SÅ FUNKAR DET Att köra och åka tåg är lätt. Men att förstå hur järnvägstrafiken fungerar är krångligare. Halvan, den kände barnboksfiguren, gör det begripligt i sin tågskola. En skola både för barn och vuxna. Bakom Halvan döljer sig barnboksförfattaren Arne Norlin och illustratören Jonas Burman.
intervju Halvan gör det krångliga enkelt Lektion 1 Han heter Halvan och är läst av många barn. Men min tågskola är minst lika mycket för vuxna. Berätta vem du är, Halvan! Jag är huvudperson i tretton bilderböcker av Arne Norlin (text) och Jonas Burman (bilder). Den första, Här kommer polisbilen, kom 1995. Den senaste, Halvans ABC, hösten 2011. Varför en tågskola? Jag ska försöka berätta om sådant som resenärerna undrar över. Vad lokföraren menar med det han/hon säger i högtalarna, varför tågen ibland inte kommer fram i tid och hur trafiken kan stanna bara för att det kommer lite snö. Du är ju mest känd bland barn, men kan vuxna också lära sig något av din tågskola? Jag hoppas det. Det är aldrig fel att försöka förklara krångliga saker på ett enkelt sätt. Vad tycker du är viktigast när det gäller tåg? Att allt funkar som det ska. Och att politikerna bestämmer sig för att satsa mer pengar på järnvägen. Vad är det bästa med att åka tåg? Tåg är miljövänliga. Man har tid att prata med varandra, man kan jobba, läsa eller sova. Det bästa med att köra tåg? Att Sverige kan vara väldigt vackert när man ser naturen från förarhytten. Framför allt den där spegelblanka insjön strax söder om Alingsås. (Under arbetet med Här kommer tåget fick Halvans pappor Arne Norlin och Jonas Burman prova hur det är att köra tåg reds. anmärkn.) Vad har du för övrigt på gång? ABC-boken, där jag berättar om 33 fordon från ambulans till överljudsplan. En tut-tut-bok, där man kan trycka på knappar och höra hur fordonen låter, Halvans yatzy, Halvans korsordsbok, ett polisbilspussel och ett memo-spel, baserat på ABC-boken. Puh! Signalfel Det beror för det mesta inte på att det är något fel på signalen. Utan på att en av signalerna längs banan visar rött, det vill säga stopp. En bil vid ett rödljus kan köra förbi, även om det är olagligt. Men för ett tåg är det omöjligt. Övervakningssystemet, ATC, säger ifrån och bromsar tåget. TÅG FRAMFÖR Den vanligaste orsaken till röd signal är att det ligger ett annat tåg framför. Dröjer det länge innan signalen slår om ska lokföraren ringa till Trafikverkets tågklarerare. Sedan ska han eller hon berätta för passagerarna hur lång tid det kan ta. Lokföraren och ombordpersonalen sköter informationen på tågen. Utropen på stationerna sköts från någon av Trafikverkets åtta driftledningscentraler och på vissa stationer är det lokala utrop. TRÅNGT PÅ SPÅREN Ett av skälen till att det ibland blir stopp är att det väldigt trångt på de svenska spåren. Framför allt i storstadsområdena, men också vid de stora knutpunkterna. STÄNGT SPÅR En annan vanlig orsak är att det ena dubbelspåret är avstängt. Det kan bero på banarbete eller att något oförutsett har hänt. Då måste tåget vänta, tills det är klart att köra över till det andra spåret. fel på signalen Men det kan faktiskt också vara fel på själva signalen. Ofta beror det på att en växel krånglar, vilket i sin tur kan bero på vintern, snö och is, eller på dåligt underhåll. Även då ska lokföraren ta kontakt med trafikledningen. Kanske får han eller hon då besked om att det är okej att köra vidare, fast långsamt, högst 40 km/tim. (Det är Trafikverket, och inte SJ, som sköter spår och växlar.) öppen bro Sedan finns också andra skäl till att signalen lyser rött, som till exempel att en rörlig bro är öppen eller att det blivit något annat tekniskt fel på eller vid spåren. fakta halvan Ålder: 5 år eller 35 år. Familj: Pappa, mamma och lillasyster. Yrke: Allt möjligt, från brandman till astronaut. Aktuell med: Halvans tågskola.
