Miljöövervakning i Malmö

Transkript

1 Miljöövervakning i Malmö 2001 Ekologgruppen På uppdrag av: MALMÖ STAD Miljöförvaltningen december 2001

2 Miljöövervakning i Malmö 2001 Miljöövervakning i Malmö 2001 Rapporten är författad av David Reuterskiöld. Uppdragsgivare: MALMÖ STAD, Miljöförvaltningen. Landskrona i december 2001 EKOLOGGRUPPEN Ekologgruppen i Landskrona AB konsult inom natur- och miljövård ADRESS: Järnvägsgatan 19 b E-POST: mailbox@ekologgruppen.com Landskrona HEMSIDA: TELEFON: TELEFAX:

3 Miljöövervakning i Malmö 2001 Innehållsförteckning sidan Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Val av områden... 2 Metodik... 3 Provyteinventeringar... 3 Täckningsgradsanalyser... 4 Inventering av storytor... 5 Strövinventeringar... 5 Rödlistade arter... 5 Resultat och kommentarer... 6 Tygelsjö Strandängar... 6 Natur-/skyddsvärde... 7 Hot och skötselbehov... 7 Klagshamns udde... 7 Natur-/skyddsvärde... 8 Hot och skötselbehov... 8 Bulltofta rekreationsområde... 8 Hot och skötselbehov... 8 Käglinge Rekreationsområde... 9 Hot och skötselbehov... 9 Trädesåker, Tygelsjö...9 Hot och skötselbehov Kanalvall, Malmö Slott Hot och skötselbehov Ättehög, Skumparp Hot och skötselbehov Ruderatmark, Norra hamnen Hot och skötselbehov Gräsmark, S Sallerup Hot och skötselbehov Källförteckning Bilagor 1. artlistor 2. översiktskartor

4 1 Miljöövervakning i Malmö 2001 Sammanfattning Ekologgruppen har under sommaren 2001 inventerat vegetationen på nio olika lokaler i Malmö kommun, inom ramen för kommunens miljöövervakningsprogram. Undersökningarna utgör det första ledet i en löpande vegetationsövervakning som skall upprepas regelbundet. Syftet är bl a att fortlöpande få information om vegetationens utseende och förändringar och därmed få ökad kunskap om hotbilden och behovet av skötselåtgärder på de olika lokalerna. På Tygelsjö strandängar, Klagshamns udde samt Bulltofta och Käglinge rekreationsområden, som hade en någorlunda kortvuxen, marktäckande grässvål gjordes inventeringar i fasta provytor. På övriga fem lokaler (trädesåker Tygelsjö, kanalvall Malmö slott, ättehög Skumparp, ruderatmark norra hamnen samt gräsmark S. Sallerup), som hade mer högvuxna fältskikt, gjordes istället mer översiktliga strövinventeringar. På Tygelsjö strandängar, där två provytor inventerades, fanns en välutvecklad och välhävdad strandängsvegetation som dominerades av arter som slattåg, rödsvingel, krypven, gulkämpar och strandkrypa. I den sydligaste provytan fanns även de rödlistade arterna strandnål och smalbladig käringtand (hotkategori NT = Near Threatened/missgynnad) samt ormax (hotkategori EN = Endangered/starkt hotad). Tygelsjö strandängar är av högsta naturvärde och det är mycket angeläget att betet kan fortsätta i nuvarande omfattning, vilket är en förutsättning för att floran skall kunna bevaras. Även rutan på Klagshamns udde hyste en värdefull flora av torrängskaraktär, med flera kalkgynnade arter. Här fanns bl a den i Skåne sällsynta arten rosettjungfrulin. Hela området där provytan ligger var dock akut hotad av igenväxning och skötselåtgärder är mycket angelägna. Provytan i Bulltofta rekreationsområde hade en relativt artrik torrängsflora med bl a arter som ängshavre, darrgräs och vildlin. Även i Käglinge rekreationsområde fanns en torrängsartad vegetation i provytan och på stora omkringliggande ytor. På båda dessa lokaler vore en naturvårdsinriktad parkskötsel, som efterliknar traditionellt ängsbruk sannolikt positivt för floran. Vissa ytor i dessa områden kunna även med fördel kunna betas, om detta kan arrangeras så att rekreationsmöjligheterna inte påverkas negativt. Alla de översiktligt inventerade områdena hyste en torrängs- eller ruderatmarksartad vegetation. Av dessa var trädesåkern i Tygelsjö, samt ruderatmarkerna vid Malmö slott och i norra hamnen mycket artrika och hyste mellan arter vardera. Artsammansättningen på dessa platser ger också en god bild av den typiska ruderatfloran i Malmöområdet. På trädesåkern i Tygelsjö påträffades ett tidigare okänt bestånd av klöversnyltrot, som är klassad som EN (Endangered/ starkt hotad) på den Svenska rödlistan och som i Sverige under senare tid endast varit känd från en lokal i Göteborgstrakten samt fem lokaler i Skåne. Beståndet, som 2001 omfattade minst 50 individ, men sannolikt betydligt fler, bör följas av floraväktare. Det dock svårt att ge några skötselrekommendationer eftersom artens miljökrav är ofullständigt kända. Spridning av bekämpningsmedel bör dock undvikas, vilket även gäller ruderatmarksytorna inne i Malmö. Därutöver finns dock inte några generella skötselbehov för dessa eller liknande ruderatmarksytor, då de av naturen är obeständiga och försvinner vid igenväxning, liksom de nyskapas där markstörning sker. På ättehögen i Skumparp och lokalen i S. Sallerup, där vegetationen utgjordes av öppen, ohävdad, förnarik gräsmark, var artrikedomen mera måttlig och totalt noterades 38 respektive 47 arter från dessa lokaler.

5 Miljöövervakning i Malmö Inledning Uppdrag och syfte Ekologgruppen i Landskrona AB har under sommaren 2001 genomfört inventeringar av vegetationen på nio olika lokaler i Malmö kommun, som alla utgörs av öppna gräsmarker. Arbetet har utförts på uppdrag av Malmö kommun och är en del av kommunens program för långsiktig miljöövervakning års undersökningar utgör därmed det första ledet i en löpande vegetationsövervakning som skall upprepas regelbundet. Syftet med övervakningen är att få aktuell, detaljerad information om vegetationens utseende och floravärden på de undersökta lokalerna, att genom regelbundet upprepade inventeringar i framtiden kunna identifiera eventuella förändringar av vegetationen över tiden och orsakerna till dessa förändringar, samt att få ökad kunskap om hotsituationen och behovet av skötselåtgärder på de olika lokalerna. I föreliggande rapport, som behandlar årets inventeringar, ges en beskrivning av inventeringsmetodiken och en sammanställning av resultaten. Dessutom ges för varje lokal korta kommenterar om den aktuella hotbilden mot floran, samt förslag på lämpliga skötselinsatser. Val av områden Totalt har nio lokaler valts ut att ingå i kommunens vegetationsövervakningsprogram. Dessa lokaler framgår av tabell 1 och i kartorna i bilaga 2. Lokalerna har valts ut av Miljöförvaltningen i Malmö kommun i samråd med Ekologgruppen och urvalet överensstämmer i stort med de rekommendationer som görs i förstudien Förslag till Miljöövervakning i Malmö inom området biologisk mångfald (Grahn, 1999). Areellt är Malmö kommun totalt dominerad av bebyggelse, vägar och andra hårdgjorda ytor samt åkermark. Natur av mer opåverkad karaktär saknas helt och de största botaniska värdena i kommunen kan sägas bestå av två vitt skilda typer av öppen mark, som dock båda är starkt präglade av mänsklig aktivitet. Den ena typen utgörs av ruderatmarker såsom soptippsområden, hamnar, utfyllnader och trädesytor som ofta är mycket artrika och hyser en mängd botaniska sällsyntheter. Den andra typen utgörs av de ännu välbetade havsstrandängarna vid kusten söder om Klagshamns udde (Tygelsjö strandängar). Dessa strandängar är kommunens enda återstående naturbetesmarker och kommunens enda klass 1-objekt i ängs- och hagmarksinventeringen. Havsstrandängar är i Sverige en värdefull vegetationstyp med mycket begränsad utbredning. De största sammanhängande arealerna betad strandäng, som har särskilt stora värden, finns idag främst i Halland, Öland, Gotland och Sydvästskåne (Johansson m fl, 1996).

