Floras Trädgård. Odlingslandskap. Historiskt. mellan Bög och Väsby

Transkript

1 Floras Trädgård Historiskt Odlingslandskap mellan Bög och Väsby

2 Inledning Floras Trädgård ligger vid Väsby gård i naturreservatet Östra Järvafältet, Sollentuna kommun. Mellan Bögs gård och Väsby gård finns odlingslandskapets historia bevarad. Här har jordbruket präglat landskapet från bronsålder och ända in i nutid. Fossila åkrar visar var bronsålderns bönder tog upp de första odlingarna. Från järnåldern finns fornborgar, gravfält, stensträngar, boplatser och åkrar. Med hjälp av kartor från 1600-talet och 1800-talet ser vi gränsen mellan utmark och inägomark. De visar vad som förr var åker, slåttermark och betesmark. Här finns en bit levande landsbygd med rötter långt tillbaka i forntiden. Floras Trädgård är ett uppskattat besöksmål med information och aktiviteter som levandegör det äldre odlingslandskapets innehåll. Välkommen till Floras Trädgård och ett historiskt odlingslandskap! Innehåll Inledning 2 Floras Trädgård 3 Historiskt odlingslandskap mellan Bög och Väsby 4 Ogräs i åkern 5 Ängen och hagen 6 Växter på berghällen 7 Buskar i landskapet 7 Växter vid vägkanten 8 Ogräs kring gården 9 Floras Trädgård, översikt 10 Bondmorans växter 12 Växter vid järnvägen 13 Nyttoväxter förr och nu 14 Sollentuna sällsamheter 16 Fjärilarnas favoriter 17 Upptäck växterna i odlingslandskapet 18 2

3 Floras Trädgård I Floras Trädgård visas växter som har funnits i människans närhet under olika tider, från forntid fram till idag. Trädgårdens omkring 200 växter är grupperade efter växtmiljö. Vid trädgården finns också en allmogeåker med åkerns växter odlade i en 7-årig växtföljd och äldre grödor som odlades på åkern. Trädgården är en samlingsplats för informationen kring det historiska landskapet. I trädgården växer vilda och odlade växter som hör hemma i kulturlandskapet. En del av växterna var vanliga förr men är idag ovanliga eller finns inte alls kvar i odlingslandskapet. En tidslinje i trädgården visar växter som har odlats under olika tidsperioder och när nya odlingsväxter har introducerats. Här kan man följa utvecklingen från stenålderns enkla enkornsvete, bronsålderns spethavre, järnålderns spånadslin, medeltidens humle fram till dagens energigröda. De vilda växterna som samlades in till stenålderns grötfrukost växer i början av tidslinjen. Museer, kommunarkiv, föreningar med flera samlar gamla skrifter, kartor och föremål som visar vår kulturhistoria. Hembygdsgårdar och kulturmiljövården bevarar byggnader och kulturhistoriskt intressanta miljöer. Floras Trädgård visar en viktig del i vårt kulturarv, de växter vi har haft i vår närhet genom historien och som är beroende av människans bruk av marken. Trädgården startades 1993 i ett samarbete med Naturskyddsföreningen och Sollentuna kommun. Idag drivs Floras Trädgård som en del i skötseln av det historiska odlingslandskapet mellan Bög och Väsby. Arbetet drivs med ekonomiskt bidrag från bland annat Länsstyrelsens anslag för Lokala Naturvårdssatsningar. Varje år ordnas visningar i trädgården och de som är intresserade att lära sig mer om odlingslandskapets växter är välkomna att delta i vissa delar av skötseln av odlingslandskapet och trädgården. Artsammansättningen i trädgården kan variera under året och mellan olika år. Syftet med Floras Trädgård är att: Sprida kunskap om odlingslandskapets innehåll och värden. Visa exempel på den flora som finns i odlingslandskapet och vägleda reservatets besökare ut på egna blomstervandringar. Vara en lokal levande artbank med växter i odling och insamling av fröer. Vara ett levande museum som kompletterar skrifter, kartor och föremål i arkiv. Användas vid visningar och vandringar och i Naturskolans verksamhet. Vara en samlingsplats för informationen kring det historiska landskapet. 3

