död ved (t.ex. lågor) flyttas från området som kommer att täckas av erosionsskyddet. För att minimera påverkan under byggtiden bör erosionsskyddet anläggas med försiktighet, exempelvis kan stenarna flyttas flyttas ner i ravinen med hjälp av ett transportband. Eftersom inga arbeten kommer att ske i vatten bör grumling inte bli ett problem. I område D kan den övre delen av bäcken behöva rensas eller fördjupas när trumman under järnvägen ska bytas. I så fall måste dispens från biotopskyddet sökas. Likaså om stenmuren påverkas. I första hand bör man förstås undvika att påverka biotopskydden. Inga groddjur eller indikationer på groddjur hittades även om miljön är lämplig. Man bör undvika ingrepp i den nedre delen av bäcken. För att minska påverkan av arbetena bör följande hänsyn tas. Dels bör anpassningar göras om arbetena riskerar att grumla vattnet. Eftersom det är oklart hur vattnet kommer ut i Säveån bör detta undersökas närmare. Dels bör man återplantera buskar och träd om en stor del av de befintliga försvinner, så att det gröna stråket bibehålls. Den nya planerade fåran med banvallen i bakgrunden i område B. 9

10 Artlista Kärlväxter Acer platanoides, lönn Achillea millefolium, rölleka Aegopodium podagraria, kirskål Alchemilla sp., daggkåpa Alnus glutinosa, klibbal Anemone hepativa, vitsippa Anthriscus sylvestris, hundkäx Betula pendula, vårtbjörk Cardamine amara, bäckbrässma (S) Carex montana, lundstarr Corylus avellana, hassel Crataegus sp., hagtorn Equisetum sp., fräken-art Filipendula ulmaria, älgört Fragaria vesca, smultron Fraxinus excelsior, ask Galium album, stormåra Geum rivale, humleblomster Glechoma hederacea, jordreva Hypericum perforatum, äkta johannesört Juncus effusus/juncus conglomeratus, veketåg/knapptåg Lathyrus linifolius, gökärt Luzula pilosa, vårfryle Populus tremula, asp Prunus padus, hägg Quercus robur, ek Ranunculus auricomus, majsmörblomma Ranunculus ficaria, svalört Rubus ideaus, hallon Salix sp., vide-art Kärlväxter, forts. 10

11 Sambucus racemosa, druvfläder Silene dioica, rödblära Sorbus aucuparia, rönn Taraxacum sp., maskros Urtica dioica, brännässla Valeriana sambucifolia, flädervänderot Vicia sepium, häckvicker Viola arvensis, åkerviol Viola riviniana, skogsviol Mossor Frullania tamarisci, klippfrullania (S) Homalia trichomanoides, trubbfjädermossa (S) Ulota crispa, krusig ulota (S) Svampar Daedalia quercina, korkmussling Polyporus ciliatus, sommarticka (synonym: P. Lepideus, vårticka) Stereum rugosa, styvskinn 11

12 Referenser Trafikverket, Järnvägsplan/arbetsplan Förbigångsspår Stenkullen Lerums kommun, Västra Götalands län samråd med Länsstyrelsen angående Natura 2000-området Säveån SE530085, Säveåns naturreservat och vattenverksamhet. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Bevarandeplan för Natura 2000-område SE Säveån. Banverket, Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Västra Stambanan fyrspår delen Floda Aspen. Miljö-PM Naturvårdsinventering. Banverket 2004:01-12 Nitare J, Signalarter Indikatorer på skyddsvärd skog Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsens förlag Mossberg B & Stenberg L, Den nya nordiska floran. Wahlström & Widstrand Jonas Peterson, Tyréns, muntlig information. 12

13 13