6 3 Miljöövervakning i Malmö 2001 Urvalet av lokaler har gjorts med hänsyn till de rådande naturförhållandena i kommunen, och utgörs därför av en blandning av ruderatmarksytor och hävdpåverkade gräsmarker. Det enda av de inventerade områdena som fortfarande hävdas i nämnvärd omfattning är dock Tygelsjö strandängar, medan några andra områden utgörs av ytor som tidigare betats eller slåttrats, men där hävden numera upphört. Dessa områden hade vid inventeringen oftast ett högvuxet fältskikt, med en tjock förnafilt i bottnen, vilket även gällde några av de äldre ruderatmarksytorna där markstörningen uteblivit under en längre tid. Ytterligare några av de inventerade områdena utgörs av grönområden i stadsnära miljö, som regelbundet slås maskinellt. Vad beträffar valet av ruderatmarksytor har förekomsten av särskilda rariteter inte beaktats, då sådana arters utveckling som regel redan följs noggrant genom den floraväktarverksamhet som bedrivs i Skåne av Lunds Botaniska Förening. Istället har ytorna valts för att så väl som möjligt spegla ruderatmarkernas typiska artsammansättning och artrikedom. För att uppnå detta har även en blandning av ruderatmarksytor i stad och landsbygd eftersträvats. Metodik Samtliga inventeringar har utförts av David Reuterskiöld och Ann Nilsson, Ekologgruppen, under perioden till På grund av att vegetationens karaktär varierat mellan de olika områdena har två olika typer av inventeringsmetodik tillämpats. I områden med en någorlunda kortvuxen och marktäckande grässvål, har inventering i fasta provytor utförts. I områden med mer högvuxna fältskikt har en större yta avgränsats och sedan överströvats. Vilken inventeringsmetodik som använts i vilket område framgår av tabell 1. Kärlväxternas nomenklatur följer Karlsson 1998: Förteckning över svenska kärlväxter. Fullständiga artlistor för alla de inventerade lokalerna finns i bilaga 1. Tabell 1. De nio lokaler som inventerats inom Malmö kommuns vegetationsövervakningsprogram Av tabellen framgår även om inventering skett genom provytor eller strövning, samt antalet provytor respektive nedlagd tid vid strövinventeringen på varje lokal. Lokaler inventerade genom provytor antal provytor Lokaler inventerade genom strövning antal persontimmar Tygelsjö Strandängar 2 Trädesåker, Tygelsjö 4 Klagshamns udde 1 Kanalvall, Malmö slott 2 Bulltofta rekreationsområde 1 Ättehög, Skumparp 2 Käglinge rekreationsområde 1 Ruderatmark, Norra hamnen 3 Gräsmark, S Sallerup 3 Provyteinventeringar Provyteinventeringarna har gjorts i form av storyt-småytanalyser, i enlighet med Ekstam & Forshed (1996). Metoden är mycket detaljerad och ger möjlighet att säkert påvisa förändringar av vegetationens artsammansättning och täckningsgrad, vid upprepade inventeringar i framtiden. Storytorna, som utgörs av cirkelrunda, 100 m 2 stora ytor med en radie på 5,64 m, har lagts ut subjektivt så att de omfattar representativa och intressanta vegetationsytor på varje lokal. De har också placerats så att de innefattar så enhetlig vegetation som möjligt. I varje storyta har fem kvadratiska småytor, med en storlek av 1 m 2 vardera, placerats med diagonalerna i de fyra vädersträcken. Småytornas läge inom storytan framgår av figur 1.

7 Miljöövervakning i Malmö I storytans mittpunkt (d v s den mittersta smårutans södra hörn) har ett ca 25 cm långt järnrör slagits lodrät ner i marken så att dess topp hamnat ca tre cm under markytan. Cirkelns läge har markerats på fältkartor, där järnrörets exakta läge i förhållande till närliggande, fasta, lätt identifierbara föremål har mätts in noggrant med syftkompass och måttband. Inmätningen av de fyra yttre småytornas exakta läge inom storytan har också skett med syftkompass. Däremot har inga järnrör slagits ner hörnen på dessa rutor. Fältkartorna förvaras på miljöförvaltningen i Malmö. Figur 1. Skiss över småytornas placering i storytan (från Ekstam & Forshed 1996). Täckningsgradsanalyser I småytorna har täckningsgradsanalyser utförts, där täckningsgraden för samtliga observerade kärlväxtarter bedömts enligt en 6-gradig skala (Ekstam & Forshed 1996), med ett tilläggssteg (< 0,1 % täckning). Hela täckningsgradskalan framgår nedan: Täckningsgradklass Klassmittvärde % %-intervall < 0,1 0,05 0,1 1,0 0,5 1,0 6,25 3,75 6,25 12,5 9,38 12, , , Även fältskiktets och bottenskiktets totala täckningsgrad i smårutorna har bedömts, liksom täckningen av gräs- och lövförna, eventuella stenar och liknande. Skuggningsgraden i varje småruta har klassats till 0, 25, 50, 75 eller 100 % och den genomsnittliga vegetationshöjden har skattats i cm.

8 5 Miljöövervakning i Malmö 2001 Inventering av storytor Utöver täckningsgradsanalyserna i småytorna har mer översiktliga inventeringar gjorts av resterande delar av storytan. Vid dessa inventeringar har samtliga arter som påträffats inom storytan, men som ej setts vid täckningsgradsanalyserna, noterats. Strövinventeringar Strövinventeringarna har gått till så att en inventeringsyta har avgränsats, ofta med hjälp av naturliga gränser i landskapet, såsom vägar och liknande. Fältkartor med den exakta avgränsningen av samtliga dessa ytor förvaras på Miljöförvaltningen i Malmö. Den avgränsade ytan har sedan strövats över systematiskt under en viss tid (se tabell 1), varvid alla påträffade arter noterats och deras frekvens (vanlighet) bedömts i en tregradig skala enligt följande: 1 = enstaka exemplar. 2 = tämligen vanlig vanlig 3 = mycket vanlig (dominerande på platsen) I vissa fall har även beteckningen flv (= fläckvis) lagts till för arter som har en kraftigt aggregerad förekomst. Om en art är koncentrerad till en mindre del av ett område kan beteckningen flv åtföljas av en siffra, t ex: 2 (flv 3). Den första siffran anger då artens frekvens inom hela området medan den andra siffran anger frekvensen inom den yta där arten har sin tyngdpunkt. Denna inventeringsmetodik ger en god, men relativt grov bild av vegetationens utseende. Den tillåter inga statistiska jämförelser vid upprepade inventeringar i framtiden, men ger ändå goda möjligheter att dra översiktliga slutsatser om vegetationsutvecklingen på platsen. Rödlistade arter Rödlistade arter har identifierats och klassificerats enligt Gärdenfors (2000) Rödlistade arter i Sverige Alla fynd av rödlistade arter har rapporterats in till Projekt Skånes Flora. Rödlistans olika kategorier anges nedan: EX RE CR EN VU NT DD Den svenska rödlistans kategorier Extinct (Utdöd) Regionally Extinct (Försvunnen) Critically Endangered (Akut Hotad) Endangered (Starkt Hotad) Vulnerable (Sårbar) Near Threatened (Missgynnad) Data Deficiency (Kunskapsbrist) Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade.

