Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Nässjö Hotell Högland 2012-03-20 Närvarande: Bodil Frankow- Lindberg, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi. ämnesansvarig SLU, ordförande Jan Jansson, HS Sjuhärad, region Försök i Väst, ämnesansvarig HS, sekreterare i kommittén Magnus Halling, SLU Uppsala Växtproduktionsekologi Rolf Spörndly, SLU Uppsala, inst Husdjurens Utfodring och Vård Annika Arnesson, SLU Skara, inst för Husdjurens Miljö och Hälsa Elisabet Nadeau, SLU Skara, inst för Husdjurens Miljö och Hälsa Kent Dryler, SLU Umeå, NJV Grovfodercentrum Torbjörn Leuchovius, SLU Uppsala Fältforsk (deltog under eftermiddagen) Roland Svanberg, Eurofins Lidköping Rickard Westbom, Eurofins Kristianstad Charlotte Åkerlind, BLGG AgroXpertus AB Christer Persson, Lantmännen Lantbruk SW Seed Mattias Lennartsson, Lantmännen Lantbruk SW Seed Johan Klingspor, Scandinavian Seed Malin Lovang, Lovanggruppen Per-Anders Andersson, Agroråd AB Sävsjö Eva Stoltz, HS Konsult AB, HS Örebro Linda Karlsson, HIR Vall, Växa Halland Ulf Axelsson, region Försök i Väst, HS Skaraborg Lennart Johansson, region Östra Sverige Försöken, HS Rådgivning Agri AB, Vreta Kloster Erik Ekre, region Animaliebältet, HS Halland Lars Jacobsson, lantbrukare Lillkyrka Örebro, Svenska Vallföreningen Göran Lindgren, lantbrukare Klässbol Värmland, Svenska Vallföreningen Maria Wahlquist, Skånesemin, Svenska Vallföreningen Per Rudengren, förvaltare Harpsund, Svenska Vallföreningen Nilla Nilsdotter-Linde, SLF Maria Åkerlind, Svensk Mjölk 1 Öppnande, presentation Bodil öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter skedde en presentationsrunda. Flera ledamöter ur riksstyrelsen för Svenska Vallföreningen, som förlagt ett styrelsemöte i anslutning till dagens möte, var närvarande. 2 Förra mötets protokoll (Nässjö 2011-11-15) Protokollet godkändes. 3 Avrapportering försöksplan L6-5071 Vid förra mötet, 2011-11-15, tillsattes en arbetsgrupp bestående av Bodil Frankow-Lindberg, Ola Hallin HS Sjuhärad, Linda af Geijerstam Kalmar och Niklas Ingvarsson Svenska Foder för att i detalj fastställa hur kvävegödslingsstrategin skall utformas i serien L6-5071. Tyvärr blev endast två försök av tre utlagda, ett i Ps och ett i H-län. Gruppen enades om en utformning där 7 av de 9 möjliga leden är lika mellan de två platserna. En N-stege till skörd 1 i nivåerna 0,40,60,90,120 och 160 kg N/ha med totalgivorna 0,40,90 110, 160, 190, 220 och 250 kg N/ha. Bilaga 1.
4 Avrapportering, förslag till nya instruktioner för gradering av marktäckning/slutenhet/ planttäthet Vid förra mötet, 2011-11-15, konstaterades att begreppen marktäckning/slutenhet/planttäthet i vallförsök är svåra att definiera och gradera. Därför tillsattes en arbetsgrupp bestående av Magnus Halling SLU Uppsala, Klas Eriksson Kalmar, Kent Dryler SLU Umeå, Anna Nyberg Skara och Jan Jansson Länghem för att förtydliga begreppen och formulera anvisningar om hur graderingarna skall genomföras. Magnus Halling redogjorde för vad gruppen kommit fram till (se även bilaga 2): Att begreppet slutenhet bör avskaffas I bestånd där endast en art är insådd i rader används begreppet planttäthet I bestånd som består av flera arter används begreppet marktäckning Syfte med och tidpunkt för graderingen måste klart framgå i PM etc. De nya rutinerna införs i PM och Försökshandboken 5 Information om ett nytt SLF-projekt-Utveckling av den svenska sortprovningen av vallväxter. Redogjorde Magnus Halling för sitt nystartade SLF projekt H1160289 Utveckling av den svenska sortprovningen i vallväxter. Målsättningen är att utveckla en gemensam metodik för hela landet i hela kedjan från planering till resultatförmedling. Samordning skall också ske med de övriga nordiska länderna som är med i Nordic Field Trial System. Ett delprojekt är att grässortförsöken R6-201/202/204 anläggs 2012 som två faktoriella med fyra upprepningar. Under vallåren kommer två olika skördetidpunkter att tillämpas för förstaskörden. Bilaga 3. 6 Resultat från pågående serier Redovisades i korthet resultat för följande pågående projekt och försöksserier (se i förekommande fall bilagor): Bodil Frankow- Lindberg: - R6/L6-5010, Intensivt skördade vallar, 3 eller 4 skördar. SLF projektv1060007. Resultat redovisades från tre försök första vallåret 2011. - R6-3521, Kontroll av skräppor från markens fröbank. SLF projekt H0841002. Två försök pågår och avslutas under 2012. I försöken har skräppafrö såtts hösten 2009. Under 2010 etablerades slåttervall med olika insåningsmetoder (renbestånd, insådd i ww-rajgräs, insådd i korn till helsäd eller trösk) och fröblandningar. Bilaga 4. Magnus Halling redovisade resultat från ett nyss avslutat SLF projekt H0841008- Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök. Näringsvärdesanalyser har skett från prover tagna ur en del ingående sorter i grässortförsöken i timotej, svingel och engelskt rajgräs åren 2009-2011. Analyser finns från tre tillfällen vid förstaskörden, en vecka före vid och en vecka efter, samt vid två tillfällen vid andra skörden. Bilaga 5. Ulf Axelsson berättade om sitt SLF projekt H1160166, en förstudie kring Förbättrad etablering av lusern. I växthusmiljö studeras hur olika ympkulturer och tillförsel av makro- och mikronäring påverkar blålusernen etableringsförmåga. Bilaga 6. Elisabet Nadeau redovisade resultat från ett Agro-Väst projekt inom Mjölkprogrammet- Proteinkvalitetsprojekt på Nötcenter Viken första skörd 2010. Studien belyser ensilagets proteinfraktioner och proteinkvaliteter med eller utan tillsatts av två olika ensileringsmedel. Förtorkning och tillsatts av ensileringsmedel ökade det vomstabila proteinet. Bilaga 7. Jan Jansson redovisade preliminära resultat från två pågående vallförsöksserier inom ramen för Agro Väst mjölkprogram. I serien L6-4601 Fröblandningar för proteinvallar (två försök på Rådde gård) jämförs fyra fröblandningar med höga baljväxtandelar (50-60%) med två blandningar med 25 %