4 Historiskt odlingslandskap mellan Bög och Väsby Området kring gårdarna Bög och Väsby har genom människans bruk under årtusenden formats till ett varierat landskap. Här finns än idag odlingslandskapets historia väl bevarad. Genom att vi använder äldre skötselmetoder hålls gammal bondekunskap levande. Många av dagens hotade växter och djur är beroende av det gamla odlingslandskapet. Här går naturvård och kulturmiljövård hand i hand. Odlingsmarken mellan gårdarna har fått tillbaka ett utseende som stämmer väl överens med de gamla lantmäterikartorna från 1600-talet och 1800-talet. De gamla gränserna mellan åker, slåttermark och betesmark på inägomarken är åter synliga. Inägomarken kring gårdarna finns beskriven i en egen skrift Historiskt odlingslandskap mellan Bög och Väsby. På inägomarken bedriver vi traditionellt ängsbruk med lieslåtter på gammal slåttermark och på en åker som förr brukats i tvåsäde har åkerbruket återupptagits med hästdragna redskap. I allmogeåkern vid Väsby gård visas en 7-årig växtföljd från slutet av 1800-talet med gamla grödor och åkerogräs. I hagarna går får, kor och hästar på bete. Flera träd hamlas för att som förr ge lövfoder till gårdens djur. I arbetet med att restaurera Utmarken kring Väsby har vi studerat gamla kartor och annat källmaterial i Edsbergsarkivet. Tillsammans med kunskap om historisk markanvändning har delar av den äldre utmarken återskapats. Bondens skog intill den gamla byplatsen brukas på gammalt sätt och byns torpplatser har röjts fram ur skogen. På en torpplats har de gamla ängs- och åkermarkerna åter tagits i bruk och en trägärdesgård har satts upp i rätt historiskt läge. Upplev en lantlig atmosfär i storstadens närhet! Årets aktiviteter med visningar, temavandringar och skötselträffar presenteras i ett program som anslås i området och på kommunens hemsida, Välkommen att delta i den historiska skötseln! 4

5 Ogräs i åkern Många av åkerns ogräs har minskat starkt under 1900-talet till följd av effektivare utsädeskontroll, markbearbetning och besprutning. Förr följde ogräsfrön med utsädet ut på åkern igen och markberedningen fick inte bort alla ogräs. I dagens jordbruksmarker är åkerkanter, åkerholmar, vägrenar och andra småmiljöer viktiga tillflyktsorter för många åkerogräs. Andra arter kan endast leva kvar i åkerbruket, de klara inte av konkurrensen om fröna hamnar utanför åkern. Landskapet runt Bög och Väsby har kvar mycket av de hotade miljöerna i och kring åkrarna. Några åkrar brukas på gammalt sätt. Baldersbrå Tripleurospermum perforatum Blåklint Centaurea cyanus Fliknäva Geranium dissectum Fårtunga Anchusa arvensis Gängel Galinsoga parviflora Hästhov Tussilago farfara Jordrök Fumaria officinalis Kalvnos Misopates orontium Kamomill Matricaria recutita Klätt Agrostemma githago Knölsyska Stachys palustris Kornvallmo Papaver rhoeas Lindådra Camelina alyssum Luddvicker Vicia villosa Nattglim Silene noctiflora Nattskatta Solanum nigrum Oljedådra Camelina sativa Penningört Thlaspi arvense Pukvete Melampyrum arvense Purrhavre Avena strigosa Revormstörel Euphorbia helioscopia Riddarsporre Consolida regalis Råglosta Bromus secalinus Rågvallmo Papaver dubium Rödmire Anagallis arvensis Rödtoppa Odontites vulgaris Rölleka Achillea millefolium Skatnäva Erodium cicutarium Sminkrot Lithospermum arvense Stillfrö Descurainia sophia Åkerfräken Equisetum arvense Åkerkårel Erysimum cheiranthoides Åkerkösa Apera spica-venti Åkermynta Mentha arvensis Åkerpilört Persicaria maculosa Åkerranukel Ranunculus arvensis Åkerrättika Raphanus raphanistrum Åkertistel Cirsium arvense Åkerviol Viola arvensis Råglosta Blåklint Klätt 5