9 Miljöövervakning i Malmö Resultat och kommentarer Tygelsjö Strandängar Tygelsjö strandängar omfattar ett cirka 80 ha stort område med betad havsstrandäng, som sträcker sig från Klagshamns udde i norr till kommungränsen i söder. Området är till största delen ännu tillfredställande hävdat och grässvålen var vid inventeringstillfället väl nedbetad. Merparten av Tygelsjö strandängar, framför allt de strandnära delarna i söder, har också en väl bevarad havsstrandängsflora. Inslaget av rara växter är inte fullt så stort som på strandängarna vid Gessie och Eskilstorp, strax söder om kommungränsen, men likväl förekommer rariteter som t ex ormax (Parapholis strigosa) och strandnål (Bupleurum tenuissimum). Södra storytan Växtsamhälle enl. Ekstam & Forshed (1996): Rödsvingel-gulkämpar-samhälle. Den södra storytan, som ligger i den mellersta delen av Tygelsjö ängar, ungefär mitt emellan Klagshamns udde och kommungränsen, hade en välutvecklad och artrik strandängsflora. en dominerades av rödsvingel, gulkämpar, salttåg och krypven (Festuca rubra, Plantago maritima, Juncus gerardii och Agrostis stolonifera) och var väl nedbetad. Gräs- och lövförna saknades nästan helt och vegetationshöjden i småytorna växlade mellan 2 till 8 cm. Totalt påträffades 22 olika kärlväxttaxa i rutan. Detta är ett relativt högt antal för strandängsmiljöer som på grund av de extrema abiotiska faktorerna, med bl a stor saltpåverkan, och tidvisa översvämningar, är naturligt ganska artfattiga. De har dock likväl ett stort naturvärde eftersom de hyser en mycket unik artsammansättning med flera sällsynta arter som nästan enbart förekommer i strandängsmiljöer. I denna ruta fanns också tre rödlistade växtarter, som alla är typiska för välbetade havsstrandängar: ormax (Parapholis strigosa): EN (starkt hotad), strandnål (Bupleurum tenuissimum): NT (missgynnad) smal käringtand (Lotus tenuis): NT (missgynnad) Av dessa är ormax den mest sällsynta arten som alltså anses starkt hotad till sin existens i Sverige. Ormax är i Sverige numera enbart känd från den sydvästskånska kusten, från Skanör till strax söder om Malmö, samt från Kullaberg. Utöver de skånska lokalerna är mer beständiga förekomster av arten inom Norden, begränsade till de danska kusterna, där ormax förekommer spritt, men tämligen sällsynt (ArtDatabanken, 2000). Norra storytan Växtsamhälle enl. Ekstam & Forshed (1996): Krypven-strandkrypa-salttåg-samhälle. Den norra storytan, som ligger cirka 500 m norr om södra storytan, hade också en typisk strandängsvegetation. Totalt påträffades 18 kärlväxttaxa i storytan och de dominerande arterna var krypven, strandkrypa, salttåg och rödsvingel (Agrostis stolonifera, Glaux maritima, Juncus gerardii och Festuca rubra). Även här var vegetationen väl nedbetad, med en vegetationshöjd i smårutorna på 2 5 cm och ingen ansamling av gräsförna. Floran var dock inte lika exklusiv som i den södra storytan, såtillvida att ingen av de rödlistade arterna från denna yta påträffades. Detta belyser en generell trend hos strandängsvegetationen i

10 7 Miljöövervakning i Malmö 2001 Tygelsjö, som utarmas och trivialiseras successivt mot norr, där floran delvis förefaller påverkad av gödsling och/eller insådd. Enligt Kraft (1987) har också de norra, övre delarna av strandängen, tidigare varit uppodlade. Natur-/skyddsvärde Tygelsjö strandängar utgör Malmö kommuns enda återstående naturbetesmarker och är också kommunens enda klass 1-objekt i ängs- och hagmarksinventeringen (Naturvårdsverket, 1997). Eftersom strandängsmiljöer av naturbeteskaraktär (d v s med lång hävdtradition och utan påverkan av gödsling, insådd och markbearbetning) är sällsynta i landet har de ett allmänt högt nationellt bevarandevärde. Särskilt gäller detta sådana större sammanhängande strandängsarealer som Tygelsjö tillsammans med angränsande strandängar mot söder utgör. Förekomsten av flera rödlistade arter, framför allt ormax (Parapholis strigosa), gör Tygelsjö strandängar extra värdefulla och området är lokalt och regionalt av högsta natur- och skyddsvärde. Ormaxets begränsade geografiska utbredning gör också att populationerna i Malmö även är viktiga för artens överlevnad i ett nationellt perspektiv. Malmö kommun har därför ett mycket viktigt ansvar att främja artens fortsatta existens på Tygelsjö strandängar. Hot och skötselbehov Det största hotet mot Tygelsjö strandängar är upphörd beteshävd. Ormax, som är strikt knuten till välhävdade havsstrandängar, är ettårig, mycket småväxt och konkurrenssvag. Den är därmed beroende av ett kontinuerligt hårt betestryck och försvinner snabbt vid igenväxning och ansamling av gräsförna (Johansson m fl, 1986). För att strandängsfloran skall kunna bevaras i sitt nuvarande skick, och för att ormax skall kunna fortleva i livskraftiga populationer, är det således helt nödvändigt att bete med nötkreatur långsiktigt kan fortgå i oförminskad omfattning. Lika viktigt är också att alla former av gödsling, insådd och markbearbetning undviks. Klagshamns udde Växtsamhälle enl. Ekstam & Forshed (1996): Förnadominerat blåhallonsamhälle. Denna storyta ligger nära basen av Klagshamns udde på norrsidan. Storytan ligger därmed på en tidigare grundbotten som fyllts ut med avfall från kalkbrottet. Totalt påträffades 38 olika kärlväxttaxa i storytan, medan antalet taxa i småytorna varierade mellan 19 och 29. en var tydligt påverkad av det kalkhaltiga, finjordrika underlaget och utgjordes av en örtrik torräng, som dock var under långt gången igenväxning med hagtorn (Crataegus sp.) och andra buskar. Dominerande arter i det glest utbildade fältskiktet var blåhallon, smultron/backsmultron och ängshavre (Rubus caesius, Fragaria vesca/viridis och Helictotrichon pratense), varav den sistnämnda är en karaktärsart för örtrik torräng. Andra nämnvärda arter som är typiska för denna vegetationstyp och som förekom i storytan var darrgräs, slankstarr, brudbröd, spåtistel och vildlin (Briza media, Carex flacca, Filipendula vulgaris, Carlina vulgaris och Linum catharticum). Dessutom fanns här gott om den i Skåne sällsynta arten rosettjungfrulin (Polygala amarella). Till följd av igenväxningen fanns också en stor mängd gräsförna, som täckte mellan 20 och 70 % av marken i småytorna. shöjden i fältskiktet varierade från drygt 10 till cirka 30 cm. Bottenskiktet var väl utvecklat och marken i småytorna var nästan helt täckt av mossa.

11 Miljöövervakning i Malmö Natur-/skyddsvärde Området där provytan lagts ut hyser en artrik variant av örtrik torräng, med en mängd för trakten mindre vanliga arter. Denna vegetationstyp var fordom sannolikt vanlig i betesmarker på kalkhaltiga finjordar i Sydvästskåne, men har idag trängts undan kraftigt till följd av uppodling, gödsling och igenväxning. Dessutom förekommer rosettjungfrulin, som är mycket sällsynt i hela sydvästra Skåne, i riklig mängd. Dessa faktorer gör att floran på lokalen med omnejd har ett högt regionalt, och ett mycket högt lokalt natur-och skyddsvärde. Hot och skötselbehov Det största hotet mot floran på lokalen är igenväxning. Detta hot är också mycket överhängande då igenväxningen redan är långt gången, och buskvegetation breder ut sig alltmer. Ett annat tänkbart hot är olika former av bebyggelse, eller annan exploatering. Området behöver röjas från buskar och därefter betas. Eftersom igenväxningen är långt gången bör röjningen helst utföras i flera omgångar under en följd av år, för att mildra slyuppslag till följd av röjgödslingseffekter. Man bör då i en första omgång koncentrera röjningen till de ännu huvudsakligen öppna ytorna, som sedan successivt kan utvidgas vid återkommande röjningar. En bra metod för att minska röjgödslingen är också att dra upp buskar med rötterna. Det är mycket viktigt att röjningen åtföljs av bete direkt vid växtperiodens start efter det första röjningstillfället. Om bete inte kan ordnas, bör röjningen anstå tills betesfrågan är löst. Bulltofta rekreationsområde Växtsamhälle enl. Ekstam & Forshed (1996): Förnadominerat rödsvingel-samhälle. Denna storyta, som ligger i Bulltofta rekreationsområde, inne i Malmö stad, hyste vid inventeringen en artrik torrängsflora. Rödsvingel, gullusern, hundäxing, väddklint och gulmåra (Festuca rubra, Medicago sativa ssp. falcata, Dactylis glomerata, Centaurea scabiosa och Galium verum) var de vanligaste arterna. Flera kalkgynnade arter som förknippas med vegetationstypen örtrik torräng förekom också i storytan, såsom ängshavre, darrgräs, lundtrav, brudbröd och vildlin (Helictotrichon pratense, Briza media, Arabis hirsuta, Filipendula vulgaris och Linum catharticum). Med undantag för vildlin förekom dock dessa arter endast i små mängder. Området förefaller hävdas regelbundet genom klippning och vegetationshöjden i småytorna varierade mellan cm. Gräsförna täckte omkring % av marken. Hot och skötselbehov Den generellt artrika floran i Bulltofta rekreationsområde kan sägas vara värdefull från rekreationssynpunkt och från ett lokalt naturvårdsperspektiv, även om floran på platsen sannolikt är påverkad genom insådd av ängsfröer. Tänkbara hot mot floran på denna plats kan vara exploatering eller ändrad skötsel. Med hänsyn till florans karaktär, och för att på bästa sätt bevara den nuvarande artrikedomen, vore en naturvårdsinriktad parkskötsel, som efterliknar traditionellt ängsbruk, lämplig på denna lokal. En sådan skötsel kan göras enligt följande: Regelbunden slagning av vegetationen, helst med slåtterbalk, cirka två gånger per år. Den första slagningen bör inte ske för tidigt, utan någon gång mellan mitten av juli och början av augusti. Den andra slagningen bör ske i slutet av oktober eller i november, vid vegetationsperiodens slut. Det slagna höet kan med fördel få ligga och fröa av sig några dagar, men bör sedan samlas in och forslas bort så att det inte göder eller kväver spirande vegetation. Som ett alternativ till denna skötsel skulle även vissa ytor i området med fördel kunna betas, vilket dock endast bör ske under förutsättning av att rekreationsmöjligheterna inte påverkas negativt.

