Naturvärdesinventering och bedömning inför förslag till detaljplan för Högåsen 2:156 m.fl. - Äspenäs, Karlskoga kommun

Transkript

1

2 Handläggare: Liv Hellquist och Matilda Norberg, Mark- och planeringsavd Naturvärdesinventering och bedömning inför förslag till detaljplan för Högåsen 2:156 m.fl. - Äspenäs, Karlskoga kommun Bakgrund Äspenäs ligger i anslutning till sjön Möckeln i sydvästra delen av Karlskoga kommun. Området är sedan tidigt 1900-tal bebyggt av enstaka fritidshus som ligger på kommunalägda arrendetomter. I samband med ett samarbete mellan Degerfors kommun, Karlskoga kommun och Örebro läns landsting om att ordna för en reservvattenledning till Karlskoga lasarett skapas även förutsättning för att bebyggelse längs med sträckan kan koppla på sig på kommunalt vatten- och avloppsledning. Området är vidare utpekat i Karlskogas Översiktsplan likväl som i programförslag för Västra Möckelnstranden som ett utvecklingsområde för bostäder. Framtagandet av en detaljplan för området med syfte att reglera markanvändningen för bostadsbebyggelse samt ge byggrätter till befintliga tomter samt för ett tiotal nya tomter är planerad. I ett tidigt skede ska först bedömning och kunskap om området samlas in från olika instanser. Uppdraget Denna naturvärdesinventering avser utpekat området i samrådshandling med förslag för detaljplan för Högåsen 2:156 m.fl. Äspenäs i Karlskoga kommun. Området besöktes i fält av kommunbiolog Liv Hellquist och vattensamordnare Matilda Norberg i syfte att identifiera eventuella naturvärden och vattenkvaliteter samt bedöma risker för översvämning och miljöbelastning på vattendrag. Ytterligare syfte var att föreslå lämpliga åtgärder och överväganden för att bevara och utveckla de naturvärden som finns samt att finna lösningar för dagvattenhantering och minskad miljöbelastning på vattenmiljöer i området inför framtida planering, anläggnings- och byggarbete. POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering samhallsbyggnad@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

3 2 (6) Naturvärdesinventering 1. Bäckravin med äldre lövskog Naturtyp och arter: Fuktig bäckravin, relativt stor och djup. Trädskiktet domineras av trädslag som al, lönn, björk, hägg och asp. Flera av träden är gamla och grova. Trädskiktet består av en varierad trädslags- och åldersfördelning vilket ger en intressant mosaik samt värde för bl.a. fågelfaunan i området. I markskiktet växer en flora som indikerar på fuktiga och näringsrika förhållanden med arter som brännässla, hallon, skogsnäva och älggräs. Vatten: Bäcken bör bevaras då den är av värde ur biologisk synvinkel samt för vattenavrinningen i området. Inventeringen gjordes vid relativt torra förhållanden och det är osäkert hur det ser ut vid vår/höstregn. Med tanke på att det är relativt långt ned i avrinningsområdet finns en risk att höga flöden leder till att trumman inte kan ge avledning av vattnet uppifrån och därmed ger belastning på vägen. Detta bör utredas. Trumman är också lagd på ett sätt så den utgör vandringshinder för flora och fauna i vattnet vilket strider mot det kommande åtgärdsprogrammet för vatten där vägtrummor ska inventeras och åtgärdas så de inte utgör vandringshinder. Med tanke på bäckens karaktär går det inte att utesluta att tex öring vandrar upp i den, vilket visar på ett högt naturvärde och förstärker behovet av fria vandringsvägar. För att bevara miljön i bäcken bör en vegetationszon sparas kring vattnet. Vegetationen kring vattendraget bidrar till nödvändig skuggning. Dött material som faller ned från träd/buskar etc i vattnet bidrar också till hög biodiversiet. Naturvärden: Området har ett högt bevarandevärde. Är registerad som naturvärdesobjekt i Skogsstyrelsens inventering. Markskiktet i anslutning till de skogsomslutna bäckarna består av fuktig och känslig mark och är viktiga miljöer för många vattenlevande växter och djur. Området håller redan idag ett rikt fågelliv. Öringförande bäck? Rekommendation: Nuvarande kantzon längs med vattendraget ska behållas intakt. Området lämnas till fri utveckling, undantag för nedtag av träd som riskerar att falla över väg eller ledningar. Nedtagna träd lämnas kvar på platsen att få multna ned. Åtgärdande av vägtrumman så den inte utgör ett vandringshinder. Utredning om vägtrummans dimension är tillräcklig för de flöden som kan komma. 2. Bård längs med äldre traktorväg Naturtyp och arter: I detaljplanens övre del, i slutet av odlingsmarken syns spåren av en traktorväg. I linje med denna växer en bård av mestadels lövträd och buskar. Huvuddelen av träden är medelålders eller unga men det finns även inslag av enstaka äldre individer t.ex. en björk med vacker kalendaberform som uppnått en högre ålder. Andra trädslag i området är asp, sälg och en del ek. Vidare finns några pyramidformade enar som indikerar att de vuxit upp i ett öppet betes- eller ängslandskap. I buskskiktet påträffas bland annat nyponros och syren. Vegetationen som finns i markskiktet består på torrare delar av arter som liljekonvalj,