6 Ängen och hagen Ängen gav djurens vinterfoder. Med lie slog bonden ängens gräs och örter på sensommaren. Lieslåttern gav en artrik sammansättning av växter. Mångfalden av blommor skapade goda förutsättningar för ett rikt djurliv. Ängen var det gamla jordbrukslandskapets värdefullaste och vackraste plats. Ängsmarkerna är idag nästan helt försvunna och många av ängens växter är starkt hotade. I det historiska odlingslandskapet mellan Bög och Väsby finns flera artrika ängar kvar som brukas på gammalt sätt. I småhagarna nära byn gick några av gårdens djur på bete. Betet skapade öppna marker där speciella växter klarade sig. Hagen var liksom ängen ett artrikt område. Axveronika Veronica spicata Backklöver Trifolium montanum Backnejlika Dianthus deltoides Backsippa Pulsatilla vulgaris Backsmultron Fragaria viridis Blodnäva Geranium sanguineum Backsippa Blåklocka Campanula rotundifolia Brudbröd Filipendula vulgaris Darrgräs Briza media Gullviva Primula veris Gulmåra Galium verum Kattfot Antennaria dioica Krissla Inula salicina Luddlosta Bromus hordeaceus Mandelblomma Saxifraga granulata Ormrot Bistorta vivipara Prästkrage Leucanthemum vulgare Rödkämpar Plantago media Slåtterfibbla Hypochoeris maculata Solvända Helianthemum nummularium Sommarfibbla Leontodon hispidus Spåtistel Carlina vulgaris Stagg Nardus stricta Stor blåklocka Campanula persicifolia Svinrot Scorzonera humilis Tjärblomster Viscaria vulgaris Äkta johnnesört Hypericum perforatum Ängsskära Serratula tinctoria Brudbröd 6

7 Växter på berghällen Kring åker och äng finns berghällar med tunt jordtäcke som snabbt torkar ut. Här växer riktiga specialister. Det gäller för växterna, som tex fetbladsväxter, att hushålla med vatten för att bli framgångsrika. Några av berghällens växter blommar tidigt på våren när fukt fortfarande finns kvar i marken. De torra backarna användes oftast som betesmark. Backtimjan Thymus serpyllum Bergven Agrostis vinealis Blek fetknopp Sedum hispanicum Cirkelfetblad Hylotelephium anacampseros Gul fetknopp Sedum acre Gyllenfetblad Phedimus aizoon Harmynta Satureja acinos Kantig fetknopp Sedum sexangulare Kaukasiskt fetblad Phedimus spurius Liten fetknopp Sedum annuum Lydisk fetknopp Sedum lydium Nagelört Erophila verna Sibiriskt fetblad Phedimus hybridus Stor fetknopp Sedum reflexum Taklök Sempervivum tectorum Vanlig kärleksört Hylotelephium telephium Vit fetknopp Sedum album Vårspergel Spergula morisonii Buskar i landskapet Buskar i odlingslandskapet växte på platser där de inte stod i vägen för åkerbruk eller ängsskötsel. Odlingsrösen, berghällar och skogsbryn är miljöer som kan innehålla en mångfald av buskar. De buskar som klarade sig i betesmarkerna hade taggar eller tornar så att djuren undvek att äta dem. Buskarna bidrog med nyttigheter både till människor och djur. Bonden kunde hämta virke till diverse redskap. Frukter och bär gav också ett tillskott till hushållet och husdjuren. Berberis Berberis vulgaris En Juniperus communis Getapel Rhamnus cathartica Krusbär Ribes uva-crispa Måbär Ribes alpinum Olvon Viburnum opulus 7