12 9 Miljöövervakning i Malmö 2001 Käglinge Rekreationsområde Växtsamhälle enl. Ekstam & Forshed (1996): Käringtand-rödven-samhälle. En storyta har lagts ut i Käglinge rekreationsområde just sydväst om Oxie, på torr, relativt grovkornig jord, med viss markstörning. en utgjordes av en blandning av rödvenäng och torrsläntsvegetation och föreföll i viss utsträckning påverkad av gödning och/eller insådd. Dominerande arter var käringtand, rödven, rödsvingel och stor ängssyra (Lotus corniculatus, Agrostis capillaris, Festuca rubra, och Rumex thyrsiflorus). Bland arter som antyder gödsling och eller insådd kan nämnas hundäxing, vitklöver, timotej och engelskt rajgräs (Dactylis glomerata, Trifolium repens, Phleum pratense och Lolium perenne), som alla var vanliga. Området förefaller hävdas regelbundet och vegetationshöjden i småytorna varierade mellan cm. Gräsförna förekom endast i liten utsträckning, vilket sannolikt beror på att marken är naturligt lågproduktiv. Hot och skötselbehov Liksom Bulltoftaområdet är även Käglinge rekreationsområde värdefullt från rekreationssynpunkt och från ett lokalt naturvårdsperspektiv. Hotbild och skötselbehov är också snarlika de som gäller för Bulltofta. Den allra bästa skötseln i Käglinge rekreationsområde är sannolikt bete, men naturvårdsinriktad parkskötsel som efterliknar traditionellt ängsbruk (enligt samma modell som beskrivs under Bulltofta rekreationsområde) är ett fullgott alternativ. Detta gäller alla öppna ytor inom Käglinge rekreationsområde som hyser en torrängsartad flora. Trädesåker, Tygelsjö Denna lokal, som inventerats med strövmetoden, omfattar cirka 3 hektar trädad åkermark strax nordväst om Tygelsjö samhälle. I öster och längst i nordväst var marken torr, medan ett stort fuktigt parti fanns i den sydvästra delen. Fältskiktet var vildvuxet och cirka 1 1,5 m högt. Totalt påträffades 82 olika kärlväxttaxa. Den klart dominerande arten i de torra partierna var knylhavre (Arrhenatherum elatius). Andra mycket vanliga arter var rödsvingel och timotej (Festuca rubra och Phleum pratense). Många arter förekom också agregerat och dominerade fältskiktet på större eller mindre ytor medan de saknades eller uppträdde betydligt mera fåtaligt i övrigt. Exempel på sådana arter var rödklöver, blålusern, mjölke och bergrör (Trifolium pratense, Medicago sativa ssp. sativa, Epilobium angustifolium, Calamagrostis epigejos och). Även krissla (Inula salicina), som är en typisk beståndsbildare, uppträdde på detta sätt och förekom i ett stort antal små bestånd i området. Krissla är relativt sällsynt i sydvästra Skåne och med undantag för Öland och Gotland samt vissa trakter i Mellansverige gäller detta även generellt i landet. I detta område hittades också den mycket sällsynta, klorofyllösa och parasitiska örten klöversnyltrot (Orobanche minor), som är klassad som EN = Endangered (starkt hotad) på den svenska rödlistan och som dessutom är fridlyst. Förutom en adventiv förekomst från Göteborg är klöversnyltrot tidigare i hela Sverige, endast känd från 5 skånska lokaler. Lokalen vid Tygelsjö är ny för klöversnyltrot som uppträdde i stort antal, åtminstone cirka 50 individ men sannolikt betydligt fler, inne i de stora bestånd av klövar och luserner som fanns i den torra, östra halvan av inventeringsområdet. På de fuktigare partierna i väster och sydväst var vegetationen betydligt mera ensartad och utgjordes av en till två meter höga bestånd av rosendunört, brännässla, sträv kardvädd och kvickrot (Epilobium hirsutum, Urtica dioica, Dipsacus strigosus och Elytrigia repens), som avlöste varandra i en mosaik.

13 Miljöövervakning i Malmö Hot och skötselbehov Klöversnyltrot är starkt kulturberoende och har hittills i Sverige enbart påträffats i vallar, vägkanter och liknande kulturmarker. Sannolikt har den kommit hit med klöverfrö och det är osäkert om arten är naturligt uthållig i Sverige, eller om alla svenska förekomster är av tillfällig karaktär (ArtDatabanken, 2000). Mot bakgrund av dessa fakta kan det diskuteras vilket naturvärde arten skall tillmätas. Förekomsten av klöversnyltrot (Orobanche minor) i kombination med den allmänt artrika floran, gör dock att lokalen i Tygelsjö, åtminstone i ett lokalt perspektiv, måste anses ha ett mycket högt naturvärde. Hotbilden mot arten är också oklar, men eventuellt missgynnas den av igenväxning och ogräsmedel. Skötselråd för att bevara arten är svåra att ge, då kunskapen om dess miljökrav är begränsade (ArtDatabanken 2000). Beståndets utveckling på den nya lokalen bör dock följas av floraväktare och fyndet har rapporterats in till projekt Skånes Flora. Kanalvall, Malmö Slott Strövinventerad lokal som omfattar båda sidorna av den stenlagda kanalvallen runt kommendanthuset vid Malmö slott, från nedgången till en träbrygga i öster till en vallkrök cirka 140 m mot väster och därifrån ytterligare cirka 15 m söderut till kanalens slut. Vallen hyste en relativt artrik ruderatflora av torrängskaraktär, som är typisk för Malmös stadsmiljöer. Totalt påträffades 75 olika taxa av kärlväxter. Fältskiktet var omkring 50 cm högt på vallens insida och något lägre på utsidan, mot kanalen till, där penningblad och åkerfräken (Lysimachia nummularia och Equisetum arvense) bildade en nästan heltäckande matta. Utöver dessa två var även rödsvingel, timotej, röllika, åkervinda och prästkrage (Festuca rubra Phleum pratense, Achillea millefolium, Convolvulus arvensis och Leucanthemum vulgare) mycket vanliga. Som exempel på typiska ruderatväxter för Malmös stad kan även nämnas gräsen sandlosta och vildkorn (Anisantha sterilis och Hordeum murinum), samt en mängd kors- och korgblommiga arter. Exempel från den förstnämnda familjen är löktrav, stillfrö och vägsenap (Alliaria petiolata, Descurainia sophia och Sisymbrium officinale), medan taggsallat, kanadabinka, grönfibbla och gråbo (Lactuca serriola, Conyza canadensis, Crepis capillaris och Artemisia vulgaris) kan nämnas från den senare. Inga särskilda rariteter påträffades dock på denna lokal. Hot och skötselbehov Eftersom mekanisk störning av olika slag är en nödvändig förutsättning för ruderatflorans existens sådan störning inte sägas utgöra ett hot. Möjligen kan överdrivet nitisk ogräsbekämpning, liksom bekämpning med kemiska medel vara ett hot mot floran och sådana åtgärder bör undvikas. Just beträffande kanalvallen, som trots allt är en relativt stabil om än mycket utsatt miljö, är dock ett visst efterhållande av vegetationen sannolikt positivt, då igenväxningen annars på sikt kan bli så kraftig att vissa arter slås ut.

