Inomhusluftens partiklar

Relevanta dokument
Nanopartiklar i luften du andas

luftburna nanopartiklar Anders Gudmundsson Ergonomi och aerosolteknologi Lunds tekniska högskola

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Primära partikelkällor

Kan något så litet vara farligt?

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.

Luftkvalitet och människors hälsa

PM 10 partiklar i trafikmiljö

Partiklar i inomhusluft

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

PM Partikelmätningar

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan

Krav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Nanomaterial i arbetsmiljön - introduktion

AEROSOLTEKNOLOGI I PRAKTIKEN EXEMPEL PÅ TILLÄMPNINGAR. JONAS JAKOBSSON Department Of Design Sciences, Lund University, Sweden

Fritt flygande partiklar i utomhusluften. Bild: Lennart Nilsson Källa: Dagens nyheter

Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter. Mats Gustafsson

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Partikelemissioner från Sjöfart

Svetsning exponerade, exponering och exponeringsbedömning. Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker

Referenslaboratoriets rekommendation angående likvärdig metod

Aerosolpartikar och hur man mäter dem. John Backman

SvD: Luften inomhus lika farlig som luften utomhus. Stockholms Universitet, inst. för Tillämpad Miljövetenskap

Hur påverkas inomhusluftens föroreningsinnehåll av uteluftens kvalitet? Ventilation och filtrering

Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande av mätinstrument som likvärdigt med referensmetoden

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

PM 10 - Luftkvalitetsdetektor, inomhus PM 1O

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/

Luftföroreningar i tunnlar

Luftkvalitetsmätning på stationen Triangeln

EN LITEN HANDBOK OM INOMHUSLUFT FÖR ELITIDROTTARE. Inomhusluftkvalitet IAQ Indoor Air Quality

Kolnanorör - exponering, toxikologi och skyddsåtgärder i arbetsmiljön. Maria Hedmer Arbets- och miljömedicin Lunds universitet

Nanopartiklar - från Hornsgatan till solkrämer Hanna Karlsson

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Kemi i inomhusluft: När luftföroreningar utifrån och inifrån möts. Sarka Langer

Lösningar för ren luft

GÖTAVERKEN MILJÖ AB a Babcock & Wilcox Vølund company

Partiklar och Hälsa. Länsluftsdagen Jönköping, , Helen Karlsson Med Dr Miljökemist

KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Verkliga utsläpp från fartyg

Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie.

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Epidemiologiska data vid identifiering och värdering av cancerrisker i arbetsmiljön. Dieselavgaser

Partikelutsläpp och hälsa

Temadag EMF Elekromagnetiska Felter Oslo Åke Amundin Combinova AB

INTERNATIONELL STANDARD ISO 16890

Kartläggning av arbetsmiljörisker vid heta övningar-övningsfälten Sandö och Revinge

Utvärdering av luftburna partiklar i en träslöjdsal

Exponering för dieselavgaser vid tunnelbygge i Hallandsåsen

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

Information om luftmätningar i Sunne

Nanoteknik Hälso- och miljöaspekter

Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention,

Karakterisering av partikelförekomsten vid Mariatorgets tunnelbanestation

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Hälsoeffekter av partiklar

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

REKOMMENDERAD FILTRERING - Enligt EN 13779

RADON - ett inomhusmiljöproblem

Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN

Stora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning

Presentation 3: Utgör nanomaterial en risk för arbetstagarnas hälsa och säkerhet?

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Innemiljö på fartyg. Sarka Langer. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem. SAN-konferens Sarka Langer

2007:30. Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009

INSTRUKTIONSMANUAL PM1 TRACKER. Gör det osynliga synligt: Mät och förbättra din IAQ. Clean air solutions

Arbets- och miljömedicin Lund

Energimyndighetens programkonferens, Oktober Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret

Bakgrundshalter av partiklar (PM10, PM2,5) och kväveoxider (NOx, NO2) vid Alva Myrdals gata 5 i Eskilstuna.

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Inomhusmiljön i skola och förskola

Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande av mätinstrument som likvärdigt med referensmetoden

Hälsa och ventilation

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren

Information om luftmätningar i Sunne

Fresh air for the future

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP

Luftkvalitet, svevestøv og virkemidler for å redusere svevestøv Mats Gustafsson, Fil. Dr., forskare

Arbetsgång

HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR

Råd vid val av filterklass - standard EN13779 och EN779. Vägledning till dig som köper in luftfilter

Svensk författningssamling

PRODUKTBLAD. A Företagets namn Cylinda S 6364 KVE RF

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Hälsoeffekter från vedeldning

Anders Larsson YKI, Ytkemiska Institutet AB Färg och nanoteknologi

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande

Partiklar i Stockholmsluften

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

KEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN

Analys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök

Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret?

