HUR HAR FRIHANDELSAVTALET MELLAN EU OCH CHILE FÖRÄNDRAT DEN BILATERALA HANDELN?

NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universitet D-uppsats Författare: Helena Hansson Handledare: Anders Forslund Vårterminen 2007 HUR HAR FRIHANDELSAVTALET MELLAN EU OCH CHILE FÖRÄNDRAT DEN BILATERALA HANDELN?

Sammanfattning Denna uppsats undersöker vad som har hänt med den bilaterala handeln mellan EU och Chile sedan associeringsavtalet mellan dem trädde i kraft för fyra år sedan. Teorin om effekter av tullsänkningar säger att ett borttagande av en tull bör leda till välfärdsvinster genom prissänkningar. I uppsatsen framkommer att det är tveksamt om några sådana uppstått då tullarna redan innan avtalet var låga och inte många tullar har sänkts. Inte någon av parternas export tycks ha ökat avsevärt till följd av avtalet. Analysen av varuhandeln visar att parterna varken före eller efter utnyttjar några stordriftsfördelar i handeln utan att det snarare handlar om en typisk nord-syd-handel med användande av komparativa fördelar. Uppsatsen avslutas med ett ifrågasättande om huruvida ökad handel till följd av tullsänkningar och en större gemensam marknad egentligen var parternas syfte med att inleda samarbetet. Nyckelord: internationell handel, inombranschhandel, mellanbranschhandel, frihandelsavtal, associeringsavtal, EU, Chile 2

Innehållsförteckning 1. INLEDNING...4 2. HANDELSTEORI...6 2.1. KOMPARATIVA FÖRDELAR OCH MELLANBRANSCHHANDEL...6 2.1.1. Heckscher-Ohlin och faktorproportionsteorin...8 2.2. STORDRIFTSFÖRDELAR OCH INOMBRANSCHHANDEL...9 2.3. ATT MÄTA INOM- OCH MELLANBRANSCHHANDEL...10 2.4. VARFÖR FRIHANDEL?...10 3. ASSOCIERINGSAVTALET OCH PARTERNA - BAKGRUND...12 3.1. REGIONALA OCH BILATERALA FRIHANDELSAVTAL...12 3.2. EU:S OCH CHILES AVTAL...13 3.2.1. Handelsavtalets innehåll...14 3.2.2. Sammanfattning vilka varor har idag blivit tullfria och inte?...15 3.3. PARTERNAS EKONOMI OCH HANDEL...16 3.3.1. Chile...16 3.3.2. EU...18 3.3.3. Växelkursens utveckling...19 4. EMPIRI...20 4.1. HUR SER EU-CHILE-HANDELN UT IDAG?...20 4.2. HUR HAR EXPORT OCH IMPORT FÖRÄNDRATS DE SENASTE ÅREN?...20 4.3. HUR HAR DEN BILATERALA HANDELN FÖRÄNDRATS SOM ANDEL AV PARTERNAS TOTALA HANDEL?...21 4.4. FÖRÄNDRINGAR I EXPORTENS OCH IMPORTENS INNEHÅLL...22 4.4.1. EU:s export...23 4.4.2. EU:s import...25 4.4.3. Mätning av grad av inombranschhandel...26 5. ANALYS...29 5.1. FÖRÄNDRINGAR I EXPORT OCH IMPORT...29 5.2. ANDRA FAKTORER SOM PÅVERKAR HANDELN...30 5.3. INOMBRANSCH- ELLER MELLANBRANSCHHANDEL?...31 5.4. TULLFÖRÄNDRINGAR...32 6. AVSLUTANDE DISKUSSION - VAD HAR HANDELSAVTALET FÖRÄNDRAT?...34 KÄLLFÖRTECKNING...36 BILAGA 1...38 3

1. Inledning De senaste åren har världen sett en tydlig trend med allt fler frihandelsavtal mellan olika länder och parter. Intresset för regionala avtal tog fart på 1980-talet, delvis som en konsekvens av de nya handelsteorier som då uppkom. Teoretikerna flyttade fokus från komparativa fördelar till stordriftsfördelar som anledningen till att länder intresserar sig för internationell handel. Länder såg regionala frihandelsområden som en chans att utöka hemmamarknaden och därmed utnyttja sina industriers stordriftsfördelar. Idag finns i princip inget land som inte ingår i någon form av handelsavtal. Men i den djungel av avtal och handelsblock som nu finns, hur stor skillnad gör ett individuellt avtal? Vilken förändring i avtalsparternas handel kan man se? Och vad avgör hur stor denna förändring blir? Den 1 februari 2003 trädde ett associeringsavtal i kraft mellan EU och Chile. Detta är det mest långtgående och omfattande handelsavtal som EU ingått med ett latinamerikanskt land. Chile är ett av de rikare utvecklingsländerna och har en stor kopparindustri, men är ett litet land och en mycket liten handelspartner till EU. Chile har länge satsat på att öppna sin handel, bland annat genom att ha låga bastullar och de har ingått ovanligt många bilaterala handelsavtal. EU, med sina 27 medlemsländer, är Chiles största handelspartner. På grund av parternas olikheter, både vad det gäller storlek, utveckling och handel så har jag valt att i denna uppsats studera vad två så olika parter vinner på att sluta ett frihandelsavtal. Syftet med denna uppsats är att empiriskt undersöka vilka effekter associeringsavtalet har haft på parternas handel under de fyra år som gått sedan det trädde i kraft. Jag ämnar undersöka vad som har hänt med parternas export och import de senaste fyra åren. Har tullavvecklingarna lett till ökad handel? Har det skett någon förändring i vilka varor parterna handlar med varandra? Kan man avgöra om parterna utnyttjar sina komparativa fördelar eller stordriftsfördelar på den gemensamma marknaden? Vad har parterna vunnit på att ingå frihandelsavtalet? Avtalet mellan EU och Chile omfattar flera olika samarbetsområden, både ekonomiska och politiska. I uppsatsen har jag valt att begränsa mig till att endast studera varuhandelsdelen av avtalet, då denna är mer konkret än de övriga delarna. Jag har studerat vilka tullsänkningar som genomförs och hur parternas handel har utvecklats. Givetvis bör man vara medveten om att avtalets övriga delar också kan ha en inverkan på varuhandeln, men då detta inte är 4