14 11 Miljöövervakning i Malmö 2001 Ättehög, Skumparp Detta objekt, som inventerats med strövmetoden, utgörs av en gravhög från bronsåldern, en så kallad ättehög, belägen cirka 200 m sydväst om Skumparps villasamhälle och på gula kartan benämnd Enehögsbacken. en på högen utgjordes av öppen ohävdad gräsmark. Högen hade till följd av den uteblivna hävden börjat växa igen och fältskiktet var relativt vildvuxet och rikt på gammal gräsförna. en var cirka cm hög, förutom på sydsidan som fläckvis hyste en mer gles och lågvuxen växtlighet. I ena kanten hade stora mängder sten dumpats. Totalt påträffades 38 olika kärlväxttaxa på högen. På de nedre delarna, som var uppenbart gödselpåverkade till följd av avdrift vid gödselspridningen på den omkringliggande åkern, var hundkäx, brännässla (Anthriscus sylvestris, Urtica dioica) och andra gödselgynnade arter vanliga eller dominerande. De övre delarna dominerades främst av knylhavre och åkervinda (Arrhenatherum elatius och Convolvulus arvensis). Här fanns dock även kvar fragment av en mera varierad, naturbetesartad flora i form av arter som, bockrot, puktörne, gullusern, gulmåra, åkervädd, rödklint och väddklint (Pimpinella saxifraga, Ononis spinosa ssp. maritima, Medicago falcata, Galium verum, Knautia arvensis, Centaurea jacea och Centaurea scabiosa), varav den förstnämnda förekom mycket rikligt. På sydsidan, där marken var som torrast och mest erosionsutsatt, fanns även små jordblottor med arter som femfingerört och luddlosta. Hot och skötselbehov Enehögsbackens vegetation hotas framför allt av igenväxning, spridning av gödsel och bekämpningsmedel samt pumpning av skräp. Dessutom är högens isolering från andra gräsmarksytor ett hot som på sikt sannolikt kommer att leda till utarmning av floran. Lämplig skötsel av högen vore regelbunden slagning av vegetationen 2 gånger per år. Första slagningen bör ske vid traditionell slåttertid, d v s någonstans mellan mitten av juli och början av augusti. En kompletterande slagning bör sedan ske vid vegetationsperiodens slut på senhösten för att hindra uppbyggnaden av gräsförna. Det slagna gräset kan med fördel få ligga och fröa av sig några dagar efter slåttern, men skall sedan avlägsnas. Vid slåttern är skärande eller klippande redskap (t ex en handdriven slåtterbalk) att föredra framför roterande redskap med platssnören (s k trimmers). Vidare bör sten och annat skräp som dumpats på högen avlägsnas och en skyddszon på åtminstone fem meter upprättas runt högen, där ingen odling eller gödsling sker. Ruderatmark, Norra hamnen Lokalen, som har strövinventerats, omfattar knappa 0,5 hektar (95 x 50 m). Den ligger i Norra hamnen i Malmö och avgränsas i norr och öster av Hemsögatan respektive Svartögatan, samt i söder och väster av grusvägar. en varierade påtagligt inom lokalen. I väster och nordost fanns en artrik ruderatflora, som till följd av utebliven markstörning under ett antal år, börjat växa igen och övergå i sluten gräsmark av torrängskaraktär. Fortfarande fanns dock gott om markblottor, där konkurrenssvaga kortlivade växter dröjde sig kvar. Fältskiktet var på dessa ytor knappt halvmeterhögt. I sydost täcktes marken helt av ett stort och tätvuxet, drygt meterhögt, bestånd av bergrör (Calamagrostis epigeios), som nära nog bildade en monokultur. En cirka fem meter bred zon längs hemsögatan i norr utgjordes av klippt gräsmatta. Totalt påträffades 93 olika kärlväxttaxa på lokalen.

15 Miljöövervakning i Malmö Några av de vanligaste arterna i väst och nordost var åkervinda, knylhavre, snärjmåra, revfingerört, palsternacka, vildmorot, gulsporre, hamnsenap och berggröe (Convolvulus arvensis, Arrhenatherum elatius, Galium aparine, Potentilla reptans, Pastinaca sativa, Daucus carota ssp. carota, Linaria vulgaris, Sisymbrium altissimum och Poa compressa). Exempel på arter som förekom mera fåtaligt är färgreseda, cikoria, blåeld, nattljus och ekorrkorn (Reseda luteola, Cicorium intybus, Echium vulgare, Oenothera biennis och Hordeum jubatum). Hot och skötselbehov Olika former av exploatering, samt kemisk ogräsbekämpning är tänkbara hot mot ruderatfloran på denna lokal, liksom generellt i Malmös hamnområden. Den markstörning som fortlöpande sker i hamnområdet är dock i sig inget hot utan ett nödvändigt inslag för ruderatväxternas överlevnad. Kemisk bekämpning bör undvikas, men inget behov av löpande skötsel föreligger. Gräsmark, S Sallerup Strövinventerad lokal belägen på ett mindre åskrön strax sydost om gården Ängdala, på västsidan om vägen mot Särslöv och cirka 150 m norr om Sallerupsvägens nya sträckning (norr om Södra Sallerups by). Inventeringsytan utgörs av kullens krön och omfattar cirka 75 x 40 meter. en utgjordes av öppen, ohävdad gräsmark av torrängskaraktär. Området hade till följd av utebliven hävd börjat växa igen. Vedväxter var ännu fåtaliga, men fältskiktet var relativt vildvuxet med en vegetationshöjd på cirka cm och en tjock förnafilt av visset gräs. Artsammansättningen var relativt trivial och totalt påträffades 47 olika taxa av kärlväxter. Dominerande arter var åkervinda, rödsvingel, humlelusern, åkerfräken, prästkrage, hästhov och åkertistel (Convolvulus arvensis, Festuca rubra, Medicago lupulina, Equisetum arvense, Leucanthemum vulgare, Tussilago farfara och Cirsium arvense). I övrigt kan nämnas typiska torrängsväxter som rödklint, vildmorot och ängshaverrot (Centaurea jacea, Daucus carota ssp. carota och Tragopogon pratensis), vilka förekom i mer måttlig mängd. Närmast utanför inventeringsområdet på kullens östra sida (mot Särslövsvägen till) var fältskiktets igenväxning mera långt gången, och här bildade blåhallon, åkertistel och åkervinda (Rubus caesius, Cirsium arvense och Convolvulus arvensis) täta bestånd. Hot och skötselbehov på denna lokal hotas främst av igenväxning, vilket även gäller flera närliggande, likartade små gräsytor i backlandskapet runt Södra Sallerup. Trots att dessa områden oftast hyser en ganska trivial flora, är de ändå lokalt värdefulla naturområden med potentiella förutsättningar till höga naturvärden om lämplig hävd återupptas. Den bästa skötseln på denna och liknande, närliggande lokaler vore om betet kunde återupptas. Det är dessutom viktigt att ingen gödsling, insådd eller markbearbetning sker.

16 13 Miljöövervakning i Malmö 2001 Källförteckning ArtDatabanken Faktablad: Parapholis strigosa ormax. Förf. Olof Johansson ArtDatabanken Faktablad: Orobanche minor klöversnyltrot. Förf. Örjan Nilsson Rev. Kjell-Arne Olsson Ekstam, U. & Forshed, N Om hävden upphör. Naturvårdsverket förlag. Ekstam, U & Forshed, N Äldre Fodermarker. Naturvårdsverket förlag. Grahn,J Förslag till Miljöövervakning i Malmö inom området biologisk mångfald (opubl.) Gärdenfors, U (ed) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Johansson, O., Ekstam, U. & Forshed, N. Havsstrandängar. SNV och LTs förlag. Karlsson, T. 1998: Förteckning över svenska kärlväxter. (The vascular plants of Sweden a checklist) svensk Bot. Tidskr. 91: Lund. Kraft, J. 1987: Falsterbohalvöns flora. Växterna vid kusten mellan Malmö och Trelleborg. Lund. Naturvårdsverket Ängs- och hagmarker i Sverige. Rapport Naturvårdsverket Förlag.