klöver. Kvävegivan är låg, totalt 90 kg/ha utom för en blandning med 25 % klöver där totalkvävegivan är hög, 250 kg/ha. I serien L6-2010 Varför växer inte lusern (två försök anlagda 2010 på Rådde och vid Falköping) jämförs 13 olika blålusernsorter med Titus rödklöver. Försöket är upplagt som flerfaktoriellt så att två olika odlingsåtgärder kan sättas in i jämförelse med ingen åtgärd. Hittills har en åtgärd satts in i form av tillförsel av bor till varje skörd på Rådde och N-gödsling vid en tidpunkt i Floby. Stora avkastningsskillnader mellan lusernsorterna har framkommit. För Rådde, från ca 4 ton ts/ha i totalavkastning i vall I till ca 10 ton ts/ha. Skillnaderna kan till viss del troligtvis förklaras med skillnader i ympningsteknik. Bilaga 8. 7 Foderanalyser av grovfoder enligt NorFor Maria Åkerlind från Svensk Mjölk höll ett föredrag om grovfoderanalyserna enligt NorFor. De gamla energiparametrarna omsättbar energi MJ/ kg ts och VOS har på analysrapporterna till lantbrukarna ersatts med begreppen nettoenergi 20 kg ts (NEL 20) och IVOS. Nya fodervärden som införts är t.ex. tuggningsindex och fyllnadsvärde. Energi, aska, protein och fiber analyserna tas fram via NIR metoden. Rickard Westbom redogjorde hur NIR-kalibreringen inom Eurofins går till. Bilaga 9. 8 Kort information från Svenska Vallföreningen Ordföranden i Svenska Vallföreningen Lars Jakobsson berättade lite om föreningens verksamhet och syfte. Med ca 2000 medlemmar och ett stort antal lokalföreningar kan organisationen bidra med aktiveter och andra åtgärder som främjar utvecklingen av grovfoderproduktionen i landet. 9 Prioriteringslistan nya frågeställningar som bör läggas in Fråga kring nya förslag till forskningsområden inom vallodlingen ställdes fritt till de närvarande. Förslagen som framkom: NIR-kalibrering näringsparameterar för nya vallväxtarter Fodermajsodlingens klimatpåverkan Flytgödselfrågor vid Mellbyförsöken Tillsattsmedel och hygienfrågor kring ensilering Den sedan tidigare möten upprättade listan för prioriterade forskningsområden och prioriteringslistan finns som bilagor 10 och 11. 10 Nordic Field Trial System Torbjörn Leuchovius informerade om NFTS. Under 2012 kommer ett 70-tal svenska försök att administreras via detta nordiska samarbete. Se bilaga. 11 Övriga frågor Nästa möte fastställdes till den 14 november 2012 tillsammans med Ämnes kommitté odlingssystem. Justeras Jan Jansson Bodil Frankow-Lindberg
Bilaga 10 protokoll 2012-03-20 Prioriterade forskningsområden, omröstning vid Ämneskommitte Vall och Grovfoders möte den 6 april 2011 Diskuterad 2011-11-15 och 2012-03-20 Antal röster Totalt Kommentar Skillnader i vallbaljväxternas kvalitetsförändring över tiden xxxxxxxxxx 10 Delvis ur ett R6-101,2012 Blålusern - varför växer den dåligt där den borde växa bra, ympning, ph mm xxxxxxxxx 9 Pilotstudier finns Ulf A Vallfröblandningar - provning xxxxxxxxx 9 Markpackning/körskador xxxx 4 Antal skördar 2-3-4-5, näringskvalitetsaspekte xxxx 4 Utsädesmängder av majssorter xxxx 4 Delvis genomfört L6-720 Etableringsteknik av blandvall xxx 3 Konkurrens hos rödklöversorter xxx 3 L6-111 V I 2012 Kemisk bekämpning i blandvall xxx 3 Delvis L5-6600 korn ins Provning av marknadssorter med bestämning av näringskvalitet xxx 3 Sortprovning med två skördetider xxx 3 Anl. 2012 R6-201,202,204 Rotröta och nematoder i rödklöver xx 2 Optimering av vallbaljväxter, avkast. och näringskval. vid låg insats av min. N xx 2 L6-5071 v I 2012 Näringskvalitet i återväxterna xx 2 Skördesystem i slåttervall under torra förhållanden xx 2 Fasta körspår i vall xx 2 Optimal vallodling med deltagarmedverkan forskning x 1 Agroforestry x 1 Hur får man en vall med 30% baljväxter? x 1 N-stege till blandvall x 1 L6-5071 v I 2012 Vårbestånd - gödsling x 1 Systemanalys av grovfoderodling för 20% högre sk. x 1 Bor till blålusern x 1 Pågår delvis L6-2010 Ps Utlakning vid stallgödselanvändning x 1 Viktigt 2012-03-20 Stallgödsel efter nya spridningsregler (Pilotstudie Sofia Kämpe 2012) x 1 Viktigt 2012-03-20 Myllningsskador i vall vid stallgödselspridning x 1 Fröblandningar anpassade till mer än tre delskördar x 1 R6-5010, pågår vii 2012 Opt. P-göds. till majs vid höga P(AL)-tal och höga stallgödselgivor x 1 Insådd i befintlig vall (Bör uppprioriteras 2011-11-15) x 1 Majs - värdering av sorter vid olika utvecklingsstadier x 1 Nollrutor i majs x 1 Stallgödselstrategier till majs x 1 Klimatfrågan majs 12-03-20
Bilaga 11 protokoll 2012-03-20 PRIORITERINGSLISTA FORSKNINGSOMRÅDEN FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Efter möte 2011-04-06 och justerad 2011-11-15 och 2012-03-20 Medel beviljade Ny idé Pågår under Ansökan planeras Forskningsområde 1. Vallväxter, arter sorter, kvalitet (sorter kvalitet och uthållighet (samverkan med utsädesföretagen)) provning av marknadssorter med bestämning av näringskvaliteten X (SLF 2009- kring skörd 2008) 2010 proteinvallar- näringsförändring Sortprovning med fyra block, två skördetider blockvis 11-04- 06 blålusern- varför växer den dåligt där den borde växa bra? Delvis HÖGPR 11-04-06 skillnader i vallbaljväxterna kvalitetsförändring över tiden Delvis FiV R6-101 2012 timotejsorter i vallblandning där återväxten betas 10-11- 17 NIR-kalibrering näringsparameterar för nya vallväxtarter 12-03- 20 2. Markpackning i samband med vallodl. och stallgödselsprid. på vall däckfrågan reducerad jordbearbetning i samband med vallanläggning fasta körspår i vall CTF 2008-11-20 nyare metoder för alvluckring i vall olika vallbrottstekniker spec i ekoodlingen 10-04- 27 10-11- 17 Markpackningens påverkan på baljväxterna 3. Stallgödsel i vall samt växtnäring och hygien anpassad kompletterande N-giva N-gödsling till återväxtskördar i torra områden 2008-11-20 N-stege till blandvallar vid stallgödseltillförsel utlakning vid stallgödselanvändning urea till slåttervall 2009-03-31 N-gödsling av blandvall med utgångspunkt från beståndssamm.vår Delvis L6-5071 2011 11-04- 06 Rötrester som gödselmedel till slåttervall 11-04- 06 Tillsatsmedel och hygienfrågor kring ensilering 12-03- 20 Stallgödselfrågor vid Mellbyförsöken 12-03- 20 4. Bekämpning av skräppa i vallar preparatprovning för bekämpning i befintlig vall och vallinsådd Sverigefsk 2009-2011 kontroll av skräppors etablering från markens fröbank X (SLF 2009- HÖGPR 11-04-06