mätbart på samma sätt, samt skulle bli allt för omfattande att inkludera, så har jag lämnat det utanför denna studie. Eftersom jag studerar data fram till och med 2006 så studeras här endast handeln för EU(25), det vill säga exkluderat de senaste två medlemmarna, som gick med i unionen 1 januari 2007. Viss information finns tillgänglig till och med 2006, medan vissa data endast finns publicerad fram till och med 2005. Då jag använt mig av data till och med 2005 beror detta alltså på att senare data ännu inte finns tillgängliga. Jag har hämtat data från Chiles centralbanks, Eurostats (EU:s statistikkontor) och FN:s publikationer och databaser. Det bör noteras att siffrorna ibland skiljer sig åt något mellan de olika källorna. Chiles Centralbank och FN mäter handeln i USD och Eurostat i euro, varför jag valt att i möjligaste mån använda mig av Eurostats information eftersom den innehåller färre valutaomräkningar. Många studier av frihandelsavtals effekter på handeln har gjorts och är ofta väldigt positiva. Inte sällan framställs ökad handel som en av de avgörande vägarna till ekonomisk utveckling. Då detta avtal fortfarande är relativt nytt så har endast ett fåtal tidigare studier av dess effekter gjorts. Kommerskollegium gjorde i september 2002 en analys av avtalet vilken bland annat säger att avtalets innehåll är en framgång, speciellt vad det gäller artiklarna om industrivaror. Kollegiet tror dock att avtalet kan ha begränsade effekter på fisk- och jordbruksområdet och är kritiskt till att EU beviljats så stort antal undantag på det senare. Chiles utrikesministerium gjorde i maj 2006 en presentation av handeln mellan EU och Chile 2002-2005. De finner att handeln mellan parterna har ökat med 95 % under perioden, varav Chiles export ökat mer än EU:s export. Handelsbalansen har varit till Chiles fördel och var ett av de viktigaste bidragen till Chiles totala handelsöverskott 2005. Exportrådet menar i en handelspolitisk rapport över Chile att det kommersiella utbytet har tredubblats mellan parterna och att Chiles export har fyrdubblats mellan 2002 och 2006. Denna uppsats inleds i avsnitt två med en genomgång av teorierna om komparativa fördelar och om stordriftsfördelar som förklaringar till att länder handlar med varandra. Argument för frihandel tas också upp. Efter detta följer i avsnitt tre en bakgrund till associeringsavtalet mellan EU och Chile och en genomgång av tullsänkningarna i handelsavtalet samt en introduktion till parternas ekonomier. Avsnitt fyra är empiriavsnittet med en genomgång av tillgängliga data över parternas export- och importutvecklingar de senaste åren. I den avslutande analysen, avsnitt fem sammanfattas och analyseras empirin. 5

2. Handelsteori Länder ger sig, enligt Krugman m.fl., in i internationell handel av två grundläggande anledningar, vilka båda bidrar till att ge landet vinster av handeln. Den ena anledningen är att länder utnyttjar sina komparativa fördelar och länderna byter olika sorters varor med varandra, så kallad mellanbranschhandel. Den andra anledningen är att handeln gör det möjligt att utnyttja stordriftsfördelar i produktionen. Här spelar de komparativa fördelarna ingen roll, utan länderna handlar liknande, differentierade, varor med varandra, så kallad inombranschhandel. Vilken av de två sorternas handel som dominerar beror på hur lika parterna är vad det gäller deras produktionsfaktortillgångar. 1 2.1. Komparativa fördelar och mellanbranschhandel Den klassiska handelsteorin om komparativa fördelar skapades för snart tvåhundra år sedan av David Ricardo. Innan dess dominerade merkantilismens uppfattningar om att export var bra och import dåligt. Ricardo visade dock att båda länderna kunde vinna på handel, genom att utnyttja sina komparativa fördelar. Så länge två länder är olika bra på att producera två olika varor, vinner de på att handla dessa varor med varandra. Ricardo antog att fullständig konkurrens råder på marknaderna och konstant skalavkastning gäller i produktionen. Ricardos teori bygger på alternativkostnader, kostnader som uppstår eftersom varje land har en begränsad tillgång till produktionsresurser och dessa måste fördelas mellan produktionen av alla varor. Om två länder har olika alternativkostnader kan de specialisera sin produktion på de varor de har komparativa fördelar i, det vill säga lägre alternativkostnad för att producera. Ett land kommer då att exportera den vara som de har låg alternativkostnad för att producera och importera den vara som de har hög alternativkostnad för, och effektiviserar på så sätt användandet av sina produktionsresurser. Båda parter vinner på att handla med varandra eftersom att producera och exportera en vara och importera en annan ger ett större utbud än att producera båda varorna själv. I den Ricardianska modellen räknar man endast med en produktionsfaktor: arbetskraft, och det är alltså skillnaderna i produktiviteten av denna som avgör handeln. 2 Om vi ser alternativkostnaden som ett relativpris för en vara så kan exemplet nedan illustrera 1 Krugman m.fl., s. 10 2 Pugel, s. 39-43 6

vinsterna med handel. Här har Land B ett lägre inhemskt (relativ)pris på varan än A och kommer således att specialisera sig på att producera denna vara och exportera den till land A. Eftersom efterfrågan på varan då ökar, så ökar priset. I land A händer det motsatta. Ländernas inhemska pris kommer att ändras tills en gemensam världsjämvikt nås (här förutsätts att inga tullar, transportkostnader eller andra friktioner finns). Om ett land börjar importera en vara så blir utbudet större och priser sjunker. Detta innebär i figuren att konsumentöverskottet går från att vara area a till att vara area a+b+c+d. Samtidigt kommer producentöverskottet att minska från area b+e till att enbart vara area e. Konsumenterna vinner och producenterna förlorar alltså på det sänkta priset. Om man använder en dollar-en röst -metoden 3 för att jämföra konsumenterna och producenterna är landets välfärdsvinst lika med konsumentvinsten minus producentförlusten = (c+d). Konsumenterna vinner mer än producenterna förlorar, vilket ger en välfärdsvinst för samhället som helhet. Figur 1 Förändringar vid öppnad handel Land A nettoimportör Världsmarknad Land B - nettoexportör P S A S a Pris A b c d c+d export Pris VÄRLD e import n Pris j k n B S B D A D D B Q Källa: Pugel, egen bearbetning För nettoexportörerna innebär ett öppnande av handeln att priset stiger. Detta ger en vinst för producenterna (j+k+n) och en förlust för konsumenterna (-(j+k)). Landets välfärdsvinst blir här producentvinsten minus konsumentförlusten = (n). Denna analys visar att öppnad handel ger välfärdseffekter och nettoeffekten för båda länderna är positiv, alltså vinner båda på handeln. Det land som upplever den största prisförändringen är det land som tjänar mest på handeln. 4 3 Det vill säga att man värderar en vinst och förlust av t ex en dollar lika, oavsett vem som upplever den. Man bedömer alltså handelseffekterna efter deras aggregerade välfärdseffekt och bryr sig inte om effekterna på fördelningen av välfärden. (Pugel s. 29) 4 Pugel, s.27-30 7