17 Bilaga 1 Sida 1 Bilaga 1 Storyta: Tygelsjö strandängar, södra Inventerare: David Reuterskiöld, Ann Nilsson Inventeringsdatum: Täckningsgrad %, i småytor (klassmittvärden) medeltäckn. småytor rödlistekat. Vetenskapliga namn Svenska namn mitt N Ö S V övrigt i storyta antal små-ytor Festuca rubra rödsvingel 37, ,5 18, ,75 Plantago maritima gulkämpar 18,75 18,75 9,38 37,5 9, ,75 Juncus gerardii salttåg 18,75 18,75 18,75 18,75 3, ,75 Agrostis stolonifera krypven 3,75 9,38 18,75 18,75 9, ,00 NT Lotus tenuis (ev även L corniculatus) smal käringtand (ev även käringtand) 18,75 9,38 9,38 0,5 18, ,35 Armeria maritima trift 3,75 3,75 3,75 9,38 4 4,13 Glaux maritima strandkrypa 3,75 3,75 2 1,50 Trifolium fragiferum smultronklöver 0,5 3,75 2 0,85 Elytrigia repens kvickrot 0,5 3,75 2 0,85 Trifolium repens vitklöver 3,75 1 0,75 Festuca arundinacea rörsvingel 3,75 1 0,75 NT Bupleurum tenuissimum strandnål 0,5* 0,5** 0,05 0,5*** 4 0,31 Sagina maritima strandnarv 0,5 0,5 2 0,20 Lolium perenne engelskt rajgräs 0,5 0,5 2 0,20 EN Parapholis strigosa ormax 0,5 0,5^ 2 0,20 Cerastium fontanum ssp. vulgare hönsarv 0,5 1 0,10 Argentina anserina gåsört 0,5 1 0,10 Centaurium pulchellum dvärgarun 0,5~ 1 0,10 Triglochin maritimum havssälting 0,5 1 0,10 Carex sp. starr 0,5 1 0,10 Suaeda maritima saltört 0,05 1 0,01 Spergularia marina saltnarv 0,05 1 0,01 summerad täckning i småytor (%): antal taxa per småyta: antal taxa i storytan: 22 Övriga fältbedömningar: mitt N Ö S V medel täckning: fältskikt (%): täckning: bottenskikt (%): täckning: gräs- och lövförna (%): ,4 täckning: stenytor m m (%): vegetationshöjd: fältskikt (cm): ,8 täckning: skugga (%): täckning: komockor (%): Kommentarer, enskilda arter: * ca 10 individ ** i sydvästra kanten *** ca individ ^ riklig trots låg täckning ~ ca individ rödlistade Rödlistkategorier RE = Regionally Extinct (försvunnen) CR = Critically Endangered (akut hotad) EN = Endangered (starkt hotad) VU = Vulnerable (sårbar) NT = Near Threatened (missgynnad) hotade

18 Bilaga 1 Sida 2 Bilaga 1 Storyta: Tygelsjö strandängar, norra Inventerare: David Reuterskiöld, Ann Nilsson Inventeringsdatum: Täckningsgrad %, i småytor (klassmittvärden) medeltäckn. småytor rödlistekat. Vetenskapliga namn Svenska namn mitt N Ö S V övrigt i storyta antal små-ytor Agrostis stolonifera krypven 9,38 3,75 18,75 18, ,13 Glaux maritima strandkrypa 0,5 0,5 37,5 37,5 18, ,95 Juncus gerardii salttåg 9,38 18,75 37,5 9,38 18, ,75 Festuca rubra rödsvingel 37,5 1 7,50 Argentina anserina gåsört 3,75 18,75 2 4,50 Plantago maritima gulkämpar 18,75 1 3,75 Spergularia marina saltnarv 9,38 3,75 3,75 0,05 4 3,39 Atriplex prostrata spjutmålla 9,38 3,75 0,5 0,5 4 2,83 Trifolium fragiferum smultronklöver 9,38 1 1,88 Salicornia europaea glasört 3,75 0,5 0,5 0,05 4 0,96 Lotus sp. käringtänder 3,75 1 0,75 Trifolium repens vitklöver 3,75 1 0,75 Suaeda maritima saltört 0,5 0,5 0,5 0,05 4 0,31 Puccinellia capillaris saltgräs 0,5 0,5 0,5 0,05 4 0,31 Polygonum aviculare trampört 0,5 0,05 2 0,11 Armeria maritima trift 0,5 1 0,10 Taraxacum sp. maskrosor 0,5 1 0,10 Triglochin maritimum havssälting 0,5 1 0,10 summerad täckning i småytor (%): antal taxa per småyta: antal taxa i storytan: 18 Övriga fältbedömningar: mitt N Ö S V medel täckning: fältskikt (%): täckning: bottenskikt (%): täckning: gräs- och lövförna (%): täckning: stenytor m m (%): vegetationshöjd: fältskikt (cm): täckning: skugga (%): täckning: tångförna (%): täckning: komockor (%): ,4

19 Bilaga 1 Sida 3 Bilaga 1 Storyta: Klagshamn Inventerare: David Reuterskiöld, Ann Nilsson Inventeringsdatum: Täckningsgrad %, i småytor (klassmittvärden) medeltäckn. småytor rödlistekat. Vetenskapliga namn Svenska namn mitt N Ö S V övrigt i storyta antal små-ytor Rubus caesius blåhallon 18,75 3,75 18,75 18,75 3, ,75 Fragaria vesca/viridis smultron/backsmultron 18,75 18,75 18, ,25 Helictotrichon pratense ängshavre 3,75 9,38 9,38 18,75 9, ,13 Crataegus sp. hagtornar 0,5 3,75 37,5* 3,75 3,75 5 9,85 Galium verum gulmåra 3,75 9,38 3,75 3,75 3,75 5 4,88 Potentilla reptans revfingerört 3,75 9,38 3,75 3,75 0,5 5 4,23 Festuca rubra rödsvingel 3,75 3,75 9,38 0,5 3,75 5 4,23 Centaurea jacea rödklint 3,75 3,75 3,75 3,75 3,75 5 3,75 Arrhenatherum elatius knylhavre 3,75 3,75 3,75 3,75 3,75 5 3,75 Medicago lupulina humlelusern 3,75 0,5 3,75 0,5 9,38 5 3,58 Viola hirta buskviol 3,75 0,5 9,38 3 2,73 Lotus corniculatus käringtand 3,75 0,5 0,5 3,75 3,75 5 2,45 Vicia cracca kråkvicker 0,5 3,75 3,75 0,5 3,75 5 2,45 Briza media darrgräs 3,75 3,75 0,5 3,75 0,5 5 2,45 Prunella vulgaris brunört 3,75 3,75 3,75 3 2,25 Inula salicina krissla 0,5 9,38 0,5 3 2,08 Achillea millefolium röllika 0,5 3,75 0,5 3,75 0,5 5 1,80 Carex flacca slankstarr 0,5 0,5 0,5 3,75 3,75 5 1,80 Dactylis glomerata hundäxing 0,5 3,75 0,5 3,75 0,5 5 1,80 Filipendula vulgaris brudbröd 3,75 3,75 2 1,50 Carlina vulgaris spåtistel 0,5 0,5 0,5 3,75 4 1,05 Festuca pratensis ängssvingel 0,5 0,5 0,5 3,75 4 1,05 Daucus carota ssp. carota vildmorot 0,5 0,5 0,05 3,75 4 0,96 Rosa sp. rosor 0,5 0,5 3,75 3 0,95 Anthriscus sylvestris hundkäx 3,75 1 0,75 Hypericum perforatum äkta johannesört 0,5 0,5 0,5 0,5 4 0,40 Poa compressa berggröe 0,5 0,5 0,5 0,5 4 0,40 Plantago lanceolata svartkämpar 0,5 0,5 0,5 3 0,30 Linum catharticum vildlin 0,5 0,05 0,05 0,5 4 0,22 Equisetum arvense åkerfräken 0,5 0,5 2 0,20 Polygala amarella rosettjungfrulin 0,5 0,5 2 0,20 Pastinaca sativa palsternacka 0,5 0,5 2 0,20 Holcus lanatus luddtåtel 0,5 1 0,10 Arenaria serpyllifolia sandnarv 0,05 1 0,01 Rhamnus cathartica getapel X 0 0,00 Echium vulgare blåeld X 0 0,00 Plantago major groblad X 0 0,00 Erigeron acer gråbinka X 0 0,00 summerad täckning i småytor (%): antal taxa per småyta: antal taxa i storytan: 38 Övriga fältbedömningar: mitt N Ö S V medel täckning: fältskikt (%): täckning: bottenskikt (%): täckning: gräs- och lövförna (%): täckning: stenytor m m (%): vegetationshöjd: fältskikt (cm): ,4 täckning: skugga (%): Kommentarer, enskilda arter: * En stor hagtornsbuske mitt i rutan