Forskningsområde 5.Fröblandningar optimering av vallbaljväxter, avkastning och närings kvalitet vid låg insats av mineralgödsel 2008) 2011 Medel beviljade Sverigesfsk L6-5071 Konkurrensförmåga hos rödklöversorter Sverigefsk L6-111 Ny idé fröblandningar anpassade till mer än tre delskördar SLF R6-5010 Utsädesmängder i rödklöver och blålusern 10-04- 27 10-11- 17 Provning av vallfröblandningar 11-04- 06 Pågår under 2011-2013 2010-2013 2010-2013 Ansökan planeras HÖGPR 11-04-06 6. Skördestrategier i vall skördesystem i slåttervall under torra förhållanden 2008-11-20 näringskvalitet i återväxterna antal skördar 2-3-4-5, näringskvalitetsaspekter 7. Långliggande vall på mulljord artval Delvis L6-471 2 fsk Avs 2010 8. Majsodling näringsvärdesförändringen över tiden X (SLF 2008) värdering av sorterna vid olika utvecklingsstadier - - sortförsök uppdelning i olika tidighetsklasser - - 2008-11-20 NIR-kalibreringar av näringsvärdesparametrarna - - kalibrerande majssortförsök gentemot danska försök sortprovning av BMR-sorter (Brown Mid Rib) med bra smältbarhet och lägre ligninhalt i stjälken vallensilage i kombination med majs viktig Rödklöver/blålusern i majsfoderstat 2009-03-31 utlakningsfrågor kopplade till majs och vallodling Fodermajsodlingens klimatpåverkan 12-03- 20 optimal P-gödsling till majs vid höga P AL tal och höga - - 2008- stallgödselgivor effekt på avkastning, kvalitet och miljö 11-20 P-behov vid kall väderlek 2010-04-27 stallgödsel till majs problem vid höga givor Viktigt 12-2008- 03-20 11-20 Nollrutor i majs 2010-04-27 K-gödslingsstrategier i majs Ja 10-04- L6-730 27 Utsädesmängd (uppföljning/utveckling av plan L6-720) 11-04- 06
Forskningsområde 9. Mikronäringsämnen i vallgrödor mikronäringsbrist påverkan på vallens övervintring Selen mikronäring i marken (Se,B,Cu,Mo,Mn,Zn) kopplat till vallfoder och innehåll i mjölk och kött Medel beviljade X (Formas, 2xSLF R6-453 Bor till blålusern Pågår delvis (Lisbeth Linse) Ny idé 10-04- 27 Pågår under Ansökan planeras 10. Vallfröblandningar till biogasvallar energivallar på mulljord 2008-11-20 11. Skillnader i växthusgaseffekter mellan olika totalfoderstater X(Formas) 08-09 12. Vallens växtskyddsfrågor. Rotröta, klöverröta och nematoder i rödklöver 10-04- 27 Kemisk örtogräsbek. i blandvall Serie L5-6600 startad 2011 10-11- 17 13. Bildanalys som teknik i vallodlingen (praktiskt och inom fältförsöksverksamheten) 14. Anläggningsteknik Etableringsteknik av blandvall Insådd i helsäd /tröskning 10-11- 17 Optimal N-gödslingsnivå till insåningsgrödan 10-11- 17 Insådd i befintlig vall, maskinteknik (även mulljord) Viktig 11-04- 06/11-15 N och P dragerat vallfrö -iseed 11-11- 15 15. Optimal vallodling med 30-40 % baljväxter. Systemanalys med deltagardriven forskning Litt.genomgång - Planideer - Uppföljning på gårdar 11-04- 06 16. Agroforestry Kombination av åkermarksbete med poppelodling på marginalmarker- Planteringsdesign och produktion 11-04- 06
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Inst. för växtproduktionsekologi (VPE), Box 7043 750 07 UPPSALA Jan Jansson/Bodil Frankow-Lindberg Version: 2012-03-16 L6-5071 Kvävegödslingsstrategier till blandvall Målsättning Syftet är att belysa effekten av kvävegödslingsstrategin i en blandvall på avkastning och klöverandel när målet är att utnyttja klövern för att få ett högt råproteinvärde i grönmassan. Försöksplan Kvävegödsling (Ps-län) Led 1:a skörd 2:a skörd 3:e skörd Totalgiva A* 40 0 0 40 B* 90 0 0 90 C* 40 35 35 110 D* 160 0 0 160 E* 60 65 35 160 F* 90 35 35 160 G* 90 65 35 190 H 120 35 35 190 I 120 65 35 220 Kvävegödsling (H-län) Led 1:a skörd 2:a skörd 3:e skörd Totalgiva A* 40 0 0 40 B* 90 0 0 90 C* 40 35 35 110 D* 160 0 0 160 E* 60 65 35 160 F* 90 35 35 160 G* 90 65 35 190 H 0 0 0 0 I 120 65 65 250 Kvävegödsling vid anläggningen N1 Vallinsådd i korn till mogen skörd med anpassad låg N- giva N2 Vallinsådd i korn till mogen skörd med för hög N-nivå för optimal klöveretablering Design: Tvåfaktoriellt split-plotförsök med kvävegödsling vid anläggning på storrutor och kvävegödsling till första skörd på smårutor. Fyra upprepningar ger totalt 2*9*4 = 72 rutor. Försöket läggs upp som två faktoriellt: Kvävenivå vid vallanläggning och olika kvävenivåer i vallåren.
Antal försök och försöksplatser: Två länsförsök har anlagts i Ps-län (Försök i Väst) och H- län (Animaliebältet). Kvävegödslingen skiljer något mellan platserna, gemensamma led är markerade med * Liggtid: anläggningsår (2011) med skörd under två vallår (2012-2013). Antal skördar: Tre skördar per år. Försöksansvarig: Bodil Frankow-Lindberg, telefon kontor 018-672297 eller mobil 0708-920218. Du kan alltid ringa mig om något är oklart! Fax 018-672890, e-post: bodil.frankow-lindberg@slu.se Finansiering: SLF regionala medel. Anvisningar VALLÅR 1-2 Gödsling: P: efter jordanalys höst anläggningsår. Normgiva =0-20 kg P kg/ha i P-AL klass III-IV för de aktuella platserna H-och Ps-län Ps-vall I= 200 kg/ha PK 4:21 på våren. K: K-AL klass II, (K-HCl klass I) för båda platserna Totalt vall I ca 200 kg/ha lika över hela försöket. Våren ca 90-100 kg K/ha PK eller kaliumsulfat 42 K, 18 S Rådde= 42 kg K via PK + 50 kg K i kalisalt Till sk 2 = ca 65 kg /ha K via kalisalt Till sk 3 = ca 50 kg/ha K via kalisalt N:gödsling enl. försöksplan. Till sk1 = N27 utan S Till sk 2 och 3= Tillförs som NS 27:4 S: Våren :Lika svaveltillförsel alla led Rådde sk1 tillförs alla led ca 12 kg S/ha via PK 4:21 Till sk 2 och 3= S via NS 27:4 Antal skördar: Tre per säsong. Första skörd vid ca 11,0-11,2 MJ.Ca första veckan i juni. Följ Vallprognoserna. ( Normalskördtid för Kalmar 11 juni, Rådde 15 juni) Skörd 2: 5-6 veckor efter sk 1 Skörd 3: 6-7 v efter sk 2 (ca första veckan i sept)
Graderingar: Slutenhet, höst rutvis Slutenhet, vår rutvis Här vill jag ha en uppfattning om ev. luckor i beståndet, d.v.s om det saknas sådda plantor i några delar av rutan, gradering på 10% när räcker Våren: Botanisk uppskattning rutvis Graderas på 5% när- baljväxt, gräs och ogräs. Vid skörd: Botaniskt utvecklingsstadium ledvis, alla arter Klöverandel % av ts Ogräs% av ts Provtagningar: Prov för ts-bestämning rutvis OBS! Noggrannhet vid torkning! Vid höga klöverandelar plocka om och skaka påsen: Max torktemp 60 grader. Prover för botanisk analys rutvis från tre block. Ett prov om ca. 1 kg färskvikt tas ut representativt (minst 6 delprover) från varje ruta. Dessa sorteras i röd- och vitklöver, gräs och ogräs, torkas och väges. Prover för kemisk analys från ts-proven rutvis från tre block. (samma block som för botanisk analys) Proverna skickas till Agrilab Uppsala för analys enligt följande: NIR: råprotein, indf, NDF, energi. Svaren anges i gängse NORFOR parametrar. Använd den till PM bifogade följesedeln och fyll i alla efterfrågade uppgifter.. (PM uppdateras med denna senare) Fältkort: Fältkort och listor laddas ner från www.slu.se/faltforsk. Kopiera fältkortet och sänd in det som en bekräftelse att försöket är igång senast den 15 juni. Försöksresultaten insänds i första hand elektroniskt snarast efter höstgraderingen, så att de är Växtproduktionsekologi tillhanda senast två veckor därefter. Fältkortet samt graderings- och datalistor skickas också in. Fakturering: Skicka fakturan till: Respektive regionansvarig.