2.1.1. Heckscher-Ohlin och faktorproportionsteorin Heckscher och Ohlin framställde i början av 1900-talet en utveckling av Ricardos teori. De menade att handel till stora delar drivs av ländernas olikheter vad det gäller produktionstillgångar. Medan Ricardo endast såg till tillgången på en produktionsfaktor, arbete, så menade Heckscher-Ohlin (H-O) att man måste se till fler tillgångar, som till exempel land, kapital och råvaror. H-O:s teori betonar samspelet mellan hur stora tillgångar av en produktionsfaktor ett land har och hur dessa faktorer används i produktionen. H-O antog att alla länder har samma teknologi. Ett land tenderar att vara relativt effektivt på att producera varor vars produktion kräver mycket av den produktionsfaktor som landet har gott om. Har land A till exempel gott om arbetskraft men ont om kapital har de fördel i att ägna sig åt produktion som kräver mycket arbetskraft men inte mycket kapital. Vid handel kommer landet att specialisera sig på den produktion de har komparativa fördelar i. För att avgöra detta ser man till vilken produktionsfaktor man har relativt gott om, jämfört med sin handelspartner. Om handelspartnern i detta fall har gott om kapital men ont om arbetskraft, kommer land A att ha komparativa fördelar i produktionen av arbetskraftsintensiva varor. Land A kommer då att exportera arbetskraftsintensiva varor och relativpriset på dessa kommer att öka. Det leder till att ägarna till arbetskraften i land A tjänar mer, medan det motsatta händer för ägarna till kapital, eftersom relativpriset på kapitalintensiva varor samtidigt sjunker. En förändring av inkomstfördelningen sker alltså när länderna utnyttjar sina komparativa fördelar. Vinnarna av handeln blir de som är ägare till den produktionsfaktor som man har gott om, medan ägarna till den produktionsfaktor som man har ont om förlorar. Eftersom H-O-teorin är en av de mest inflytelserika idéerna inom internationell ekonomi, har den också testas empiriskt många gånger. Ofta har man dock kommit fram till att teorin inte verkar stämma särskilt väl med verkligheten, den internationella handeln följer sällan det mönster som H-O förutspår. Det finns ett undantag, nämligen varuhandel mellan i- och u- länder, även kallad nord-syd-handel, där teorin fungerar bättre och studier har visat att länderna ofta importerar och exporterar väldigt olikartade varor som kräver olika faktortillgångar. 5 5 Krugman m.fl. s. 67-83 8

2.2. Stordriftsfördelar och inombranschhandel På 1970-talet började nya handelsteorier utvecklas, som inte antar att perfekt konkurrens och konstant skalavkastning råder. 6 De nya teorierna betonar istället marknadsimperfektioner och tilltagande skalavkastning. När stordriftsfördelar finns i produktionen begränsar marknadens storlek både variationen av de varor som ett land kan tillverka och storleken på produktionen. Modellen säger att ju fler företag det finns i branschen, desto mindre producerar varje företag och genomsnittskostnaden blir därmed högre. I sådana fall har stora företag en fördel framför mindre, och därför finns på dessa marknader ofta endast en eller några få aktörer och marknaden tenderar att bli imperfekt. Då är företagen prissättare och är alltså medvetna om att de kan sälja mer genom att sänka priset. Det råder med andra ord monopol, eller mer vanligt: oligopol. Denna marknadsform är något komplex att analysera då företagens prissättningar beror av varandra. Därför använder man ofta specialfallet monopolistisk konkurrens när man studerar internationell handel, vilket är enklare att analysera. Denna marknadsmodell har två grundantaganden. Först antas att varje företag kan differentiera sin produkt från konkurrenternas, vilket gör att man har monopol på just sin variant av produkten. För det andra antas att varje företag ser konkurrenternas pris som givna, de ignorerar alltså den effekt deras egna priser kan ha på konkurrenternas priser. Med andra ord antar modellen att även om företagen egentligen är utsatta för konkurrens så beter de sig som om de hade monopol. För att se på effekterna av handel vid monopolistisk konkurrens antas att handel ökar marknadens storlek. Handeln gör att ett land bättre kan utnyttja sina stordriftsfördelar, eftersom de får tillgång till en större marknad och efterfrågan. Man kan då koncentrera sig på att endast producera sina differentierade varor och importera övriga varianter. Sammantaget kan landet på så sätt öka den totala variationen av varuutbudet i landet. Totalt kan fler varianter av en vara produceras i världen till lägre genomsnittskostnad än vad ett individuellt land kan göra. Alla vinner här på handel; konsumenterna får flera varianter att välja på, varje företag får producera mer och kan sänka priset. Denna handel brukar benämnas inombranschhandel eftersom länderna byter likartade varor med varandra. Länderna kan alltså ha gott om samma produktionsfaktorer relativt sett och vara relativt effektiva på att producera ur samma varugrupper men ändå handla med varandra eftersom varorna är differentierade och skiljer sig åt på något sätt. 7 Gustavsson och Kokko menar att dessa nya teorier delvis kan förklara det ökade intresset 6 Gustavsson m.fl. s. 11 7 Krugman m.fl. s. 120-141 9

för regionala handelsavtal som uppstod på 1980-talet. Att ingå frihandelsavtal och i och med det få tillgång till en större marknad innebär en chans för handelsparternas företag, som verkar i branscher som karaktäriseras av stordriftsfördelar, att växa och därmed kunna stå sig bättre i den internationella konkurrensen. 8 Speciellt mindre utvecklingsländer har ofta ett problem i att enbart den inhemska marknaden ofta inte är tillräcklig för att en industri ska vara lönsam. Öppnar man däremot marknaden kan de utnyttja stordriftsfördelar och satsa på exportmarknaden. 9 2.3. Att mäta inom- och mellanbranschhandel Krugman och Obstfeld mäter vikten av inombranschhandel inom en bransch genom att använda formeln I =1" export i " import i export i + import i Detta I-mått ges alltså genom att ta ett minus kvoten av absolutvärdet av handelsbalansen inom en bransch och värdet av totala handeln i branschen. Om inombranschhandel dominerar! så exporterar och importerar landet från samma bransch, eller varugrupp, och I blir då nära ett. Om komparativa fördelar istället dominerar handeln så kommer detta visas genom att I- måttet blir nära noll, eftersom landet då inte både importerar och exporterar ur samma bransch. Med hjälp av denna formel kan man med andra ord avgöra om ett land utnyttjar sina komparativa fördelar eller sina stordriftsfördelar. 10 2.4. Varför frihandel? I ovanstående stycken visas att båda parter vinner på att handla med varandra, det vill säga att handel är något positivt. Men vilka fördelar finns med att till och med handla helt utan handelshinder, varför är frihandel något eftersträvansvärt? Nedan följer en illustration av ett litet land (som inte kan påverka världsmarknadspriset) som tar bort en tull. När tullen tas bort sjunker priset på den importerade varan och importen av denna ökar vilket ger en välfärdsvinst för landet. Innan tullens avskaffande motsvarade konsumentöverskottet endast triangeln a+b, men efter borttagandet ökar det med arean c+d+e+f. Samtidigt minskar dock producentöverskottet, från att ha motsvarat c+g till att 8 Gustavsson m.fl. s. 8 9 De Vylder, s. 38 10 Krugman m.fl. s. 139 10