20 Bilaga 1 Sida 4 Bilaga 1 Storyta: Bulltofta rekreationsområde Inventerare: David Reuterskiöld, Ann Nilsson Inventeringsdatum: Täckningsgrad %, i småytor (klassmittvärden) medeltäckn. småytor rödlistekat. Vetenskapliga namn Svenska namn mitt N Ö S V övrigt i storyta antal små-ytor Festuca rubra rödsvingel 18,75 18,75 18,75 18,75 9, ,88 Medicago sativa ssp. falcata gullusern 18,75 9,38 18,75 9,38 3, ,00 Dactylis glomerata hundäxing 9,38 18,75 18,75 9,38 3, ,00 Centaurea scabiosa väddklint 9,38 18,75 3,75 9,38 9, ,13 Galium verum gulmåra 9,38 3,75 9,38 18,75 3,75 5 9,00 Potentilla reptans revfingerört 0,5 18,75 0,05 9,38 4 5,74 Centaurea jacea rödklint 3,75 3,75 9,38 9,38 0,5 5 5,35 Plantago lanceolata svartkämpar 9,38 9,38 0,5 3,75 3,75 5 5,35 Arrhenatherum elatius knylhavre 3,75 3,75 3,75 0,5 9,38 5 4,23 Bromus hordeaceus luddlosta 0,05 0,5 9,38 3,75 3,75 5 3,49 Medicago lupulina humlelusern 3,75 3,75 0,5 3,75 3,75 5 3,10 Linum catharticum vildlin 3,75 3,75 0,5 3,75 3,75 5 3,10 Senecio jacobaea stånds 3,75 3,75 3,75 3,75 4 3,00 Lotus corniculatus käringtand 3,75 3,75 0,5 0,5 3,75 5 2,45 Achillea millefolium röllika 3,75 3,75 0,5 3,75 4 2,35 Viola hirta buskviol 0,5 0,5 9,38 3 2,08 Briza media darrgräs 0,05 9,38 2 1,89 Pastinaca sativa palsternacka 3,75 0,5 3,75 3 1,60 Trifolium pratense rödklöver 0,5 0,5 3,75 0,5 4 1,05 Silene vulgaris smällglim 3,75 0,5 0,5 3 0,95 Ranunculus bulbosus knölsmörblomma 0,5 3,75 0,5 3 0,95 Filipendula vulgaris brudbröd 0,5 3,75 2 0,85 Taraxacum sect. Ruderalia ogräsmaskrosor 0,5 3,75 2 0,85 Rhinanthus sp. skallror 0,5 0,5 0,5 3 0,30 Arabis hirsuta lundtrav 0,5 0,5 0,05 3 0,21 Phleum pratense timotej 0,5 0,5 2 0,20 Poa compressa berggröe 0,5 0,5 2 0,20 Tragopogon pratensis ängshaverrot 0,05 0,05 0,5 3 0,12 Cerastium fontanum ssp. vulgare hönsarv 0,5 0,05 2 0,11 Daucus carota ssp. carota vildmorot 0,05 0,5 2 0,11 Rosa sp. rosor 0,5 1 0,10 Trifolium campestre jordklöver 0,5 1 0,10 Trifolium dubium trådklöver 0,5 1 0,10 Vicia sativa sommarvicker/fodervicker 0,5 1 0,10 Hypericum perforatum äkta johannesört 0,5 1 0,10 Galium album stormåra 0,5 1 0,10 Convolvulus arvensis åkervinda 0,5 1 0,10 Veronica arvensis fältveronika 0,5 1 0,10 Helictotrichon pratense ängshavre 0,5 1 0,10 Lolium perenne engelskt rajgräs 0,5 1 0,10 Poa trivialis kärrgröe 0,5 1 0,10 Satureja acinos harmynta 0,05 0,05 2 0,02 Poa annua vitgröe 0,05 1 0,01 Trifolium repens vitklöver X 0 0,00 Echium vulgare blåeld X 0 0,00 summerad täckning i småytor (%): antal taxa per småyta: antal taxa i storytan: 45 Övriga fältbedömningar: mitt N Ö S V medel täckning: fältskikt (%): täckning: bottenskikt (%): täckning: gräs- och lövförna (%): täckning: stenytor m m (%): vegetationshöjd: fältskikt (cm): täckning: skugga (%):

21 Bilaga 1 Sida 5 Bilaga 1 Storyta: Käglinge rekreationsområde Inventerare: David Reuterskiöld, Ann Nilsson Inventeringsdatum: Täckningsgrad %, i småytor (klassmittvärden) medeltäckn. småytor rödlistekat. Vetenskapliga namn Svenska namn mitt N Ö S V övrigt i storyta antal små-ytor Lotus corniculatus käringtand 18,75 37, ,5 18, ,50 Agrostis capillaris rödven 18,75 18,75 9,38 9,38 18, ,00 Festuca rubra rödsvingel 9,38 9,38 18,75 18,75 18, ,00 Rumex thyrsiflorus stor ängssyra 3,75 3,75 18,75 3,75 37,5 5 13,50 Dactylis glomerata hundäxing 9,38 3,75 9,38 9,38 3,75 5 7,13 Trifolium repens vitklöver 9,38 9,38 9,38 0,5 3,75 5 6,48 Phleum pratense timotej 3,75 9,38 9,38 3,75 3,75 5 6,00 Plantago lanceolata svartkämpar 9,38 3,75 3,75 3,75 3,75 5 4,88 Lolium perenne engelskt rajgräs 3,75 3,75 3,75 3,75 3,75 5 3,75 Senecio jacobaea stånds 3,75 3,75 3,75 3,75 4 3,00 Medicago lupulina humlelusern 3,75 0,5 3,75 3,75 4 2,35 Taraxacum sp. maskrosor 0,5 0,5 0,5 3,75 3,75 5 1,80 Bromus hordeaceus luddlosta 0,5 0,5 0,5 3,75 3,75 5 1,80 Achillea millefolium röllika 3,75 3,75 0,5 0,5 4 1,70 Trifolium dubium trådklöver 3,75 0,05 3,75 3 1,51 Pilosella officinarum gråfibbla 3,75 3,75 2 1,50 Cerastium fontanum ssp. vulgare hönsarv 3,75 0,5 0,5 0,5 0,5 5 1,15 Crepis capillaris grönfibbla 0,5 0,5 0,5 3,75 4 1,05 Poa sp. gröen 0,5 3,75 0,5 0,5 4 1,05 Rhinanthus minor ängsskallra 0,5 3,75 0,5 3 0,95 Anchusa officinalis oxtunga 3,75 1 0,75 Galium album stormåra 0,5 0,05 0,5 3 0,21 Vicia sativa sommarvicker/fodervicker 0,5 0,5 2 0,20 Sorbus aucuparia rönn 0,5 1 0,10 Veronica arvensis fältveronika 0,5 1 0,10 Centaurea scabiosa väddklint 0,5 1 0,10 Tragopogon pratensis ängshaverrot 0,5 1 0,10 Equisetum arvense åkerfräken X 0 0,00 Potentilla argentea femfingerört X 0 0,00 Medicago sativa ssp. sativa blålusern X 0 0,00 Echium vulgare blåeld X 0 0,00 Linaria vulgaris gulsporre X 0 0,00 Cirsium acaule jordtistel X 0 0,00 summerad täckning i småytor (%): antal taxa per småyta: antal taxa i storytan: 33 Övriga fältbedömningar: mitt N Ö S V medel täckning: fältskikt (%): täckning: bottenskikt (%): ,2 täckning: gräs- och lövförna (%): ,2 täckning: stenytor m m (%): vegetationshöjd: fältskikt (cm): ,6 täckning: skugga (%):