Graderingar vall Nässjö 2012-03 03-20 Magnus Halling
Uppdrag från 2011-11-15 3 Konstaterades att begreppen marktäckning/slutenhet/planttäthet i vallförsök är svåra att definiera och gradera. Tillsattes en arbetsgrupp för att förtydliga begreppen och formulera anvisningar om hur graderingarna skall genomföras. Gruppen består av följande fem personer: Magnus Halling SLU Uppsala Klas Eriksson Kalmar Kent Dryler SLU Umeå Anna Nyberg Skara Jan Jansson Länghem Vi hade telefonmöte 27 februari
Enl. nuvarande Fälthandbok Planttäthet Slutenhet (täckningsgrad) Täckningsgrad (slutenhet) 0-100 Enligt försökplanen 0-100 Enligt försökplanen 0-100 Enligt försökplanen 0=inga plantor av kulturväxten, 100=fullt plantantal (enl gängse praxis) över hela rutan 0=inget bestånd av kulturväxten, 100=fullt bestånd (enl gängse praxis) som ger full marktäckning över hela rutan. Graderingen avser både plantantal och utbredning. 0=inget bestånd av kulturväxten, 100=fullt bestånd (enl gängse praxis) som ger full marktäckning över hela rutan. Graderingen avser både plantantal och utbredning.
Definitioner enligt Bodil vid fältdag Rådde 20110517 Marktäckning (täckningsgrad) = hur stor yta som bladverket täcker Planttäthet = hur stor andel av en rad som är bevuxen Slutenhet = en kombination av täcknings-grad och planttäthet
Så här stod det i vall-pm 2011 Beståndets slutenhet i 0-100 procent av fullt bestånd enligt gängse praxis (se Allmänt om graderingar) (CV.SS) rutvis Marktäckning i procent av a) levande gräs (CV.SS1.GR), b) levande ej sådda arter (ogräs, CV.SS1.WE) samt c) bar mark och döda plantor (CV.SS1.BG) rutvis.
Förslag Avskaffa graderingen slutenhet Gradera det du ser Om bara en sådd art finns i ett bestånd med rader används graderingen planttäthet Endast luckor i raden drar ned planttätheten Ett lite glesare bestånd, men utan luckor, anges till 100 % Det måste tydligt framgå av PM när graderingen skall ske Det är viktigt att ange syftet med graderingen i PM
Förslag (forts) Om blandbestånd med flera sådda arter, eller gradering av ogräs i ren art eller vid ett bredsått bestånd används graderingen marktäckning Procentuell täckning graderas för varje efterfrågad fraktion Tips: urskilj dominerande och gradera övriga och beräkna den största fraktionen i efterhand i ett excelblad Det måste tydligt framgå av PM när graderingen skall ske Det är viktigt att ange syftet med graderingen i PM
Vid en rutstorlek på 8,0 m* 1,33m (1,20m) sådd med 10 billar Luckigheten samlade i sårader Luckighet längd i sårader m Slutenhet Kommentar 0 100 1 99 2 98 3 96 4 95 5 94 6 93 7 91 8 90 en rad 12 85 16 80 2 rader 20 75 24 70 3 rader 28 65 32 60 4 rader 36 55 40 50 64 20 8 rader
Avslutningsvis Även andra metoder som fotoanalys, NIR, fjärranalys eller sensor diskuterades Gruppen är överens och det kan tillämpas i PM och i Fälthandboken Magnus undersöker anvisningar som finns i NFTS (Nordic Field Trial System)
Ny metodik vallprovningen Magnus Halling Nässjö 2012-03 03-20
Inledning Projekttitel: Utveckling av den svenska sortprovningen av vallväxter Finansiär: Stiftelsen Lantbruksforsknings forskningsprogram för fältförsök och metodutveckling (800 000 kr tre år)
Målsättning Samordning och standardisering av provningsförsök (design och datainsamling) i vall i hela Sverige (VPE+NJV) Anpassning till NFTS (Nordic Field Trial System) och samordna med andra nordiska länder Jämföra grässorter vid två olika skördetillfällen i första skörd Den statistiska analysen anpassas till tre platser Ta fram rutiner för provning i blandbestånd Göra försöksresultaten tillgängligare
Genomförande Tre workshops 1:a oktober 2012 protokoll för utförande och datainsamling (Norden) 2:a hösten 2013 statistisk analys av provningsdata (Sverige) 3:e hösten 2014 utveckling av resultatförmedlingen (Sverige) Experimentell del tillägg i gräsförsöken två skördetider första skörd Modellering skördeprognoser i engelskt rajgräs och majs (ny post-doc vid VPE)
Resultat från pågående försöksserier Bodil Frankow Lindberg Nässjö 21 mars 2012
Fröblandningar med blålusern Finansiär: SLF Anläggning: 2010 och 2012 (R6 4251) Försöksplan A. Rödklöver + timotej + ängssvingel + eng. rajgräs (kontroll) B. Blålusern + hundäxing C. Blålusern + rörsvingel D. Blålusern + rörsvingelhybrid E. Blålusern + rajsvingel Två N nivåer: 0 och 130 kg N/ha
Resultat 2011 kvantitet Generellt: rajsvingel konkurrerade hårdast med lusern H län lusernleden (undantag för rörsvingel + N) avkastade mer än kontrolledet med rödklöver + för hundäxing E län kontrolledet (rödklöver) avkastade mer än lusernleden
Resultat 2011 kvalitet Generellt: små skillnader mellan N nivåer H län energi och + råprotein för led med lusern jämfört med rödklöver
Intensivt skördade vallar (R/L6 5010) Finansiär: SLF Anläggning: 4 försök 2010 (ett kasserat) Försöksplan A. Ängssvingel + eng. rajgräs + timotej + röd och vitklöver (kontroll) B. Rajsvingel + C. Rörsvingelhybrid + Två skördeintensiteter: 4 (S1) och 3 (S2) skördar per säsong
Resultat 2011 Leden med rajsvingel avkastade mest Leden med rörsvingelhybrid närmar sig rajsvingeln med fyra skördar Ca. 20% klöver i första skörd Lägre avkastning med fyra skördar Små skillnader i kvalitet mellan fröblandningar + energi och råprotein och fiber för fyra skördar jämfört med tre skördar
Kontroll av skräppor från markens fröbank (R6 3521) Finansiär: SLF Anläggning: start 2009 (två försök) Skräppor sådda på hösten 2009 Tio led med olika anläggningsteknik och fröblandningar Konventionell anläggning i korn till mogen skörd ledde till minst antal etablerade skräppeplantor och Westerwoldiskt rajgräs och helsäd ledde till högst antal etablerade skräppeplantor
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Nässjö 2012-03-20
Målsättning Följa utvecklingen av näringsvärdet kring första och andra skörd för ett antal marknadssorter i sex arter: timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybride, rajsvingel och engelskt rajgräs i officiella sortförsök på ett antal platser i södra och mellersta Sverige.