endast motsvara g. Staten fick tidigare inkomster från tullen motsvarande arean e (tulltariffen gånger den importerade mängden), men dessa går nu förlorade. Figur 2 Förändring av borttagande av tull P S Världspris + tull Världspris a b c d e f g D Q Källa: Pugel, egen bearbetning Nettoeffekten blir alltså konsumentvinsten (c+d+e+f) minus producentförlusten (c) minus statens förlorade inkomster (e) = d+f. Konsumenternas vinst är större än de totala förlusterna, alltså resulterar borttagandet av tullen i en positiv välfärdseffekt. Areorna d och f var när tullen fanns dödviktsförluster som konsumenterna betalade respektive förlorade och som varken producenterna eller staten vann. Dessa försvinner nu och gör att samhället totalt sett tjänar på att ta bort tullen. 11 Förutom de vinster av att inte ha en tull som visats i den samhällsekonomiska analysen ovan kan det finnas ytterligare vinster med fri handel. Till exempel minskar en skyddad marknad konkurrensen utifrån, vilket kan leda till att de inhemska företagen har monopolmakt och kan höja priserna. Om konkurrensen ökar då marknaden öppnas minskar chanserna att utöva monopol och därmed sänks priserna, plus att företagen måste minimera sina kostnader och effektivisera sin produktion. Ökad konkurrens leder även till större möjligheter till att lära nytt och utveckla, det vill säga att tekniskt kunnande ökar i länderna. Det finns också ett politiskt argument för frihandel, vilket är att om man använder sig av tullar leder det ofta till lobbying och påtryckningar från intressegrupper. De vill att just deras varor ska skyddas, vilket leder till att deras intressen snarare än vad som är samhällsekonomiskt mest gynnsamt får styra tullnivåerna. 12 11 Pugel, s.139-144 12 Krugman m.fl. s. 219-221 11

3. Associeringsavtalet och parterna - bakgrund I detta kapitel följer en beskrivning av bakgrunden till frihandelsavtal i allmänhet och associeringsavtalet mellan EU och Chile i synnerhet, samt en sammanfattning av varuhandelsavtalets innehåll. Kapitlet inkluderar även en redogörelse av EU:s och Chiles ekonomier och i korthet EU:s generella relation till Latinamerika. 3.1. Regionala och bilaterala frihandelsavtal Idag syns en tydlig trend av regionala och bilaterala handelsavtal, det vill säga att olika länder sluter avtal om att ta bort handelshinder mellan varandra. I början av 2000-talet skedde närmare hälften av all handel inom handelsblock. 13 Gustavsson och Kokko nämner de nya handelsteorierna som en anledning till att intresset för regionala handelsavtal har ökat under de senaste decennierna. 14 De Vylder betonar ytterligare två anledningar till varför regionalism blivit en växande trend. Dels menar han att det beror på dödläget i de multilaterala förhandlingarna i WTO (Världshandelsorganisationen) och dels på att större industriländer tycker det är smidigare att engagera sig i bilaterala förhandlingar, då man tror att man lättare kan diktera villkoren där än i multilaterala förhandlingar. 15 Egentligen har WTO principer mot handelsdiskriminering mellan medlemmarna. Principen om Mest Gynnad Nation säger att handelshinder som tas bort ska göra det utan att diskriminera mot någon handelspart. Det finns dock vissa undantag för detta, bland annat en artikel i GATT (Allmänna Tull- och Handelsavtalet) som tillåter handelsavtal om dessa tar bort tullar och dylikt för majoriteten av handeln mellan parterna, och om hindren mot ickeparter inte ökar i genomsnitt. Ett annat undantag är att specialbehandling av utvecklingsländer tillåts, vilket bland annat innebär att u-länder har rätt att få fördelaktig tillgång till marknader i industrialiserade länder. 16 Så länge man följer GATT-artiklarna kan parterna själva sinsemellan bestämma hur avtalen ska utformas och hur långtgående de ska vara. EU har ett sorts avtal som kallas associeringsavtal, som inte enbart innehåller ett handelsavtal utan även någon form av 13 Pugel s. 249 14 Gustavsson m.fl. s. 7 15 de Vylder, s. 177 16 Pugel, s. 250 12

ömsesidiga rättigheter och förpliktelser. Namnet kommer från att parterna associeras till ett gemensamt regelverk. 17 Exempel på områden, förutom handel, som ingår i associeringsavtalen är politisk dialog och ekonomiskt och kulturellt samarbete. De olika avtalen kan vara mer eller mindre ambitiösa och omfattande, till gruppen av associeringsavtal räknas allt från EES-avtalet 18 till bilaterala avtal med före detta jugoslaviska delrepubliker. Gemensamt för dem är att de är ramavtal som utvecklas över tiden och de innehåller likartade element. 19 3.2. EU:s och Chiles avtal På 90-talet började EU intressera sig för Latinamerikas framväxande ekonomier, vilket kunde ses som en reaktion på USA:s skapande av NAFTA och George Bushs plan Enterprise for the Americas med syfte att bland annat skapa frihandel på hela kontinenten 20. 1994 etablerade EU en ny strategi mot Latinamerika som främst byggde på ekonomiska intressen, mycket på grund av att man var rädd att USA skulle absorbera regionen. Till skillnad från USA:s handelsavtal i regionen så är EU:s associeringsavtal med Latinamerika mer allomfattande och innehåller inte enbart handelsfrågor utan även politiskt samarbete, ekonomisk utvecklingssamarbete och utbyte av idéer. 21 EU meddelade 1994 att de hade för avsikt att fördjupa relationerna med Mexico och Mercosur 22 för att förhandla om associeringsavtal. Chile reagerade på detta genom att be EU att även inkludera dem i planerna. Det var viktigt för Chile att inte hamna i ett sämre läge än de andra Latinamerikanska parterna i förhållande till EU. Ett år senare tillkännagav EU och Chile att de planerade att ingå ett närmare politiskt och ekonomiskt samarbete. Förhandlingar inleddes och först skapades ett samarbetsavtal som bland annat syftade till att förbereda en framtida associering av politisk och ekonomisk karaktär. 23 I april år 2000 hölls den första rundan med syfte att förhandla fram ett associeringsavtal. Tio rundor och drygt två år senare var avtalet färdigförhandlat. Avtalet trädde i kraft den 1 17 Sveriges Riksdag, EU-upplysningen 18 Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet: EU, Norge, Liechtenstein och Island 19 Kommerskollegium, Handelspolitiskt ABC 20 1990 tillkännagav George Bush planen Enterprise for the Americas som gick ut på att USA skulle starta avtalsförhandlingar med vissa Latinamerikanska länder. Detta för att minska ländernas skuld till USA och istället använda dessa pengar till att erbjuda finansiering av miljöprogram, för att stimulera privata investeringar och för att öka handelsliberalisering på kontinenten. (The Library of Congress) 21 Dykmann, s. 45-46 22 Tullunion mellan Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay 23 Kommerskollegium, s. 6 13