4 3 (6) smultron och vårbrodd medan fuktigare delar håller arter som humleblomster, skogsnäva, brännässla och hallon. Naturvärden: Grövre lövträd innehar ett värde för exempelvis många insekts- och fågelarter i området och bör i högsta möjliga mån lämnas kvar. Ett kommande naturvärde finns i att bibehålla de unga ekar som finns i området då ek är ett värdefullt trädslag ur biologisk synvinkel samt en bristvara i Karlskogas skogslandskap. Även de pyramidformade enar som finns bör sparas. Rekommendation: Den bård som idag löper som en naturlig avgränsning i området bör med fördel sparas som en inramning av kommande bostadsområde samt för dess värde som lövträds- och buskrik livsmiljö för insekts- och fågelliv. En gallring bland träden kan med fördel göras för att satsa och utveckla särskilda trädslag och individer som har bäst förutsättningar för att utveckla värden för biologisk mångfald, kopplingar mot området bakgrund som ålderdomligt odlingslandskap samt för skapandet av attraktiv närmiljö till kommande tomter. 3. Odlingsmark med vall Naturtyp och arter: Odlingsmark som brukas som vall med i huvudsak en högörtsflora. Hävd av området sker med regelbundenhet vilket gör att sly och annan vedartad vegetation saknas. Områdets flora visar på en varierande markfuktighet där det i högre partier, t.ex. i en zon bakom de två åkerholmarna råder mer torrare markförhållanden vilket resulterar i en mer art- och individrik kärlväxtflora med arter som smultron, prästkrage, kråkvicker, vårbrodd, teveronika, ängssyra, skogsklöver, röllika och fyrkantig johannesört. I mer fuktigare markpartier dominerar arter som skogsnäva, humleblomster, smörblommor, rödklöver och grässtjärnblomma. Vatten: Vegetationens karaktär indikerar att det periodvis är blött/står vatten i framför allt de områden av odlingsmarken som ligger i sluttning ned mot sjön. När och i vilken omfattning det är blött borde boende/brukare av marken kunna ge mer information om. Det är lämpligt att utreda hur vatten ska hanteras när området hårdgörs i samband med byggande av hus/uppfarter/vägar. Möckeln har enligt statusklassningarna lägre status än god, bland annat pga miljögifter. Detta omfattar i första hand norra delen av Möckeln och är troligen relaterat till industripåverkan, men även dagvatten kan bidra till förhöjda halter av miljögifter i vattnet. Att leda vatten direkt ut i sjön via diken/rör kan i sådant fall vara problematiskt. Naturvärden: Även om det är vackert med en så art- och individrik blomsteräng så håller marken inte så höga naturvärden att de skulle behöva skyddas. Förhoppningen är att intilliggande odlingsmarker utanför detaljplaneområdet kan fortsätta att hålla en hävd och öppenhet som möjliggör för växter och djur att kunna fortleva i området. Rekommendation: Området är möjligt för bebyggelse av tomter. Förslagsvis görs en utredning av behovet av dagvattenhantering i det nya bostadsområdet.