Frågeställningar 1. Finns det skillnader i näringskvalitet mellan olika vallgrässorter inom samma art 2. Finns det samspel mellan sort och plats? 3. Finns det skillnader mellan platser? 4. Finns det skillnader mellan år?
Metodik Första årets vall valdes Provtagning en vecka innan första skörd, vid första skörd, en vecka efter första skörd samt en vecka innan andra skörd och vid andra skörd Analys av näringsinnehåll Fördelning blad och strå Provtagning genom klippning av 12 st. slumpmässigt valda delprov om vardera ca 1 dm 2 (begränsad yta tillfälle 3) Plantutvecklingen bestäms genom att dela upp 100 skott i blad och i strån
Kvalitetsanalyser Analys VOS referensmetod OE gräs MJ/kg ts Aska g/kg ts - Metod/ref 71/393/EEG NDF fiber - Metod/ref enligt Mertens ISO/CD 16472 indf g/kg NDF - Metod NIR/NorFor in Råprotein - NIR metod
Sortförsök som ingått i projekt Art Serie Plats Skördeår E. rajgräs 204 Jönköping, Riddersberg 2009 E. rajgräs 204 Varberg, Tvååker 2009 E. rajgräs 204 Varberg, Tvååker 2010 E. rajgräs 204 Borås, Rådde 2009 E. rajgräs 204 Borås, Rådde 2010 Timotej 201 Jönköping, Riddersberg 2009 Timotej 201 Jönköping, Riddersberg 2010 Timotej 201 Gotland, Hallfreda 2009 Timotej 201 Gotland, Hallfreda 2010 Timotej 201 Borås, Rådde 2009 Timotej 201 Borås, Rådde 2010 Timotej 201 Borås, Rådde 2011 Ängssvingel 202 Enköping, Hacksta 2009 Ängssvingel 202 Enköping, Hacksta 2010 Ängssvingel 202 Enköping, Hacksta (vall 2) 2010 Ängssvingel 202 Kalmar 2009 Ängssvingel 202 Borås, Rådde 2009 Ängssvingel 202 Borås, Rådde 2010 Ängssvingel 202 Borås, Rådde 2011 Totalt 19 st
Platser och år BC F H I NN PS Serie och sort 09 10 09 10 09 09 10 09 10 09 10 11 Alla 201 Grindstad 1 1 1 1 1 1 1 X Alexander 1 1 1 1 1 Ragnar 1 1 1 1 1 1 1 X Lischka 1 1 1 1 1 1 1 X Switch 1 1 1 1 1 1 1 X SW TT2567 1 202 Sigmund 1 1 1 1 1 1 X Minto 1 1 1 Hykor, rörsv.hyb. 1 1 1 1 1 1 X Lifara 1 Felopa, rajsv. 1 1 Swaj, rörsv. 1 1 1 1 1 1 X Felina, rörsv.hyb 1 1 1 1 1 1 X Kora, rörsv. 1 1 1 1 1 Fojtan, rörsv.hyb 1 204 Birger 1 1 1 1 1 X Calibra 1 1 1 Hykor, rörsv.hyb. 1 1 1 Felopa, rajsv. 1 1 1 1 1 X Malta 1 1 1 1 1 X Perun, rajsv. 1 1 1 1 Merkem 1 1 Picaro 1 1 1 Mathilde 1 1 Totalt 24 sorter 11 st på alla platser
Slutsatser hela materialet (urval 11 sorter balanserat) 1. Inom e. rajgräs och rajsvingel finns det skillnader mellan sorter 2. Inga tydliga samspel mellan sort och plats 3. Ett tydligt samspel mellan plats*skördeår*tillfälle för alla arter 4. Timotej: sorterna uppför sig lika över tillfällena. De andra arterna finns det samspel sort*tillfälle 5. Det finns avvikande mönster
NDF, timotej Rådde 2011 710 Skillnad mellan provtagningar, Timotej, Rådde men 2011 ej mellan sorter; ej samspel 690 670 NDF, g/kg ts 650 630 610 590 Grindstad Ragnar Lischka Switch SW TT2567 570 550 1 2 3 4 5 Provtagningstillfälle
Bladandel timotej, Rådde 2010
Timotej NDF, två år och tre platser 700 650 Timotej NDF Samspel plats*år*tillfälle; INTE samspel tillfälle*sort NDF, g/kg ts 600 550 500 450 400 1 2 3 4 5 Provtagningstillfälle Urval fyra sorter som funnits på alla platser F 2009 F 2010 I 2009 I 2010 PS 2009 PS 2010
NDF, ängssvingel Rådde 2009 Ängssvingel, Rådde 2009 Skillnad mellan provtagningar och samspel provtagning och sort NDF, g/kg ts 610 590 570 550 530 510 490 470 450 1 2 3 4 5 Provtagningstillfälle Sigmund Hykor, rörsv.hyb. Felopa, rajsv. Swaj, rörsv. Felina, rörsv.hyb. Kora, rörsv.
Bladandel ängsv., Rådde 2009
NDF, e. rajgräs Tvååker 2010 650 Skillnad mellan provtagningar E. rajgräs, Tvååker och samspel 2010 provtagning och sort 600 NDF, g/kg ts 550 500 450 SW Birger Felopa, rajsv. Malta Perun, rajsv. Merkem Mathilde 400 350 1 2 3 4 5 Provtagningstillfälle
E. rajgräs NDF, två år och två platser E. rajgräs NDF Samspel plats*år*tillfälle; samspel tillfälle*sort NDF, g/kg ts 580 560 540 520 500 480 460 440 420 400 1 2 3 4 5 Provtagningstillfälle Urval tre sorter som funnits på alla platser NN 2009 NN 2010 PS 2009 PS 2010
NDF, e. rajgräs Tvååker 2009
Slutsatser hela materialet (urval 11 sorter balanserat) 1. Inom e. rajgräs och rajsvingel finns det skillnader mellan sorter 2. Inga tydliga samspel mellan sort och plats 3. Ett tydligt samspel mellan plats*skördeår*tillfälle för alla arter 4. Timotej: sorterna uppför sig lika över tillfällena. De andra arterna finns det samspel sort*tillfälle 5. Det finns avvikande mönster
Återstår Statistisk analys indf och MJ Analys av väderlek veckovis runt provtagningarna
Referenser Jönsson, N. 1981. Kvalitetsförändringar hos vallväxter. Institutionen för växtodling. Rapport 93, 26 s Johansson, L. 1995. Utveckling, tillväxt och fodervärde i gräsvall från vegetativt stadium till blomning SLU. Institutionen för växtodlingslära. Seminarier och examensarbeten 914. Uppsala.