februari 2003, med stegvisa tullsänkningar inom en tioårsperiod. 24 Att avtalet förhandlades fram så snabbt berodde delvis på att även USA började diskutera ett handelsavtal med Chile, vilket fick EU att vilja skynda på processen. 25 Kommerskollegium sammanfattar att syftet med avtalet är att upprätta en politisk och ekonomisk associering mellan parterna, baserat på reciprocitet, gemensamma intressen och en fördjupning av relationen mellan parterna. 26 Avtalet bygger på tre pelare: politisk dialog, ekonomiskt samarbete och handel, där handelsdelen spelar en överordnad roll. Handelsavtalet går betydligt längre än parternas åtaganden inom WTO och berör alla områden av de två parternas handelsrelationer med varandra. Avtalet omfattar ett frihandelsområde för varor, tjänster och offentlig upphandling, liberalisering av investeringar och kapitalflöden, skydd av immaterialrätt, samarbete för konkurrens samt en bindande tvistlösningsmekanism. 27 3.2.1. Handelsavtalets innehåll Handelsavtalet innebär att ett frihandelsområde bildas mellan EU och Chile, vilket betyder att de tar bort handelshinder mellan sig, medan parterna behåller sina individuella handelshinder och tullar gentemot alla andra länder. I avtalet anges att tullsänkningarna ska ske successivt tills i princip all handel är helt tullfri. I artiklarna 64-74 i avtalet anges när tullarna för olika varor ska ha eliminerats, uppdelat i undergrupperna industri-, fiske- och jordbruksvaror. Chile hade tullfrihet för 90 % av de europeiska varorna vid avtalets ikraftträdande. Vissa tullar ska tas bort efter 5 år, andra efter 7 år och slutligen ska alla tullar vara borta efter 10 år, alltså år 2013. Det finns undantagsklausuler för vissa jordbruksprodukter som är extra känsliga för Chiles jordbruk samt även för vissa industrivaror. EU hade vid avtalets start inte någon tull på 85,1 % av varorna och ska sedan sänka de återstående successivt efter tre, fyra, sju respektive 10 år. Även här ska alla varor vara tullfria år 2013, med undantag för en hel del jordbruksprodukter. 28 2013 ska 97,1 % av all handel mellan parterna vara helt tullfri. 29 Vad det gäller industrivaror var den stora majoriteten av parternas varor tullfria redan när avtalet trädde i kraft. De produktsektorer som huvudsakligen avvecklar tullarna stegvis är 24 The European Commission's Directorate-General for Trade (A) 25 Dykmann, s. 51 26 Kommerskollegium, s. 7 27 The European Commission's Directorate-General for Trade (A) 28 Ministerio de Relaciones Exteriores, Gobierno de Chile, s. 5 29 The European Commission's Directorate-General for Trade (D) 14

främst glas och keramik för båda parterna samt fordon och icke-järnhaltiga mineraler för EU. För de chilenska industrivarorna har all tullavveckling idag genomförts (skedde 1 januari 2006), medan de europeiska varorna kommer vara helt tullfria först 1 januari 2010. 30 Gällande fiskeriprodukter så kommer totalt 90,8% av all fisk och alla fiskprodukter omfattas av tullavvecklingarna 31. Undantag gäller viss tonfisk. Det kommer att dröja till 2013 innan tullarna på alla innefattade fiskeriprodukter är helt avvecklade. 32 Även inom jordbrukssektorn ska varornas tullar avvecklas i olika takt inom en tioårsperiod. Jordbruksområdet är dock ett känsligt område för båda parter och det finns flera undantag i denna del av avtalet. Totalt ska 80,9 % av jordbruksvarorna vara tullfria år 2013. 33 Båda länderna har undantagit vissa varor från tullreduktioner, Chile har dock undantagit färre än EU. I några fall där inga reduktioner sker ska istället marknadstillträdet förbättras genom förmånskvoter. För vissa av Chiles exportvaror kommer dock ingen förbättring alls ske vad det gäller tillträde till EU:s marknad. En särskild skyddsklausul finns i avtalet för jordbruksprodukter. Den säger att parterna har möjlighet att avstanna tullavvecklingen eller till och med att höja tullarna om importen orsakar eller hotar att orsaka allvarlig skada eller störningar på den importerande partens marknad. Den drabbade parten skall dock kompenseras på ett sådant sätt att förmånsvillkoren för jordbrukssektorn som helhet bevaras. Till sist finns en utvecklingsklausul som säger att parterna efter tre år ska undersöka möjligheterna att bevilja varandra ytterligare förmåner i handeln med jordbruksprodukter. 34 3.2.2. Sammanfattning vilka varor har idag blivit tullfria och inte? EU hade innan avtalet trädde i kraft bastullar på mellan 1,7 % och 15,4 % för industrivaror och 2-25 % för fiskerivaror. För jordbruksprodukterna låg bastullarna på upp till 52,4 % och flera varor har speciella kvotsystem. För Chiles exportvaror hade alla tullar på industrivaror eliminerats 2006, medan det finns några få tullar kvar på fiskeriprodukter. Jordbruksprodukter har ett mer komplicerat avvecklingsschema och alla varor har ännu inte eller kommer inte att uppnå tullfrihet. 35 2006 hade EU infört tullfrihet för 85,2% av Chiles samtliga varor. 36 30 Kommerskollegium, s. 11 31 The European Commission's Directorate-General for Trade (D) 32 Kommerskollegium, s. 15 33 The European Commission's Directorate-General for Trade (D) 34 Kommerskollegium, s. 18-20 35 EU-Chile Association Agreement, Annex I 15