22 Bilaga 1 Sida 6 Bilaga 1 Översiktligt inventerade områden Inventerare: David Reuterskiöld, Ann Nilsson Inv. datum: 4-10 juli 2001 rödlistekategori vetenskapliga namn svenska namn EQUISETACEAE FRÄKENVÄXTER Kanalvall, Malmö slott Trädesmark, Tygelsjö Rud.mark, Oljehamnen Ättehög, Skumparp Gräsmark, S. Sallerup Equisetum arvense åkerfräken ULMACEAE ALMVÄXTER Ulmus glabra alm URTICACEAE NÄSSELVÄXTER Urtica dioica brännässla 3 (flv) 1 2 (flv3) 2 (flv3) 4 POLYGONACEAE SLIDEVÄXTER Persicaria amphibia vattenpilört 1 1 Polygonum aviculare trampört Rumex acetosella bergsyra Rumex crispus krusskräppa Rumex thyrsiflorus stor ängssyra 2 1 CHENOPODIACEAE MÅLLVÄXTER Chenopodium album coll. svinmållagruppen CARYOPHYLLACEAE NEJLIKVÄXTER Arenaria serpyllifolia sandnarv Cerastium fontanum ssp. vulgare hönsarv Silene latifolia ssp. alba vitblära 1 1 Silene vulgaris smällglim 2 1 RANUNCULACEAE RANUNKELVÄXTER Ranunculus repens revsmörblomma 1 2 (flv) 2 3 PAPAVERACEAE VALLMOVÄXTER Papaver rhoeas kornvallmo BRASSICACEAE KORSBLOMMIGA Alliaria petiolata löktrav 1 1 Barbarea vulgaris sommargyllen Capsella bursa-pastoris lomme 1 1 Descurainia sophia stillfrö 1 1 Sinapis arvensis åkersenap Sisymbrium altissimum hamnsenap 2 1 Sisymbrium officinale vägsenap 1 1 RESEDACEAE RESEDAVÄXTER Reseda luteola färgreseda 1 1 CRASSULACEAE FETBLADSVÄXTER Sedum acre gul fetknopp 2 1 ROSACEAE ROSVÄXTER Crataegus sp. hagtornar Fragaria vesca smultron 2 (flv3) 1 Geum urbanum nejlikrot Malus sp. aplar 1 1 Potentilla argentea femfingerört 2 (flv) 1 2 Potentilla reptans revfingerört Prunus sp. prunusar 1 1 Rosa sp. rosor Rosa canina stenros Rosa rubiginosa äppelros Rubus subgen. Rubus björnbär 1 1 Rubus caesius blåhallon Sorbus intermedia oxel 1 1 FABACEAE ÄRTVÄXTER Lathyrus pratensis gulvial 1 1 Lotus corniculatus käringtand Medicago lupulina humlelusern Medicago sativa ssp. falcata gullusern Medicago sativa ssp. sativa blålusern 2 (flv3) Melilotus albus vit sötväppling Melilotus officinalis gul sötväppling 2 (flv) 1 Ononis spinosa ssp. maritima puktörne 2 (flv) 2 (flv) 2 Robinia pseudoacacia robinia 1 1 Trifolium arvense harklöver 1 1 Trifolium campestre jordklöver 1 1 Trifolium dubium trådklöver 2 (flv) 1 2 Trifolium incarnatum blodklöver 1 1 Trifolium pratense rödklöver 2 (flv3) (flv) 4 Trifolium repens vitklöver Vicia cracca kråkvicker 1 1 Vicia hirsuta duvvicker 2 (flv) totalt antal omr.

23 Bilaga 1 Sida 7 rödlistekategori vetenskapliga namn svenska namn Kanalvall, Malmö slott Trädesmark, Tygelsjö Rud.mark, Oljehamnen Ättehög, Skumparp Gräsmark, S. Sallerup Vicia sativa sommarvicker/fodervicker Vicia tetrasperma sparvvicker 1 1 GERANIACEAE NÄVEVÄXTER Geranium dissectum fliknäva 2 (flv) 1 Geranium pusillum sparvnäva ACERACEAE LÖNNVÄXTER Acer pseudoplatanus tysklönn MALVACEAE MALVAVÄXTER Malva sylvestris rödmalva 1 1 CLUSIACEAE JOHANNESÖRTSVÄXTER Hypericum perforatum äkta johannesört VIOLACEAE VIOLVÄXTER Viola odorata luktviol ONAGRACEAE DUNÖRTSVÄXTER Epilobium angustifolium mjölke 2 (flv3) 2 2 Epilobium hirsutum rosendunört 3 (flv) Epilobium montanum bergdunört 2 1 Epilobium tetragonum kantdunört Oenothera biennis nattljus 1 1 CORNACEAE KORNELLVÄXTER Cornus sp. korneller 1 1 APIACEAE FLOCKBLOMMIGA Aegopodium podagraria kirskål 1 (flv) 2 (flv) 2 Anthriscus sylvestris hundkäx (flv3) Daucus carota ssp. carota vildmorot Pastinaca sativa palsternacka Pimpinella saxifraga bockrot 3 1 Torilis japonica rödkörvel PRIMULACEAE VIVEVÄXTER Lysimachia nummularia penningblad 3 1 RUBIACEAE MÅREVÄXTER Galium album stormåra Galium aparine snärjmåra (flv) 4 Galium verum gulmåra 2 1 CONVOLVULACEAE VINDEVÄXTER Convolvulus arvensis åkervinda BORAGINACEAE STRÄVBLADIGA Cynoglossum officinale hundtunga 1 1 Echium vulgare blåeld Myosotis arvensis åkerförgätmigej LAMIACEAE KRANSBLOMMIGA Lamium album vitplister SOLANACEAE POTATISVÄXTER Solanum dulcamara besksöta 1 1 SCROPHULARIACEAE LEJONGAPSVÄXTER Linaria vulgaris gulsporre 2 1 Odontites vulgaris rödtoppa Veronica arvensis fältveronika Veronica serpyllifolia ssp. serpyllifolia majveronika 1 1 OROBANCHACEAE SNYLTROTSVÄXTER EN Orobanche minor klöversnyltrot 2 (flv) 1 PLANTAGINACEAE GROBLADSVÄXTER Plantago lanceolata svartkämpar Plantago major groblad CAPRIFOLIACEAE KAPRIFOLVÄXTER Lonicera sp. try 1 1 Sambucus nigra fläder Symphoricarpos albus snöbär 1 1 DIPSACACEAE VÄDDVÄXTER Dipsacus strigosus sträv kardvädd 3 (flv) 1 Knautia arvensis åkervädd 2 1 CAMPANULACEAE KLOCKVÄXTER Campanula trachelium nässelklocka 1 1 ASTERACEAE KORGBLOMMIGA Achillea millefolium röllika Arctium tomentosum ullkardborre 1 1 Artemisia vulgaris gråbo Bellis perennis tusensköna NT Carduus acanthoides piggtistel 1 1 totalt antal omr.

24 Bilaga 1 Sida 8 rödlistekategori vetenskapliga namn svenska namn Kanalvall, Malmö slott Trädesmark, Tygelsjö Rud.mark, Oljehamnen Ättehög, Skumparp Gräsmark, S. Sallerup Carduus crispus krustistel 1 1 Centaurea cyanus blåklint Centaurea jacea rödklint Centaurea scabiosa väddklint Cichorium intybus cikoria 1 1 Cirsium arvense åkertistel (flv) 5 Cirsium vulgare vägtistel Conyza canadensis kanadabinka Crepis capillaris grönfibbla 1 1 Erigeron acer gråbinka Helianthus tuberosus jordärtskocka 1 1 Inula salicina krissla 2 (flv3) 1 2 Lactuca serriola taggsallat Lapsana communis harkål Leontodon autumnalis höstfibbla 1 1 Leucanthemum vulgare prästkrage Petasites hybridus pestskråp 2 (flv3) 1 Senecio jacobaea stånds 1 1 Senecio vulgaris korsört Solidago canadensis kanadensiskt gullris 1 1 Sonchus arvensis åkermolke 1 1 Sonchus asper svinmolke Tanacetum vulgare renfana Taraxacum sect. Ruderalia ogräsmaskrosor Tragopogon pratensis ängshaverrot Tripleurospermum perforatum baldersbrå 2 2 (flv) Tussilago farfara hästhov ALLIACEAE LÖKVÄXTER Allium vineale sandlök 1 1 CYPERACEAE HALVGRÄS Carex muricata mörk snårstarr 1 1 POACEAE GRÄS Agrostis capillaris rödven Agrostis gigantea storven 2 1 Agrostis stolonifera krypven 2 1 Alopecurus pratensis ängskavle 1 1 Anisantha sterilis sandlosta 2 (flv) Apera spica-venti kösa Arrhenatherum elatius knylhavre Bromus hordeaceus luddlosta 2 (flv) 2 2 (flv) 2 4 Calamagrostis epigejos bergrör 2 (flv3) 3 2 Dactylis glomerata hundäxing Deschampsia cespitosa tuvtåtel 1 1 Elytrigia repens kvickrot 2 (flv3) 2 2 (flv) Festuca arundinacea rörsvingel 1 1 Festuca pratensis ängssvingel 1 (flv) 2 2 Festuca rubra rödsvingel Hordeum jubatum ekorrkorn 1 1 Hordeum murinum vildkorn 1 1 Lolium perenne engelskt rajgräs Phleum pratense timotej Poa compressa berggröe Poa palustris sengröe 2 1 Poa pratensis ängsgröe Poa trivialis kärrgröe totalt antal taxa/område: totalt antal omr.

25 Bilaga 2 1 Miljöövervakning i Malmö 2001 Bilaga 2. Översiktskartor

26 Miljöövervakning i Malmö Bilaga 2

27 Bilaga 2 3 Miljöövervakning i Malmö 2001

28 Miljöövervakning i Malmö Bilaga 2