Snö, is och kyla trångt på spåren Lektion 2 Lektion 3 De två senaste vintrarna har det tidvis varit kaos i den svenska tågtrafiken. Tåg ställdes in. Andra försenades i timmar. Vad beror det på? Varför funkar inte tågen när det är snö och kallt? Tåget orkar inte blåsa Det största problemet är snön. Vid ett normalt snöfall kan tågen blåsa bort snön från spåren. Men när det snöar mycket eller när hård blåst driver ihop snön måste spår och växlar röjas och i värsta fall hinner Trafikverkets jourstyrkor inte med. tio nya plogtåg på väg Snöröjningen har dessutom varit anpassad för vintrarna från början av 2000-talet. Det var nästan ingen snö alls. Trafikverket tar nu fram nya plogtåg. Det finns över 12 000 växlar i det svenska järnvägsnätet. Bara i och runt Stockholms central finns det drygt 400. Många av landets växlar är mycket gamla. Medelåldern är faktiskt 45 år. Växlarna fryser Is och hårt packad snö kan innebära att växlarnas rörliga delar fryser fast, eller får andra problem. Växlarna finns där ett spår delar sig i två. Om inte växeln ligger i rätt läge kan tåget inte passera. En del växlar är eluppvärmda, men blir det väldigt kallt räcker det inte till. Ofta återstår inget annat än att personal får ge sig ut och skotta, sopa och hacka för hand. Fastfrusna växlar står för en fjärdedel av alla fel som stör tågtrafiken på vintern. Träd med snö ett problem Men snötyngda träd kan också riva ner kontaktledningarna, elledningarna ovanför tågen, som ger ström till lokens elmotorer. Det räcker med ett enda brott för att trafiken ska lamslås på en lång sträcka. För mycket is under tåget Tågen är byggda för att klara kyla, torr luft och snö. Men kombinationen sträng kyla och hög luftfuktighet är svårare. På en enda dag kan 30 ton is (lika mycket som tjugo Volvobilar) frysa fast under ett tåg. Isen påverkar bland annat bromsarna. Om de fryser fast kan tåget inte köra. Is på spåren kan också innebära att hjulen slirar. Då blir de blir ojämna och måste svarvas om eller bytas. Men innan reparatörerna kan börja jobba måste isen bort. Det kan ta upp till en halv dag att smälta all is på ett tåg. både djur & tåg kan skadas När det är mycket snö söker sig gärna vilda djur in på spåren. Hundratals älgar har fått sätta livet till under de två senaste vintrarna. För loket kan en älgkrock innebära en vecka på verkstaden. Stambanorna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö byggdes för 150 år sedan. Då gick det bara ett par tåg om dagen. I dag trafikeras Stockholms central av sexhundra tåg varje dag i högtrafik ett i minuten. Vad som skiljer tåg från bilar är att tåg inte kan köra om. Om det bara finns ett enda spår, ett enkelspår, går det heller inte att mötas ute på linjen. Godståg, regionala tåg och lokaltåg bromsar snabbare tåg. Och om ett tåg står stilla stoppar det ofta all trafik bakom. De värsta flaskhalsarna finns i dag runt Stockholm, Göteborg och Malmö, sträckorna Gävle Sundsvall och Falun Borlänge samt i Karlstad. Fyrspår Fyrspår innebär att det finns plats för pendeltåg och snabba fjärrtåg samtidigt. Sådana finns i Stockholm, Göteborg och Malmö. Fast i Stockholm måste alla tåg samsas på getingmidjan över Riddarfjärden, där det bara finns dubbelspår. Citybanan, tunneln för pendeltågen under centrala Stockholm, ska vara klar 2017. Krysstation Tåg kan alltid mötas eller köra om varandra på stationerna. Men på de dubbelspåriga linjerna finns också krysstationer, där tåget kan köra över från ett spår till ett annat och sedan tillbaka igen. Då kan ett SJ Snabbtåg passera ett långsamt godståg. Krysstationerna används också när man måste stänga av ett av spåren för att laga en växel eller reparera kontaktledningen, den som förser tågen med elkraft. Mötesstation Förr, i tågtrafikens barndom, kunde tåg på enkelspår bara mötas på stationerna, där tågen ju ändå stannade. När trängseln på spåren ökade byggde man speciella mötesstationer. På den nya Botniabanan är det ungefär en mil mellan dem. Dubbelspår Dubbelspår innebär att det finns två parallella spår, ett åt varje håll. Men sådana finns bara på de mest trafikerade sträckorna, som Stockholm-Göteborg, Katrineholm-Malmö, Stockholm-Uppsala och stora delar av Göteborg-Lund. Av Sveriges totalt 1 190 mil järnvägspår är bara knappt en tredjedel dubbelspår. Nya dubbelspår Trafikverket jobbar med att bygga bort flaskhalsarna. Men pengarna räcker bara till det allra viktigaste. De närmaste åren ska det bland annat byggas nya dubbelspår i Södertälje och på sträckorna Skutskär Furuvik och Göteborg Trollhättan. 2015 ska tunneln genom Hallandsåsen vara klar. Svenska tåg kör i vänstertrafik. Även Storbritannien, Frankrike, Italien, Spanien och Portugal håller till vänster. Resten av Europa kör till höger. Det ställde till det för järnvägstrafiken över Öresundsbron till Danmark, som har högertrafik. Norr om Malmö finns en korsning, en bro, där tågen byter från vänster till högertrafik.