Transkript:

Inomhusluftens partiklar Temadag om människan och inomhusmiljön 16/11 2006 Mats Bohgard Ergonomi och aerosolteknologi Lunds universitet 1 1. Aerosoler i allmänhet 2. Hälsoeffekter 3. Mätteknik 2 1

Arbetsmiljö Inomhusmiljö Yttre miljö I industrimiljöer hittar man de högsta koncentrationerna Vi tillbringar mest tid i inomhusmiljöer Förbränningsprocesser ger det största bidraget av små partiklar till den yttre miljön. Globala effekter 3 4 2

Hur stora är partiklarna? Mellan 1 nm och 100 μm (0.000001 0.1 mm) 5 6 3

Hur anges partikelhalter? Koncentrationen av partiklar i luften kan anges som antal (räkning av partiklar), massa (vägning av partiklar) eller storleken av den totala partikelytan 7 Fruktanalogin Massa: 90 % äpplen Antal: 90 % körsbär 8 4

Hur mycket partiklar finns det i luften? I vikt finns det mellan några μg till några mg per kubikmeter Antalet partiklar kan variera mellan omkring tusen till några miljoner per cm 3 9 Partikelstorleksfördelningar Nanopartiklar = 1-100 nm Antal Area Volym/Massa 10 5

Hur uppkommer partiklarna? 1. Sönderdelning av material, resuspension (t. ex slitage och uppvirvling från golv, textilier och hud; slitage däck-vägbana) 2. Kondensation/sammanslagning av gasmolekyler (dimbildning, upphettning nedkylning) 3. Kemiska reaktioner (t ex ozon från utomhusluften som reagerar med organiska ångor, förbränning) 11 Partikelkällor i inomhusmiljön Utomhusluftens partiklar Förbränning (eldning, rökning, stearinljus) Matlagning Städning, torktumling Mekaniskt bildade från människor, husdjur, textilier Uppvirvling vid aktivitet Organiska ångor som reagerar med ozon 12 6

Partiklar utomhus och inomhus Fina aerosolpartiklar har en hög penetration till inomhusluften (50-70%). Från: Long et al. 2001. 13 Stora variationer i inomhusmijön 14 7

Number concentration dn/dlg(d p ) 1.2x10 7 cigarettrök 1.0x10 7 8.0x10 6 6.0x10 6 4.0x10 6 2.0x10 6 0.0 Number concentration dn/dlg(d p ) 1.8x10 6 1.6x10 6 1.4x10 6 1.2x10 6 1.0x10 6 8.0x10 5 6.0x10 5 4.0x10 5 2.0x10 5 stearinljus 5x10 6 10 100 1000 D p (nm) 1.2x10 5 0.0 10 100 1000 D p (nm) Number concentration dn/dlg(d p ) 4x10 6 3x10 6 2x10 6 1x10 6 0 stekning 10 100 1000 D p (nm) Number concentration dn/dlg(d p ) 1.0x10 5 8.0x10 4 6.0x10 4 4.0x10 4 2.0x10 4 0.0 dammsugare 10 100 1000 D p (nm) 15 Exempel på partikelstruktur Transmissionselektronmikroskopi Från fotogenlampa Från slitage däck mot vägbana 16 8

Fina partiklar Många och farliga? Grova partiklar Få men mycket massa PM ingen enhetlig sammansättning Vad är farligt med PM? (massa, antal, yta?) Hur bör PM övervakas och begränsas? 17 Mätning i bostad Number Concentration (#/cm3) 100.00 OPC3, bedroom Bedmaking Bedmaking Bedmaking Bedmaking Sleeping times for A and B A A A A A A 10.00 B B B B 1.00 0.10 OPC1, living room OPC2, study Boiling Oven on Washing Washing Tumble-drying Folding, ironing Bedroom folding laundry Cleaning 13/05 13/05 14/05 14/05 14/05 14/05 15/05 15/05 15/05 15/05 16/05 16/05 16/05 16/05 17/05 17/05 17/05 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18 9

Ett exempel: zeolitpartiklar från tvättmedel? 19 Höga masskoncentrationer vid torktumling 20 10

Emission vid textilhantering i försökskammare Number concentration, number/cm³ (dn/dlog dp) 35 30 25 zeolite 20 non zeolite 15 10 5 0 0.1 1 10 Aerodynamic particle diameter (µm) 21 Sammanfattning Utomhusluften och aktiviteter/material påverkar inomhusluftens innehåll av partiklar Många produkter/material bidrar till inomhusluftens partiklar Små partiklar har speciella fysikaliska och kemiska egenskaper konventionell toxikologi är inte alltid tillämplig 22 11

23 Partiklar - Hälsoeffekter WHO uppskattar att exponering för fina partiklar (PM2.5) i utomhusluften leder till cirka 100 000 extra dödsfall (och 725 000 förlorade levnadsår) årligen i Europa. WHO, World Health Report 2002, Geneva. 24 12

Epidemiologi Partiklar i utomhusluften Långtidsstudier Korttidsstudier Dockery et al. 1993 WHO (2003) 100.000 extra dödsfall årligen i Europa Pope et al. 1999 25 The Human Respiratory Tract Head Airways Nasopharyngeal Humidification Heating Removal Branching Clearance Lung Airways Flow may be turbulent Gas Exchange Pulmonary Laminar flow (not fully developed) 26 13