8 Växter vid vägkanten Det gamla bondelandskapet genomkorsades av smala och slingrande grusvägar med blommande vägrenar och diken. Den slåtter som bedrevs på vägrenen gav bonden ett extra bidrag till höskörden. Vägkanten hade en speciell flora. Här fanns växter som spreds med passerande djur och fordon, många tålde slitage från fötter och hjul och här trivdes många av slåtterängens växter. När dagens jordbruk har ersatt slåttermarkerna med odling av klöver och timotej på åkermark har ängens växter fått en fristad i vägkanten. Vägarna kring Bög och Väsby slås idag med hästdragen slåttermaskin och med lie för att bevara den rika floran. Backtrift Armeria maritima Blåeld Echium vulgare Cikoria Cichorium intybus Färgkulla Anthemis tinctoria Getväppling Anthyllis vulneraria Gul sötväppling Melilotus officinalis Hesperis Hesperis matronalis Höstfibbla Leontodon autumnalis Kanadensiskt gullris Solidago canadensis Oxtunga Anchusa officinalis Palsternacka Pastinaca sativa Praktkungsljus Verbascum speciosum Praktlysing Lysimachia punctata Renfana Tanacetum vulgare Rödklint Centaurea jacea Smällglim Silene vulgaris Stallört Ononis spinosa Stor ängsyra Rumex thyrsiflorus Sträv kardvädd Dipsacus strigosus Stånds Senecio jacobaea Såpnejlika Saponaria officinalis Säfferot Seseli libanotis Vanlig gråfibbla Pilosella officinarum Vägtistel Cirsium vulgare Renfana 8

9 Ogräs kring gården Kring gårdens byggnader var många växter framgångsrika. I blomsterrabatterna och grönsakslanden rensades de kanske bort. Men utmed ladugårdens väggar, på stallbacken, i kanten av gödselstacken och kring vedboden lyckades de slå rot. Till och med i hönsgården kunde vissa växter bli kvar. Miljöerna var ofta näringsrika och de utsattes för slitage och tramp. Det var snabbväxande, tåliga arter med god spridningsförmåga, t ex mållor och nässlor, som utnyttjade dessa miljöer. Blåmålla Chenopodium glaucum Bosyska Ballota nigra Brunört Prunella vulgaris Brännässla Urtica dioica Dårört Scopolia carniolica Flenört Scrophularia nodosa Förgätmigej Myosotis sylvatica Gråbo Artemisia vulgaris Gårdsskräppa Rumex longifolius Gåsört Argentina anserina Hjärtstilla Leonurus cardiaca Jordreva Glechoma hederacea Kattmynta Nepeta cataria Kirskål Aegopodium podagraria Knölklocka Campanula rapunculoides Lungrot Chenopodium bonus-henricus Löktrav Alliaria petiolata Myskmalva Malva moschata Mästerrot Peucedanum ostruthium Nejlikrot Geum urbanum Norsk fingerört Potentilla norvegica Nässelsnärja Cuscuta europaea Paddfot Asperugo procumbens Parksmultron Fragaria moschata Pepparrot Armoracia rusticana Revsmörblomma Ranunculus repens Skelört Chelidonium majus Skär kattost Malva neglecta Strandfräne Rorippa sylvestris Uppländsk vallört Symphytum uplandicum Vit kattost Malva pusilla Vitplister Lamium album Vägmålla Atriplex patula Ängshaverrot Tragopogon pratensis Lungrot 9

10 FLORAS TEMPEL VÄXTER VID VÄGKANTEN VÄXTER VID JÄRNVÄGEN SOLLENTUNA SÄLLSAMHETER NYTTO- VÄXTER FÖRR OCH NU OGRÄS I ÅKERN OGRÄS I ÅKERN 10

11 FJÄRILARNAS FAVORITER Odlingsgrupper i Floras Trädgård ÄNGEN OCH HAGEN ÄNGEN OCH HAGEN OGRÄS KRING GÅRDEN BOND- MORANS VÄXTER BUSKAR I LANDSKAPET VÄXTER PÅ BERGHÄLLEN KOMPOST NYTTOVÄXTER FÖRR OCH NU 11