100 Andelen blad, e. rajgräs, Tvååker 2009 90 80 70 E. rajgräs, Tvååker 2009 Blad, % 60 50 40 30 20 SW Birger Calibra Hykor, rörsv.hyb. Felopa, rajsv. Malta Perun, rajsv. Picaro 10 0 1 2 3 4 5 6 Provtagningstillfälle
Tidigare erfarenheter Engelskt rajgräs, italienskt rajgräs hybridrajgräs och vissa rajsvinglar; bäst på att behålla energivärdet och låga fiberhalter kring axgång (Johansson, 1995) Ofta fanns det inte några påtagliga kvalitetsskillnader hos sorter inom samma vallart (Jönsson, 1981) Sorter av timotej, ängssvingel och engelskt rajgräs kan vid samma utvecklingsstadium ha skillnader i energi- och fiberhalt (speciellt engelskt rajgräs) (Johansson, 1995)
Förbättrad etablering av lusern Nässjö 20120320 Ulf Axelson, HS Skaraborg Anders Jonsson SLU, Skara Nötkreaturstiftelsen www.hushallningssallskapetet.se
Bakgrund och mål Kort sikt Odla lusern i växthus i jord från fält med känt dåligt etablerings resultat och behandla med ymp med olika kvävefixerande Rhizobier. Tillsats av mikro/makro näring Undersöka rhizobieknölarna okulärt och med NIR- teknik Bestämning av Rhizobiestammar genom att analyser isolat från rötter Nötkreaturstiftelsen
Bakgrund och mål Lång sikt: Att med hjälp av NIR teknik kunna bedöma effektiviteten i N- fixeringen Att med kvantitativa DNA metoder, PCR, bestämma förekomst av olika Rhizobier Nötkreaturstiftelsen
Sått i höstas i växthus, Uddetorp Tre lusernsorter En sort torrympad Två sorter oympad och två sorters ymp - Tre jordar - Fyra upprepningar Övervintrar för närvarande på en gård i Vilske Kleva Ny omgång med fler ymp (bla från Kanada) till våren Nötkreaturstiftelsen
Proteinkvalitetsprojekt på Nötcenter Viken Elisabet Nadeau, Agroväst och SLU Skara 2011 05 11
Syfte Att utvärdera effekt av förtorkning och ensilering med och utan tillsatsmedel på proteinkvaliteten i grönmassa och ensilage.
Förtorkad grönmassa, första skörd 2010 77 % gräs/23 % baljväxter Ts, % 34 Råprotein, g/kg ts 148 NDF, g/kg ts 375 Socker, g/kg ts 215 VOS, % 92 OE, MJ/kg ts 11,7 Färsk och förtorkad grönmassa analyserades för proteinkvalitet. Elisabet Nadeau, Agroväst och SLU Skara 2011 05 11
Skörd Exakthackad grönmassa Claas jaguarhack Tillsatsmedel till grönmassan vid hackning: Homoferm. mjölksyrabakterier KOFASIL LIFE 400 000 cfu/g g.m. Saltbaserat medel KOFASIL ULTRA K, 2 liter/ton g.m. OBEHANDLAT ENSILAGE Elisabet Nadeau, SLU Skara, Nässjö 2012 03 20
Ensilering i småsilor Silorna öppnades efter 5, 10, 30 och 125 dagar och ensilaget analyserades för proteinkvalitet och hygienisk kvalitet.
Kemisk fraktionering av Råprotein (Licitra et al., 1996) ADF olösligt protein protein Buffertolösligt protein NDF olösligt protein ADF lösligt protein Råprotein Sant NDF lösligt protein Buffertlösligt protein Icke protein N Analyserat Beräknat Elisabet Nadeau, SLU Skara, Nässjö 2012 03 20
Kemisk fraktionering av Råprotein (Licitra et al., 1996) Fraktion Definition Enzymatisk Nedbrytning Icke protein N NPN Råprotein sant protein Buffertlösligt sant protein Sant protein buffertolösligt sant protein NDF lösligt protein Buffertolösligt sant protein NDF olösligt protein ADF lösligt protein NDF olösligt protein ADF olösligt protein ADF bundet protein Värmeskadat protein och protein bundet till lignin Direkt tillgänglig Snabb Varierande Oftast långsammare än NDF lösligt protein Osmältbart Utifrån dessa fraktioner kan vomstabilt protein beräknas vid en viss utflödeshastighet (Kirchhof et al., 2006). Elisabet Nadeau, SLU Skara, Nässjö 2012 03 20
Proteinfraktioner, % av råprotein (Rp), i grönmassa och ensilage (125 dagars lagring) Elisabet Nadeau, SLU Skara, Nässjö 2012 03 20
Uträknat vomstabilt protein, % av Rp utifrån proteinfraktionerna Elisabet Nadeau, SLU Skara, Nässjö 2012 03 20
Proteinfraktioner, % av Rp, i ensilage (125 dagars lagring) Elisabet Nadeau, SLU Skara, Nässjö 2012 03 20
Uträknat vomstabilt protein, % av Rp utifrån proteinfraktionerna Elisabet Nadeau, SLU Skara, Nässjö 2012 03 20
Effekt av ensilagets Vomstabila Rp på foderstat med t.ex. 12 kgt ts av ensilaget och 9 kg ts kraftfoder Ensilage utan tillsats, 21 % vomst. protein av Rp Foderstatens Rp, % av ts 17,3 17,3 Vomnedbrytbart Rp, % av ts 11,2 11,0 Vomstabilt Rp, % av ts 6,1 6,3 NDF, % av ts 34 34 Stärkelse, % av ts 14,4 14,4 Ensilage med KOFASIL LIFE eller KOFASIL ULTRA K, 23 % vomst. protein av Rp Ökning i foderstatens innehåll av vomstabilt protein har visat sig i utfodringsförsöket på Viken ge lägre ureahalt i mjölk och urin. Elisabet Nadeau, SLU Skara, Nässjö 2012 03 20
Slutsatser Förtorkning från 15 till 34 % ts ökade det vomstabila proteinet i grönmassan från 29 till 35 % av råproteinet. Ensilering utan tillsatsmedel minskade det vomstabila proteinet från 35 till 21 % av råproteinet. Tillsats av KOFASIL LIFE eller KOFASIL ULTRA K ökade det vomstabila proteinet från 21 till 23 % av råproteinet i ensilaget, vilket kan ha positiv effekt på kväveutnyttjandet hos korna. Elisabet Nadeau, SLU Skara, Nässjö 2012 03 20
ÄK Vall o Grovfoder 2012-03-20 Nässjö PREL.RESULTAT Agro Väst mjölkprogram Odlingstekniska försök på Rådde vallproteinfrågan Jan Jansson HS Sjuhärad/Rådgivarna Sjuhärad 0325-618610 1
L6-4601 Fröblandningar för proteinvallar (Agro Västs Mjölkprogram) led Gräskomp Baljväxt Sort Sorttyp av baljväxt N-nivå A Tim. Ragnar Rödkl. SW Nancy medelsen 40+30+20 B Tim. Switch Rödkl. Titus (SSD) EU tidig 40+30+20 C Rörsv. Swaj Blålusern SW Nexus 40+30+20 D Tim/rörsv B+C B+C 40+30+20 E TT/ER/ÄS Rödkl+vitkl. SW 944 4 kg Titus + 40+30+20 F TT/ER/ÄS Rödkl+vitkl. SW 944 4 kg Titus + 110+80+60 SW 944, innehåller 45 % timotej (Ragnar och Grindstad), 20 % eng.rajgräs 20 % ängssvingel,10 % rödklöver (Nancy och Ares), 5 % vitklöver 2