Chile hade innan avtalet trädde i kraft en tullsats på 6 % på i princip samtliga varor, och startade alltså på en relativt låg nivå. 2006 hade nästan alla industrivaror och fiskeriprodukter, med några få undantag, samt en del av jordburksprodukterna blivit helt tullfria. Även här tillämpas undantag och kvotsystem för vissa jordbruksvaror. 37 2006 hade Chile helt tagit bort tullarna för 90 % av EU:s samtliga varor. 3.3. Parternas ekonomi och handel Chile och EU är två väldigt olika parter, i allt från utveckling och storlek till exportvaror och handelspartners. Nedan följer en introduktion till parternas ekonomi och handel. 3.3.1. Chile Chile klassificeras av Världsbanken som ett Upper Middle Income -land, det vill säga ett av de rikare utvecklingsländerna. 38 Det anses även vara det mest konkurrenskraftiga och det minst korrupta landet i Latinamerika. 39 Chile har 16,4 miljoner invånare och är en relativt liten ekonomi, i BNP-mått mätt är de ungefär lika stora som Portugal eller Tjeckien. Landet har en öppen ekonomi som är extremt beroende av sin utrikeshandel, vilken utgör cirka 70 % av BNP. Export- och importandelen av BNP är högre än OECD-genomsnittet. 40 Exportindustrin har vuxit starkt under de senaste två årtiondena och utgör motorn i hela Chiles ekonomi. 41 1986 inledde Chile en liberalisering av sin utrikeshandel genom att introducera en enhetlig tull på 15 %. Efter detta har tullarna gradvis sänkts och ligger idag på 6 %. 42 genomsnittliga tullen på all Chiles import är dock endast 2 % till följd av det stora antalet frihandelsavtal landet ingår i. 43 I dagsläget har Chile bilaterala avtal med USA, Kanada, Mexico, Centralamerika, EFTA, Sydkorea, Kina, parterna i P4-gruppen (Singapore, Nya Zeeland och Brunei) samt EU. De har dessutom ECAs (Economic Complementation Agreements) 44 med alla länder i Sydamerika Den 36 Ministerio de Relaciones Exteriores, Gobierno de Chile, s. 5 37 EU-Chile Association Agreement, Annex II 38 Världsbanken delar in världens länder i fyra kategorier, Low income country, Low middle income, High middle income och High income (uppdelat i OECD och ej OECD). De länder som tillhör de tre första kategorierna brukar klassas som utvecklingsländer. (Todaro & Smith, s. 34) 39 The European Commission's Directorate-General for Trade (B) 40 Exportrådet, Handelspolitisk rapport Chile 41 Exportrådet, Landöversikt Chile 42 The European Commission's Directorate-General for Trade (B) 43 Exportrådet, Handelspolitisk rapport Chile 44 Avtal som förhandlats fram inom the Latin American Integration Association (LAIA) och vars främsta syfte är att förhandla fram tullsänkningar. (Prochile, FAQ) 16

och Mercosur. 65 % av landets export går till avtalsparterna. 45 Källa: Banco Central de Chile (2007) EU är den största enskilda importören av Chilenska varor, 2006 gick en dryg fjärdedel av Chiles export till EU. Inom EU är Holland, Italien och Frankrike de största importländerna. Chile importerar främst varor från USA och EU, de står för ungefär 15 % av Chiles import var. Inom EU är Tyskland, Spanien och Frankrike de största exportörerna till Chile. Både de fem största exportparterna och de fem största importparterna är parter som Chile har ingått frihandelsavtal med. Det enda undantaget är Japan, som dock har pågående förhandlingar med Chile om ett associeringsavtal. 46 Chile är en av världens fem stora kopparexportörer, koppar är landets absolut viktigaste exportvara och utgör ungefär 40 % av det totala exportvärdet. Hur priset på koppar utvecklas har alltså en stor påverkan på värdet av Chiles export. Handeln sker i stor omfattning via London Metal Exchange och priset sätts dagligen efter utbud och efterfrågan. 47 Diagrammet nedan visar hur kopparpriset har utvecklats de senaste fem åren. Priset steg mellan början av 2003 och början av 2006. Resten av förra året sjönk priset. 45 The European Commission's Directorate-General for Trade (B) 46 Direción General de Relaciones Económicas Internacionales 47 Nationalencyklopedin (A) 17

Figur 4: Kopparprisets utveckling 2002-2007 USD / ton Källa: Dagens Industri Chiles exportprisindex för koppar steg med 21 % under 2003, med 56 % under 2004 och med 31,4 % år 2005. Dessa stora prisökningar innebär att om man justerar Chiles kopparexport för prisindex så ser man att den volymmässiga ökningen varit betydligt mindre än den värdemässiga. 2005 minskade till och med volymen av Chiles kopparexport. 48 Förutom koppar är övriga gruvprodukter, frukt, skogsprodukter (främst massa) och fiskprodukter landets viktigaste exportvaror. Importen utgörs till största delen av maskiner och transportmedel, olja och råvaror samt livsmedel. 49 3.3.2. EU Europeiska Unionen består av 27 stater och har totalt 493,6 miljoner invånare. 50 Invånarna i EU(25) utgör 7 % av världens befolkning, medan unionen står för ungefär en femtedel av all världens export och import av varor. 51 Unionen har haft en negativ handelsbalans under större delen av 2000-talet. 52 Det är samma länder som utgör både EU:s största import- och exportpartners. Störst är USA och efter dem kommer Kina, Ryssland, Schweiz och Japan. EU exporterar främst ur varugrupperna Elektriska apparater, Fordon, flygplan och fartyg samt Kemiska produkter. Importen utgörs till 50 procent av Elektriska apparater och Mineralprodukter. Även inom importen är Fordon, flygplan och fartyg samt Kemiska produkter bland de största varugrupperna. EU:s handel består alltså till en stor del av inombranschhandel med i princip samma länder som både stora köpare och säljare. 53 Chile var 2006 EU:s 39e största exportmottagare och deras 25e största importör. 54 48 Ministerio de Relaciones Exteriores, Gobierno de Chile, s. 5 49 Nationalencyklopedin (B) 50 Nationalencyklopedin (C) 51 Eurostat (2007a), s. 195 52 Eurostat (2007b), s. 16 53 The European Commission's Directorate-General for Trade (C) 54 Eurostat (2007b), s. 58-60 18