12 Bondmorans växter De växter som fanns i rabatterna vid boningshuset var tåliga och lättskötta arter. De flesta var perenner som klarade klimatet bra och som kunde bli gamla. Några av arterna kan leva kvar länge vid en ödegård eller ett gammalt torp. En del ettåriga växter och lökväxter odlades också. Akleja Aquilegia vulgaris Blågull Polemonium caeruleum Bondpion Paeonia festiva Borstnejlika Dianthus barbatus Brunröd daglilja Hemerocallis fulva Fingerborgsblomma Digitalis purpurea Fänrikshjärta Dicentra formosa Höstflox Phlox paniculata Höstkärleksört Hylotelephium spectabile x telephium Julros Helleborus niger Kokardblomma Gaillardia grandiflora Krollilja Lilium martagon Luktpion Paeonia lactiflora Luktärt Lathyrus odoratus Löjtnantshjärta Lamprocapnos spectabilis Orientvallmo Papaver orientale Pingstlilja Narcissus poeticus Plymspirea Aruncus dioicus Ringblomma Calendula officinalis Rosenskära Cosmos bipinnatus Röd hundrova Bryonia dioica Sibirisk vallmo Papaver croceum Stor riddarsporre Delphinium elatum Studentnejlika Lychnis chalcedonica Trädgårdsiris Iris germanica Trädgårdsstormhatt Aconitum stoerkianum Åbrodd Artemisia abrotanum Löjtnantshjärta 12

13 Växter vid järnvägen Den gamla banvallen var en torr och ljus växtplats. Här trivdes växter som kunde klara den torra och näringsfattiga sanden på banvallen. Växternas frön spreds långa sträckor utmed banvallen när tågen passerade. Idag har sanden ersatts av grovt stenkross. Många av växterna har inte klarat förändringen. Bankrassing Lepidium densiflorum Blomsterlupin Lupinus polyphyllus Ekorrkorn Hordeum jubatum Foderlosta Bromopsis inermis Fältkrassing Lepidium campestre Fältmalört Artemisia campestris Gråbinka Erigeron acer Gulreseda Reseda lutea Gulsporre Linaria vulgaris Hundtunga Cynoglossum officinale Klofibbla Crepis tectorum Kvastfibbla Pilosella cymosa Mjölkört Epilobium angustifolium Piggfrö Lappula squarrosa Pricknattljus Oenothera rubricaulis Rödfibbla Pilosella aurantiaca Sandvita Berteroa incana Skavfräken Equisetum hyemale Strimsporrre Linaria repens Taklosta Anisantha tectorum Väddklint Centaurea scabiosa Skavfräken Pricknattljus 13

14 Nyttoväxter förr och nu Växterna bildar en tidslinje som visar vilka växter som varit viktiga under olika perioder eller när de har introducerats i odling. Lokala variationer förekom. Här finns de vilda växterna som ingick i stenålderns grötfrukost. Utvecklingen av de vanliga sädesslagen visas med flera olika sorter av vete och korn. Här växer också gamla sorter av rovor, bönor och humle. Kännetecknande för de äldre odlingarna var att det fanns många olika sorter med lokal anpassning och historik. Idag är det ett fåtal sorter som dominerar. I tvåsädesåkern vid Bög, allmogeåkern vid Väsby och i torparens åker vid Väsby båtsmanstorp odlas gamla sorter av grödor. Stenåldern: Hassel Corylus avellana Lomme Capsella bursa-pastoris Groblad Plantago major Svinmålla Chenopodium album Brännässla Urtica dioica Ludet kubbvete Triticum compactum Enkornsvete Triticum monococcum Emmervete Triticum turgidum ssp.dicoccon Naketkorn Hordeum vulgare vulgare spring Groblad Enkornsvete Järnåldern: Spånadslin Linum usitatissimum Råg Secale cereale Spethavre Bronsåldern: Speltvete Triticum spelta Spethavre Avena sativa Skalkorn Hordeum vulgare Råg Spånadslin 14