L6-4601 Fröblandningar för proteinvallar (Agro Västs Mjölkprogram) % i blandningen led Kg/ha Tim Rödkl Rörsv Blålusern Vitkl Eng raj Ängsv A 18 39 61 B 18 39 61 C 24 42 58 D 21 17 26 24 33 E 24 37 25 4 17 17 F 24 37 25 4 17 17 3
L6-4601 Fröblandningar för proteinvallar (Agro Västs Mjölkprogram) OBS resultat från endast ett försök Ej färdigprocessat ang stat. Ytterligare ett försök i Vall I 2112 4
L6-4601 Vall I 2011 0 100 0 100 Insådd baljväxt Insådd baljväxt Slutenhet klöver lusern Slutenhet klöver lusern 04 maj 01 nov A Ragnar /Nancy 78 70 98 77 B Switch/Titus 78 42 100 62 C Swaj /lusern 93 6 98 20 D (B+C) 83 33 1 100 23 4 E SW 944 +Titus låg N 88 27 100 27 F (E hög N) 87 25 100 22 5
L6-4601 Vall I 2011 Prognosprov inför skörd Råprot MJ NDF sk1 24 maj A 205 10,5 391 B 195 10,5 408 sk2 27 jun A 201 11,0 391 B 205 10,8 411 sk 3 04 aug A 181 9,6 454 B 175 9,8 452 6
L6 4601 vall I 2011 Försöksavkastning kg ts/ha sk1 sk2 (36 dagar) sk3 (46 dag) Total 26 maj Rel 01 jul Rel 16 aug Rel Rel A Ragnar /Nancy 4440 86 3880 100 4100 109 12410 97 B Switch/Titus 4730 92 3990 103 4230 113 12950 101 C Swaj /lusern 3760 73 4210 109 3760 100 11730 92 D (B+C) 4810 93 3910 101 4040 108 12760 100 E SW 944 +Titus låg N 5150 100 3880 100 3750 100 12780 100 F (E hög N) 5390 105 4530 117 3850 103 13770 108 medel 4710 4060 3960 12730 CV% 4,3 7,5 7,1 4,3 Prob F1 * * LSD F1 370 550 510 1000 7
8
9
10
11
12
L6-4601 Vall I 2011 Prel. näringsvärdes analys skörd 1 05-26 g/kg ts g/kg NDF VOS Aska WSC MJ Rp andfom indf % baljv A Rag /Nanc 89 106 87 11,0 192 336 119 59 B Swit/Tit 89 99 106 11,2 171 373 119 46 C Swaj /lus. 89 86 181 11,3 126 424 123 20 D (B+C) 89 94 118 11,1 155 411 123 41 E 944 +låg N 89 95 131 11,2 154 397 110 33 F (E hög N) 89 98 108 11,1 177 416 110 29 13
L6-4601 Vall I 2011 Prel. näringsvärdes analys skörd 2 07-01 g/kg ts g/kg NDF VOS Aska WSC MJ Rp andfom indf % baljv Rag /Nanc 83 116 27 10,4 200 432 125 62 Swit/Tit 83 109 38 10,5 178 432 133 50 Swaj /lus. 84 101 78 10,4 132 504 129 29 (B+C) 84 111 40 10,2 (10,5) 161 472 133 45 944 +låg N 84 112 48 10,2 162 464 125 38 (E hög N) 82 105 48 10,1 167 497 114 28 14
L6-4601 Vall I 2011 Prel. näringsvärdes analys skörd 3 08-16 g/kg ts g/kg NDF VOS Aska WSC MJ Rp andfom indf % baljv A Rag /Nanc 72 106 6 9,5 189 545 166 86 B Swit/Tit 69 109 10 9,1 163 566 221 82 C Swaj /lus. 80 115 20 9,7 149 574 138 31 D (B+C) 74 109 11 9,6 162 575 205 56 E 944 +låg N 76 117 7 9,7 178 555 179 56 F (E hög N) 79 120 10 9,4 (9,9) 187 562 134 47 15
L6-4601 Fröblandningar för proteinvallar Gödslingsnetto Om: Den (reducerade) avkastningen har fått ett värde på 1,35 kr/kg ts. Vi tillför flytgödsel 25+20 ton/ha, detta borde ge ca 60 kg N/ha. Handelsgödselbehovet blir då 30 kg N för led A- E och 190 kg för led F. En resp. tre körningar. N= 10 kr/kg + 120 kr/ha i körning Ingen hänsyn till kvalitet i foderstaten (än) 16
L6-4601 vall I 2011 Gödslingsnetto kg/ha (utifrån 72 % avk) Gödslings tot ts tot baljväxt råprot. netto kr A Ragnar /Nancy 260 2150 190 360 B Switch/Titus 120 1480 90 170 C Swaj /lusern 750 1540 350 1020 D (B+C) 20 290 50 20 E SW 944 +Titus låg N 0 0 0 0 F (E hög N) 710 490 260 880 17
L6-4601 Vall I 2011 Blandningarna med lusern ger inte tillräckligt höga råproteinvärden Den konventionella blandningen led E med ökad klövermängd (25 %) och låg kväveinsats ger inte tillräckligt hög proteinhalt för att kunna betraktas som en proteinvall. Blandningen A timotej Ragnar med Nancy rödklöver ger de högsta råproteinhalterna i skörd 1-2. Endast timotej/rödklöverblandningarna A-B kom upp i över 40 % baljväxter i första skörden. Blandningen SW 944 med ökad rödklövermängd (25 %) och 250 kg N/ha har hävdad sig bra som proteinvall med är knappast ekonomiskt försvarbar. Klöverandelen i detta led har under året inte varit anmärkningsvärt lägre än motsvarande blandning gödslat med 90 kg N under året. Båda blandningar innehåller engelskt rajgräs. 18
HOT mot rödklöver som proteinkälla Växtföljdsjukdomar Många vill ha rödklöver i monokultur Klöverröta (Bomullsmögel, Sclerotinia) klöver och lusern Rotröta-(Fusaruim m.fl.) främst rödklöver Alternativ till rödklöver-vitklöver blålusern, käringtand 19
Varför växer inte lusern???? eller varför växer lusern Sort- odlingsåtgärd Två försök inom Agro Väst mjölkprogram Rådde och Floby 20
L6-2010 Varför växer inte OBS resultat endast från ett försök 21
L6-2010 Varför växer inte Försöksplatsen på Rådde är enligt jordanalyserna jämn. En måttligt mullhaltig (ca 5%) lerig ( ca 8%) sandig moränmo. Fosfor och kaliumklass i klass III. ph värde ca 6,3 med Ca-värde mellan 100-160 mg/100g jord. Magnesiumvärdena är något låga ca 5 mg/100 g jord. K/Mg kvoten något hög 2,4-3,0. Bortalen är låga i matjorden 0,3-0,4 (gräns 0,5) och i alven 0,15-0,22. Koppartalen är något svaga, måttliga, ligger i matjorden mellan 6,8-9,6 Molybdeninnehållet är ganska högt i matjorden 0,5-0,9. Skadlig gräns anges till > 0,8 Järnhalten är låg, 80-110, gentemot Eurofins angivna gränsvärde < 120 22
Varför växer inte blålusern? Baljväxt Sort Typ Anm A Rödklöver Titus EU tidig tysk SSD B Blålusern SW Nexus Svensk marknadssort C Blålusern SW Pondus Svensk marknadssort D Blålusern Zydrune SSD Litauen E Blålusern Radius SSD Polen Torrympad F Blålusern Planet SSD Tyskland G Blålusern FD4 Nordamerika H Blålusern Pioneer 55V48Nordamerika Wyo 504 I Blålusern Vela Äldre dansk J Blålusern Luselle Fransk betestyp K Blålusern Daphne Fransk (Florimond) L Blålusern Creno DLF Torrympad M Blålusern Live Norsk sort Rysk bakgr. N Blålusern Madalina Rumänsk bakgrund. skydd SW Nancy 23