3.3.3. Växelkursens utveckling Chilensk peso (CLP) är benämningen på den valuta som används i Chile och euro är benämningen på den gemensamma valuta som tolv av EU:s länder har infört. Hur förhållandet mellan dessa två valutor utvecklas påverkar den bilaterala handeln. Om till exempel peson sjunker i värde gentemot euron blir chilenska varor billigare att importera för EU, medan europeiska varor blir dyrare att importera för Chile. Diagrammet nedan visar den nominella växelkursens utveckling de senaste fyra åren. Diagrammet visar att euron steg i värde i förhållande till peson under 2002 och första halvan av 2003. Några månader in i 2005 började en kraftig sänkning av eurons relativa värde och denna höll sig fram till årsskiftet. Mellan maj 2005 och januari 2006 sjönk euron 19 % i värde. 55 Under 2006 och början av 2007 har euron åter stärkts och ligger nu nästan åter på samma nivå som vid deprecieringens början. 55 Ministerio de Relaciones Exteriores, Gobierno de Chile, s. 21 19

4. Empiri I detta avsnitt används data från Chiles centralbank, EU:s statistikkontor samt FN för att studera hur handeln mellan parterna har förändrats under de senaste åren. Först gås den totala exporten och importen igenom. Sedan följer en analys av handelsströmmarna uppdelat på olika varugrupper för att kunna urskilja eventuella förändringar av dessa till följd av tullsänkningar, samt för att skönja förändringar i mönstren av mellan- och inombranschhandel. Vid en studie av handelns utveckling vore det optimala att studera hur volymen av export och import har förändrats. Det är dock inte möjligt inom ramen för denna uppsats att justera för samtliga varuprisförändringar, varför det är förändringarna av värdet av handeln som studeras här. I analyskapitlet finns ett avsnitt där påverkan av kopparens prisförändringar på Chiles export tas upp och detta kan fungera som exempel på komplexiteten i att studera handelns värdeförändringar som mått på avtalets effekter på handeln. Under antagandet att priselasticiteterna för varorna är större än ett så bör ändå en värdemässig ökning även innebära en volymmässig ökning (om än inte av exakt samma storlek) 56, så värdeförändringarna kan användas som proxy för volymförändringarna. 4.1. Hur ser EU-Chile-handeln ut idag? Enligt Chiles centralbank motsvarade exporten till EU 25,95% av Chiles totala export och importen från EU stod för 13,5% av värdet på Chiles totala import år 2006. 57 Exporten till EU är i absoluta tal knappt tre gånger så stor som importen därifrån. Samma år stod EU:s import från Chile för 0,89 % av EU:s totala import och exporten till Chile för 0,36 % av unionens totala export enligt Eurostat. 58 Medan EU är en av Chiles absolut viktigaste handelspartners, så kom Chile år 2005 endast på plats 36 på listan över EU:s viktigaste handelspartners. 59 4.2. Hur har export och import förändrats de senaste åren? Diagrammet nedan visar utvecklingen av EU:s export och import till och från Chile i miljoner euro sedan 1999. Vad det gäller importen från Chile kan ett trendbrott ses från och med 2004, 56 Detta innebär att 1% sänkning/ökning av priset leder till en ökning/sänkning av volymen som är större än 1%. Då volymökningen är större än prissänkningen sker en värdeökning och vice versa. 57 Banco Central de Chile (2007), s. 127-128 58 Eurostat, Comext Databas 59 The European Commission's Directorate-General for Trade (A) 20

medan exporten endast ser ut att ha rört sig i små vågor under hela åttaårsperioden. För både exporten och importen syns en ökning mellan 1999 och 2000. Mellan 2001 och 2003 minskade främst exporten men även importen. Avtalet trädde i kraft 1 februari 2003 men under detta år syntes ingen ökning i handeln. Följande år skedde dock en rejäl ökning av importen, medan exporten var i princip konstant. 2005 och 2006 ökade både importen och exporten. Mellan 1999 och 2002 ökade EU:s import från Chile med i snitt 11,5 % per år och mellan 2002 och 2006 med i snitt 36,8 % per år. Ökningen var lägre år 2005 än de omkringliggande åren. 2006 var ökningen den största under hela åttaårsperioden. Under de tre åren innan avtalet trädde i kraft ökade EU:s export till Chile med i snitt 6,9 % per år och under de fyra åren som avtalet har gällt ökade den i snitt 8,6 % per år. Ökningen var kraftigare 2005 än de omkringliggande åren. Dessa genomsnittliga förändringar antyder även de att ett positivt trendbrott skett för EU:s import sedan avtalet trädde i kraft medan exporten inte ökat i alls samma utsträckning. Året innan avtalet trädde i kraft, 2002, var importen 1,5 gånger så stor som exporten medan den 2006 ökat till att vara 2,8 gånger så stor. Importen har med andra ord ökat mer än exporten. 60 4.3. Hur har den bilaterala handeln förändrats som andel av parternas totala handel? Utvecklingarna av Chiles totala export och exporten till EU har följt varandra ganska tätt. Båda ökade något under 2003 och sedan följde starkare och starkare ökningar under de följande tre åren, även om en viss avmattning syntes 2005. 2002 stod Chiles export till EU för 23,3 % av deras totala export. 61 Under de senaste fyra åren har en liten ökning skett i EU- 60 Eurostat, Comext databas 61 Banco Central de Chile (2003), s. 2451 21

exportens relativa storlek. 2006 motsvarade den 25,9 % av Chiles totala export. Importen från EU ökade procentuellt sett mer än den totala importen under 2003 och 2004 medan förhållandet var det motsatta under 2005 och 2006. 2002 stod Chiles import från EU för 17,6 % av landets totala import. 62 Sedan dess har denna andel minskat varje år, med undantag för år 2005. 2006 stod importen från EU för 13,5 % av Chiles totala import. Denna andel har alltså minskat med 4,1 procentenheter sedan avtalet trädde i kraft! EU:s import från Chile har ökat som andel av EU:s totala import. Dock är Chile fortfarande en liten handelspartner. Importen från Chile steg mer än importen från resten av världen år 2004 och 2006. 2002 stod importen från Chile för 0,52 % av EU:s totala import och 2006 hade siffran ökat till 0,89 %. Exporten till Chile har i princip inte förändrats någonting i relation till den totala exporten, den stod år 2002 för 0,35 % och år 2006 för 0,36 %. Utvecklingen av exporten till Chile har i absoluta tal varit något svagare än exporten till resten av världen samtliga år förutom 2005. 63 4.4. Förändringar i exportens och importens innehåll I FN:s databas Comtrade finns data över ländernas handel fram till 2005 fördelat på olika 62 Banco Central de Chile (2003), s. 2489 63 Eurostat, Comext databas 22