5 4 (6) 4. Åkerholmar Naturtyp och arter: Två långsträckta åkerholmar ligger beläget i odlingsmarkens övre del. Åkerholmarna består av en blockrik miljö och är främst beväxta med yngre och någon äldre asp samt enstaka exemplar av rönn, björk och sälg. Markfloran består i huvudsak av skogsliknande vegetation med arter som piprör, vitsippa och liljekonvalj. Vatten: Träd bidrar till att minska vattenmängden i marken och stabiliserar upp marken. Med tanke på att det finns indikationer på att det finns mycket vatten i marken är det därför, även ut det perspektivet, rimligt att följa nedan rekommendationerna att spara åkerholmarna. Naturvärden: Enstaka trädindivider med visst naturvärde t.ex. en äldre asp och en ung sälg. Åkerholmar tillhör en av de strukturer i odlingslandskapet som skyddas enligt Miljöbalken via det generella biotopskyddet. Rekommendation: Åkerholmarna sparas i enlighet med biotopsskyddet och utvecklas till att bli attraktiva grönområden i det kommande bostadsområdet. En utglesning av trädskiktet görs för att skapa mer genomsiktlighet och ljus. Ett antal trädindivider satsas på och ges tillräcklig rymd för att kunna bli vidkroniga och gamla. Inslag av blommande och bärande träd och buskar så som rönn, hägg och nypon gynnas med tanke på områdets fågel-, och insektsfauna. 5. Bäckravin (övre del) Naturtyp och arter: Den bäckravin som löper genom området östra del har olika förutsättningar och utseende i sin övre och nedre del. Den övre delen ligger på torrare mark och bär spår av att tidigare varit mer öppen än vad den är idag. Det finns träd och buskar i området som mycket väl skulle kunnat ha utformats genom beteshävd. Utöver enstaka inslag av äldre träd och buskar, bland annat en stor kjolgran och en pyramidformad en så består trädskiktet av mestadels ung till medelålders lövskog med dominans av al, hägg och asp. Vatten: Bäckfåran är i princip torr och det är inte sannolikt att den är öringförande. Det finns ingen indikation på att det skulle vara problematiskt med en vägdragning över vattendraget i de övre delarna av området, förutsatt att vägtrumman läggs på ett sätt så bäcken får ett naturligt lopp. Det är utifrån dagens inventering svårt att avgöra hur höga flöden bäcken kan få vid intensiva/långvariga regn. Vegetationen och strukturen indikerar att vattennivån kan vara hög. Detta bör tas hänsyn till vid dimensionering av eventuell vägtrumma så höga flöden inte underminerar vägen. Även här är det lämpligt med en vegetationszon kring bäcken för att bevara de naturvärden som finns i och kring bäcken. Bäcken har ett värde för hantering av vattenavrinningen i området. Naturvärden: Området är till viss del utpekat som naturvärdesobjekt i Skogsstyrelsens register. Rekommendation: Del av området, i den övre delen närmast bården skulle kunna avverkas för att frigöra en plats för en tomtplats om önskemål finns. I övrigt så är det lämpligt med en skyddszon på minst

6 5 (6) meter från bäckfåran där miljön i huvudsak lämnas till fri utveckling. I samband med planering av ny vägdragning till bostadsområdet så känns förutsättningarna mer lämpade i denna del jämfört med bäckravinens nedre mer fuktiga del. 6. Bäckravin (nedre del) Naturtyp och arter: Nedre delen av bäckraviner övergår till en mer fuktig miljö med arter som kräver mer fuktiga förutsättningar så som humleblomster, åkerfräken, skogsnäva och älggräs. Vatten: Tydliga indikationer på att området periodvis är vattensjukt genom att bäckfåran har grävt sig ned i marken, tuvbildning samt att några av träden visar på sockelbildning. Naturvärden: Mitt i bäckfåran växer en grov flerdelad sälg som har ett naturvärde att värna om. Rekommendation: Bäckravinens nuvarande kantzon sparas så intakt som möjligt för att möjliggöra skydd mot översvämning. Den grova flerdelade sälgen ska sparas i så hög utsträckning som möjligt. Rekommendationer på skyddsåtgärder för naturmiljön i samband med anläggning och byggnation: För att undvika negativ påverkan på området krävs hänsyn och försiktighet vid verksamhet. Nedanstående punkter bör beaktas. Undvik verksamhet när fåglar samt fisk och groddjur har sina reproduktionsperioder ca 1 april- 15 juli. För att undvika körskador så ska skyddsåtgärder göras t ex risa med granris över bäckar och andra fuktiga miljöer innan nedkörning med motorfordon. Alternativt ska åtgärder enbart ske på så pass hårt tjälad mark att inga körskador kan uppstå. Vid arbete i vatten ska ansökan om vattenverksamhet lämnas in till länsstyrelsen. Beredskap ska finnas för att hantera miljöfarliga drivmedel och liknande så att inte dessa riskerar att hamna i vattendrag eller sjö. Eventuella uppkomna körskador ska återställas. Övrig rekommendation: Lämplig kompetens inom naturvård och vattenfrågor ska bistå framtida detaljplanering i området för att säkra att befintliga värden värnas och utvecklas. Bland annat kan det handla om att markera de träd och buskar som har högst värde av att sparas, att föreslå inriktning på hur åkerholmarna ska se ut långsiktigt eller vilka träd och buskar som ska sparas i bården högst upp i området. Även hantering av

7 6 (6) dagvattenlösningar och åtgärder för att säkra vattenkvaliteter i området kan behöva detaljstuderas mer på plats under anläggningsfas.