bra för miljön SJ är STÖRST Lektion 4 Lektion 5 Tåg är det bästa sättet att resa för den som tänker på miljön. Tänk dig att du kunde åka jorden runt, cirka fyratusen mil, med ett svenskt tåg. Då släpper tåget ut mindre koldioxid än en bil gör på en kilometer. Tåg jämfört med bil Ett fullsatt SJ 2000-tåg (tidigare X 2000, reds anmärk) från Stockholm till Göteborg tar 311 passagerare. Om alla skulle åka i var sin bil krävs det lika många bilar. 311 bilar blir 1,5 km. Med 100 meters säkerhetsavstånd tar de upp 3 mil väg. Inte undra på att det är trångt på vägarna. Mycket el blir det ändå Tåg använder dock mycket energi i form av elektricitet. En resa från Stockholm till Göteborg drar 4 500 kwh. Fem sådana resor använder lika mycket energi som krävs för att värma upp en villa under ett år. Fast en enda bil Stockholm- Göteborg drar 350 kwh Fast elen är förnybar Alla tåg i Sverige drivs av el som kommer från vattenkraft och en liten del vindkraft, alltså förnybar energi. Kol och olja är exempel på motsatsen, energi som en dag tar slut. Tåg rullar lätt Tåg är dessutom energisnålare per passagerare jämfört med andra färdmedel. Det beror på det låga rull- och luftmotståndet. Släpper du gasen i en bil stannar den snabbt. Men ett tåg rullar på i flera mil. Elbroms Många tåg har elbroms, eller energiåtermatande broms. Det betyder att motorerna jobbar som generatorer när man bromsar. (En generator alstrar ström och spänning, som en dynamo på en cykel.) Den elektriska energin går tillbaka till kontaktledningen och kan användas av andra tåg Lite koldioxid Eftersom tågens el är förnybar innebär det att tåg släpper ut mycket mindre koldioxid än andra fordon. Man vet att utsläpp av koldioxid ökar växthuseffekten. Titta på staplarna här bredvid. Flyget är minst miljövänligt. Bilen näst sämst. Tågets utsläpp syns inte ens. Ett enda godståg kan ta lika mycket last som 25 långtradare.när gamla tåg skrotas kan man återvinna 99 procent av materialet och energin. Det enda som slängs (eller mals ner) ner är porslinet från handfaten och toaletterna. I Sverige kan sedan några månader tillbaka vem som helst som har tillräckligt mycket pengar köra tåg - endera genom att få tillstånd att trafikera en viss populär sträcka (egentrafik) eller genom att vinna en upphandling hos den regionala trafikmyndigheten. Statliga SJ är dock fortfarande störst med cirka hundratusen resenärer om dagen. Här är de största konkurrenterna. Svenska Tågkompaniet (Ägs av Norges Statsbaner, NSB.) Kör upphandlad trafik i Bergslagen och Gästrikland, regionala tåg i Värmland och till Oslo samt Roslagståg (Roslagsbanan i nordöstra Storstockholm) tillsammansmed DSB. DSB Sverige (Ägs av Danske Statsbaner, DSB.) Upphandlad lokal- och regionaltrafik åt Västtrafik med utgångspunkt från Göteborg. Krösatågen Småland/Halland och Upptåget i Uppland på uppdrag av länstrafiken. Roslagståg tillsammans med Svenska Tågkompaniet. Arriva (Dotterbolag till tyska Deutsche Bahn, DB.) Pågatågen i Skåne från Malmö till Ängelholm, Helsingborg, Åstorp, Kristianstad, Simrishamn, Ystad och Lund. Kinnekulletåget. Östgötapendeln, Norrköping- Jönköping. Norrtåg på Botniabanan Sundsvall-Umeå (tillsammans med SJ, som äger 40 procent) med start under 2012. I samtliga fall upphandlad trafik. Veolia Transport (Franskt aktiebolag.) Öresundstågen till och Köpenhamn, Skåne, Blekinge, södra Småland och på Västkustbanan (upphandladtrafik).egentrafik Malmö Stockholm och vintersporttrafik på Jämtland. Skandinaviska Jernbanor (Svenskt privatägt företag.) Blå tåget, Uppsala-Stockholm -Göteborg, en gång om dagen åt varje håll. A-Train (Dotterbolag till Macquarie Group, Australien.) Arlandabanan (Stockholm C Arlanda flygplats. Bolaget äger även en del av själva banan. Andra järnvägsföretag som vill köra på den måste betala en avgift. Stockholmståg (Ägs av statliga SJ.) Pendeltågstrafiken i Stockholm, på uppdrag av Storstockholms Lokaltrafik, SL. När Statens Järnvägar bolagiserades 2001 bildades ett speciellt bolag för godstrafiken, Green Cargo. De kör tre av fyra svenska gods-transporter. Även de har konkurrenter, som norska CargoNet och tyska DB Schenker Rail. MTAB, dotterbolag till statliga gruvbolaget LKAB, fraktar järnmalm från Kiruna till Luleå i Norrbotten och Narvik i Norge.
Halvans tågskola gick som en serie i Kupé, SJs ombordtidning, under 2011-2012. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Claes Salomonsson, Kupé/SJ. Produktion: Nordiska Tidningsbolaget. Tryck: Sörmlands Grafiska