15 Illustration: S. Olsson Medeltid: Bondböna Vicia faba Humle Humulus lupulus Rova Brassica rapa ssp. rapa Bovete Fagopyrum esculentum Rova Bondböna Potatis 1600-talet: 2 radigt korn Hordeum vulgare distichon Brunböna Phaseolus vulgaris 1700-talet: Potatis Solanum tuberosum Jordärtskocka Helianthus tuberosus Rödklöver Trifolium pratense Timotej Phleum pratense 1800-talet: Vete Triticum aestivum Havre Avena sativa Rybs Brassica rapa ssp. oleifera Klöver Vete 1900-talet och 2000-talet: Energiskog Salix sp. Rågvete Triticosecale rimpauii 15

16 Sollentuna sällsamheter Här odlas några växter med lite speciell historik i Sollentuna. Brinklosta Bromus commutatus Brinklostan upptäcktes när Bygdevägsbron skulle byggas. Den hade här sin enda kända växtplats i Sollentuna och en av de få växtplatserna i landet. För att rädda kvar arten i Sollentuna väcktes idén med Floras Trädgård. Humlesuga Stachys officinalis Humlesugan är mycket sällsynt och finns på några få platser i landet, främst i Skåne. I skogsbrynet sydost om Ravalen finns ett större bestånd. Hur den har hamnat här är osäkert. Den upptäcktes 1869 och kan ha spridits hit som läkeväxt eller på naturligt sätt från söder. Lindmalva Abutilon theophrasti Fågelfröblandningar kan innehålla olika fröer som sprids ut i naturen. Lindmalvan växte några år kring år 2000 i markerna kring Väsby gård och har troligen kommit med i någon fågelfröblandning. Lindmalvan är en spånadsväxt som ursprungligen hör hemma i Asien. Strandråg Leymus arenarius Strandråg växer naturligt i sanddyner vid havet. Vid Häggviksleden har den nyligen planterats. Den tål saltet från vägen och bildar en blågrön slänt. Svedjenäva Geranium bohemicum Svedjenävan är sällsynt och fröna kan ligga vilande i marken under långa tider. Efter en störning i marken eller skogsbrand vaknar de till liv och gror. Vid Tors backe fanns under några år en riklig förekomst av svedjenäva. Vitfryle Luzula luzuloides Skånefibbla Crepis biennis Vitrapunkel Phyteuma spicatum Vissa växter har spridits ut i naturen med gräsfröblandningar. I parkområdet kring Tegelhagens gård, som anlades i slutet av 1800-talet, finns än idag några arter kvar. Alla tre arterna är sällsynta i landet. Brinklosta Ålandsrot Inula helenium Nere i sluttningen söder om Överby kvarn växer ålandsroten. Den är en gammal medicinalväxt som nu finns spridd till platser ute i naturen. 16

17 Fjärilarnas favoriter Här växer olika växter som lockar till sig fjärilar och andra insekter. En bra fjärilsblomma skyltar sin krona, har en stark färg, är lätt att landa på och är rik på nektar. Fjärilens sugsnabel kan komma åt nektar som finns samlad i blommas separata sporrar eller rör. I din egen trädgård väljer du växter så att fjärilarna kan hitta mat från vår till höst. Plantera växterna i klungor så hittar fjärilarna lättare dit. Anisisop Agastache foeniculum Bowles mynta Mentha villosa Citronmeliss Melissa officinalis Gurkört Borago officinalis Isop Hyssopus officinalis Jättevädd Cephalaria gigantea Kardvädd Dipsacus fullonum Kryddsalvia Salvia officinalis Kungsmynta Origanum vulgare Lavendel Lavandula angustifolia Lupinväppling Thermopsis montana Röd solhatt Echinacea purpurea Stjärnflocka Astrantia major Stortimjan Thymus pulegioides Syrenbuddleja Buddleja davidii Temynta Monarda didyma Mynta Lavendel 17