varugrupper. Det finns olika metoder att dela in varor, i förteckningen över tullsänkningar i associeringsavtalet används Harominzed Systems (HS) som delar in varorna efter deras natur. Denna indelning består av drygt 5000 rubriker. I analysen har jag använt den sektorsindelning som delar in varurubrikerna i 21 grupper. 64 En förteckning över innehållet i samtliga grupper finns i Bilaga 1. 4.4.1. EU:s export Diagrammet visar hur EU:s export till Chile har utvecklats innan och efter avtalet trädde i kraft fördelat på dessa 21 varugrupper. Diagrammet visar att hela elva av de 21 varugrupperna minskade mellan 1999 och 2002 medan endast fem grupper haft en negativ utveckling sedan avtalet trädde i kraft. Störst förändring mellan de två perioderna har skett i grupperna levande djur och animaliska produkter (1), mineralprodukter (5), basmetaller (15) och vapen och ammunition (19). Diagrammet visar även att den totala utvecklingen varit betydligt mer positiv under den senare treårsperioden. Diagrammen nedan visar hur de olika gruppernas storlek relativt den totala exporten till Chile utvecklades 1999-2005. Grupperna är uppdelade i två diagram för att det ska vara lättare att se alla utvecklingarna, då vissa av grupperna är mycket större än de övriga. För bättre överskådlighet har jag endast inkluderat de tio av de mindre grupperna som förändrats mest. 64 Eurostat (2006), s. 12 23

Bland de mindre varugrupperna syns inga tydliga trendbrott sedan avtalet trädde i kraft. Gruppen trä, träkol och kork (9) har ökat något under hela perioden (med undantag för senaste året) och flera grupper har minskat i sin relativa storlek under de senaste sju åren. De fem största varugrupperna står för 82 % av EU:s export och bland dessa finns något tydligare tendenser till trendbrott. Den största gruppen, elektriska apparater (16), har ökat ända sedan 2002 och samma sak gäller för gruppen bestående av basmetaller (15). Gruppen kemiska produkter (6) visar en svag negativ utveckling sedan 2004. Grupperna trä, träkol och kork, basmetaller och elektriska apparater är de enda grupper som har haft nämnvärda ökningar sedan avtalet trädde i kraft, medan några av de övriga grupperna haft en negativ utveckling och de flesta grupper inte har ändrat sin relativa storlek i princip alls. 65 På samtliga av de varor som ingår i de tre grupperna som har ökat hade Chile en bastull på 6 % innan avtalets början och införde tullfrihet på i princip samtliga när avtalet trädde i kraft. 66 Dock hade alla tre grupperna börjat öka redan innan dessa tullsänkningar skedde, så de bör troligtvis inte vara den huvudsakliga förklaringen till ökningen av gruppernas andel av den totala exporten. 65 FN, Comtrade databas 66 EU-Chile Association Agreement, Annex II 24

4.4.2. EU:s import Tabellen ovan visar att fem av grupperna haft en negativ utveckling under båda perioderna, det är dock inte exakt samma grupper båda gångerna. Man ser även att ökningen av den totala importen var betydligt mer positiv under den senaste perioden. Sju av grupperna har dock haft en sämre utveckling under den senaste perioden. Störst positiv förändring mellan de två perioderna har skett i grupperna animaliskt och vegetabiliskt fett (3), mineralprodukter (5) och konstverk och antikviteter (21). Diagrammen nedan visar hur de olika gruppernas storlek relativt EU:s totala import från Chile utvecklades 1999-2005. Även här är grupperna är uppdelade i två diagram eftersom gruppernas storlek skiljer sig mycket åt. Även här är endast de tio mindre grupper som förändrats mest inkluderade, för att underlätta översikten. I diagrammet till vänster syns de mindre importgruppernas utveckling som andelar av EU:s totala import. Bland dessa grupper finns få positiva utvecklingar, det är endast grupp 17; fordon, flygplan, fartyg som haft en nämnvärd sådan sedan 2002. Detta är dock en väldigt liten grupp av EU:s totala import från Chile. Grupperna trä, träkol och kork (9), textilier och textilprodukter (11) och pärlor och 25

ädelmetaller (14) har haft en negativ trend de senaste två åren. Övriga grupper har antingen minskat något under de sju åren eller inte förändrats särskilt mycket alls. I diagrammet till höger syns utvecklingen för de fyra stora importvarugrupperna, vilka sammanlagt stod för 80 % av importen 2005. Klart störst är gruppen basmetaller (15), vilken även har ökat sedan 2004. I denna grupp ingår Chiles absolut största exportvara, koppar. Gruppen bestående av mineralprodukter (5) har haft en stark utveckling de senaste två åren, medan de två övriga, växtprodukter (2) och tillagade livsmedel, dryck och sprit, tobak (4), har minskat under samma period. Mineralprodukter har gått från att vara den fjärde största gruppen 2002 till att vara den näst största två år senare. 67 Intressant att notera är att många av alla importvarugruppernas relativa storlekar har haft en negativ utveckling sedan avtalet trädde i kraft samtidigt som den totala importen har ökat kraftigt. Det är endast fordon, flygplan och fartyg, basmetaller och mineralprodukter som har ökat sedan avtalet trädde i kraft, medan ungefär hälften av de övriga grupperna har minskat och resten inte har förändrats i princip någonting. För de flesta av varorna i gruppen fordon, flygplan och fartyg hade EU tullfrihet redan vid avtalets start. Några av varorna har bastullar på upp till 15,4 %, men dessa ska ha tagits bort först 2006, det vill säga efter insamlingen av data ovan. Ingen förändring av tullarna hade alltså skett för denna grupp under avtalets tre första år. EU har till största delen noll tull, och i övrigt låga tullar, på varorna i gruppen basmetaller. Till exempel var bastullen som mest 1,7 % på koppar och ska i dessa fall vara borttagen efter tre år. I gruppen mineralprodukter var i princip allt var tullfritt när avtalet trädde i kraft. 68 Ingen av ökningarna i dessa gruppers relativa exportstorlek kan alltså förklaras med tullsänkningar tack vare associeringsavtalet. 4.4.3. Mätning av grad av inombranschhandel Utifrån diagrammen och tabellerna ovan kan man se att det är olika varugrupper som parterna importerar och exporterar mycket ur. Endast gruppen basmetaller har ökat för båda parternas export. Vid en djupdykning i denna grupp ser man dock att Chiles export ur denna grupp till 91 % utgörs av koppar och kopparvaror, medan EU:s export av denna grupp till 75 % består av Järn och stål och varor därav. 69 Det är alltså inte tal om någon inombranschhandel i denna 67 FN, comtrade databas 68 EU-Chile Association Agreement, Annex I 69 FN, Comtrade databas 26