ICRP Deposition Model International Commission on Radiological Protection Deposited Particle Fraction Diffusion Alveoli Total Settling Impaction Particle Diameter (µm) 27 Experimental Respiratory Deposition 0.8 0.7 20040514 20040519 0.6 Inlet Deposited fraction 0.5 0.4 0.3 Inhale tank 10 dm 3 DMA 0.2 0.1 0 10 100 1000 Particle Diameter (nm) 2-way valve Drier CPC 1-way valves Mouthpiece Exhale tank 2 dm 3 Heated area Pneumotachograph Outlet Volume >40 cm 3 28 14

Svårlösliga partiklar Physical characteristics retained on deposition Response dominated by surface properties and number Number of deposition sites and surface properties may affect response Epithelial Cell 29 Lättlösliga partiklar Physical characteristics lost on deposition Response dominated by mass, composition and number Number of deposition sites may affect response Epithelial Cell 30 15

Aerosolegenskaper som kan vara viktiga Masskoncentration (PM1, PM2.5, PM10, respirabel, torakal, inhalerbar etc.) Areakoncentration Antalskoncentration Partikelstorleksfördelningar Kemiska sammansättning Biologiskt innehåll Radioaktivitet Löslighet Hygroskopicitet Partiklarnas form/morfologi 31 Nanoteknologi Nanopartiklar kan ge material helt nya mekaniska, elektriska, magnetiska och termiska egenskaper.tillämpningar av nanoteknologi ökar kraftigt. Stora möjligheter men också hot! 32 16

Slutsatser F/UF partiklar (t.ex PM 2.5 ) i utomhusluften är associerade med lung och hjärt & kärlsjukdomar i befolkningen. Största exponeringen sker inomhus (hög penetration till inomhusluften). Kunskapen om källor och koncentrationer av F/UF partiklar i inomhusmiljöer är begränsad. Noggrannare exponeringsmått t ex. partikelantal, yta, partikelstorlek, löslighet/hygroskopicitet och kemisk sammansättning behövs till toxikologiska och epidemiologiska studier. 33 AEROSOLMÄTNINGAR Insamling analys Filterprovtagare Impaktorer Impinger Direktvisande Optiska Elektriska Mekanisk resonansmätning 34 17

Olika normer för olika miljöer Arbetsmiljön (respirabel, torakal, inhalerbar fraktion) Arbetsmiljöverket Inomhusmiljöer (inga gränsvärden för bostäder utom för radon) Socialstyrelsen Yttre miljön (PM10, PM2,5) Naturvårdsverket 35 Filter 36 18

Filter collection efficiency C E= C collected in in Cin C = C out 37 Impaktorn Separerar partiklar efter deras aerodynamiskt ekvivalenta storlek 38 19

Impingern Impinger collection efficiency Spanne et al. (1999) Am. Ind. Hyg. J. 60 Insamlingseffektivitet 39 Flamlaminering med polyuretan 40 20

Close to the end of a foaming tunnel in a polyurethane foam production plant Concentration (dn/dlog 10 Dp, cm -3 ) 80000 60000 40000 20000 Production Background 0 0,01 0,1 1 Dp (µm) 41 DIREKTVISANDE INSTRUMENT 42 21

1. Optisk partikelräknare 2. Fotometer mäter ljusspridning från många partiklar 43 Aerodynamisk partikelräknare (passagetidsmätning) 44 22

Kondensationskärneräknare för ultrafina partiklar 45 Elektrostatisk spektrometer för mätning av storleksfördelning av nanopartiklar 46 23

Number concentration dn/dlg(d p ) 1.2x10 7 cigarettrök 1.0x10 7 8.0x10 6 6.0x10 6 4.0x10 6 2.0x10 6 0.0 Number concentration dn/dlg(d p ) 1.8x10 6 1.6x10 6 1.4x10 6 1.2x10 6 1.0x10 6 8.0x10 5 6.0x10 5 4.0x10 5 2.0x10 5 stearinljus 5x10 6 10 100 1000 D p (nm) 1.2x10 5 0.0 10 100 1000 D p (nm) Number concentration dn/dlg(d p ) 4x10 6 3x10 6 2x10 6 1x10 6 0 stekning 10 100 1000 D p (nm) Number concentration dn/dlg(d p ) 1.0x10 5 8.0x10 4 6.0x10 4 4.0x10 4 2.0x10 4 0.0 dammsugare 10 100 1000 D p (nm) 47 Aerosol Time of Flight Mass Spectrometer 48 24

Sammanfattning Många olika mätprinciper och många olika kommersiella instrument Det finns ingen mätteknik som ger svar på alla frågor Idag är i princip alla normer baserade på masskoncentrationer vilket medför att gränsvärden och hälsoeffekter är relaterade till massvärden Vi behöver nya normer för nanopartiklar 49 50 25