18 Upptäck växterna i odlingslandskapet! Kring Bögs gård och Väsby gård finns ett av Stockholmstraktens bäst bevarade äldre jordbrukslandskap. Här kan du hitta flera av växterna som hör hemma i odlingslandskapet. I kanten av åkrarna kan det löna sig att titta efter åkerogräs. Det är svårt att på förhand tala om var ogräsen växer upp. De senaste åren har riddarsporre, blåklint, nattglim, råglosta och korndådra blommat i åkrarna. Vanliga ogräs i åkern är åkertistel, kamomill och åkerviol. I tvåsädesåkern söder om Bögs gård och i torparens åker vid Väsby båtsmanstorp odlas gamla sorter av råg. Här kan också ovanliga ogräs dyka upp. I åkerholmarna som ligger som öar ute i åkrarna växer pukvete. Här finns också rödklint, åkervädd, säfferot och bockrot. Åkerholmarna hölls i det gamla jordbrukslandskapet öppna genom bete och slåtter. Kring odlingsrösena på åkerholmar brukar buskar som krusbär och måbär växa, ibland också vildapel och fågelbär. Några ängar kring Väsby gård slås varje år med lie. Slåttermarkerna är en av de artrikaste naturtyperna. Här kan man möta en blomprakt bestående av gullviva, prästkrage, blåklocka, mandelblom, backnejlika, gulmåra, ängsvädd och johannesört. På olika platser i reservatet finns flera ovanliga slåtterväxter, som fältgentiana, låsbräken, hartmansstarr, svinrot, älväxing och darrgräs. D E A B C C C 18 A. Floras Trädgård B. Allmogeåkern C. Slåttermarker D. Bondeskogen E. Väsby båtmanstorp F. Tvåsädesåkern

19 Längs vägkanterna blommar många av betes- och slåttermarkens växter. Renfana, gulmåra, johannesört, färgkulla, oxtunga och ängsvädd växer i kanten av grusvägen mellan Bög och Väsby gård. Stallörten har en riklig förekomst utmed vägen nedanför Hällens torpplats. Torrbackarna i hagarna mellan Bög och Väsby har en intressant flora. Tidigt på våren blommar nagelört, vårveronika och vårförgätmigej. Här blommar också sommarens arter tidigt när det fortfarande finns fukt kvar i marken. Mandelblom, harklöver, backnejlika, brudbröd, flentimotej och kantig fetknopp är exempel på växter du kan se på torrbacken i beteshagen strax efter Bögs gård eller vid backen i hagen norr om Väsby gård. Nypon, hagtorn, måbär och getapel är exempel på buskar som växer i hagarna. Kring gårdarna hittar andra växter sina favoritmiljöer. Mållorna tycker om näringsrik mark och kan ses kring ladugårdarna. I hagen framför visningsgården växer den ståtliga mållan lungrot. I gruset trycker trampörten hårt mot marken. Intill gödselstacken trivs brännässlorna. Den nyligen återskapade bondens skog intill den gamla byplatsen vid Väsby brukas på gammalt sätt och här kommer på sikt de växter som trivs i en gles betad skog att få bra livsmiljöer, tex blåsuga, blåklocka och ängsvädd. I kanten av den öppna betesmarken vid Ravalens sydöstra strand växer humlesuga som bara finns på några få platser i Sverige. Ravalen F 19

20 Historiskt Odlingslandskap mellan Bög och Väsby Välkommen till Floras Trädgård i naturreservatet Östra Järvafältet! I trädgården visas växter som har funnits i människans närhet under olika tider, från forntid fram till idag. Har du frågor kan du kontakta: Sollentuna kommun/naturvård tel Mer information finns på: Knista hammaren Floras Trädgård meter TEXT: RIKARD DAHLÉN, OLOF LUNDKVIST ILLUSTRATIONER OCH LAYOUT: MONICA ERIKSSON, ILLUME TRYCK: SOLLENTUNA OFFSET, AUGUSTI 2007