L6-2010 Varför växer inte Nedvissnande, lusernplantor (vita blad, skott) observerades i mitten av augusti. Efter många turer har orsaken med stor sannolikhet fastställts till angrepp av svampen Colletotrichum trifoli som orsakar sjukdomen Anthrachnose på lusern. Försöket lagt med möjlighet att sätta in två olika odlingsåtgärder Bor har tillförts höst 2010 vid tre tillfällen under 2011 24
L6 2 2010 Rådde HR0612 Graderingar 2010 Slutenhet Vita vissn.blad Grön färg balj 0-100 0-100 N-fix 0-100 Led sort 10-08-18 10-09-08 10-10-28 Rank. efter svamp angrepp D Zydrune 75 6 52 B Sw Nexus 78 6 66 J Luselle 81 6 49 E Radius 84 5 80 F Planet 79 5 54 C Sw Pondus 81 5 56 M Live 81 5 50 L Creno 83 4 79 K Dapne 81 4 68 N Madalina 83 3 54 I Vela 61 3 52 H 55V48 80 2 54 G FD4 83 2 58 A Titus rödkl 100 0 100 25
L6 2 2010 Rådde HR0612 Graderingar 2010 Slutenhet Vita vissn.blad Grön färg balj 0-100 0-100 N-fix 0-100 Led sort 10-08-18 10-09-08 10-10-28 Rank efter N-fix A Titus rödkl 100 0 100 E Radius 84 5 80 L Creno 83 4 79 K Dapne 81 4 68 B Sw Nexus 78 6 66 G FD4 83 2 58 C Sw Pondus 81 5 56 N Madalina 83 3 54 F Planet 79 5 54 H 55V48 80 2 54 I Vela 61 3 52 D Zydrune 75 6 52 M Live 81 5 50 J Luselle 81 6 49 Behand 1 80 4 64 2 Bor 09-22 80 4 60 3 82 4 63 26
L6-2010 Rådde Vall I 2011 Slutenhet baljväxter 0-100 Gula blad 11-05-05 11-07-06 11-11-01 11-09-05 A Rödkl. Titus 78 87 82 0 G FD4 73 77 74 3 E Radius 72 88 82 2 L Creno 71 88 83 3 H Pioneer 55V48 69 79 77 3 K Daphne 68 82 79 2 N Madalina 63 71 73 3 C SW Pondus 57 66 77 3 F Planet 53 68 71 2 M Live 42 71 54 4 B SW Nexus 40 63 56 3 J Luselle 36 61 67 4 D Zydrune 24 49 46 3 I Vela 13 31 46 2 1 53 70 70 3 Bor 2 55 70 68 2 3 55 71 68 3 27
L6-2010 Rådde Vall I 2011 Baljväxter % vid skörd Bot.utv stadie 09-jun 21-jul 06-sep 09-jun 21-jul 06-sep A Rödkl. Titus 98 100 97 6 5 5 G FD4 79 96 85 4 4 5 E Radius 93 99 89 5 5 5 L Creno 94 99 89 5 5 5 H Pioneer 55V48 77 95 83 4 4 5 K Daphne 88 99 89 5 5 5 N Madalina 78 92 84 4 4 5 C SW Pondus 71 93 84 4 5 5 F Planet 74 94 82 4 5 5 M Live 76 94 81 4 4 5 B SW Nexus 76 93 83 5 4 5 J Luselle 72 90 82 4 5 5 D Zydrune 61 84 78 4 5 5 I Vela 43 69 69 4 5 5 1 82 92 84 5 5 5 Bor 2 73 92 83 4 5 5 3 76 94 85 5 5 5 28
29
30
31
Res. från ett försök på Gotland R6-104 vall I 2011 ph =6,9 sk 1 sk2 sk3 Tot Rel 09-jun 01-aug 09-sep tot SW Nexus 4060 3170 3800 11030 100 Zydrune 4300 3100 3620 11020 100 SW LU2132 3800 3030 3820 10660 97 Creno 3730 3090 3860 10680 97 SW LU2145 3860 2850 3790 10500 95 Madalina 3830 2950 3710 10490 95 Radius 3750 3870 2710 10340 94 Planet 3700 2760 3620 10080 91 SW Pondus 3320 2780 3580 9680 88 CV % 7,5 6,2 3,3 3,5 Prop * -- -- ** LSD 490 630 32
L6 2 2010 Lusern.. Rådde Vall I Näringsvärde sk1 Ren baljväxt Prel. g/kg ts g/ kg NDF g/kg ts MJ/ Rp NDF indf WSC VOS OMD kg ts A Rödkl. Titus 147 371 288 112 76 70 10,1 B SW Nexus 200 378 319 51 75 69 9,8 C SW Pondus 198 375 319 48 75 69 9,8 D Zydrune 207 367 301 44 76 70 9,9 E Radius 187 409 355 45 72 68 9,6 F Planet 201 375 327 44 76 70 9,9 G FD4 214 356 299 50 77 71 10,0 H Pioneer 55V48 190 401 331 46 74 69 9,7 I Vela 219 341 279 44 78 71 10,0 J Luselle 209 366 284 41 76 70 9,9 K Daphne 195 409 338 42 72 68 9,5 L Creno 199 390 334 43 74 69 9,7 M Live 213 352 295 37 78 71 10,0 N Madalina 199 380 311 43 74 69 9,8 33
L6 2 2010 Lusern som...rådde Vall I Näringsvärde sk 2 från ts prov Prel. g/kg ts Rp NDF g/ kg NDF g/kg ts indf WSC VOS OMD MJ/ kg ts A Rödkl. Titus 193 415 316 29 76 70 10,1 B SW Nexus 210 452 342 7 70 66 9,2 C SW Pondus 207 418 318 19 72 68 9,5 D Zydrune 206 425 330 16 72 68 9,5 E Radius 195 479 408 15 67 65 9,1 F Planet 214 447 358 11 70 67 9,3 G FD4 216 418 344 15 71 67 9,4 H Pioneer 55V48 200 458 375 16 68 65 9,2 I Vela 206 421 328 18 73 68 9,7 J Luselle 198 455 353 19 68 65 9,2 K Daphne 202 456 379 11 68 65 9,1 L Creno 212 472 379 9 67 64 8,9 M Live 204 443 339 14 72 67 9,4 N Madalina 204 454 334 13 69 66 9,2 34
L6 2 2010 Lusern.. Rådde Vall I Näringsvärde sk. 3 från ren baljv.prel g/kg ts g/ kg NDF g/kg ts MJ/ Rp NDF indf WSC VOS OMD kg ts A Rödkl. Titus 204 352 270 69 79 72 10,1 B SW Nexus 228 393 336 42 73 68 9,7 C SW Pondus 216 395 372 43 73 68 9,7 E Radius 209 419 374 42 71 67 9,5 G FD4 225 396 370 43 73 68 9,7 H Pioneer 55V48 222 412 373 45 71 67 9,5 J Luselle 221 395 352 37 71 67 9,5 K Daphne 219 401 356 39 72 68 9,6 L Creno 228 393 349 42 72 68 9,6 35
Nära infraröd spektrometri & grovfoderanalys 26/04/2012 Nässjö www.eurofins.com www.eurofins.se
NIR Att framställa ett spektrum Ljuskälla Detektor Dator Spektrum Prov 26/04/2012 2
NIR Att koppla spektrum till resultat från kemisk analys Spektrum Prov Resultat Protein Stärkelse NDF IVOS 26/04/2012 3
NIR Att konstruera en kvantifieringsmodell och analysera ett okänt spektrum Kvantifieringsmodell = Sambandet mellan spektra och det kemiska innehållet Innehåll??? 15,7 Spektrum 26/04/2012 4
NIR modeller & grovfoder Norris, K.H., Barnes, R.F., Moore, J.E. & Shenk, J.S. 1976. Predicting forage quality by infrared reflectance spectroscopy. Journal of Animal Science, 43: 889 897. Times cited: 470 26/04/2012 5
NIR Fördelar & Nackdelar Snabb Icke destruktiv Miljövänlig Dyr instrumentering Expertis krävs 26/04/2012 6
NIR & Kvalitestssäkring ISO 12099 26/04/2012 7
NIR & Kvalitetssäkring ISO 12099 26/04/2012 8
Exempel kvalitetssäkring skörd 2011 NDF gräsensilage (n = 489) 26/04/2012 9
Kontakt 26/04/2012 10